FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Relevanta dokument
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Mänskliga möten i ett mångkulturellt samhälle Föreläsning med Micke Gunnarsson

En förskola för alla Föreläsning med Tuula Torro och Camilla Eriksson. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Kreativ integration Föreläsning med Mustafa Panshiri. 25 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Kommunikation över kulturgränser Föreläsning med Gillis Herlitz. 19 juni Lagar, styrdokument och överenskommelser

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Kommunikation över kulturgränser Personligt ledarskap/inkluderande ledarskap Föreläsning med Gillis Herlitz

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Barnuppfostran och möte med människor från olika kulturer Föreläsning med Ingela Olsson

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Flerspråkighet en möjlighet!

Att stötta nyanlända elever

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Nyanlända elevers lärande

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Skolutveckling på mångfaldens grund

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN


Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Utbildning för nyanlända elever

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Verksamhetsbeskrivning

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Svenska som andraspråk för lärare åk hp (1-30). Ingår i lärarlyftet

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson

Augusti Tyresö kommun

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Svenska som andraspråk för lärare åk 7-9, 45 högskolepoäng (1-45 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet II.

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i svenska för invandrare vid yrkesspåret i Linköpings kommun.

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Lärarhandledning Numeracitet

Språkutvecklande arbetssätt

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Är alla lärare språklärare?

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport Studiehandledning och Modersmål Läsåret

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Att bana väg för nyanlända elevers lärande genom kartläggning. Göteborg 1 sept 2016 Anniqa Sandell Ring

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Studiehandledning på modersmål på sfi Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyanlända elevers utmaningar under inlärning av svenska

Transkript:

Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1

Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2

Bakgrund Studiehandledning innebär att de elever som antingen är nya i den svenska skolan eller som inte kan hantera det svenska språket får ett extra stöd i sin undervisning. Med hjälp av studiehandledning anpassas undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Studiehandledning är även till för att underlätta det fortsatta lärandet, genom att utgå från elevens bakgrundskunskaper. Maria beskriver studiehandledning som: kartläggning, språkutvecklande arbetssätt och kunskapssyn. Att genomföra studiehandledning Teoretiskt sett kan studiehandledning uppfattas som enkelt, men det är svårare att tillämpa metoden i verkligheten. Det är nämligen tidskrävande och det finns få studiehandledare att tillgå, trots att handledningen kan vara ett viktigt verktyg. Synen på studiehandledning har förändrats under de senaste tio åren. Förr var det flera personer som visste vad studiehandledning innebar, men nu har begreppet och metoden blivit vanligare. Studiehandledning finns inom två områden: 1. Studiehandledning som extra anpassning: Är aktuellt när eleven har goda kunskaper i ämnet på modersmålet, men ämnesområdet är nytt för eleven. 2. Studiehandledning som särskilt stöd: Är en del av ett åtgärdsprogram, om eleven saknar stora erfarenheter i ett ämne. Såhär kan studiehandledning som särskilt stöd se ut: Före lektionen: läsa texter, repetera begrepp (för att förbereda eleven inför lektionen) Under lektionen: tillföra ett flerspråkigt perspektiv i undervisning (förmodligen det mest vanliga tillvägagångssättet) Efter lektionen: Repetera, bearbeta elevens egna frågor. Synen på kunskap, i och utanför skolans värld Nyanlända personer är ingen homogen grupp utan de ligger på olika kunskapsnivåer. Alla barn har kunskaper, oavsett om de har gått i skolan eller inte! Det beror på att vi alla har erfarenheter, även om vi saknar vissa skolkunskaper. Vi lär oss nämligen saker hela tiden. En person som inte har läst geografi i skolan kan ändå ha kunskap om olika länder. Det viktiga är att eleven känner sig sedd och förstådd av studiehandledaren. Stöttning är även byggställningen i elevens lärande. 3

