Revisionsrapport* Granskning av socialnämndens verksamhet Vaggeryds kommun Oktober 2008 Torbjörn Bengtsson *connectedthinking
Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.2 Revisionsmetod...1 2 Resultat av granskningen...2 2.1 Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner?...2 2.2 Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning?...5 2.3 Statistik 2007-2008...7 2.4 Vad orsakar de ekonomiska underskotten?...8 2.4.1 Vad kan göras för att reducera underskotten?...8 2.5 Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen?...10 2.5.1 Intervjuer med personal...11 3 Sammanfattande synpunkter...12
1 Inledning Revisorerna i Vaggeryds kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers i uppdrag att göra en granskning av socialnämndens verksamhet. 1.1 Bakgrund och revisionsfrågor Socialnämnden har under en följd av år visat ekonomiska underskott. Nämndens styrning och ledning har blivit ifrågasatt av kommunstyrelsen. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner? Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning? Vad orsakar de ekonomiska underskotten? Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen? 1.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom: Intervjuer med ansvariga tjänstemän Intervju med nämndens presidium Granskning av budget och ekonomisk uppföljning Framtagande av nyckeltal för de olika delverksamheterna äldre- handikapp- och individ och familjeomsorg Kontroll av schemaläggningen Bild av vikariehanteringen 1
2 Resultat av granskningen 2.1 Hur ser nyckeltalen ut för de olika delverksamheterna i jämförelse med andra kommuner? I publikationen Vad kostar verksamheten i din kommun som publiceras av Kommunoch landstingsförbundet samt SCB varje år finns ett antal nyckeltal som kan beskriva verksamheten. Kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen för perioden 2002 2007 framgår nedan: Kostnad äldreomsorg totalt, 65-w år (kronor per invånare 65 år och äldre) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 förändr.02-07 Vaggeryd 48 029 51 802 54 209 54 753 57 636 59 619 24% Hela riket 49 899 51 846 51 618 51 959 53 744 52 866 6% Jönköpings län 47 049 49 289 49 750 50 345 53 005 54 694 16% Gnosjö 49 706 52 081 52 603 51 056 56 261 58 743 18% Nässjö 45 955 47 203 48 155 50 213 52 912 54 784 19% Vetlanda 48 378 52 370 54 597 54 845 56 398 58 767 21% Värnamo 46 837 50 031 50 796 50 531 52 411 54 280 16% Jönköping 43 428 46 152 46 056 47 401 49 626 51 399 18% Gislaved 44 860 48 014 48 403 48 955 53 497 58 094 30% Vaggeryd ser ut att ha en kostnadsutveckling som överstiger både riket och länet för perioden 2002 2007. Av de kommuner som jämförs ovan är det bara Gislaved som har haft en snabbare kostnadsutveckling. Detta måste också jämföras med utvecklingen av antalet insatser (se nedan sid 9). Kostnad funktionshindrade kr/inv(0-64 år) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 förändr.02-07 Vaggeryd 6 506 7 832 8 658 8 620 8 821 9 051 39% Hela riket 4 853 5 270 5 561 5 853 6 204 6 585 36% Jönköpings län 4 891 5 075 5 324 5 754 6 308 6 795 39% Gnosjö 3 772 4 299 4 527 4 269 4 391 5 764 53% Nässjö 5 091 5 975 6 303 6 698 7 333 7 986 57% Vetlanda 4 650 5 269 5 435 6 283 7 187 7 599 63% Värnamo 5 231 5 464 5 829 6 117 6 285 6 821 30% Jönköping 4 564 4 902 5 134 5 448 6 308 6 751 48% Gislaved 4 471 4 633 4 616 5 020 4 829 4 967 11% 2
