Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård!

Strateg2008 Birgitta Larsson Lindelöf Magdalena Jacobsson Datum 2009-05-05 Version 1.0 Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård! Uppdragsgivare: Charlotta Lundberg, strateg likabehandling,

2 Projektet har genomförts inom ramen för Strateg 2008 s utvecklingsprogram för strateger och verksamhetsutvecklare inom förvaltningsledning och regionnivå. Vi som genomfört projektet har valt att undersöka om och hur arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att uppnå ett av målen i s Budget- och verksamhetsplan 2009 att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Charlotta Lundberg, strateg likabehandling i, är uppdragsgivare. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra positivt till hänsynstagandet av kön/genusperspektivet vid all vård, behandling och bemötande av Region Skånes patienter. Ett stort tack till alla som gjort vårt projekt möjligt!

3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Projektmål... 5 Effektmål... 5 Projektorganisation... 5 Genomförande av projektet... 6 Avgränsning... 6 Metod... 6 Tidplan och överlämnande... 6 Faktainsamling... 6 Definitioner av begrepp... 6 Likabehandling enligt s definition... 6 Diskriminering... 6 Kön... 7 Genus... 7 Jämställdhet... 7 Jämlikhet... 7 Jämställd vård... 7 Jämlik vård... 7 Mångfald... 7 Styrande dokument och lagar... 8 Likabehandlingspolicy för... 8 Budget- och verksamhetsplan för 2009... 8 Europeiska jämställdhetsdeklarationen... 8 Diskrimineringslagen... 8 Hälso- och sjukvårdslagen... 9 Könsuppdelad statistik... 9 God vård ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och... 9 sjukvården... 9 Hälso- och sjukvården i... 10 Redovisning och analys... 10 Budget och verksamhetsplan 2009... 10 God Vård och Europeiska Jämställdhetsdeklarationen... 14 Ledningsinformationssystem för (LIS)... 15 Chefsdagen 15 april 2009... 15 Slutsats... 16 Referenser... 17 Bilaga... 18 Intervjufrågor... 18

4 Sammanfattning har i styrande dokument deklarerat vikten av att hälso- och sjukvården tillhandhåller en jämställd vård. Med det som utgångspunkt har vi undersökt om och hur, i rollen som tjänsteproducent inom hälsooch sjukvården, arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att säkerställa en jämställd vård. Slutsatser har dragits med utgångspunkt från styrdokument och lagar som har anknytning till jämställdhet/likabehandling samt intervjuer med några nyckelpersoner. Resultatet visar att konsekvent könsuppdelad statistik inte förekommer inom hälso- och sjukvården trots att det finns både information och system som möjliggör detta. Det finns inte efterfrågan eller krav på könsuppdelad statistik varken från tjänstemannasidan eller från politiken. Inom forskningen, i det här fallet Socialmedicinska enheten (SME) UMAS, finns en lång tradition av att redovisa och analysera all statistik könsuppdelat, vilket visas i deras rapporter. SME har tagit fram en analysmodell som är lämplig för uppföljning av sjukvårdens kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. För att nå de goda målformuleringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen, ledningssystemet för patientkvalitet i hälso- och sjukvården God Vård, likabehandlingspolicy, europeiska jämställdhetsdeklarationen krävs konsekvent könsuppdelad statistik för att påvisa skillnader och likheter i sjuklighet, tillgänglighet, vård, behandling, kvalitet samt att dessa faktorer analyseras mot bakgrund av både biologiska skillnader och skillnader i sociala villkor. Några exempel där vi anser att könsuppdelad statistik borde förekomma är kvalitetsregister, avvikelsesystem, patientenkäter, behandlingsmetoder, vårdgaranti, läkemedelsförskrivning och hälsosamtal. har byggt upp ett gemensamt ledningsinformationssystem (LIS) som kan användas av samtliga verksamhetsnivåer för uppföljning av bland annat verksamhets- och läkemedelsdata. Vi föreslår att LIS utvecklar sitt informationssystem med kön som genomgående och övergripande variabel så all uppföljning och presentationer av statistik sker könsuppdelat. I syfte att ge ett ökat mervärde för Skånes patienter, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar, rekommenderar vi att systematiskt använder könsuppdelad statistik för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård.

