Plans Barnrättsmanifest. Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

Transkript

1 Plans Barnrättsmanifest Så här vill Plan påverka Sveriges utvecklingspolitik

2

3 Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i 25 år men trots stora framsteg för barns rättigheter finns det fortfarande mycket att göra på barnrättsområdet! Detta gäller inte minst inom utvecklingssamarbetet där erfarenheter visar att insatser för och med barn är en av de smartaste investeringarna för att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning. Vi på barnrättsorganisationen Plan har 15 konkreta förslag på hur Sverige genom att barnsäkra biståndet kan återta ledarrollen för barns rättigheter runt om i världen Som initiativtagare till Barnkonventionen och det första landet i världen att förbjuda barnaga är Sverige känt som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. På senare år har dock detta svenska signum försvagats och arbetet med att stärka barns rättigheter har blivit allt mer osynligt i det svenska utvecklingssamarbetet. De svenska beslutsstrukturerna från riksdag och regering till UD och Sida saknar idag organisation, resurser och rutiner för att på allvar ge tyngd åt barnrättsperspektivet i svenskt utvecklingssamarbete. Många insatser planeras och genomförs exempelvis utan någon analys av hur de påverkar barn och barns rättigheter och i den biståndspolitiska plattformen från 2014 nämns knappt barns rättigheter över huvud taget. Det är mot denna bakgrund som FN:s Barnrättskommitté, efter den senaste granskingen, uppmanat Sverige att vidta åtgärder och använda sig av barnrättskonsekvensanalyser som ett stående arbetsredskap i sitt utvecklingssamarbete. En stat som undertecknat Barnkonventionen har också ett ansvar att verka för barns rättigheter i andra länder, exempelvis inom ramen för sitt utvecklingssamarbete. Barn är inget särintresse barn och unga utgör över hälften av befolkningen i många av de länder Sverige bedriver utvecklingssamarbete och har dessutom stor potential som förändringsaktörer, med rätt att delta i, och påverka, sin egen och samhällets utveckling. Att bara beskriva barn som en utsatt grupp i behov av stöd, eller som passiva mottagare av insatser, är främmande för oss som barnrättsorganisation. Några av våra rekommendationer handlar därför om att bättre involvera och lyssna på barn och unga när beslut som rör dem ska fattas. I det här manifestet har Plan samlat 15 skarpa förslag på hur arbetet med att barnsäkra det svenska biståndet kan gå till. Förutom att följa och genomföra Barnrättskommitténs rekommendation vill vi att Sverige säkrar att barn och barns rättigheter får utrymme i de strategier, policyer och andra styrdokument som vägleder Sveriges bistånd. Vi har också tagit fasta på några rättighetsbaserade nyckelfrågor exempelvis barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, våld mot barn och barns situation i katastrofer som är direkt avgörande för barns, och hela samhällens, utveckling. Vi hoppas att vårt barnrättsmanifest både ska inspirera och mana till handling!

