Bordeaux Vinregionen Bordeaux är känd för att producera de mest namnkunniga och kanske även de bästa röda vinerna i världen. Regionen ligger i departementet Gironde i sydvästra Frankrike. Floderna Garonne (Graves) och Dordogne (St-Émilion/Pomerol), som mynnar ut i havsviken Gironde, har under miljontals år fört ner sediment från bergskedjan Pyrenéerna. Förhållandena är perfekta för vinodling, med magra jordar och utmärkt dränering. Närheten till Atlanten medför att Golfströmmen ger Bordeaux ett stabilt klimat med en mild och regnig vinter och en varm vår och sommar. Den för druvmognaden så viktiga hösten är oftast lång och varm. Tallskogar skyddar mot de hårda vindarna från Atlanten. Vin har odlats i Bordeaux i mer än 2 000 år. Det förekommer olika uppgifter om huruvida det var romare eller kelter som först odlade vin i Burdigala, som romarna kallade området. Troligen var det keltiska krigare som planterade de första vinstockarna. De odlade druvan biturica, som lär ha varit en föregångare till dagens cabernetdruvor. Den romerske poeten Ausonius (310 393 e.kr.) var den förste som omnämnde vinerna från Bordeaux. Han var troligtvis den förste som planterade vinstockar intill floden Garonne. Det berömda slottet Ausone i St.-Emilion är uppkallat efter Ausonius. Storhetstiden för Bordeaux tog sin början under 1300-talet, tack vare alliansen med engelsmännen. Eftersom man hade tillgång till hamn gick transporterna relativt snabbt till de engelska hamnstäderna, och under en tid köpte engelsmännen tre fjärdedelar av allt sitt vin från Bordeaux. Engelsmännen kallade vinet för claret. I och med att vinodlingarna i Bordeaux förskonades från påverkan under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet kunde dess rykte under 1800-talet förstärkas. Vinlusen gjorde dock katastrofal skada i Bordeaux, inte en enda vinstock undgick att bli angripen. Nästa storhetstid för området inleddes efter andra världskriget och pågår fortfarande. Klassificering Det finns idag omkring 60 appellationer i Bordeaux. De två enklaste appellationerna bordeaux och bordeaux supérieur omfattar även vita viner och roséviner. 1855 års klassificering Inför världsutställningen i Paris 1855 klassificerades de främsta vinerna från departementet Gironde. Bedömningen grundades på vad vinerna kostade decennierna innan bedömningen. Klassificeringen gällde röda viner från Médoc och de indelades i fem crus (cru=växtplats). Tre slott fick den högsta klassificeringen. Även ett slott från distriktet Graves (nuvarande Pessac-Léognan) fick den högsta klassificeringen. Följande viner klassificerades som premier cru classe 1855: Chateau Haut-Brion (Pessac- Léognan), Chateau Latour (Pauillac), Chateau Margaux (Margaux), Chateau Lafite (Pauillac). Klassificeringen lever vidare än idag. Den enda justering som har gjorts är att slottet Mouton- Rothschild (Pauillac) år 1973 flyttades upp från 2:a cru classé till premier cru. Cru bourgeois I Médoc och Haut-Médoc finns en rad utmärkta vingårdar som har rätt till beteckningen cru bourgeois. Det är det så kallade vinsyndikatet i Médoc som sedan 1932 svarar för klassificeringen. Den senaste revisionen skedde 2008. Klassificeringen bygger idag på det individuella vinets kvalitet. Sauternes (söta viner)