5 Inledning Bakgrund har i budget och andra styrande dokument deklarerat vikten av att hälso- och sjukvården tillhandhåller en jämställd vård. 1 januari 2009 kom en ny sammanhållen diskrimineringslag vars syfte bland annat är att skydda patienter/kunder mot diskriminering inom hälso- och sjukvården. Hur ser det ut? Får kvinnor och män, flickor och pojkar lika tillgång till hälso- och sjukvård. Bemöter vi patienter och medborgare på ett likvärdigt sätt? En förutsättning för att kunna sätta jämställdhetsmål och göra förändringar är att ha kunskap om hur jämställdheten ser ut i den verksamhet där man arbetar. Ett led i detta arbete är att all statistik bör vara nedbruten och redovisad på kön och om möjligt ålder. Men det räcker inte med att stanna vid att könsuppdela statistiken. Den bör leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att säkra att hälso- och sjukvården tillhandahåller en jämställd vård. Syfte Syftet är att visa på könsuppdelad statistik som ett verksamt redskap för Region Skåne i arbetet med att målsätta verksamheternas arbete med jämställd vård sett ur ett likabehandlingsperspektiv. Projektmål Att i samband med ett av målen, likabehandlingsperspektivet inom hälso- och sjukvården: Undersöka förekomsten av könsuppdelad statistik Lämna förslag till fortsatt utveckling av könsuppdelad statistik Effektmål Att systematiskt använder könsuppdelad statistik för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård. Projektorganisation Projektmedlemmar: Birgitta Larsson Lindelöf, CSK, Personalstrateg Magdalena Jacobsson, RSIT, Enhetschef Arbetet inom projektgruppen fungerade mycket bra. En mötesplanering togs fram i början av projektarbetet. Arbetsuppgifter fördelades och genomfördes enskilt alternativt i samarbete. MS SharePoint 2007 användes som en gemensam plats för all projektdokumentation. Kalenderfunktionen användes kompletterat med mötesarbetsytor (agenda, dokument till möten mm).

6 Genomförande av projektet Avgränsning Undersökningen avgränsas till att studera om och hur könsuppdelad statistik används i s roll som tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården. Metod Utgångspunkten för vårt arbete har varit ett av målen i s Budgetoch verksamhetsplan 2009 att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. 1 Vi har kombinerat genomgång av styrdokument och lagar med information från intervjuer. Inledningsvis kontaktades Ingrid Bengtsson-Rijavec, chef för Centrum för verksamhetsplanering och analys, och projektuppgiften presenterades. Vi fick förslag att intervjua följande personer vilket också genomfördes: Annicka Westrin, chef för Avdelning för God Vård och läkemedel Per Wendel, Controller, Avdelning för samhällsanalys Juan Merlo, Tf verksamhetschef för Socialmedicinska enheten (SME) UMAS Under intervjuerna ansvarade en för att ställa frågor och en för att dokumentera. Valet av styrdokument och lagar har utgått från anknytning till likabehandling. Tidplan och överlämnande Projektet genomfördes under våren 2009, perioden 12 februari till och med den 5 maj. Redovisning av projektet skedde vid seminarium 8 i utbildningen. Resultatet överlämnades därefter till uppdragsgivaren. Faktainsamling Definitioner av begrepp Likabehandling enligt s definition Likabehandling i innebär att vi motsätter oss beteenden som tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas likadant. Ett exempel från vården är att patienter kan behandlas olika utifrån exempelvis kön, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är nödvändiga för att möta individuella behov. Likabehandling innebär att en person ges likvärdiga förutsättningar som en annan att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte representant för en grupp. 2 Diskriminering Diskriminering enligt diskrimineringslagens definition innebär: att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, 1 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 22 2 s Likabehandlingspolicy, s. 2

