Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan nätverksträffarna. Först får alla deltagare i kommungruppen besvara missivfrågorna och under första träffen sammanfattas och diskuteras vad som händer i Strömsunds kommun angående de missivfrågorna. Vid andra träffen diskuteras de andra kommunernas missiv, vad som fungerar/ inte fungerar eller vad vi blir intresserad av att veta mera av. För att nätverksträffarna ska bli mer meningsfulla för alla, används nu en mall för återkoppling så att varje nivå får sina frågor. Återkoppling från den senaste nätverkskonferensen görs ibland. Andelen rektorer har utökats detta år och kvalitetsutvecklaren har deltagit mest i kommunträff och nätverksträff. Alla är ansvariga att Strömsunds kommun åker med rätt antal samt att alla nivåer finns med. Planen för detta läggs upp under kommunträffarna. Alla sprider presentationen (ppt:n) på respektive nivå och område för att visa på de beslut och åtgärder som sker inom kommunen, men det är ofta en monolog istället för en dialog. Svårigheter med arbetet på hemmaplan är hur besluten ska genomföras men vi har ganska lätt att inse vad som ska göras samt att uppnå en gemensam samsyn mellan nivåerna. Arbetet på hemmaplan fungerar bra på flera sätt men mest givande har dialogen mellan nivåerna varit, att träffas och tydliggjort kommunens styrkor och svagheter. Nätverksarbetet Arbetande nätverk upplevs som mycket givande. Mest givande är dialogen mellan nivåerna men även tydliggörandet av sin egen kommuns styrkor och svagheter uppfattas positivt. Av de andra kommunerna har vi både gett och tagit i hög grad samt alla har fått många nya tankar med sig hem efter nätverkskonferenserna. Kommungruppen uppskattar att vi blivit kritiskt granskade. Det vi blivit intresserade av är: årshjul, central rättning, PRIO-projekt, särskild undervisningsgrupp, lesson study, klasskonferenser och bedömarträning. Den största risken med arbetande nätverk är den kritiska hållningen, men den anses vara ganska bra när ambitionsnivå, kommungruppsträffar, kontaktpersonernas mandat, kontinuiteten och fokuseringen fungerar bra. Det gäller både hur vi bemötts och bemöter de andra kommunerna. Strömsunds kommun har alltid deltagit på nätverkskonferenserna med full styrka, vilket inte alla andra kommuner gjort. Mallen för återkoppling angående missivfrågorna

2 (19) har underlättat för fokuseringen, när många frågor annars hamnat på undervisningsnivå. Vi försöker hitta lösningar inom organisationen istället för att förändra. Nivåerna försöker effektivisera istället för att förändra organisationen. Strömsunds operativa mål De operativa målen är beslutade i nämnden och bearbetad inom förvaltningen dessförinnan. Halvering av andelen elever som ej uppnår A-E i åk 9 har vi inte uppnått men den har minskat. Andelen som uppnår A i betyg höjdes lå.12/13 men minskade lå.13/14. Delmålen att årligen öka 5% i de nationella proven i matematik för åk 3 är lite svårare att kontrollera. Där är det sju delprov som ej summeras samt att det inte är samma antal delprov för varje år. Åk 3 ligger lägre än riket, ökade lå.12/13 men minskade lå.13/14. Åk 6 och 9 är smidigare att jämföra årligen. Åk 6 ökade 46% lå.12/13 och sjönk 4% lå.13/14. Målet för åk 6 var 75% för lå.13/14 och vi nådde 95,8%. Åk 9 ökade först med 10 % och sedan minskade det med 0,3%. Målet för åk 9 var 91% och vi nådde 90,3%. Intressant att jämföra med riket när de nationella proven är olika år från år. SKL:s satsning för styrning och ledning För att ledningsnivåerna ska bli mer sammanlänkade har vi samma budskap som vi sprider inom alla nivåer via en presentation(ppt) som uppdateras efter varje nätverkskonferens. Årshjulet för att synliggöra vad som ska göras inom nivåerna, men vad som ska återkopplas och analyseras behöver vi arbeta mera på. För att vi ska ha en tydlig uppdrags- och rollfördelning har vi mallen som tydliggör vilka frågor som berör vilken nivå, samt årshjulet där man ser vad som ska vart. Samrättning av de nationella proven i matematik ska synliggöra styrkor och svagheter på klassnivå, rektorsnivå samt förvaltningsnivå. Rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling finns angående kommunens stödinsatser och taluppfattning i alla årskurser i kommunen. Årshjulets analys och återkoppling behöver aktivt arbetas med samt att samrättningens analys och uppföljning också måste arbetas med, årligen. Detta år analyserades fjolårets utvärdering och förändringar gjordes. För att fånga upp elever i behov av stöd ska rektorsområdena tjänstefördela enligt kartläggningen av högskolepoäng och legitimationer. I dagsläget är matematik, svenska och engelska kartlagt. Samsyn enligt handlingsplanen i matematik gynnar elever i behov av stöd men de högpresterande eleverna har vi ännu ingen kommungemensam strategi för. Kartläggningen av taluppfattning och kommungemensam mall för åtgärdsprogam ger större samsyn. Klasskonferenser som står i årshjulet gör att informationsflödet mellan klasslärare, speciallärare och rektor ökar.