4 Plans Barnrättsmanifest Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete 1. Barnsäkra biståndet. Utgå alltid från FN:s Barnkonvention och se till att styrande strategier och policyer genomsyras av ett starkt barnrättsperspektiv. 2. Se till att insatser som gynnar barn och barns rättigheter prioriteras i den svenska biståndsbudgeten. 3. Gör Barnkonventionen till svensk lag och ratificera konventionens tredje tilläggsprotokoll som stärker barns möjligheter att rapportera kränkningar. 4. Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i utformning och genomförande av FN:s nya hållbarhetsmål. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Stärk barns rätt till utveckling och identitet 5. Stärk alla barns rätt till namn, identitet och medborgarskap genom ökat fokus på födelseregistrering. 6. Satsa på investeringar i de yngsta barnen, med fokus på hälso- och sjukvård, tidig stimulans och utveckling samt stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter. Stärk barns rätt till utbildning 7. Investera i kvalitativa utbildningssystem som är kostnadsfria, öppna för alla och tar hänsyn till pojkars och flickors olika behov. Stärk skyddet mot våld mot barn 8. Säkerställ att svenskt bistånd bidrar till barntrygga samhällen där skola, hälsovård, socialaoch rättsvårdande myndigheter samverkar för att skydda barn från alla former av våld. 9. Kräv förbud mot barnaga i alla länder som Sverige samarbetar med. Stärk barns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 10. Satsa öronmärkta biståndsresurser på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning. 11. Bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap och verka för att minimiåldern för giftermål höjs till 18 år, för både flickor och pojkar. 12. Arbeta för att könsstympning utrotas i de av Sveriges samarbetsländer där sedvänjan förekommer. Stärk barns rätt till skydd, utbildning och deltagande före, under och efter katastrofer 13. Säkerställ att allt humanitärt bistånd från Sverige inkluderar ett starkt barnrättsperspektiv. 14. Stärk insatser för katastrofriskreducering som tar barns behov, kapacitet samt rätt till deltagande på allvar. Stärk barns deltagande i beslut som berör dem 15. Arbeta för att barns och ungas inflytande i politiska beslutsprocesser stärks på alla nivåer.

5 Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete Sveriges utvecklingssamarbete måste genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv från högsta politiska nivå ner till styrdokument, finansiering och genomförande. Följande åtgärder vill barnrättsorganisationen Plan att Sveriges riksdag, regering och ansvariga myndigheter vidtar i utformningen av svenska biståndsinsatser och i policydiskussioner med andra länder. 1) Barnsäkra biståndet genom att alltid utgå från FN:s Barnkonvention. Det finns idag ingen övergripande strategi för barns rättigheter som vägleder det svenska utvecklingssamarbetet och i den Biståndspolitiska plattformen, som togs fram våren 2014, nämns knappt barns rättigheter överhuvudtaget. Istället omnämns barn som en utsatt grupp i behov av skydd. När regeringen nu ska uppdatera plattformen är det därför av yttersta vikt att utgå från ett barnrättsperspektiv och se till att plattformens skrivningar är i linje med FN:s Barnkonvention. Ett annat viktigt styrdokument är den nya MR- (Mänskliga rättigheter), Demokrati- och Rule of Law-skrivelse som just nu utvecklas på Utrikesdepartementet. Även här måste barnrättsperspektivet prioriteras. Om dessa övergripande dokument saknar en politisk viljeinriktning och tydliga referenser till barn och barns rättigheter minskar chansen att ansvariga tjänstemän ger utrymme till frågorna. På motsvarande sätt bör såväl tematiska och geografiska strategier uttryckligen nämna barns rättigheter samtidigt som regleringsbrev och instruktioner till Sida måste innehålla explicita referenser till barnrättsfrågorna. 2) Prioritera insatser för barns rättigheter. Barn och unga utgör halva befolkningen i världens utvecklingsländer. För att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning är det därför centralt att prioritera insatser för och med barn och unga, samt se till att dessa insatser har ett tydligt barnrättsperspektiv. Regeringen bör därför ge Sida ett tydligt uppdrag att prioritera barn både vad gäller fördelning av medel, analys och enskilda insatser. För att så ska kunna ske behöver Sidas egen kapacitet och kompetens på barnrättsområdet stärkas. En annan central del är att även precis som FN:s Barnrättskommitté påtalat ställa krav på barnkonsekvensanalyser av samtliga svenska biståndsinsatser. Idag finns det inte ens någon systematisk statistik över hur stor del av svenskt bistånd som gynnar barn. Sida bör därför också få i uppdrag att utveckla uppföljningssystem som möjliggör analyser av hur stor del av anslagen som främjar barn och barns rättigheter. 3) Gör Barnkonventionen till svensk lag och ratificera konventionens tredje tilläggsprotokoll. Alla ska ha rätt att få sin sak prövad då en kränkning av grundläggande rättigheter skett men möjligheten att klaga och söka upprättelse har hittills varit mycket begränsad när det gäller barn. Våren 2014 trädde dock Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll ikraft, ett protokoll som gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté mot enskilda stater som inte uppfyller Barnkonventionen. Det tredje tilläggsprotokollet ger Barnkonventionen tänder och sätter dessutom press på enskilda stater att uppfylla sina skyldigheter att utveckla effektiva, nationella system för att hantera brott mot Barnkonventionen. Sverige har fram till idag vare sig undertecknat eller ratificerat protokollet och begränsar därmed barns möjligheter att utkräva sina rättigheter. Vi vill därför se att Sverige skyndsamt undertecknar protokollet för att visa omvärlden att man anser att detta är ett viktigt instrument. Vidare vill vi uppmana regeringen att fortsätta arbetet med att göra Barnkonventionen till svensk lag för att den skall kunna användas och få fullt genomslag i svensk rätt. Utan att ha ratificerat protokollet och gjort Barnkonventionen till svensk lag kan Sverige inte med trovärdighet driva frågan om att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter genom biståndet.

