Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Relevanta dokument
Politisk plattform för Allians för Kinda

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Bakgrund och förutsättningar

Barnkonventionen i praktiken

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Tjänstegarantier för Barn- och ungdomsnämnden

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Folkhälsoprogram

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Arbetsplan. Textdelen

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

En bra start i livet (0-20år)

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Barn- och ungdomsplan

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Arbetsplan för Bokhultets förskola

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Liv & Hälsa ung 2011

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Korvettens förskola

Världskrigen. Talmanus

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Bildningsstaden Borås

Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Psykisk hälsa, barn och unga

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Uppdragsplan 2010 för vård- och omsorgsnämnden

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Verksamhetsstrategi 2015

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Regionala utvecklingsnämnden

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Skolplan för Karlshamns kommun

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Transkript:

Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras för att det ska kunna bidra till att skapa ett öppet Skåne. Rädda Barnens bedömning är att utvecklingsstrategin i vissa avseenden kan komma att medföra att Skåne bättre tillvaratar barns rättigheter, men vi anser att en stor brist i utvecklingsstrategin är avsaknaden av ett rättighetsperspektiv. För att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses i Skåne menar Rädda Barnen att ett tydligt barnrättsperspektiv måste tillämpas. Rädda Barnen föreslår därför ett portalkapitel med utgångspunkt i rättighetsperspektivet, vilket är en grundläggande förutsättning för att de fem prioriterade ställningstagandena ska kunna uppnås. För att synliggöra hur barnrättsperspektivet bör genomsyra den regionala utvecklingsstrategin väljer Rädda Barnen att i detta yttrande bifoga ytterligare ett delkapitel som är utformat i linje med det nuvarande remissförslaget, men med barn i fokus. Rädda Barnen vill understryka vikten av att ett tydligt rättighetsperspektiv genomsyrar hela den regionala utvecklingsstrategin. De delar som direkt eller indirekt berör barn bör genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv. Vi anser att det skulle bidra till att barns rättigheter i högre grad tillgodoses i Skåne. För att säkerställa att ett barnrättsperspektiv används fortsättningsvis föreslår Rädda Barnen att barnkonsekvensanalyser utförs inför varje beslut och att ytterligare insatser för att öka kunskapen om barns rättigheter genomförs. Rädda Barnen anser att det är högst angeläget att minska de stora skillnader inom och mellan kommuner i Skåne när det gäller barns levnadsvillkor. FN:s Barnrättskommitté har kritiserat Sverige i detta avseende och har fastslagit att uppväxtort inte får vara avgörande för barns levnadsvillkor och möjligheter. Rädda Barnen vill även framhålla vikten av barn och ungas inflytande och delaktighet inom ramen för Region Skånes uppdrag, inte minst i framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin. Vi anser att det är uppseendeväckande att processen för den regionala utvecklingsstrategin inte tydligare involverar barn och unga. Rädda Barnen välkomnar att den regionala utvecklingsstrategin lyfter sektorsöverskridande samverkan. Vi föreslår att det utvecklas en känd och väl etablerad infrastruktur för sektorsöverskridande samverkan där alla sektorers kunskap, förutsättningar och roller tas i beaktande. Vi vill framförhålla betydelsen av att skapa gemensamma målbilder för att effektivisera samhällsinsatser. Här finns också behov av att Region Skåne i samverkan med alla sektorer tar fram väl utvecklade mått på samhällsutveckling. Rädda Barnen understryker vikten av att handlingsplaner tas fram i samverkan med aktörer från olika sektorer för att konkretisera hur strategin ska genomföras. Även handlingsplanerna bör utgå från ett tydligt rättighetsperspektiv. Med vänlig hälsning, RÄDDA BARNEN Kerstin Labbé Ordförande i Distrikt Skåne Rädda Barnens distrikt i Skåne Ledebursgatan 5, 211 28 Malmö distriktskane@rb.se