Även för gruppen funktionshindrade (handikappomsorg) har kostnaden ökat i nivå med riket och länet för den jämförda perioden. Samtidigt så har insatserna inte ökat på samma sätt (se nedan). I tabellen nedan framgår nyckeltalen för äldreomsorgen 2007. Nyckeltal för Äldreomsorg 2007 Andel in- Äldreomsorgens olika delar Avgifter, Län nettokostnad vånare Ordinärt boende Därav Särskilt boende Öppen Lokalkostnader äldreomkr per inv kr per inv. 65-w år 65-w år, Summa Andel av Summa Hemtjänst Korttidsvård Övrigt Kostnad Andel av Kostnad verksam- Brutto Nettto sorg totalt Kommun 65-w år* redovisad indextal % Kostnad 65-w år Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad kr per inv 65-w år kr per het kr per kr per inv kr per inv kr per standardk. kr per inv med om- kr per kr per inv kr per kr per inv kr per kr per inv 65-w år* med om- vård- inv. 65-w år 65-w år 65-w år 65-w år* sorg, % vård- 65-w år* vård- 65-w år* vård- 65-w år* sorg, % tagare* 65-w år* tagare tagare* dygn Jönköpings län Aneby 51 315 47 371 107 19,2 15 781 7,0 223 977 11 099 157 534 2 228 1 356 2 453 29 070 5,4 533 941 501 5 964 4 336 844 Eksjö 52 971 44 470 107 21,5 22 136 9,9 222 551 17 047 171 392 3 198 1 917 1 891 24 802 4,4 569 955 1 442 4 592 1 652 744 Gislaved 58 094 52 585 102 17,0 12 408 11,9 104 607 9 827 82 849 2 581 2 442 0 38 051 8,2 463 892 1 919 5 715 4 884 1 134 Gnosjö 58 743 49 920 98 15,8 20 272 10,3 196 389 15 393 149 127 4 601 1 580 277 29 345 5,4 544 305 1 969 7 158 3 474 1 944 Habo 48 438 43 314 81 13,9 19 562 6,2 313 867 7 093 113 811 470 190 11 999 23 858 6,0 400 593 303 4 714 4 714 616 Jönköping 51 399 46 464 101 17,5 16 831 8,0 210 993 11 664 146 228 4 200 1 442 966 30 011 6,7 446 867 684 3 874 3 874 2 994 Mullsjö 53 993 46 894 96 16,6 15 038 7,6 198 191 8 895 117 236 5 540 2 375 603 31 256 4,7 666 600 201 7 499 4 395 2 571 Nässjö 54 784 45 772 108 20,2 19 459 12,3 158 010 15 794 128 247 2 401 1 749 1 265 27 820 6,3 439 223 770 6 734 3 615 976 Sävsjö 58 009 48 648 108 20,7 12 631 7,2 174 366 9 985 137 835 2 646 1 124 0 36 969 6,7 554 291 790 7 619 4 851 724 Tranås 50 615 43 254 104 21,8 22 041 9,2 239 572 17 388 189 000 2 424 1 873 2 228 22 942 4,8 477 516 162 5 470 3 056 1 649 Vaggeryd 59 619 50 290 107 17,6 14 410 7,3 197 741 12 025 165 012 2 014 694 371 38 612 6,7 574 882 0 6 598 3 766 3 787 Vetlanda 58 767 52 976 101 20,7 16 366 6,3 257 983 12 049 189 937 3 724 1 316 593 34 940 7,1 495 137 1 830 5 631 5 299 1 037 Värnamo 54 280 47 259 102 18,7 12 135 12,2 99 103 8 567 69 970 2 727 1 839 840 35 185 8,6 410 888...... 3 426 Länet 54 694 47 632 102 18,6 16 851 8,9 199 796 12 064 139 860 2 981 1 531 1 807 30 989 6,2 506 007 881 5 964 3 993 1 727 Bruttokostnaden för äldreomsorg är i Vaggeryds kommun ca 5 000 tkr högre per 65 åring och äldre jämfört med länssnittet. Om man tittar på nettokostnaden är den ca 2 700 kr högre. Orsaken till den stora skillnaden mellan brutto och netto är att Vaggeryd ser ut att ta in mer avgifter än andra kommuner. Om man sedan bryter ned kostnaderna i äldreomsorgens olika delar kan man se att kostnaden i ordinärt boende är klart lägre per 65-åring och äldre i Vaggeryd. Orsaken till detta är att det är förhållandevis få i Vaggeryds som har hemtjänst och att kostnaden för korttidsvård är låg. Däremot är kostnaden per vårdtagare i hemtjänst betydligt högre än i jämförbara kommuner. Kostnaden för särskilt boende är betydligt högre i Vaggeryds än i länets genomsnitt. Orsaken till högre kostnad är dels att det är fler som har särskilt boende och dels att kostnaden per plats är högre. 3
Nyckeltal för handikappomsorg 2007 Kostnad handikapp- därav Omsorg enl SoL och HSL exkl. lokalkostnader Insatser enl. LSS och LASS exkl. lokalkostnader Län omsorg totalt LSS och Ordinärt boende Särskilt Kostnad exkl. ers. från försäkringskassan Andel med Kronor per Kronor per LASS, %*Kostnad Därav hemtjänst boende Andel Kostnad Totalt Därav en eller Kommun inv 0-64 år* inv 0-64 år kr per Kostnad Andel Kostnad Kostnad med om- kr per kr per inv. Boende Personlig Daglig Övriga flera inexkl. ers. inv 0-64 år* kr per med om- kr per kr per sorg, % brukare* 0-64 år kr per inv. kr per assistens verksamh kostnader satser, % från för- inv 0-64 år*sorg, % brukare inv 0-64 år* 0-64 år* brukare* LSS/LASSkr per inv.kr per inv. säkringsk. kr/inv 0-640-64 år* 0-64 år* Jönköpings län Aneby 3 074 2 478 78,6 346 206 0,13 154 571 131 0,10 138 200 1 753 562 227 154 554 245 392 0,78 Eksjö 10 455 5 460 72,1 933 783 0,22 348 069 358.... 