6 4) Starkt barnrättsperspektiv i FN:s nya hållbarhetsmål. I september antar FN nya globala utvecklingsmål, de så kallade hållbarhetsmålen, som ska ta vid efter Milleniemålen. 25 av de 169 delmålen riktar sig direkt mot barn och unga och i ytterligare 25 delmål mål inkluderas barn och unga som en del av målgruppen. Sverige har en viktig roll att se till att barns rättigheter står i centrum också när den nya utvecklingsagendan ska tillämpas. Särskilt barns skydd från våld, flickors rättigheter och barns deltagande är frågor som behöver lyftas i implementeringen av den nya utvecklingsagendan. Barn och unga bör också vara med i planering, genomförande och uppföljning av hållbarhetsmålen. Men det räcker inte med att skriva under på ambitiösa utvecklingsmål, inte minst då många av målen kommer med en tydlig prislapp. Mot denna bakgrund är det därför viktigt att Sverige inkluderar barnrättsperspektivet när beslut tas om hur utveckligsmålen ska finansieras under konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba senare i sommar. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Barns rättigheter kränks inom många områden. Några centrala områden där insatser är särskilt angelägna är rätt till identitet, skydd mot våld, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, minskad sårbarhet vid krig och naturkatastrofer, rätt till utbildning samt deltagande i beslut som berör dem. Inom dessa områden anser Plan Sverige att riktade insatser behövs för att stärka barns rättigheter: Stärk barns rätt till utveckling och identitet 5) Rätt till identitet. Ett födelsebevis är mer än bara ett papper det är rätten till en egen identitet och nyckeln till en lång rad rättigheter som att gå i skolan, få vård eller skydd. Barn som inte folkbokförs tillhör ofta samhällets mest marginaliserade grupper och avsaknaden av identitet minskar ytterligare deras möjligheter. Identiteten behövs också för att kunna få del av andra ekonomiska, sociala, kulturella och politiska rättigheter som att rösta, registrera egendom, öppna bankkonto, ta lån samt få ID-kort, pass och körkort. Rätten till en identitet fastslås såväl i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna som i Barnkonventionen. Födelseregistrering är också en del av de nya globala utvecklingsmålen (SDGs). Ändå kommer ett av tre barn som föds idag inte att bli folkbokförda. Detta eftersom mer än 100 utvecklingsländer saknar effektiva folkbokföringssystem. Det leder i sin tur också till att länder och lokalsamhällen står utan viktig information för att kunna planera och följa upp sina utvecklingssatsningar. Sedan 2005 har Plan hjälpt till att registrera 40 miljoner barn runt om i världen. Vi jobbar rättighetsbaserat och ligger i framkant när det gäller digital födelseregistrering. Mer behövs göras. Sverige, med världens äldsta folkbokföringssystem, har goda förutsättningar att bidra till att alla barn får rätt till en egen identitet och bör därför ge ökade anslag och tekniskt stöd till födelseregistrering. 6) Rätt till en bra start i livet. Plans vision om att alla barn ska ges möjligheten att utveckla sin fulla potential i samhällen som respekterar deras rättigheter är grundläggande för hållbar utveckling och fattigdomsminskning. För att nå visionen är det centralt att börja investera i barn tidigt även innan skolåldern. Att ge barn en bra start i livet är därför en grundläggande komponent i Plans program och eftersom det finns en stark koppling mellan fattigdom och möjligheterna för barn att utveckas, fokuserar vi på marginaliserade grupper och barn som lever i fattigdom. Forskning visar att minst 80 procent av hjärnans utveckling sker före tre års

