LÄRANDE - Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever,medarbetare och ledare.

Plan mot kränkande behandling Denna plan tillhör Ödenäs förskola Planen gäller för läsår 2018/2019 Vår vision Ödenäs förskola: Lust att lära Tre ledord tydliggör intentionerna: LÄRANDE - Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever,medarbetare och ledare. SAMSKAPANDE -Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. STYRKEBASERAD - Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Ansvariga för planen Förskolechef Pedagoger på förskolan

Barnens/elevernas delaktighet Utifrån vår dagliga verksamhet ges barnen möjlighet till att utveckla sin empatiska förmåga samt sin respekt för allas lika värde. Barnen ges möjlighet att med närvarande vuxna och i samspelet med andra, utveckla verktyg för att hantera olika konflikter som kan uppstå. I samspelet med andra upptäcker barnen värderingar och normer för sin samvaro som i sin tur kräver vägledning av lyhörda och närvarande vuxna. Vi arbetar med att medvetandegöra barnen om hur barnen utifrån deras egna behov kan skapa möjligheter för att sätta sig in i någon annans perspektiv. Vi arbetar exempelvis med olika teman som rör empati och kamratskap, där vi b.la. diskuterar hur vi är mot varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöten. GR-enkät. Utvecklingssamtal. Kontinuerliga samtal vid lämning och hämtning. Personalens delaktighet Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av DoK. Fortlöpande värdegrundsarbete. Verksamhetsmöte, avdelningsmöte m.m. Utveckla barnens kommunikativa förmågor, i att uttrycka sig och lyssna på varandra. Arbeta med gruppstärkande aktiviteter. Förankring av planen Kontinuerliga samtal/uppföljning i arbetslaget om ett gemensamt förhållningssätt, likabehandlingsplan och aktuell barngrupp. Informera vikarier om planen och dess innehåll. Tillsammans med barnen skapa rutiner för god samvaro Kartläggning för att identifiera inne- och utemiljö. Informera vårdnadshavare vid terminsstart/föräldramöte kring planen och dess innehåll.

Utvärdering Planen mot kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Föregående mål: Arbeta med barnens inflytande och delaktighet Vi upplever att vi under året kontinuerligt arbetat aktivt med vår gemensamma värdegrund och att vi därigenom fått en god grund, gott klimat och förhållningssätt gentemot varandra, vilket har avspeglat sig i barngruppen, föräldrasamverkan och miljön. Att arbeta främjande och förebyggande är ett ständigt pågående arbete så att alla barn känner sig välkomna, trygga samt känner en tillhörighet på förskolan. Vi är måna om att lyssna in barnens och föräldrarnas synpunkter, önskemål och behov som en viktig del i verksamhetens utformning. Vår uppfattning, utifrån kartläggning av det sociala klimatet på förskolan, är att ett positivt och respektfullt bemötande mellan människor stärkt gemenskapen och samhörigheten. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Pedagoger på förskolan

Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) Genom att vi har arbetat med nedanstående punkter Kontinuerliga samtal i personalgruppen kring gemensamma förhållningssätt och stämningar i barngruppen. Ett tillåtande klimat på förskolan gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäcka kränkningar. Informera vikarier om planen och dess innehåll. Tillsammans med barnen skapa rutiner för god samvaro Genom intervjuer och kartläggning identifiera om utrymmen i inne- och utemiljön upplevs som trygga respektive otrygga. Föräldrar informeras vid terminsstart/föräldramöte kring planen och dess innehåll Utifrån ovanstående upplever vi att vi har fått möjlighet till att utvärdera och följa upp resultatet på ett adekvat sätt. Vi fortsätter med vårt pågående värdegrundsarbete. Årets plan ska utvärderas senast I samband med nulägesanalysen, Juni. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogerna på förskolan ska aktivt delta i processen genom kontinuerliga samtal samt uppföljning halvårsvis. Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Kvalitetsansvariga

Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra kränkande behandling, även diskriminering och trakasserier ska beaktas i identifieringen. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att kränkningar och diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivsel arbete. Kartläggningsmetoder Kontinuerliga samtal i arbetslaget där vi lyfter följande frågor; Kan vi se konfliktmönster mellan barnen i våra grupper? Finns det något enskilt barn som utsätts för kränkningar eller diskriminering? Har vi god uppsikt över alla utrymmen där barnen befinner sig? Ser vi några mobbningstendenser? För att identifiera och säkerställa eventuella risker; Kartlägga miljön inne och ute: God uppsikt över alla platser barnen vistas och vara extra lyhörda på de platser där vi ser att konflikter ofta kan uppstå, även observera barnens kroppsspråk, sprida ut oss på gården för ökad trygghet Utvecklingssamtal med vårdnadshavare varje läsår Analys av trivselenkäten i GR Närvarande och lyhörda vuxna och samtal i arbetslaget avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser

Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Genom intervjuer, kontinuerliga samtal och kartläggning identifiera om utrymmen i inne- och utemiljön upplevs som trygga respektive otrygga. Hur har personalen involverats i kartläggningen Kontinuerliga samtal och gemensamma möten där vi följer upp och utvärderar. Resultat och analys Den föräldraenkät från GR (Göteborgsregionen) där man mäter kvalitet och nöjdhet är ibland något missvisande beroende på hur stor svarsfrekvensen är. Vi är nöjda med våra barnintervjuer, som vi kommer fortsätta med, där vi också går runt med barnen både inomhus och utomhus för att få reda på om det är någonstans där de känner sig rädda/oroliga och i så fall varför.

Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling (och diskriminering och trakasserier) ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet.

Rutiner för att tidigt upptäcka kränkande behandling (diskriminering och trakasserier). Det som motverkar kränkningar allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur. Men även om vuxna och barn leker och är nära varandra under dagarna, finns risken att vi missar att upptäcka vad som händer i barngrupperna. Därför har vi särskilda rutiner för att upptäcka kränkningar och mobbning. Exempel på rutiner: Kartlägga miljön inne och ute: God uppsikt över alla platser barnen vistas och vara extra lyhörda på de platser där vi ser att konflikter ofta kan uppstå, även observera barnens kroppsspråk, sprida ut oss på gården för ökad trygghet Utvecklingssamtal med vårdnadshavare varje läsår Analys av trivselenkäten i GR Närvarande och lyhörda vuxna och samtal i arbetslaget Avsätta tid till samtal direkt vid problem/händelser Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) 1. Vuxnas närvaro och observationer i barngruppen. 2. Daglig kontakt med vårdnadshavare och samtal inom arbetslaget. 3. Fasta möten och rutiner där vi diskuterar och utvärderar vår plan. 4. Om ett barns eller barngrupps beteende upplevs kränkande eller diskriminerande mot andra barn ska detta dokumenteras på en blankett: Incidentrapport. Blanketten skickas till förskolechef samt sätts in i en pärm, inlåst på avdelningen. Se blankett, bilaga. 5. Pedagogen dokumenterar samtalen med barnen samt kontaktar berörda föräldrar. Se blankett, bilaga. 6. Om beteendet fortsätter, trots pedagogers försök att få beteendet att upphöra, ska pedagogen anmäla till förskolechefen. Anmälan görs på blankett för detta ändamål. Se blankett, bilaga. 7. Förskolechefen ansvarar därefter för att händelsen utreds och dokumenteras och att vårdnadshavare kontaktas. 8. Ärendet anmäls till Barn- och Ungdomsnämnden som delegerar till förskolechefen att eventuellt upprätta en handlingsplan. Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Samtal och dokumentation vid i förväg bestämda verksamhetsmöten så att alla blir delaktiga. Ett ständigt pågående arbete. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Juni Kvalitetsansvarig förskolechef

Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever (utöver den övergripande interna rutinen) 1. Tar reda på vad som hänt -Samtal med de inblandade -Samtal med ev kamrater/vuxna som sett vad som har hänt. - Vårdnadshavare till de inblandade barnen informeras snarast om vad som hänt och att förskolan kommer att utreda och agera för att kränkningarna/-mobbningen ska upphöra. - Samtal med barn och föräldrar dokumenteras på särskild blankett och delges till förskolechef. Ansvariga pedagoger i arbetslaget 2. Uppföljning -Vara extra lyhörda för barnets/barnens trygghet utifrån händelsen. Se över rutiner och ha en tät dialog i arbetslaget. - samtala med de inblandade igen vid behov - Samtalen dokumenteras -Håll föräldrarna till de inblandade barnen informerade om vad som händer. Ansvariga pedagoger i arbetslag 3. Om kränkningarna/mobbningen fortsätter - anmälan görs till barnhälsoteam/förskolechef - förskolechef ser till att utredningen fortsätter och kallar berörda föräldrar till ett möte tillsammans med pedagoger och specialpedagog - ett handlingsprogram påbörjas Ansvariga : Barnhälsoteam/ specialpedagog och Förskolechef Interna rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal Om barn kränks av personal ska personen uppmärksammas på sitt beteende av den eller de som erfar detta. Anmälan till förskolechef ska ske.

Interna rutiner för uppföljning När elev kränks av annan elev: Samtal med vårdnadshavare Vid upprepade incidenter anmälan till förskolechef När elev kränks av personal: Anmälan till förskolechef Samtal mellan berörd personal och förskolechef Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) All dokumentation ska förvaras inlåst. Ansvarsförhållanden/områden Varje avdelning ansvarar för att incidentrapportering utförs och förvaras inlåst på avdelningen.varje avdelning ansvarar också för att alltid skicka kopia av incidentrapport till förskolechef. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Arbetslag och förskolechef

Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor) Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utredningsoch åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling

Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828). Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)

Datum: 161124 Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare 0322-61 63 46 Administrativ chef 0322-61 63 51

Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 3) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 4) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 5) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 6) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.

Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal):

Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighetoch sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK 160322 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta om Ja att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits

Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK 150825