7 könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. 3 Kön Med kön avses det biologiska könet, att vi föds till flickor och pojkar. Forskning som fokuserar på biologiska skillnader mellan könen är ett komplement till genusforskning. 4 Genus Genus är ett begrepp som används för att skilja det sociala könet från det biologiska könet. Genus handlar om de sociala och kulturella aspekterna av kön; hur vi skapar kvinnligt och manligt och vad som i olika kulturer och tider setts som kvinnligt och manligt. Genus är föränderligt och någonting som vi människor själva medvetet eller omedvetet bidrar till att skapa. Inom genusvetenskapen beskriver man det som att kön konstrueras. I forskningen kring hur kön konstrueras tas även andra faktorer som spelar roll t ex sexuell läggning, socioekonomisk och etnisk tillhörighet. 5 Jämställdhet Jämställdhet innebär lika villkor, möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Jämställdhet avser alltså förhållanden mellan könen. Jämlikhet Jämlikhet är ett bredare begrepp än jämställdhet och handlar om lika villkor, möjligheter och rättigheter då det gäller exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Jämställd vård Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män är lika, men också olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Det innebär att den medicinska forskningen behöver studera köns- och genusrelaterade skillnader och att resultaten måste redovisas uppdelade på kvinnor och män. Hälso- och sjukvården behöver kunskaper om köns- och genusrelaterade faktorers betydelse för kvinnors och mäns hälsa, sjuklighet, bemötande, omhändertagande och behandlingsresultat. 6 Jämlik vård Jämlik vård handlar om allas rättigheter och möjligheter till vård oavsett exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Mångfald Mångfald innebär att alla människors lika värde respekteras - detta oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder eller etnicitet. Ytterst handlar mångfald om mänskliga rättigheter. 3 Diskrimineringslagen SFS 2008:567 4 (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s. 21 5 (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s. 20 6 (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s. 16

8 Styrande dokument och lagar Likabehandlingspolicy för s Likabehandlingspolicy fastställdes av Regionfullmäktige den 28 april 2009. Policyn är giltig inom alla s egna verksamheter och helägda bolag. Verksamheter som har avtal med eller är finansierade genom bidrag från ska genom skrivningar i avtal och överenskommelser också omfattas av policyn. Likabehandlingspolicyn är ett styrande dokument och ska användas som planerings-, uppföljnings- och revisionsinstrument i det löpande arbetet med likabehandling. 7 En förutsättning för att en bra kartläggning av förbättringsområden ska kunna göras, är att en noggrann analys görs av statistik och nyckeltal från verksamheterna. Så långt det är möjligt ska statistiken vara nedbruten och redovisad på ålder och kön. Först när variationer synliggörs i olika verksamheter, beroende av mångfaldens parametrar, kan lämpliga förbättringsåtgärder definieras för rutiner och arbetssätt i utvecklingssyfte. 8 Budget- och verksamhetsplan för 2009 I Budget- och verksamhetsplan för 2009 står skrivet att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. 9 Vidare kan vi läsa att vården skall tillhandahållas och fördelas med utgångspunkt i alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, och ålder. 10 Europeiska jämställdhetsdeklarationen undertecknade den 27 mars 2008 den europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR). Genom detta har tagit ställning till att jämställdhetsfrågan är en viktig politisk fråga. I deklarationen finns en skrivning om inriktningen i s planeringsramar 2008-2010 enligt följande: 11 Jämställdhetsarbetet ska vara integrerat i alla de beslut och processer som styr arbetslivet. Mångfald ska genomsyra hela organisationen. ska arbeta aktivt med att förebygga diskriminering inom sjukvården. För att s vård ska upplevas som jämlik, krävs att bemötande och behandlingsstrategier har ett genusperspektiv. Jämställd forskning med tydligt genusperspektiv. Unga kvinnors hälsa visar i en del fall oroande tecken. Detta ska följas mer noggrant. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, 7 Likabehandlingspolicy för, s. 3 8 Likabehandlingspolicy för, s. 5 9 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 22 10 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 30 11 Europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR), s. 7

9 funktionshinder eller sexuell läggning. Lagen omfattar både som arbetsgivare och tjänsteproducent. Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 12 Hälso- och sjukvårdslagen För den enskilde medborgaren såväl som för hälso- och sjukvårdens ledning ger Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 13 förväntningar på vad god vård ska innehålla. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 14 Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 15 Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. 16 Könsuppdelad statistik I förordningen om den officiella statistiken framgår att all offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. 17 Stockholms Läns Landsting (SLL) har beslutat att deras statistik skall vara könsuppdelad. 18 God vård ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 19 vänder sig till verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Ett ledningssystem är ett system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten, sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/ kraven, följa upp och utvärdera dessa mål. Till föreskriften finns en vägledning: God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 20 Arbetet med God vård tar också sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen. I God Vård beskrivs sex kvalitetsområden som definierats internationellt. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid 12 Diskrimineringslagen SFS 2008:567 13 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 14 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 2 15 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 31 16 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 28 17 Svensk Författningssamling SFS Förordning (2001:100) om den officiella statistiken, 14 18 Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting 19 SOSFS 2005:12 20 http://www.skane.se/upload/webbplatser/utvecklingscentrum/dokument/sos_handbok_god_ vard_sosfs200512.pdf