7 ålder och att det är svårt att ta igen utebliven utveckling senare i livet. Dessutom visar studier att investeringar i de yngsta barnens utveckling är samhällsekonomiskt lönsamt. Sverige bör därför satsa på investeringar i de yngre barnen med fokus på hälso- och sjukvård, tidig stimulans och utveckling, stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter, samt förskola. Tidig omvårdnad och utveckling är varje barns rättighet! Stärk barns rätt till utbildning 7) Rätten till kostnadsfri, icke-diskriminerande och kvalitativ utbildning. Trots de framsteg som gjorts med millenniemålen och Education for all-agendan finns betydande brister, särskilt för flickor, när det gäller tillgång till utbildning. 58 miljoner pojkar och flickor i grundskoleåldern går inte i skolan och betydligt fler saknar tillgång till tidigt lärande och förskola. Varje barn har rätt till en utbildning av bra kvalitet även efter katastrofer och kriser men många faktorer hindrar miljontals barn från att förverkliga denna rättighet. Sverige bör därför stödja utvecklingsländer att bygga kapaciteten hos utbildningsdepartement och andra relevanta ministerier, utbildningsinstitutioner, lärare och civilsamhällesorganisationer. Detta för att säkerställa en inkluderande utbildning av hög kvalitet och säkra skolor för både flickor och pojkar, med utgångspunkt i lika möjligheter och icke-diskriminering. Stärk skyddet mot våld mot barn 8) Barntrygga samhällen. Årligen utsätts över 200 miljoner barn för sexuella övergrepp. Tre miljoner flickor riskerar varje år att genomlida könsstympning och över 100 miljoner barn tvingas arbeta i de värsta formerna av barnarbete. För trots att samhällets främsta uppgift borde vara att se till att inga barn drabbas av våld växer allt för många barn upp i samhällen som varken kan skydda eller ta hand om dem. I många fall saknas grundläggande samhällsstrukturer där exempelvis socialtjänst, hälsovård, skola och rättsvårdande myndigheter arbetar tillsammans för att säkerställa att inget barn drabbas av våld. För att barn ska kunna växa upp i trygga samhällen behöver dessa offentliga institutioner finnas och ha resurser för att tillvarata barnens intressen. Det är nu dags för Sverige att erkänna barns skydd mot våld som en avgörande utvecklingsfråga, arbeta strategiskt samt skapa tryck på mottagarländerna att garantera barntrygga samhällen. 9) Förbjud barnaga i alla världens länder. Den mest utbredda formen av vuxnas våld mot barn sker inom familjen. Enligt beräkningar utsätts tre av fyra barn mellan två och 14 års ålder för barnaga. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa under resten av livet. Att barnaga är så utbrett beror bland annat på att många samhällen inte tydligt markerar att vuxnas våld mot barn inte är acceptabelt och runt 90 procent av världens barn bor idag i länder som saknar lagstadgat skydd mot barnaga. De flesta länder saknar också effektiva system för att förebygga, upptäcka och agera till barns beskydd. Sverige måste agera kraftfullt för att i samtliga kontakter med andra länder, i strategier och policyer, arbeta för ett förbud mot barnaga samt för att bidra till att stärka system som skyddar barn mot alla former av våld.