En grundläggande förutsättning för att uppnå Det öppna Skåne och de fem prioriterade ställningstagandena är att den regionala utvecklingsstrategin utgår från ett rättighetsperspektiv. Rädda Barnen uppmanar därför Region Skåne att skapa ett portalkapitel med rättighetsperspektivet som utgångspunkt samt att i den regionala utvecklingsstrategin införliva delstrategierna som Rädda Barnen föreslår under rubriken Barnrättsperspektivet som förutsättning för Skånes framtid. Den regionala utvecklingsstrategin bör utgå från Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Att utgå från ett rättighetsperspektiv innebär att arbeta för att tillgodose varje människas grundläggande rättigheter. Barn har särskilda rättigheter som ger dem, i egenskap av att vara barn, extra skydd och stöd. Dessa rättigheter preciseras i Barnkonventionen och ställer krav på Sveriges kommuner och landsting att genom politiska beslut, fördelning av resurser och praktiska åtgärder garantera alla barn deras rättigheter. Rättigheterna gäller alla barn vilket betyder att beslut och åtgärder inte får vara diskriminerande. Rättighetsperspektivet innebär vidare att arbetet präglas av långsiktighet, vilket innebär att grundorsakerna måste angripas. Det förutsätter grundliga behovsanalyser och att barns egna åsikter tas tillvara. Rädda Barnen uppmuntrar Region Skåne att tydligare införliva de principer som beskrivs i den av riksdagen godkända strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Rädda Barnen menar att om Region Skåne utgår från rättighetsperspektivet finns förutsättningar att uppnå de fem prioriterade ställningstagande och i slutändan målbilden Det öppna Skåne. Rättighetsperspektivet som förutsättning för Skånes framtid Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region 1

Kalle 8 år tycker att inga barn ska vara fattiga och att alla ska dela med sig. Kalle bor i Malmö och går i andra klass.

I Skåne görs idag mycket för att tillgodose barns rättigheter, men insatserna är spridda och det förekommer stora skillnader inom och mellan kommuner när det gäller barns uppväxt- och levnadsvillkor. Målet är att barns rättigheter tillgodoses i Skåne oavsett uppväxtort eller förutsättningar. Barn bör bli hörda och barnets bästa ska alltid vara utgångspunkt i beslut som berör barn, både som grupp och som enskilda individer. - I Skåne skall barn och unga ses som kompetenta aktörer och medborgare och deras unika kunskaper och erfarenheter tas därmed tillvara på. Det ska vara möjligt för barn och unga att påverka sin vardag och vara en del av samhällsförändringen. Skåne behöver satsa på välfungerande och åldersanpassade fora och mekanismer där delaktighet och inflytande sker för att bygga ett samhälle där även barns rättigheter tillgodoses. Det ska vara möjligt för alla barn, oavsett uppväxtvillkor eller individuella förutsättningar, att utvecklas till sin fulla potential. Vi måste därmed vara lyhörda för barn i behov av extra stöd, exempelvis barn med funktionsnedsättningar, barn som söker asyl eller barn i ekonomisk utsatthet, för att de ska erhålla relevant stöd och åtgärder i enlighet med varje barns bästa. På så sätt kan vi skapa ett hållbart samhälle där varje individs kraft och potential tas tillvara och där alla blir erkända för vilka de är. - För att lyckas skapa ett välmående Skåne måste vi bedriva ett förebyggande hälsoarbete där vi tidigt kan fånga upp barn och unga som upplever oro, nedstämdhet eller som far illa, innan problemen blir oöverstigliga. Tryggheten i att veta vart man kan vända sig när man känner oro har stor betydelse för tilliten till samhället men också till andra medmänniskor. Civilsamhällets organisationer är en viktig del för att utveckla ett hållbart samhälle och behöver därför ses som en naturlig och jämbördig part i all sektorsöverskridande samverkan. Civilsamhällets kunskap om människors levnadsvillkor behöver tas tillvara för att lära av såväl framgångar som av misslyckanden. För att möjliggöra en jämn maktbalans behöver resurser fördelas så att civilsamhället kan delta på lika villkor. 3