3 615 984 384 637 1 539 753 338 0,84 Gislaved 4 967 3 859 76,3 671 568 0,45 126 899 189 0,05 384 500 2 795 1 530 573 246 428 615 331 0,65 Gnosjö 5 764 4 107 79,4 530 275 0,28 97 304 217.... 2 999 978 442 111 454 637 930 0,55 Habo 3 453 1 990 56,7 671 177 0,11 158 200 110.... 1 102.... 822 48 260 0,40 Jönköping 6 751 5 448 71,1 1 013 673 0,18 365 282 406 0,09 476 701 3 674 1 624 481 831 1 138 512 401 0,66 Mullsjö 4 887 3 800 79,5 368 256 0,19 136 909 278.... 2 813 1 165 855 500 839 342 467 0,65 Nässjö 7 986 6 303 67,0 1 163 1 011 0,17 579 902 703 0,17 413 025 3 936 1 447 507 821 1 726 480 283 0,72 Sävsjö 9 964 6 346 90,8 458 448 0,15 298 846 0.... 5 354 2 056 495 250 2 273 597 429 0,91 Tranås 7 567 5 002 82,4 437 384 0,15 256 333 198 0,05 396 571 3 826 1 542 479 955 1 565 356 363 0,79 Vaggeryd 9 051 5 764 89,1 429 404 0,21 195 955 0.... 4 784 1 909 616 758 1 950 678 247 0,92 Vetlanda 7 599 5 301 72,2 863 732 0,13 566 296 339 0,05 643 273 3 566 967 284 507 1 569 527 504 0,73 Värnamo 6 821 6 040 86,1 520 354 0,40 89 330 267 0,04 594 917 4 818 2 598 522 812 719 979 522 0,82 Länet 6 795 4 761 77,0 646 482 0,21 259 531 246 0,07 435 312 3 464 1 447 489 299 1 198 521 420 0,73 Nyckeltalen för handikappomsorgen visar att Vaggeryds kommun har en mycket hög kostnad per inv 0-64 år. Den absoluta merparten av kostnaden för handikappomsorgen är insatser enligt LSS (Lagen om särskilt stöd och service) och LASS (Lagen om assistansersättning). Att döma av nyckeltalen är kostnaden per brukare i boendet mycket hög i Vaggeryds kommun. Kostnaden är 127 tkr högre per plats. Detta indikerar höga personalkostnader och därmed en hög personaltäthet då lokalkostnaderna är borträknade. Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg 2007, kronor per invånare Län Barn- Missbrukar- Övrig Familje- Ekonomiskt Summa Andel % Arbetsmarknadsoch vård för vuxen- rätt bistånd Individ- av befolkn. åtgärder kr/inv Kommun ungdoms- vuxna vård och 16-64 år Kostnad- Nettovård familje- som varit er kostnad omsorg arbetslösa, Jönköpings län Aneby 1 401 491 13 88 688 2 682 2,6 351 162 Eksjö 1 736 748 28 86 709 3 307 2,1 1 270 275 Gislaved 952 522 151 79 836 2 540 2,5 387 228 Gnosjö 680 341 9 55 455 1 539 1,5 351 174 Habo 961 431 88 13 430 1 925 2,2 280 75 Jönköping 1 305 614 44 55 1 185 3 203 3,3 1 014 476 Mullsjö 1 829 334 0 51 521 2 735 3,1 843 374 Nässjö 1 609 1 017 5 54 680 3 364 3,0 142-260 Sävsjö 1 087 384 13 4 451 1 939 2,2 745 173 Tranås 1 274 407 92 14 1 048 2 836 2,8 615 230 Vaggeryd 367 172 0 11 576 1 125 2,0 664 213 Vetlanda 1 571 704 83 34 311 2 703 2,1 325 38 Värnamo 828 441 0 31 564 1 864 2,1 527 296 Länet 1 200 508 40 44 650 2 443 2,4 578 188 Tabellen visar att Vaggeryd har mycket låga kostnader för barn- och ungdomsvård och för missbruksvård. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd är lägre än länssnittet. Detta innebär sammantaget att kommunen kostnad för individ- och familjeomsorg år 2007 var lägst i länet. 4
Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ o familjeomsorg Totalt Län indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg indextal steg steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 steg steg 3 Kommun 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Kostnader jämfört med strukturkostnader 2007 Jönköpings län Aneby 68 73-6,3 130 117 11,8 141 146-3,2 110 117-6,2 88 51 73,0 110 106 4,1 Eksjö 88 87 1,0 94 101-7,1 114 117-2,8 116 131-11,7 88 59 48,8 101 105-3,7 Gislaved 102 95 7,4 123 124-0,9 130 120 8,2 108 99 8,7 83 81 2,4 111 106 4,6 Gnosjö 99 99 0,5 125 126-0,5 133 126 5,7 95 88 8,2 48 74-34,3 105 105 0,3 Habo 124 125-0,6 108 117-7,6 114 125-8,9 73 64 13,5 63 42 51,3 97 97 0,5 Jönköping 112 103 8,9 98 102-4,6 96 106-10,1 98 101-2,6 100 95 5,6 101 102-1,3 