I samband med världsutställningen 1855 klassificerades också de söta vinerna från Sauternes. De indelades i 1er och 2ème cru classés. Château d Yquem hamnade i en klass för sig som 1er cru supérieur. Beteckningen 1er grand cru classé förekommer också. Pessac-Léognan De röda och vita vinerna från dåvarande Graves klassificerades för första gången år 1953. En revidering skedde 1959. Idag har 13 vinegendomar cru classé-status för sina röda viner och tio har det för sina vita. Av dessa har sju cru classé-status både för sina röda och vita viner. Samtliga av dessa egendomar återfinns sedan 1978 i den nya appellationen Pessac-Léognan. St.-Emilion Den första klassificeringen i St.-Emilion skedde år 1958. Revidering har skett 1969, 1985 och 1996. Två slott har den högsta klassificeringen premiers grands crus classés, klass A: Château Cheval Blanc och Château Ausone. Pomerol Distriktet Pomerol saknar officiell klassificering. Château Pétrus räknas dock inofficiellt som nummer ett. Druvsorter Druvsorter som är markerade med * finns mer utförligt beskrivna i druvbilagan. Blå druvor Skillnaden mellan de olika slotten och distrikten ligger till stor del i proportionerna av de här druvsorterna. Cabernet sauvignon dominerar i Médoc och Graves. Merlot dominerar i St.- Emilion och Pomerol. Röda viner står för närmare 90 procent av produktionen i Bordeaux, vilket är en ökning med 30 procent sedan början av 1980-talet. Cabernet sauvignon* Det är denna druva som vi i första hand förknippar med bordeaux. Den har små bär med tjockt skal, som bidrar med färg och garvsyra. Dominerande aromer är svarta vinbär och cederträ (nyvässad blyertspenna). Ju större andel cabernet sauvignon i vinet, desto strävare smak och djupare färg. Vinet behöver också lagras längre tid innan det är moget. Merlot* Den tidigt mognande merlotdruvan är den mest planterade druvan i Bordeaux. Den trivs bäst i svala lerjordar särskilt i St.-Emilion och Pomerol. Den ger vinet alkohol, mjuk rondör och färg och har aromer av korinter och multna löv. Cabernet franc Cabernet franc är tillsammans med sauvignon blanc förälder till cabernet sauvignon. Den här druvan har också aromer av cederträ och svarta vinbär men kan även dofta hallon. Den kan påminna lite om en cabernet sauvignon från ett kallare klimat med sin lite gräsiga stil. Malbec (cot) Malbecdruvan används för att ge bordeauxblandningarna mer färg och fyllighet. Petit Verdot
Druvan bidrar med fruktsyra och tanniner. Den används för att förbättra kvaliteten och göra vinet mer lagringsdugligt. Carmenére Villard Gröna druvor Sémillon Den tjockskaliga sémillon är den mest planterade gröna druvan i Bordeaux och den viktigaste druvan i de söta vinerna från Sauternes. Ädelröta angriper druvorna och ger dem sötma och smak. Utan angreppet skulle sémillon ge relativt neutrala och syrafattiga viner. Men tack vare ädelrötan blir vinerna komplexa och aromatiska och har en lång livslängd. Sauvignon blanc* Ingår ofta i de söta sauternesvinerna tillsammans med sémillon. Den är också karaktärsdruvan i de torra vita bordeauxvinerna. Muscadelle En druva som inte ska förväxlas med vare sig muscat eller muscadet. Den får ingå med maximalt fem procent i de söta sauternesvinerna. Sauvignon Gris Ugni Blanc Distrikt Médoc Médoc är känt för att vara det kanske främsta området för odling av röda viner i hela världen. Vinerna är generellt sett strama, fylliga och komplexa och har god lagringspotential. Distriktet ligger på en halvö mellan Atlanten och havsviken Gironde, norr om staden Bordeaux. Médoc är indelat i underdistrikten Haut-Médoc och Médoc (tidigare Bas Médoc). Den bästa jordmånen har grusjordarna i Haut-Médoc som ger bra dränering. Sex av kommunerna i Haut-Médoc har rätt till egen appellation. Kommunerna markerad med fet text har viner som klassificerades 1855. Räknat norrifrån är det: St-Estèphe Pauillac St.-Julien Margaux Listrac Moulis Kommunappellationerna gäller endast för rött vin. De vita vinerna får etiketteras med till exempel AOP Bordeaux Blanc. Graves Distriktet ligger söder om Bordeaux och dess namn betyder kiselgrus på franska. Graves är lika känt för vita viner som för röda. Idag står röda viner för ungefär två tredjedelar av produktionen.