10 Hälso- och sjukvården i Hälso- och sjukvården i är beskriven med sju framgångsfaktorer i budget och verksamhetsplan. Sex av dessa är lika med de kvalitetsområden som beskrivs i God vård. Den sjunde är att hälso- och sjukvården skall vara hälsoinriktad, se bild nedan. Bild. s God vård-plattform. Redovisning och analys Vår projektuppgift var att undersöka om och hur arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att uppnå ett av målen i s Budget- och verksamhetsplan 2009. Budget och verksamhetsplan 2009 I Budget och verksamhetsplan 2009, som får anses som det mest styrande dokumentet, finns inom verksamhetsperspektivet en generell skrivning om att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Denna skrivning handlar om att införliva perspektivet i allt arbete. Med hjälp av intervjuer och vad som är skrivet i styrande dokument börjar vi med att analysera om och hur könsuppdelad statistik används inom hälso- och sjukvårdens sju framgångsfaktorer som bygger på ledningssystemet God Vård. 1. Kunskapsbaserad och konkurrenskraftig vård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. erbjuder vård- och forskningssystem av hög klass inom prioriterade områden till gagn för medborgarna, sjukvårdssystemet och Skåne. 21 21 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 28

11 Inom detta område talas bland annat om kvalitetsregister. De nationella kvalitetsregistren i Sverige har under senare år fått en allt viktigare roll i kvalitetsutvecklingen då de möjliggör uppföljning av behandlingsprocesser och resultat av behandling för stora patientgrupper. Vissa kvalitetsregister finns könsuppdelade både nationellt och lokalt, dock långt ifrån alla. Inga nya nationella kvalitetsregister får starta utan att vara könsuppdelade. har gjort en förfrågan till förvaltningarna om täckningsgrad och deltagande i kvalitetsregister, dock har inga krav ställts på att registren ska vara könsuppdelade. Vi menar att könsuppdelade kvalitetsregister för olika sjukdomar kan utgöra viktiga redskap i arbetet med jämställd vård. 2. Säker vård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete och patienterna känner sig trygga i den skånska vården. 22 Området innefattar exempelvis avvikelsehantering och läkemedelsbehandling. I de avvikelsesystem som regionen använder idag saknas möjlighet till att redovisa avvikelser könsuppdelat, dock finns detta krav med i kommande upphandling. Nyligen gjorde samtliga sjukhus i Skåne en mätning av vårdrelaterade infektioner med hjälp av enkäter. Inte heller här fanns krav på att resultatet skulle redovisas könsuppdelat, trots att bakgrundsfaktorn kön fanns med i enkäten. Andelen dödsfall i fallolyckor har ökat under en tioårsperiod och då särskilt bland kvinnor. Med detta som bakgrund har Socialmedicinska enheten tagit fram en rapport Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, som visar att det förekommer en klart ökad risk för fallolyckor vid förskrivning av psykofarmaka bland personer 65 år och äldre. 23 3. Kund- och patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa vägs in i de kliniska besluten. 24 har tidigare haft patientundersökningar som inte redovisats och analyserats könsuppdelat. Vi informerades om att en nationell patientenkät kommer att genomföras under 2009 inom Primärvården. Under 2010 ska motsvarande undersökning ske på samliga sjukhus. Bakgrundsfaktorn kön kommer att finnas med i den nationella patientenkäten och förhoppningsvis kommer också resultatet att redovisas och analyseras könsuppdelat. 4. Effektiv vård Vården kännetecknas av sammanhållna vårdprocesser av hög och jämn kvalitet. Tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Vården utnyttjas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer, baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. En effektiv vård anpassas efter varje patients behov. 25 22 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 29 23 Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, s. 5 24 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 29 25 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 29

