Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman 1
Minnesanteckningarna en del av främjandet av inkluderingskompetens I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande: PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den inhemska samhällsgemenskapens norm. En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning. Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete. 2
Bakgrund Studiehandledning innebär att de elever som antingen är nya i den svenska skolan eller som inte kan hantera det svenska språket får ett extra stöd i sin undervisning. Med hjälp av studiehandledning anpassas undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Studiehandledning är även till för att underlätta det fortsatta lärandet, genom att utgå från elevens bakgrundskunskaper. Maria beskriver studiehandledning som: kartläggning, språkutvecklande arbetssätt och kunskapssyn. Att genomföra studiehandledning Teoretiskt sett kan studiehandledning uppfattas som enkelt, men det är svårare att tillämpa metoden i verkligheten. Det är nämligen tidskrävande och det finns få studiehandledare att tillgå, trots att handledningen kan vara ett viktigt verktyg. Synen på studiehandledning har förändrats under de senaste tio åren. Förr var det flera personer som visste vad studiehandledning innebar, men nu har begreppet och metoden blivit vanligare. Studiehandledning finns inom två områden: 1. Studiehandledning som extra anpassning: Är aktuellt när eleven har goda kunskaper i ämnet på modersmålet, men ämnesområdet är nytt för eleven. 2. Studiehandledning som särskilt stöd: Är en del av ett åtgärdsprogram, om eleven saknar stora erfarenheter i ett ämne. Såhär kan studiehandledning som särskilt stöd se ut: Före lektionen: läsa texter, repetera begrepp (för att förbereda eleven inför lektionen) Under lektionen: tillföra ett flerspråkigt perspektiv i undervisning (förmodligen det mest vanliga tillvägagångssättet) Efter lektionen: Repetera, bearbeta elevens egna frågor. Synen på kunskap, i och utanför skolans värld Nyanlända personer är ingen homogen grupp utan de ligger på olika kunskapsnivåer. Alla barn har kunskaper, oavsett om de har gått i skolan eller inte! Det beror på att vi alla har erfarenheter, även om vi saknar vissa skolkunskaper. Vi lär oss nämligen saker hela tiden. En person som inte har läst geografi i skolan kan ändå ha kunskap om olika länder. Det viktiga är att eleven känner sig sedd och förstådd av studiehandledaren. Stöttning är även byggställningen i elevens lärande. 3
Fördelar och utmaningar med studiehandledning Fördelarna är: Flerspråkighet är en resurs för elevers kunskapsutveckling. Språkutvecklande arbetssätt gynnar samtliga elever. Fler språk gynnar oss människor. Kartläggning av elevers kunskaper bäddar för god inlärning på rätt nivå. Nackdelarna är: Tillgång på välutbildade studiehandledare är för liten. Logistiken för lärare, elever, studiehandledare tar tid. Tid för samarbete måste avsättas. Hur ska kartläggningarna användas Kartläggningsprocessen Kartläggningen innebär att studiehandledaren skapar en profil av elevens förutsättningar och behov. Den kan ta upp till två månader och ibland mer. I kartläggningen är det viktigt att redogöra för vad läraren/handledaren kan se av ett barns kunskaper och erfarenheter och inte vad de borde se! I processen kartläggs elevens numeracitet (känslan för matematiskt tänkande och problemlösning) och litteracitet (känslan för språk, muntligt berättande och läsning). Även om en person inte kan läsa kan personen ha sett skyltar). I det sista steget kartläggs elevens kunskap i olika ämnen (detta sista steg är frivilligt att genomföra medan de övriga är tvingande). När kartläggningen är klar är det rektorns ansvar att besluta om en åtgärd. Att arbeta språkutvecklande 1. Det som vi tycker är självklart ska upp på bordet. Det innebär att vi arbetar med explicit undervisning vilket innebär en tydlig undervisning. 2. Sammanhangets betydelse: social kontext gentemot kulturell kontext 3. Skriva i alla ämnen: diskurser och genrepedagogik. Skriv informativt, dikterande. FÖRTYDLIGA vad som är specifikt i instruktiva texter, dikterande texter, romaner, planeringar, etc. 4. Bas (grammatik) och uppbyggnad 4
Studiehandledarens uppgift Det viktiga är att studiehandledaren för samtal om texterna, t ex vad berättar en text för oss, hur tolkar vi den etc. Personer som läser har ofta lättare att hantera texter och förstå dem på en djupare nivå. Fundera även på om undervisningen har applicerbara exempel som eleven förstår. Går texten att forma om, med exempel som eleven kan känna igen sig i?. I språkinlärning är det utvecklande att läsa och hantera språk. De behöver också uppmuntra barn att utveckla sitt språk medan de pratar. Språket behöver inte vara perfekt innan barnen bestämmer sig för att prata, utan språkutvecklingen sker i samband med samtalet. Svenska ord som liksom eller asså går inte att förklara på ett tydligt sätt, utan dessa ord måste upplevas medan vi pratar. Vad behöver studiehandelaren? - Ämneskunskap - Didaktiskt kunnande: Vad? Hur? Varför? - Kriteriekunnande (styrdokument): vad är det som barnen ska kunna? - Kunna kommunicera målen på rätt nivå med eleverna. Det som fungerar och inte fungerar Positivt enligt studiehandledare Eleven ska känna behov att få styra över sitt lärande Få instruktioner från läraren Samplanering med att bestämma ämnesmål och ämnesknutet Språkverkstad Negativt enligt studiehandledare För lite tid för samplanering och genomförande Tidsbrist på flera ställen Studiehandledaren ses enbart som tolk 5
Mål med studiehandledning Lära eleverna att: Analysera (undersöka genom att bena upp) Reflektera/resonera Värdera/granska källor Kommunicera/använda begrepp/beskriva och förklara Ny kunskapssyn Följande argument är viktiga för att vi människor ska kunna känna oss kompletta: Nyttoargument om att kunna klara vardagen och det som tillhör den, kunna lösa problem. Vad har vi våra kunskaper till, egentligen? Demokratiargument om att ha en röst som räknas! Ekonomiargument Vårt samhälle behöver utbilda folk, för att Sverige ska kunna klara sin av sin framtida ekonomi. Elever behöver till en början att utbilda sig för att kunna skaffa sig ett jobb i framtiden, vilket kommer att generera pengar till både samhället (skatt) och det egna hushållet. Eget välmående. Att det är viktigt för oss människor att känna oss kunniga och uppdaterade. 6