Mullsjö 102 95 7,4 113 116-3,1 111 120-7,0 94 92 2,9 89 52 70,8 103 99 3,7 Nässjö 96 89 8,3 98 109-9,7 113 112 0,4 112 124-10,1 109 70 55,4 105 106-1,3 Sävsjö 88 81 9,8 117 118-0,9 145 124 17,1 122 127-4,4 63 58 8,6 111 108 2,5 Tranås 91 92-1,0 95 104-8,5 102 105-3,0 114 130-12,2 92 64 42,3 100 105-4,7 Vaggeryd 103 99 3,5 113 115-2,2 127 118 7,7 107 107-0,2 36 58-38,2 103 104-1,2 Vetlanda 76 85-10,3 111 114-2,5 116 114 2,5 133 119 11,3 83 59 40,4 109 104 4,0 Värnamo 109 100 9,4 108 112-3,0 112 109 3,1 107 109-2,2 61 79-23,5 104 105-1,4 Länet 97 94 2,9 110 113-3,0 120 119 0,8 107 108-0,4 77 65 23,3 105 104 0,5 Tabellen ovan visar kommunens kostnader jämför med standardkostnaden. Kommunens nettokostnad jämförs med den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till strukturella förutsättningar. Med detta sätt att räkna har Vaggeryds kommun en nettokostnad för äldreomsorgen som ligger mycket nära den nivå den borde ligga på enligt kostnadsutjämningssystemet. Om man då tar i beaktande att Vaggeryds nettokostnad är klart lägre än bruttokostnaden kan man säga att bruttokostnadsnivån ser ut att vara hög. Med utgångspunkt från bruttokostnadsnivån ser Vaggeryds kostnader för äldreomsorg ut att vara ca 2200 kr högre per 65 åring och äldre vilket innebär ca 5 mnkr i 2007 års kostnadsläge. Av sammanställningen ovan framgår också kostnadsläget för individ- och familjeomsorgen (Ifo). Av detta kan utläsas att Ifo:s kostnader väsentligt understiger standardkostnaden. Det innebär att trots ökade kostnader under 2008 är dessa fortfarande lägre än jämförbara kommuner och med standardkostnaden. 2.2 Har nämndens en tillfredsställande ekonomi och verksamhetsuppföljning? Socialnämnden följer upp ekonomin varje månad. Ekonomin redovisas av förvaltningschefen och förvaltningsekonomen vid socialnämndens sammanträde. Den ekonomiska sammanställning som socialnämnden varje månad får del av ser ut på följande sätt: 5
Budgetuppföljning Socialförvaltning 2008, per Augusti Program Beskrivning Nettokostnad tom aug Nettobudget tom aug Budgetavvikelse %/I år Årsbudget Nettokostn tom %/För år Prognos helår Tkr Tkr Tkr aug förra året Tkr Nettokostnader 700 Gemensam adm socialförvaltningen 4 399 4 990 591 59% 7 517 2 850 47% 1 299 750 Individ och familjeomsorg administration 3 712 3 364-348 71% 5 265 2 482 63% -100 751 Familjerådgivning 54 80 26 45% 120 70 58% 25 752 Socialbidrag 3 834 2 833-1 001 90% 4 250 3 024 77% -1 600 754 Insatser barn och ungdom ifo 5 524 2 386-3 138 154% 3 585 1 864 53% -4 500 755 Insatser vuxna ifo 767 736-31 69% 1 104 803 76% -368 756 Psykiatrireformen 4 745 4 332-413 71% 6 674 3 885 76% -980 770 Administration äldre- och handikappomsor 4 292 4 025-267 67% 6 398 3 845 65% 100 771 Servicehus/vårdbostäder 29 974 29 377-597 66% 45 512 28 215 66% 50 773 Gruppboende 6 400 6 440 40 64% 9 973 6 313 69% 150 774 Sjukvårdsinsatser 8 516 8 124-392 67% 12 658 7 995 66% -400 776 Hemtjänst och övrig service 28 095 26 816-1 279 68% 41 319 26 321 69% -663 777 Färdtjänst 1 953 1 697-256 77% 2 545 1 916 89% 0 778 Riksfärdtjänst 203 209 6 65% 314 184 59% 75 780 Administration LSS 664 658-6 65% 1 028 277-602% -117 781 Personliga assistenter 10 174 7 411-2 763 82% 12 425 9 173 74% -2 571 782 Övrigt personligt stöd i hemmet 6 491 6 881 390 61% 10 580 6 738 62% 370 785 Bostad med särskild service 7 878 8 055 177 63% 12 467 8 765 63% 380 Totalt 127 675 118 414-9 261 69% 183 734 114 720 67% -8 850 Min uppfattning är att socialnämnden har ett bra underlag för sin ekonomiska uppföljning. Nämnden har möjlighet att följa ekonomin både i detalj, fördelat på de olika delverksamheterna och för nämnden som helhet. Kopplat till den ekonomiska uppföljningen finns också verksamhetsstatistik och nyckeltal (se nedan) som kompletterar den ekonomiska informationen. Ett förslag avseende nyckeltalen är att nämnden varje månad även får information