12 Exempel inom detta område är nya arbetssätt och behandlingsmetoder. En god, säker och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling ingår inom området effektiv vård. s Läkemedelsråd 26 är ett expertorgan som bland annat tar fram en skånegemensam baslista med rekommenderade läkemedel (Skånelistan). De ska också utgöra det medicinska expertorganet vid upphandling av läkemedel, följa förskrivningsmönster och kostnader samt utbilda och informera. Möjlighet finns att ta fram könsuppdelad förskrivning av läkemedel, dock tycks inte detta ske. Innan ett läkemedel godkänns i Sverige ska effekten och säkerheten för båda könen utredas. Om det finns betydelsefulla skillnader ska patienterna få information om detta. Vi anser att Läkemedelsrådet har en viktig informations- och utbildningsroll kring läkemedelsanvändning och kön. Socialmedicinska enheten har tagit fram en rapport Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? läkemedelsanvändning på (o)jämlika villkor i Skåne 27, som visar på ojämlikhet i förskrivning både avseende kön, ålder och inkomst. 5. Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 28 På uppdrag av vårdproduktionsberedningen har Socialmedicinska enheten (SME) tagit fram en rapport Jämlik vård?. 29 Rapporten fokuserar på att följa skillnader mellan kvinnor och män inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård. I rapporten har nedanstående modell använts i analyssammanhang. Den bygger på styrdokumenten Europeiska jämställdhetsdeklarationen och Socialstyrelsens föreskrift God Vård (SOSFS 2005:12) samt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Analysmodellen visar hur väl SME integrerar likabehandlingsperspektivet i sitt arbete. 26 s Läkemedelsråd http://www.skane.se/default.aspx?id=2005 27 Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? Läkemedelsanvändning på (o) jämlika villkor i Skåne 28 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 30 29 Jämlik vård? Rapport med fokus på områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård

13 Bild hämtad ur Socialmedicinska enhetens rapport Jämlik vård? s. 11 SME menar att med hjälp av kvantitativa analyser är modellen lämplig för att följa upp hur jämlikhet/jämställdhet påverkar villkoren för hälsa, behov och i synnerhet sjukvårdens kvalitet och användning. Modellen stämmer väl med s arbete med God Vård. Modellen förtydligar att det slutgiltiga målet för hälso- och sjukvården är att vara effektiv och att denna effektivitet endast kan nås om alla kvalitetsdimensionerna grundas på evidensbaserad kunskap. Den illustrerar att jämlikheten/jämställdheten inte bara är en mänsklig rättighet utan också ett nödvändigt och underliggande villkor för en effektiv hälso- och sjukvård. SME:s övergripande uppdrag är bland annat att stödja ledningen för hälso- och sjukvården med utgångspunkt från de av regionfullmäktige i budgeten beslutade prioriterade områden inom hälso- och sjukvården. Flera rapporter har tagits fram samt redovisats och analyserats uppdelat på olika faktorer såsom kön, ålder, inkomstgrupper, utbildningsbakgrund, tid i Sverige, födelseland etc. Mycket av SME:s arbete är inriktat på att öka förståelsen om vilka mekanismer som leder till geografiska och socioekonomiska skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion utifrån principen om jämlikhet och vård på lika villkor. Vi kan konstatera att SME integrerat ett likabehandlingsperspektiv och konsekvent använder könsuppdelad statistik i alla sina rapporter som utgör ett kunskapsunderlag för politiker och tjänstemän i arbetet med jämställd och jämlik vård.

14 6. Tillgänglighet och vård i rimlig tid Alla patienter får vård i rimlig tid. lever upp till minst vårdgarantin inom samtliga verksamheter. 30 I november 2005 trädde den nationella vårdgarantin 0-7-90-90 i kraft vilket innebär att: 31 Primärvården ska erbjuda kontakt eller besök samma dag. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Från det att beslut om remiss fattats får det gå högst 90 dagar till det första besöket. Från det att beslut om behandling fattats ska behandling påbörjas inom 90 dagar. Vårdgarantin gäller inte om patienten själv väljer att vänta eller om patient och läkare tillsammans kommer överens om att skjuta upp exempelvis behandling. Om behandling inte kan erbjudas inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare. I första hand ska det ske inom, i andra hand inom Södra Sjukvårdsregionen och i tredje hand hos annan vårdgivare i Sverige. Vi kan i Skåne se att vi är ett steg närmare en sjukvård utan köer. Ännu återstår en hel del arbete för att vi ska kunna erbjuda alla patienter vård i rimlig tid. Trots alla mätningar och uppföljningar kring vårdgarantin finns inget redovisat och analyserat könsuppdelat. 7. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Det vårdande och behandlande synsättet integreras med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet och blir en självklar del i all vård och behandling i alla patientmöten. 32 Arbetet handlar exempelvis om fysisk aktivitet på recept, motiverande samtal, hälsosamtal och tobaksförebyggande arbete. Det finns inget uttalat i uppdragen till förvaltningarna att könsuppdelad statistik ska presenteras och analyseras i syfte att synliggöra eventuella skillnader i kön eller andra faktorer. God Vård och Europeiska Jämställdhetsdeklarationen Vi vill även återkoppla till Socialstyrelsens ledningssystem God Vård som ställer krav på att det ska finnas rutiner kring bemötande av patienter som säkerställer att patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Genom s undertecknande av den Europeiska Jämställdhetsdeklarationen har regionen fastställt att det krävs aktivt arbete med att förebygga diskriminering inom sjukvården samt att det krävs att bemötande och behandlingsstrategier har ett genusperspektiv för att vården ska upplevas som jäm- 30 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 31 31 Vårdgarantin http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=104196 32 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 28