3 (19) Höga förväntningar På nätverksträffen i september 2013 skrev vi att handlingsplanen skulle göras klart. Det är gjort och nu måste den spridas och genomsyra verksamheten i kommunen. Redovisning av stödinsatser och betygresultat sprids mellan nämnd, förvaltning och rektorer. Målet är alltid 100% måluppfyllelse, men där är vi inte. Vad sker när kraven inte uppfylls? Lärarnas kompetens är avgörande Denna kartläggning utgår från de lärare som undervisade under läsåret 13/14 och hade lämnat in leg/hp till personalakten i feb. 2015. På lågstadiet var 67% lärare legitimerade men bara 52% hade leg. i matematik. Det innebar 46% obehöriga lärare på lågstadiet. På mellanstadiet var 64% legitimerade men 60% hade leg. i matematik, p.g.a. att inte alla lärare har inte matematik i sin lärarutbildning. Där finns också flera lärare som har rätt utbildning men inte sökt leg. ännu. Det innebar lite mindre än 40% obehöriga lärare på mellanstadiet. På högstadiet hade 76% rätt legitimation. Det innebar 24% obehöriga lärare på högstadiet. Andelen lärare med rätt behörighet i matematik är lägst på lågstadiet. Tillgången av behöriga lärare är låg inom vissa skolområden. Alla med lärarbehörighet/legitimation har ej matematik i sin utbildning, så vid nyanställning beaktas legitimation och behörighet/ämnesbehörighet mer nu än förr. Några rektorsområden har gjort varianter av att utgå från kompetens och behörighet/legitimationer. Flera av de personer som hade 0 hp-poäng finns nu ej kvar som undervisande lärare i matematik. En arbetar med ämnen där den är behörig, fyra slutat (pension/tidsbegränsad tjänst). Matematiklyftet Först deltog 15 lärare lå.12/13 41 lärare deltog i Matematiklyftet lå.13/14 och i år deltar resterande 33 lärare. Då har alla genomgått två moduler. Ingen kommungemensam planerad fortsättning finns i dagsläget utan det beslutas på rektorsnivå. PRIO-projektet kommer det kanske att arbetas med inom rektorsområdena. Förstelärarna som finns idag arbetar inte specifikt med matematikundervisning, de kommande kan bli centralt ansvarig för sitt ämne eller område, men matematik är ej framskrivet. Deltagandet i PISA 2015 har gett oss bättre förutsättningar för att förbättra matematikundervisningen anser vi som är med i kommungruppen. Merarbetet att vara med i denna satsning har gett mycket mer och varit mycket givande att delta i.

4 (19) 2. Kommunens organisation av hemmaplansarbete A Hur har kommunen organiserat arbetet? Hur många träffar brukar kommungruppen ha på hemmaplan mellan nätverkskonferenserna (nvk)? 1 2 3 4 > 4 Antal träffar Kommentar: När det är en nvk per termin nu så blir det tre träffar mellan nvk. B Vad behandlas på kommungruppsträffarna? Exempel på vad som behandlas på kommungruppen Rangordna 1-6 Återkoppling från senaste nätverkskonferens 5 Genomgång och formulering av det egna missivet. 1 Genomgång av de andra kommunernas missiv. 4 Uppföljning av beslutade åtaganden från nvk 3 Planering av åtgärder som ska genomföras 2 Annat alternativ (lämna kommentarer) 6 Kommentar:

5 (19) C Vilka befattningshavare ingår i kommungrupp resp nätverksgrupp? Kommungrupp Nätverksgrupp Politiker antal 2 2 Förvaltningsledning antal 2 1 Förvaltningspersonal antal Rektorer antal 4 2 Lärare antal 4 2 Andra funktioner antal Summa deltagare 12 7 Kommentar: * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i kommungruppen: Förvaltningschef/ kvalitetsutvecklare * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i nätverksgruppen: Kvalitetsutvecklare

6 (19) D Vem har ansvaret för att kommunen har rätt bemanning vid nätverkskonferenser om förhinder uppstår? Om förhinder uppstår Politiker Förvaltningsledning Rektor Lärare Kontaktperson Nämndsordförande(NO) Förvaltningschef (FC) Kontaktperson tar kontakt med NO/FC Kontaktperson tar kontakt med NO/FC Ersättare inom kommungruppen Kommentar: Alla! Under kommungruppsträff bestäms vilka som ska åka. Vid förhinder så har vi en turordning som gäller, om inte frånvaron gör att en nivå saknas. Då blir det istället den nivåns representant som får hoppa in. Alla nivåer har ALLTID varit representerade vid varje nätverksträff. Skolchef och ordf. i BKU är egentligen ytterst ansvarig. E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? Alla i kommungruppen (12 st.) är ansvariga för att informationen sprids inom sin nivå. Lärare och rektorer sprider inom samtliga skolområden, förvaltningen inom förvaltningen samt politikerna inom i BKU-nämnden. Som hjälp används en ppt-presentation som kontinuerligt uppdateras efter varje nätverksträff. För att säkerställa informationsspridningen är alla skolområden nu representerade, förutom ett. Övriga rektorer hjälper till att täcka upp informationen till området. Kommunens matematikutvecklingsgrupp hjälper också till att förankra de beslut och de åtgärder som ska vidtas.