om antalet frånvarodagar, ersatta frånvarodagar samt vikariekostnad. Detta då vikariekostnaden är en kostnad som är möjlig att påverka genom schemaläggning, regelverk för vikariehantering och arbetstidsmodell. Genom en bra schemaläggning som anpassats till verksamhetens (brukarnas) behov genom ett tydligt regelverk för vikariehantering och genom flexibla arbetstidsmodeller kan kostnaderna påverkas. Nämnden får sägas ha ett tillräckligt underlag för sin ekonomiska styrning. Då är frågan om nämnden tar ansvaret och aktivt styr verksamheten? Socialnämnden beslutade 2008-08-21 att ge förvaltningen i uppdrag att sänka personalkostnaderna inom vård och omsorg med 3 500 tkr för att uppnå budgetbalans 2009. Förvaltningen fick också i uppdrag att till nästa sammanträde belysa konsekvenserna av nedläggning av Jupiter. Förvaltningen har arbetat fram förslag till besparingar som motsvarar kravet på 3,5 mnkr. Inom äldreomsorgen inriktas den ekonomiska anpassningen på att ta bort den del av rehabiliteringsverksamheten som utförs av rehabiliteringsassistenterna. Denna grupp arbetar med terapiverksamhet, aktivering och genomför träning på uppdrag av sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Neddragning föreslås även inom sjuksköterskeverksamheten. Inom handikappomsorgen föreslås inom området personlig assistans minskad muntlig rapporteringstid, ändrade arbetstidsmått, pedagogiska måltider föreslås upphöra. Inom daglig verksamhet föreslås personalneddragning. Inom gruppbostäderna föreslås utredning om möjligheten att höja hyrorna. 6
Med nämndens beslut om att ge förvaltningen ett uppdrag att spara 3,5 mnkr kan sägas att ett visst grepp har tagits i syfte att minska kostnaderna. Det prognostiserade underskottet för äldre- och handikappomsorgen är 2,6 mnkr. Besparingen på 3,5 mnkr överstiger alltså underskottet för denna verksamhet. Det innebär att besparingarna täcker även en viss del av underskottet för Ifo. Besparingarna beräknas dock genomföras först under 2009 varför nämnden får med sig ett underskott på 2,6 mnkr från 2008. Resultatet i delårsbokslutet är mer negativt än vad prognosen för helåret säger. Detta talar för att en högre kostnadsreducering bör genomföras om nämnden skall nå en ekonomi i balans för 2009. 2.3 Statistik 2007-2008 Kan de kostnadsökningar som skett för 2008 motiveras av mer utförd verksamhet? Med hjälp av nedanstående statistik kan man se förändringar mellan 2007 och 2008. Statistik 2007 2008 Förändr Enhet/Verksamhet Aktivitet Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Jan-aug Jan-aug 07-08% LSS-verksamhet, LSS Utförda antal timmar 13990 12035 14274 12638 13333 12872 10951 16810 106903 109774 3% Beviljade antal timmar FK 12747 12747 12842 12862 12829 12823 12823 13097 102770 107178 4% SOL-verksamhet, IFO 0 Socialbidrag Antal hushåll erhållit bistånd 62 58 64 66 65 62 60 49 486 563 14% Placerade barn Familjehem, antal barn 3 3 3 3 3 3 3 3 24 24 0% Institution 2 2 2 2 2 2 2 2 16 48 300% Vuxenplacering Institution, antal vuxna - - - - - - - - 1 11 1100% Missbruksvård Antal vårdagar, SoL 93 84 50 30 - - - - 257 75-243% Antal dagar betalningsansv - - - - - - - - 0 0 0% Antal vårddagar, LVM - - - - - - - - 1 136 13600% Äldreomsorg Hemtjänst Antal timmar 5253 5401 5644 5883 5679 4699 32559 46917 31% Anhörigbidrag Antal ärenden 24 24 22 22 22 21 22 22 179 147-22% Anhörigvård Antal timmar 2080 2148 2148 2312 2218 2306 2225 2285 17722 19577 9% Korttidsplatser Eken, Granen Antal dygn 370 368 374 398 308 341 318 337 2814 3522 20% Boken Antal dygn 132 98 106 96 99 69 86 105 791 616-28% Jupiter Antal dygn 24 56 59 48 50 48 111 91 487 729 33% Särskilda boenden Sörgården/ 58 platser Antal platser/procent 56/95 57/96 57/96 55/95 56/96 54/93 56/95 57/98 57/98 58/100 Furugården/ 58 platser Antal platser/procent 55/95 55/95 54/93 55/95 53/91 55/95 57/98 55/95 55/95 56/97 Talludden/ 15 