8 Stärk barns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 10) Preventivmedel och sexualundervisning för barn och unga. Varje år föder över sju miljoner flickor barn. Två miljoner av dessa har inte ens hunnit fylla 15 år och i många länder är komplikationer i samband med graviditet och förlossning en ledande dödsorsak bland flickor i åldern år. För dem som överlever väntar många utmaningar: de tvingas ofta hoppa av skolan och riskerar att fastna i fattigdom. Flickor och unga kvinnor är dessutom starkt överrepresenterade bland nya hiv-fall. En bidragande orsak till dessa problem är att flickor och unga kvinnor ofta utsätts för sexuella övergrepp och saknar makt och inflytande över sina egna kroppar. För att de ska kunna fatta egna, välinformerade och frivilliga, beslut om sin sexualitet krävs dock kunskap och tillgång till såväl moderna preventivmedel som ungdomsmottagningar och faktabaserad sexualundervisning, något som ofta saknas i utvecklingsländer. Även om stöd till insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, under senare tid varit prioriterat i det svenska utvecklingssamarbetet har stödet ofta varit inriktat på kvinnor. Som barnrättsorganisation vet Plan att det, utöver storskaliga satsningar på att utbilda barnmorskor och stärka hälsosystem, även krävs andra insatser om man också vill komma åt de problem som unga flickor står inför. Plan förespråkar därför en öronmärkt satsning på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i det svenska biståndet. 11) Utrota barnäktenskap. Var tredje flicka i utvecklingsländerna är gift innan hon fyllt 18 år. Förutom att flickorna förvägras sin rätt att vara barn bidrar barnäktenskap också till kraftigt ökad risk för sexuella övergrepp, hiv-smitta och för tidiga, oönskade graviditeter. Det faktum att maken ofta är mycket äldre leder dessutom till en ojämlik situation där flickor inte har något att säga till om speciellt inte när det gäller sex och preventivmedel. Barnäktenskap har sin grund i djupt rotade sociala normer och religiösa föreställningar om flickors och kvinnors värde och plats i samhället. Utbredningen beror också på att staten och samhällets formella strukturer, inte tydligt tar avstånd från barnäktenskap vare sig i lag eller praxis. Så mycket som 90 % av alla tonårsgraviditeter i utvecklingsländerna sker inom ramen för ett barnäktenskap. Sverige kan bidra genom att bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap och verka för att minimiåldern för giftermål höjs till 18 år, för både flickor och pojkar. 12) Stoppa könsstympning. Mer än 125 miljoner flickor och kvinnor i världen lever med följderna av könsstympning. Könsstympning utförs nästan uteslutande på barn och varje år riskerar runt 3 miljoner flickor motsvarande flickor per dag att könsstympas. Att avlägsna eller skada könsdelar är ett ingrepp på kroppens normala funktioner som får både akuta och långsiktiga konsekvenser. Kronisk smärta, infektioner, minskad eller ingen sexuell njutning, svårare förlossningar och allvarliga psykosociala problem är några av följderna. Kvinnlig könsstympning utgör en extrem form av diskriminering av flickor och kvinnor och reflekterar en djupt rotad ojämlikhet mellan könen. Ofta ses könsstympning som ett nödvändigt ingrepp för att en flicka skall kunna bli kvinna, som ett sätt att kontrollera flickans sexualitet och som en absolut förutsättning för att hon ska kunna gifta sig. Sverige bör göra kampen mot könsstympning till en prioriterad fråga genom att ta upp problemet i FN och andra internationella fora. Sverige bör vidare lyfta kampen mot könsstympning i bilaterala diskussioner med de svenska samarbetsländer där sedvänjan förekommer.