Delstrategier 1 Skapa förutsättningar för att lyssna till och lära av barn Barn har en unik kunskap om sin egen situation som vi måste lyssna till för att kunna ta välgrundade politiska beslut. Ges barn möjlighet till inflytande och respekt stärker vi inte bara barns självkänsla och identitet, vi bidrar också till att stärka demokratins grunder. För att säkerställa barns rätt att bli hörda behöver vi skapa förutsättningar för att lyssna till och lära av barn och unga. I Skåne ska vi göra det enklare för barn och unga att få inflytande genom att utveckla lokala och regionala fora för inflytande som är anpassade för målgruppen. Vidare ska barn ha möjlighet att lämna synpunkter och klagomål i olika frågor genom sitt lokala eller regionala barnombud. 2 Säkerställa att barn i utsatta livssituationer får stöd och skydd I Skåne ska det finnas förebyggande arbete och tidigt, lättillgängligt stöd för barn i utsatta livssituationer. Alla barn som blivit utsatta för våld eller övergrepp ska ha tillgång till barnahus av god kvalitet. För att säkerställa barns rätt till skydd och rehabilitering krävs samarbete mellan Skånes kommuner och regionen för att underlätta en helhetssyn. Ett exempel är att alla kommuner ska erbjuda, ensamma eller i samarbete med andra, familjecentral, ungdomsmottagning, väl fungerande elevhälsovård, uppsökande socialtjänst samt krissamtal och stödgrupper. Vidare ska ansvaret för det första mottagandet av barn och unga med psykisk ohälsa vara tydligt utpekat och resurssatt. På så sätt kan vi göra det enklare att nå barn och föräldrar innan problemen blivit för stora. Avslutningsvis ska det i samtliga kommuner finnas effektiv samverkan för att förebygga och ge stöd till barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. 3 Skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta i samhället på lika villkor Barn i Skåne ska kunna delta i samhället på lika villkor oavsett familjens ekonomiska status. Vi vet att barn som lever i fattigdom i högre grad riskerar att hamna i socialt utanförskap, få sämre hälsa, sämre skolresultat eller utsättas för våld eller mobbing. Varje barn ska ha rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling och inget barn ska diskrimineras på grund av sin egen eller sina föräldrars sociala ställning. I Skåne ska alla barn kunna delta i skolans aktiviteter, erbjudas en meningsfull fritid och klara målen i skolan. För att uppnå detta ska vi i Skåne ta ett helhetsgrepp om barnfattigdom med en tydlig målsättning att minska antalet barn i ekonomisk utsatthet. En sektorsöverskridande handlingsplan för att skapa möjligheter för alla barn i Skåne att förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund och uppväxtort bör tas fram. 4

Arbeta för ett ansvarsfullt mottagande av nyanlända barn och ungdomar Vår vision är ett Skåne som präglas av en generös syn på flyktingmottagandet och att alla kommuner bidrar solidariskt i mottagandet. Vi ser nyanlända barn och unga som en resurs i samhället och erbjuder de bästa förutsättningarna för att varje barn ska gå ut grundskolan med godkända betyg, med möjlighet att läsa vidare på gymnasium och högskola. Skåne ska ligga i framkant när det gäller att erbjuda modersmålsundervisning samt utnyttja pedagogiska redskap och tekniska möjligheter för att kunna erbjuda nyanlända barn och unga utbildning i samtliga ämnen redan från skolstart. Integrationsplaner ska utvecklas för varje barn, med fokus inte bara på utbildning utan även på hälsofrågor, fritidsaktiviteter och eventuellt behov av stöd från socialtjänst. Olika aktörer i samhället ska samarbeta aktivt för att säkerställa att nyanlända barn och unga känner sig välkomna i det svenska samhället. 4 Säkerställa att alla barn har tillgång till en likvärdig skola Vi vet att en bra start i livet är avgörande för att kunna påverka sitt eget liv. Här spelar förskola och skola en viktig roll. Barn har rätt till en kostnadsfri, tillgänglig och likvärdig utbildning som ska vara stimulerande och utvecklande. För att uppnå detta ska vi säkerställa att Skånes kommuner fördelar resurser inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov för att i största möjliga mån gynna barnets lärande, trygghet och utveckling. Det rör sig bland annat om att öka kompetensen om olika specialpedagogiska insatser och kompensatoriska åtgärder för elever med funktionsnedsättningar. I Skåne ska alla elever kunna nå sin fulla potential, såväl socialt som kunskapsmässigt. 5 5