platser Antal platser/procent 12/75 13/87 13/87 14/93 14/93 15/100 15/100 15/100 15/100 15/100 Antalet utförda LASS-timmar har ökat med 3 % jämfört med 2007. Antalet hushåll med socialbidrag har ökat. Det som framförallt orsakar ökningen av kostnaderna inom Ifo är dock antalet placerade barn. Antalet placeringar har tredubblats. Inom äldreomsorgen ökar antalet timmar i hemtjänsten kraftigt. Även anhörigvård och korttidsvård ökar antalet dygn. En viss ökning av platsutnyttjandet kan noteras inom det särskilda boendet. Det skulle vara önskvärt med nyckeltal som beräknar kostnad per timme och plats etc. Sammanfattningsvis har fler tjänster utförts både inom äldre- handikapp och individ- och familjeomsorg 2008 jämfört med 2007. 7
2.4 Vad orsakar de ekonomiska underskotten? Vad är det då som orsaker de ekonomiska underskotten i socialnämndens verksamhet? Om man tittar på den ekonomiska uppföljningen för 2008 (se ovan) kan man konstatera att underskottet finns i samtliga delverksamheter d v s både äldre- handikapp- och inom individ- och familjeomsorg. Det absolut största underskottet finns inom individ- och familjeomsorgen. Enligt resultatet som redovisas i delårsbokslutet 2008 uppgår underskottet för de olika delverksamheterna till (siffrorna inom parantes anger förra årets resultat): Administration + 1299 tkr (+674 tkr) Individ och familjeomsorg -7523 tkr (-1111tkr) Äldreomsorg 688 tkr (-2595 tkr) Handikappomsorg -1938 tkr ( + 34 tkr) Totalt underskott 8850 tkr. Resultatet visar tydligt att underskottet i första hand förklaras av individ- och familjeomsorgen. Kostnadsökningen för Ifo är i storleksordningen 35 %. Med den kostnadsökningen närmar sig Vaggeryd sin standardkostnad. 2.4.1 Vad kan göras för att reducera underskotten? Som framgår ovan har Vaggeryd har bruttokostnader för äldreomsorg något över den nivå kommunen borde ha och t o m 2007 närmast låga kostnader för individ- och familjeomsorg. Fr o m 2008 har kommunen sannolikt närmat sig andra kommuner i kostnader när det gäller Ifo. Avseende handikappomsorg är det svårare att ha en bestämd uppfattning. Några nyckeltal (bla kostnader för gruppbostäder) tyder dock på att Vaggeryd har höga kostnader. Dessutom har det varit en kraftig kostnadsutveckling under 2000-talet som inte har följts av motsvarande verksamhetsökning. Nämndens beslut att spara 3,5 mnkr kan ses som en tydlig åtgärd från nämnden för att komma i ekonomisk balans. Om nämnden skall nå balans för 2009 krävs att kostnadsutvecklingen hejdas inom individ och familjeomsorgen samt reduceras inom äldre- och handkappomsorgen. Nämnden har under en följd av år redovisat ekonomiska underskott. Kostnadsutvecklingen som redovisas ovan visar att kostnaderna ökat med ca 5 % per år i genomsnitt inom äldreomsorgen och 8 % inom handikappomsorgen. Därmed har nämnden trots ökade budget- 8
ramar de senaste åren inte kommit i ekonomisk balans. I princip hade det räckt med att nämnden bromsat sin kostnadsutveckling för att nå ekonomi i balans. Med nuvarande kostnadsnivå för de tre delverksamheterna och inräknat kostnadsreduceringen på 3,5 mnkr krävs att nämnden får 5,5 mnkr i ramtillskott under 2009 alternativt att nämnden minskar sina kostnader med motsvarande. Till detta kommer kompensation för löneökningar 2009. Beloppet på 5,5 mnkr förutsätter också att förvaltningens prognos för 2008 stämmer. Om man skall ha den historiska utvecklingen som utgångspunkt kan man konstatera att kostnaderna har ökat med 18 % mer i äldreomsorgen jämfört med riket. En naturlig följdfråga blir då har äldreomsorgen blivit 18 % bättre år 2007 jämfört med år 2002 eller har verksamhetens utökats mer än vad som skett i andra kommuner? Även om Vaggeryd har lägre kostnader för Ifo än andra kommuner så är kostnadsutvecklingen oroande. Nämnden måste ge förvaltningen i uppdrag att vidta alla åtgärder i forma av förebyggande arbete, samarbete