Pessac-Léognan Pessac-Léognan bildades 1987 som en utbrytning i den norra delen av Graves. Det var de mest berömda egendomarna som ville bilda en egen appellation och därigenom bland annat markera avstånd från Graves, som då hade ett ganska skamfilat rykte. Det mest kända vinet från Pessac-Léognan är 1er cru-vinet Chateau Haut-Brion. Andra kända röda viner är La Mission-Haut Brion och Domaine de Chevalier. Bland de vita märks Haut- Brion, Laville-Haut-Brion, Couhins-Lurton, Domaine de Chevalier. Sauternes Sauternes ligger strax sydost om distriktet Graves och är främst känt för sina ädelsöta viner. Vinerna är framställda av druvor som har angripits av mögelsvampen Botrytis cinerea (ädelröta). Det är viner med en hög restsockerhalt. De kommer ibland upp i en alkoholhalt på 14 15 procent. De förnämligaste vinerna produceras på Château d Yquem. Fem kommuner har rätt till appellationen sauternes för sina ädelsöta viner. Av dessa har kommunen Barsac också rätt att använda AOP Barsac. Torra vita viner får varken använda benämningen AOP Barsac eller AOP Sauternes, utan säljs vanligen som AOP Bordeaux Blanc. St.-Emilion Vid floden Dordognes högra strand ligger det berömda rödvinsdistriktet St.-Emilion. I det här distriktet är det merlotdruvan som dominerar, med cabernet franc som nummer två. På det berömda slottet Château Cheval Blanc är första vinet gjort på 66 procent cabernet franc. Château Ausone och Château Cheval Blanc är de högst klassificerade egendomarna. Ett annat berömt slott är Château Figeac. Jordmånen är varierad. Här finns lätta sandjordar och tyngre lerjordar. De mest kända egendomarna återfinns dock på den sluttning (côtes) med kalksten och lera vid vilken staden St. Emilion ligger, och på den grusiga sandjord (graves) som återfinns närmast Pomerol. Pomerol Rödvinsdistriktet Pomerol ligger nordost om staden Libourne. Den dominerande druvsorten är merlot. De bästa vinerna från distriktet är yppiga, sammetsmjuka och smakrika. Den förnämsta egendomen i distriktet är Château Pétrus. Här görs mycket koncentrerade viner med merlot som karaktärsdruva. Man använder 95 procent merlot och 5 procent cabernet franc (cabernet franc går ibland under namnet bouchet i Pomerol och St. Emilion). Pétrus har den tyngsta jordmånen i Pomerol. Château Petrus är ett av Bordeauxs dyraste viner. Appellationen Pomerol gäller endast för röda viner. Entre-deux-Mers Entre-deux-Mers betyder mellan två hav, och området ligger mellan floderna Dordogne och Garonne. Här görs både röda och vita viner, men appellationen Entre-deux-Mers gäller bara för vita viner. De röda vinerna från distriktet säljs i första hand under appellationerna AOP Bordeaux och AOP Bordeaux Supérieur. 1855 års klassificering av röda viner i Médoc I samband med världsutställningen i Paris 1855 bedömde man och gjorde en klassificering av vinerna från Bordeaux. Klassificeringen utgick från de priser vinerna uppnått åren innan denna bedömning. Man har försökt att göra många klassificeringar sen dess, men 1855 års klassificering är fortfarande den enda viktiga. Alla klassificerade viner från Bordeaux kallas för Grand Cru Classé och Premier Cru är den högsta kvalitetsklassen.