15 lik. I deklarationen talas också om jämställd forskning med tydligt genusperspektiv. I vår analys framkommer ingen anknytning mellan dessa skrivningar och budget och verksamhetsplan. Vi bedömer att krav på könsuppdelad statistik och en fördjupad analys behövs för att säkerställa jämställd vård och likabehandlingsperspektivet i bemötande, behandlingsstrategier och inte minst inom den medicinska forskningen. Ledningsinformationssystem för (LIS) Via våra intervjuer fick vi kännedom om att det finns stora möjligheter att ta fram könsuppdelad statistik. har byggt upp ett gemensamt ledningsinformationssystem för (LIS) 33 som kan användas av samtliga verksamhetsnivåer för uppföljning av bland annat verksamhets- och läkemedelsdata. I detta system hämtas t ex vårddata från PASIS (Patientadministrativt system) och presenteras i flera applikationer och det finns möjlighet att få allt könsuppdelat. Informationen om läkemedel levereras från Apoteksbolaget. Den är mycket omfattande, speciellt avseende läkemedelsförskrivning. Denna applikation möjliggör inte könsuppdelad statistik idag men det är fullt möjligt att utveckla detta. samlar mycket data men utnyttjande och analys tycks fungera sämre. Vi konstaterar att, på tjänstemannasidan, inte efterfrågar och använder sig av könsuppdelad statistik. Att könsuppdelad statistik inte är mer efterfrågat och använt var för oss något förvånande med tanke på alla dokument om likabehandling och jämställd vård. Chefsdagen 15 april 2009 Vid s Chefsdag den 15 april 2009 informerade regiondirektör Sören Olofsson om s Likabehandlingspolicy och tydliggjorde vikten av att samtliga chefer arbetar med denna. Han menar att vi i vår roll som tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården skall ifrågasätta om vi bemöter våra patienter på ett jämlikt sätt. Finns oförklarliga könsskillnader i samband med läkemedelsförskrivningar? Regiondirektören berättade om Danderyds Tvättsäcksprojekt, där en medarbetare hade uppmärksammat att tvättsäcken i männens omklädningsrum fortare fylldes än i kvinnornas. Det visade sig att männen fick hjälp med att smörja in sin kropp med ett hudläkemedel och behövde därmed fler duschhanddukar. Kvinnorna fick ett annat, billigare, hudläkemedel och fick smörja in sig själva i hemmet. Kvinnorna fick en annan behandling, eftersom man utgick ifrån att kvinnorna var mer vana att smörja in sig själva. Vi anser att när stöd finns i s högsta politiska ledning, genom ett antal olika styrande dokument, och högsta tjänstemannaledning så ökar chansen till att s verksamheter verkligen arbetar aktivt med likabehandlingperspektivet och därmed skapar bättre förutsättningar för Skånes medborgare, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar. 33 LIS Ledningsinformationssystem http://www.skane.se/default.aspx?id=80824