med skolan och öppen verksamhet på hemmaplan. Statistik äldreomsorg Riket 2002 2007 Särskilt boende andel > 80 år 20,2 15,8 Hemtjänst > 80 år 18,1 21,5 Totalt Riket 38,3 37,3 Vaggeryd 2002 2007 Särskilt boende andel > 80 år 19,2 17,8 Hemtjänst > 80 år 16,5 15,6 Totalt Vaggeryd 35,7 33,4 Om man följer utvecklingen under de senaste fem åren kan man konstatera att andelen 80- åringar i särskilt boende har minskat från 20,2 % till 15,8 % i riket. I Vaggeryd är motsvarande utveckling 19,2 % till 17,8 %. I hemtjänsten har rikets kommuner ökat andelen 80- åringen från 18,1 % till 21,5 %. Vaggeryd har istället minskat från 16,5 % till 15,6 %. Här kan noteras ett par mycket intressanta skillnader. Vaggeryd har sedan tidigare en lägre servicenivå än övriga kommuner, denna skillnad har förstärkts något. Vaggeryd har klart fler platser i särskilt boende och har till skillnad från rikets kommuner minskat hemtjänsten. Denna utveckling har skett samtidigt som Vaggeryds kostnader har ökat mer än omvärlden. Vaggeryds kostnadsökning för äldreomsorg ser inte ut att motiveras av mer verksamhet. 9
Statistik handikappomsorg Riket 2002 2007 Andel med en eller flera insatser 0,7 0,7 Totalt Riket 0,7 0,7 Vaggeryd 2002 2007 Andel med en eller flera insatser 1,1 0,9 Totalt Vaggeryd 1,1 0,9 För handikappomsorgens del har kostnaderna ökat i nivå med andra kommuner. Om man tittar på SCB:s statistik kan man se att i riket är det en oförändrad del som har en eller flera insatser i rikets kommuner. I Vaggeryd har andelen minskat betydligt. Samtidigt ser det ut som att personlig assistans har ökat mer i Vaggeryds kommun än i övriga kommuner. Slutsatsen av detta måste bli att för äldreomsorgen har det skett betydande kostnadsökningar i Vaggeryds kommun under 2000-talet som inte motiveras av utökad verksamhet. För handikappomsorgen är det en något mer splittrad bild. Antalet insatser har minskat undantaget personlig assistans enligt LASS. Sammantaget kan detta dock inte motivera den ökade kostnaden. Därmed kan sägas att förutsättningarna för god kvalité har ökat väsentligt. Om detta sedan också i praktiken inneburit en högre kvalité är inte möjligt att avgöra i denna granskning. Det är en politisk fråga att bedöma. 2.5 Finns det en tydlig ansvarsfördelning i organisationen? Hur ser ansvarsfördelningen ut i organisationen? Socialnämnden har det politiska ansvaret för äldre- handikapp och individ- och familjeomsorg. Revisorernas roll är att granska nämndernas ansvarsutövande. En avgörande fråga är om socialnämnden kan anses ha utövat en tillfredställande kontroll och styrning över sin verksamhet. Ytterst ansvarig för förvaltningsorganisationen är socialchefen. Socialchefen är också den som i första hand deltar vid nämndens sammanträden. Vid sammanträdena brukar också förvaltningsekonomen delta. I förvaltningen finns samman lagt 11 områdeschefer ansvariga för sin verksamhet direkt under socialchefen. Områdescheferna har ansvar för personal, ekonomi, kvalitet och arbetsmiljö inom sina respektive områden. Områdescheferna deltar sällan vid nämndens sammanträden. 10
I förvaltningen kan därmed sägas att det finns två ansvarsnivåer förutom den direkta ansvarsnivån (de som arbetar direkt med brukarna). Av intervjuerna framgår att i princip samtliga områdeschefer anser att de har ett klart och tydligt ansvar för sin verksamhet. Av intervjuerna framgår att områdescheferna lojalt tar sitt ansvar och bidrar till förslag som kan minska kostnaden. Det uppdrag om besparing på 3,5 mnkr som nämnden fattat beslut om vid sitt sammanträde i augusti har tagits om hand av förvaltningsorganisationen. I en process mellan förvaltningschef och områdeschefer har förslag arbetats fram om hur detta skall genomföras. Samtidigt kan det av intervjuerna utläsas att det finns en tendens till att i områdeschefsgruppen gärna lägga ett förslag om besparing i någon annans