Första-cru (Premiers Crus) Château Lafite Rothschild, Pauillac Château Latour, Pauillac Château Margaux, Margaux Château Haut-Brion, Pessac, Graves Château Mouton Rothschild, Pauillac Andra-cru (Seconds Crus) Château Rauzan-Ségla, Margaux Château Rauzan-Gassies, Margaux Château Léoville-Las Cases, St.-Julien Château Léoville-Poyferré, St.-Julien Château Léoville-Barton, St.-Julien Château Durfort-Vivens, Margaux Château Gruaud-Larose, St.-Julien Château Lascombes, Margaux Château Brane-Cantenac, Cantenac-Margaux Château Pichon Longueville Baron, Pauillac Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande, Pauillac Château Ducru-Beaucaillou, St.-Julien Château Cos d Estournel, St.-Estèphe Château Montrose, St.-Estèphe Tredje-cru (Troisièmes Crus) Château Kirwan, Cantenac-Margaux Château d Issan, Cantenac-Margaux Château Lagrange, St.-Julien Château Langoa-Barton, St.-Julien Château Giscours, Labarde-Margaux Château Malescot St. Exupéry, Margaux Château Cantenac-Brown, Cantenac-Margaux Château Boyd-Cantenac, Margaux Château Palmer, Cantenac-Margaux Château La Lagune, Ludon, Haut-Medoc Château Desmirail, Margaux Château Dubignon, Margaux Château Calon-Ségur, St.-Estèphe Château Ferrière, Margaux Château Marquis d Alesme Becker, Margaux Fjärde-cru (Quatrièmes Crus) Château Saint-Pierre, St.-Julien Château Talbot, St.-Julien Château Branaire-Ducru, St.-Julien Château Duhart-Milon, Pauillac
Château Pouget, Cantenac-Margaux Château La Tour Carnet, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Lafon-Rochet, St.-Estèphe Château Beychevelle, St.-Julien Château Prieuré-Lichine, Cantenac-Margaux Château Marquis de Terme, Margaux Femte-cru (Cinquièmes Crus) Château Pontet-Canet, Pauillac Château Batailley, Pauillac Château Haut-Batailley, Pauillac Château Grand-Puy-Lacoste, Pauillac Château Grand-Puy-Ducasse, Pauillac Château Lynch-Bages, Pauillac Château Lynch-Moussas, Pauillac Château Dauzac, Labarde, Margaux Château d Armailhac, Pauillac Château du Tertre, Arsac, Margaux Château Haut-Bages-Libéral, Pauillac Château Pédesclaux, Pauillac Château Belgrave, St.-Laurent, Haut-Médoc Château de Camensac, St.-Laurent, Haut-Médoc Château Cos Labory, St.-Estèphe Château Clerc-Milon, Pauillac Château Croizet Bages, Pauillac Château Cantemerle, Macau, Haut-Médoc Klassificering söta viner Sauternes Premier Cru Supérieur Château d Yquem, Sauternes Premier Crus (första-cru) Château La Tour Blanche, Bommes (Sauternes) Château Lafaurie-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château Clos Haut-Peyraguey, Bommes (Sauternes) Château de Rayne-Vigneau, Bommes (Sauternes) Château Suduiraut, Preignac (Sauternes) Château Coutet, Barsac Château Climens, Barsac Château Guiraud, Sauternes Château Rieussec, Fargues (Sauternes) Château Rabaud-Promis, Bommes (Sauternes) Château Sigalas-Rabaud, Bommes (Sauternes) Deuxième Crus (andra-cru) Château de Myrat, Barsac
Château Doisy Daëne, Barsac Château Doisy-Dubroca, Barsac Château Doisy-Védrines, Barsac Château d Arche, Sauternes Château Filhot, Sauternes Château Broustet, Barsac Château Nairac, Barsac Château Caillou, Barsac Château Suau, Barsac Château de Malle, Preignac (Sauternes) Château Romer, Fargues (Sauternes) Château Romer du Hayot, Fargues (Sauternes) Château Lamothe, Sauternes Château Lamothe-Guignard, Sauternes Klassificering St. Emilion Förändringar markerade med (*). Slott som nedgraderades i den (annullerade) klassifikationen 2006 och som här återfått sin grad markerade med (**). Premiers Grands Crus Classés A Château Angélus (A) (*) Château Ausone (A) Château Cheval Blanc (A) Château Pavie (A) (*) Premiers Grands Crus Classés B Château Beauséjour (héritiers Duffau-Lagarrosse) Château Beau-Séjour-Bécot Château Bélair-Monange Château Canon Château Canon la Gaffelière (*) Château Figeac Clos Fourtet Château la Gaffelière Château Larcis Ducasse (*) La Mondotte (*) Château Pavie Macquin Château Troplong Mondot Château Trottevieille Château Valandraud (*) Exempel praktiskt tvåbetyg Bordeaux Vitt vin Druva Land Region Sauvignon Blanc Frankrike Bordeaux