16 Slutsats Vårt projektmål var att i samband med likabehandlingsperspektivet inom hälsooch sjukvården: Undersöka förekomsten av könsuppdelad statistik Lämna förslag till fortsatt utveckling av könsuppdelad statistik Vi konstaterar att konsekvent könsuppdelad statistik inte förekommer inom hälso- och sjukvården trots att det finns både information och system som möjliggör detta. Det tycks finnas ett ointresse att könsuppdela statistik och vår tolkning är att det beror på okunskap och omedvetenhet kring vikten av könsuppdelad statistik. I budgetens skrivningar kring hälso- och sjukvården med anknytning till God Vård är det endast inom jämlik vård som likabehandlingsperspektivet finns beskrivet. Genom avsaknad av krav på könsuppdelad statistik och andra konkreta målsättningar kring jämställdhet och likabehandling anser vi att i sin egen budget och verksamhetsplan inte gjort som man själv sagt: likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Några exempel där krav på könsuppdelad statistik borde finnas är kvalitetsregister, avvikelsesystem, patientenkäter, behandlingsmetoder, vårdgaranti, läkemedelsförskrivning och hälsosamtal. Det framkom att forskningen, i det här fallet Socialmedicinska enheten (SME), redovisar och analyserar all statistik könsuppdelat till skillnad från tjänstemän. SME har tagit fram en analysmodell som är lämplig för uppföljning av sjukvårdens kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. För att nå de goda målformuleringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen, ledningssystemet för patientkvalitet i hälso- och sjukvården God Vård, likabehandlingspolicy, europeiska jämställdhetsdeklarationen krävs konsekvent könsuppdelad statistik för att påvisa skillnader och likheter i sjuklighet, tillgänglighet, vård, behandling, kvalitet samt att dessa faktorer analyseras mot bakgrund av både biologiska skillnader och skillnader i sociala villkor. Diskrimineringsgrunden kön omfattar alla människor och är därför central i s arbete med likabehandling. Statistik visar aldrig några absoluta sanningar, men kan peka ut specifika områden för analys och utveckling. Vi föreslår att Ledningsinformationssystemet för (LIS) utvecklas med kön som genomgående och övergripande variabel så all uppföljning och presentation av statistik sker könsuppdelat. Avslutningsvis rekommenderar vi, i syfte att ge ett ökat mervärde för Skånes patienter, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar, att systematiskt använder könsuppdelad statistik, på samma sätt som Stockholms Läns Landsting 34 för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård. 34 Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting

17 Referenser Budget och verksamhetsplan 2009 med plan för åren 2010 till 2011 http://www.skane.se/upload/webbplatser/skaneportalenextern/omregionskane/ekonomi/budget/budget_2009_081127korr.pdf Diskrimineringslag SFS 2008:567 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm Europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR) http://www.skane.se/upload/webbplatser/skaneportalenextern/politikpaverkan/sammantraden/regionstyrelsen/foredragningslista/rs080327.a5%2012.pdf God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/d887b5d2-efd2-4e9f-a0a5-6232dff1efb0/ 4877/20061012.pdf Hälso- och sjukvårdslag SFS 1982:763 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting http://www.sll.se/page/32704/konsuppdelad.pdf (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, SKL 2007 Rapport, Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, Socialmedicinska enheten, UMAS,, augusti 2008 Rapport Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? läkemedelsanvändning på (o)jämlika villkor i Skåne, Socialmedicinska enheten, UMAS,, november 2008 Rapport Jämlik vård? Rapport med fokus på områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård, Socialmedicinska enheten, UMAS,, december 2008 s Ledningsinformationssystem LIS http://www.skane.se/default.aspx?id=80824 s Likabehandlingspolicy http://www.skane.se/upload/webbplatser/skaneportalenextern/politikpaverkan/sammantraden/regionfullmaktige/foredragningslista/dokument/rf_090428_7.pdf s Läkemedelsråd http://www.skane.se/default.aspx?id=2005 Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 Föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården http://www.skane.se/upload/webbplatser/utvecklingscentrum/dokument/socialstyrelsen_grund dok_2005_12.pdf Svensk författningssamling (SFS) (2001:100) om den officiella statistiken http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:100 Vårdgarantin http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=104196

18 Bilaga Intervjufrågor Använder könsuppdelad statistik/ åldersuppdelad? 1.1 Om ja, inom vilka områden? 1.2 Hur används statistiken? - analys, mål, åtgärder 1.3 Hur kopplas det sedan till mål, åtgärder i budget och verksamhetsplan? 1.4 Hur sker uppföljningar? 2.1 Om nej, varför? 2.2 Finns intresse att utveckla statistik? 2.2.a Fördelar? 2.2.b Nackdelar? 2.3 Vad hindrar? Arbetssätt/system/annat? 3 Övrigt information som vi bör beakta i arbetet