verksamhet eller område. I intervjuerna med personalen framgår att ledarskapet tar sig olika uttryck i de olika områdena beroende på vilken person som är ledare. Skillnaden beror mer på person än typ av område eller verksamhet. Både socialchef och områdeschefer anser att områdena är för stora. Flera av områdescheferna har upp till 70 anställda de har ansvar för. Förvaltningen genom socialchef och områdeschefer har nämndens uppdrag att hålla de ekonomiska ramarna för äldre- och handikappomsorgen 2008. Ytterst är dock ansvaret hos nämnden inför kommunfullmäktige. Om de ekonomiska ramarna inte räcker måste nämnden ge förvaltningen i uppdrag att vidta åtgärder. En viktig fråga är vilket ansvar har en områdeschef när budgeten överskrids? 2.5.1 Intervjuer med personal I samband med granskning har intervjuer genomförts med vårdpersonal från både äldreoch handikappomsorg samt från både södra och norra kommundelen. Även personal anser att de får bra ekonomisk information. Personalen menar att de både är beredda på och tar ansvar. Ett förslag som kommer från personal i gruppbostäder är att det skulle vara möjligt att koppla på fler boende till varje enhet. Med befintlig eller något utökad personalstyrka skulle det alltså vara möjligt att serva fler boende. Detta skulle också vara bra för flera av dem som bor själva idag. 11
Från personal inom äldreomsorgen framförs att inom korttidsvården går arbetsbelastningen mycket upp och ner. I boendet är det ojämn arbetsbelastning över dagen, tungt framförallt på förmiddagen. Det finns vissa olikheter mellan Furugården och Sörgården avseende rutiner vilket påverkar arbetsbelastningen. Både från några områdeschefer och entydigt från de personalgrupper som blivit intervjuade sägs att det finns utvecklingsmöjlighet avseende rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan knytas närmare övrig verksamhet och läggas på tider som stämmer med behoven är synpunkter som framförs. Från personalen framförs också att det är rörigt med det yttre fastighetsunderhållet. 3 Sammanfattande synpunkter Min uppfattning är att socialnämnden har ett bra underlag för sin ekonomiska uppföljning. Kostnaderna för äldreomsorg har ökat mer än i riket och i länet. Vaggeryds kostnadsökning för äldreomsorg ser inte ut att motiveras av mer verksamhet Även handikappomsorgens ökade kostnader ser inte ut att motiveras av motsvarande ökad verksamhet Med de kostnadsökningar som skett inom Ifo närmar sig Vaggeryd standardkostnaden Även om Vaggeryd har lägre kostnader för Ifo än andra kommuner så är kostnadsutvecklingen oroande. Nämnden måste ge förvaltningen i uppdrag att vidta alla åtgärder i form av förebyggande arbete, samarbete med skolan och öppen verksamhet på hemmaplan. Därmed kan sägas att förutsättningarna för god kvalité har ökat väsentligt. Om detta sedan också i praktiken inneburit en högre kvalité är inte möjligt att avgöra i denna granskning Vaggeryds kostnader för äldreomsorg ser ut att vara ca 2200 kr högre per 65 åring och äldre vilket innebär ca 5 mnkr i 2007 års kostnadsläge 12
Nämnden har beslutat ge förvaltningen i uppdrag att spara 3,5 mnkr. Om nämnden med nuvarande ramar för äldre- och handikappomsorgen skall nå en ekonomi i balans för 2009 krävs sannolikt större kostnadsreduceringar Om förvaltningen inte håller de ekonomiska ramarna måste nämnden ge i uppdrag att rationalisera i verksamheten I förvaltningen kan sägas att det finns två ansvarsnivåer förutom de som arbetar direkt med brukarna. Av intervjuerna framgår att i princip samtliga områdeschefer anser att de har ett klart och tydligt ansvar för sin verksamhet En viktig fråga är vilket ansvar har en områdeschef när budgeten överskrids? Möjligheten att koppla på fler boende till varje gruppbostad bör prövas. Personal anser att arbetsbelastningen är ojämn se över schemaläggningen. Lägg scheman efter verksamhetens behov. 13