9 Stärk barns rätt till skydd, utbildning och deltagande före, under och efter katastrofer 13) Allt humanitärt bistånd ska ha ett starkt barnrättsperspektiv. Vid katastrofer åsidosätts ofta barns rättigheter just när de är som mest utsatta. Det behövs därför särskilda insatser för att skydda barns säkerhet och välmående i samband med kriser och katastrofer. Barn är exempelvis mer sårbara för matbrist samt för de hälsorisker som uppstår av brist på rent vatten och drägliga sanitära förhållanden. Dessutom ökar risken för våld och övergrepp. Barn är exempelvis en speciellt utsatt grupp när det gäller tvångsrekrytering till väpnade grupper, sexuella övergrepp, trafficking, barnäktenskap och barnarbete. I katastrofdrabbade områden, och i flyktingläger, är det därför viktigt att skapa trygga och säkra platser där barn kan leka och bearbeta sina upplevelser. Det är dessutom av yttersta vikt att barn får fortsätta sin skolutbildning så snart som möjligt. Sverige, som stark förespråkare för barns rättigheter, har ett ansvar att se till att barn inte glöms bort och att den humanitära strategi som just nu tas fram får ett starkt barnrättsperspektiv. Vidare bör Sverige säkerställa genom policyer och riktlinjer att de minimistandards för barns skydd (CPMS) som tagits fram internationellt genomsyrar samtliga tematiska sektorer. 14) Satsa på, och involvera, barn i arbetet med katastrofriskreducering. Även om barn är mer sårbara för katastrofer och kriser än vuxna, har de kunskaper och erfarenheter som om de tas till vara kan bidra till att minska skadliga konsekvenser, spara resurser samt rädda både liv och egendom. Forskning visar att katastrofförebyggande insatser är långt mer kostnadseffektivt än respons och genom att involvera barn i det katastrofförebyggande arbetet garanteras säkrare framtida samhällen. Skolan har en central roll när det gäller att sprida kunskap om exempelvis klimatförändringar och naturkatastrofer samt att lära ut hur samhällen kan minska sin sårbarhet och därmed reducera riskerna. Den svenska regeringen bör därför ta fram tydliga riktlinjer för hur insatser för att katastrofsäkra skolor ska prioriteras i det svenska biståndet, i linje med det internationella ramverket för katastrofriskreducering som antogs vid den internationella konferensen i Sendai Trots att Sverige är en stor humanitär givare saknas idag en policy för katastrofförebyggande arbete, riskreducering och resiliens. En sådan policy som lyfter fram vikten av att stärka barns motståndskraft vid katastrofer bör skyndsamt utarbetas. Stärk barns deltagande i beslut som berör de m 15) Barns inflytande över politiska beslut. Enligt Barnkonventionen har barn rätt att delta i beslut som berör dem. Ändå är de flesta demokratiska system utformade för vuxnas inflytande, inte minst då barn saknar rösträtt. Barn möter också andra hinder för sitt deltagande som att information inte finns tillgängligt på ett sätt som är begripligt för dem eller att vuxna inte tar deras åsikter på allvar. Plan menar att beslutsfattare och andra vuxna måste sluta betrakta barn och ungdomar som passiva mottagare och istället se dem som en resurs som kan bidra till bättre och mer effektiva beslut och insatser. Vår erfarenhet, såväl som aktuell forskning, visar att barn och ungdomar inte minst från diskriminerade och utsatta grupper oftast själva vet den bästa lösningen på de problem de möter. Inom Plan har vi sett att barn och unga kan komma med värdefulla inspel och förslag även när det gäller komplexa processer som budgetplanering och budgetuppföljning. Sverige som givare har mycket att vinna på att lyssna på erfarenheter och perspektiv från barn och unga inte minst inför utformandet av nya strategier. Idag saknas både strukturer och rutiner för detta och Sverige bör därför arbeta för att barn och unga får inflytande i utformandet av de svenska biståndsinsatser som berör dem!

10 För ytterligare information, kontakta Programchef Pia Stavås Meier, eller Policy- & Påverkanschef Monica Lorensson,