Fördelar och utmaningar med studiehandledning Fördelarna är: Flerspråkighet är en resurs för elevers kunskapsutveckling. Språkutvecklande arbetssätt gynnar samtliga elever. Fler språk gynnar oss människor. Kartläggning av elevers kunskaper bäddar för god inlärning på rätt nivå. Nackdelarna är: Tillgång på välutbildade studiehandledare är för liten. Logistiken för lärare, elever, studiehandledare tar tid. Tid för samarbete måste avsättas. Hur ska kartläggningarna användas Kartläggningsprocessen Kartläggningen innebär att studiehandledaren skapar en profil av elevens förutsättningar och behov. Den kan ta upp till två månader och ibland mer. I kartläggningen är det viktigt att redogöra för vad läraren/handledaren kan se av ett barns kunskaper och erfarenheter och inte vad de borde se! I processen kartläggs elevens numeracitet (känslan för matematiskt tänkande och problemlösning) och litteracitet (känslan för språk, muntligt berättande och läsning). Även om en person inte kan läsa kan personen ha sett skyltar). I det sista steget kartläggs elevens kunskap i olika ämnen (detta sista steg är frivilligt att genomföra medan de övriga är tvingande). När kartläggningen är klar är det rektorns ansvar att besluta om en åtgärd. Att arbeta språkutvecklande 1. Det som vi tycker är självklart ska upp på bordet. Det innebär att vi arbetar med explicit undervisning vilket innebär en tydlig undervisning. 2. Sammanhangets betydelse: social kontext gentemot kulturell kontext 3. Skriva i alla ämnen: diskurser och genrepedagogik. Skriv informativt, dikterande. FÖRTYDLIGA vad som är specifikt i instruktiva texter, dikterande texter, romaner, planeringar, etc. 4. Bas (grammatik) och uppbyggnad 4

Studiehandledarens uppgift Det viktiga är att studiehandledaren för samtal om texterna, t ex vad berättar en text för oss, hur tolkar vi den etc. Personer som läser har ofta lättare att hantera texter och förstå dem på en djupare nivå. Fundera även på om undervisningen har applicerbara exempel som eleven förstår. Går texten att forma om, med exempel som eleven kan känna igen sig i?. I språkinlärning är det utvecklande att läsa och hantera språk. De behöver också uppmuntra barn att utveckla sitt språk medan de pratar. Språket behöver inte vara perfekt innan barnen bestämmer sig för att prata, utan språkutvecklingen sker i samband med samtalet. Svenska ord som liksom eller asså går inte att förklara på ett tydligt sätt, utan dessa ord måste upplevas medan vi pratar. Vad behöver studiehandelaren? - Ämneskunskap - Didaktiskt kunnande: Vad? Hur? Varför? - Kriteriekunnande (styrdokument): vad är det som barnen ska kunna? - Kunna kommunicera målen på rätt nivå med eleverna. Det som fungerar och inte fungerar Positivt enligt studiehandledare Eleven ska känna behov att få styra över sitt lärande Få instruktioner från läraren Samplanering med att bestämma ämnesmål och ämnesknutet Språkverkstad Negativt enligt studiehandledare För lite tid för samplanering och genomförande Tidsbrist på flera ställen Studiehandledaren ses enbart som tolk 5

Mål med studiehandledning Lära eleverna att: Analysera (undersöka genom att bena upp) Reflektera/resonera Värdera/granska källor Kommunicera/använda begrepp/beskriva och förklara Ny kunskapssyn Följande argument är viktiga för att vi människor ska kunna känna oss kompletta: Nyttoargument om att kunna klara vardagen och det som tillhör den, kunna lösa problem. Vad har vi våra kunskaper till, egentligen? Demokratiargument om att ha en röst som räknas! Ekonomiargument Vårt samhälle behöver utbilda folk, för att Sverige ska kunna klara sin av sin framtida ekonomi. Elever behöver till en början att utbilda sig för att kunna skaffa sig ett jobb i framtiden, vilket kommer att generera pengar till både samhället (skatt) och det egna hushållet. Eget välmående. Att det är viktigt för oss människor att känna oss kunniga och uppdaterade. 6