7 (19) F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera svårigheten för varje aspekt från 1-4, där 1=enkelt och 4=svårt Inse vad som behöver göras 2 Inse hur man ska genomföra beslutat åtgärd 4 Kommunikation om satsningen i den egna organisationen 3 Uppnå gemensam syn mellan nivåerna 3 Hålla igång den fleråriga satsningen 2 G Vilka glädjeämnen som påverkat det interna samarbetsklimatet har identifierats i arbetet på hemmaplan? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell 3. Nätverksarbetet A Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Sätt kryss i lämplig ruta, 1=inte alls givande, 6=mycket givande 1 2 3 4 5 6 B Vad har varit mest positivt med nätverksarbetet? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva. Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell

8 (19) C På vilket sätt har samarbetet i det egna nätverket med andra kommuner influerat arbetet på hemmaplan? Ange lämpligt alternativ för varje påstående Tagit del av goda exempel Delat erfarenheter Blivit kritiskt granskade Tagit med sig tankar hem Inte alls I viss mån I hög grad D Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra kommuner. Område (exempelvis Ledningsnivåerna är sammanlänkade) Kommun Piteå m.fl Boden och Lycksele Boden Boden och Kalix Robertsfors Kalix? Kalix Konkret exempel Årshjul Central samrättning NP Prio-projektet Särskild undervisningsgrupp Lesson Study Klasskonferenser Bedömmarträning

9 (19) E Risker med arbetande nätverk Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerar? Varje kommun avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån Kritiska hållningen Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan Fokuseringen Kommentar: De olika nivåerna har varit olika mycket engagerade, kanske beroende på att många frågor hamnat på konkret undervisningsnivå. I och med detta har t.ex. våra politiker inte känt att frågorna berört dem. Det tycks vara så att det är lättare att söka lösningar i det system man har än att ändra i systemet för att hitta lösningar. Det vi menar är att lärare försöker hitta effektiva metoder med de förutsättningar de har och att det alltför sällan funderas över hur nivåerna ovanför kan skapa bättre förutsättningar. Anser att ambitionsnivån sviktar när någon kommun inte har alla nivåer representerade eller att de avviker under nätverkskonferensen. Hur prioriteras arbetet inom kommunen då?

10 (19) F Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån Kritiska hållningen Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan Fokuseringen A 4. Kommunens operativa mål Redovisning av de operativa målen Nämnd/utskott/KF/KS Förvaltning Var är de operativa målen beslutade? Kommentar: De operativa målen är beslutade i nämnden och arbetad i förvaltningen.

11 (19) B Hur långt har ni kommit vad gäller måluppfyllelsen av de operativa målen? Operativa målet/ delmål Minst halvera andelen elever som ej uppnår godtagbar kunskapsnivå i åk 9 Öka antalet elever som når de högsta kunskapskraven. Delmål i NP NP öka åk 3 årligen 5% Resultat 2012-2013 Kommentar till resultatet 4,9 % Halvera andelen till 3,35% har vi långt till, speciellt med tanke på 13/14:s resultat. Men vi ligger lite bättre till än riket. 8,51 % Anger endast de som uppnått A. 88,6% muntligt 82,9% statistik 93,5% bråk 77,2% geometriska begrepp 92,7% taluppfattning Har ökat lite men är fortfarande under rikets resultat. Tidpunkt för resultatet 11/12 7,7 % 9 st. 12/13 4,9 % 7 st. 13/14 7,5 % 8 st. 11/12 8,5 % 10 st. 12/13 8,51% 12 st. 13/14 6,5% 7 st. 11/12 73,8-88,3% 12/13 77,2-93,5% 13/14-44,7-89,5% Rikets resultat - 8,8 % - 7,8 % - 9,3 % - - - -83,3-92,4% -77,9-95,1% -71,6-94,1% 83,7% problemlösning 93,5% mätning NP öka åk 6 årligen 5% NP öka åk 9 årligen 5% ~100% Kom i mål, men slank ur 13/14. 11/12 68,1% 12/13 ~100% 13/14 95,8% 90,6% - 11/12 82,6% 12/13 90,6% 13/14-90,3% - 78,6% - 93,7% - 90,9% - 83% - 89,6% - 87,5%

12 (19) 5. SKL:s satser för styrning och ledning Skriv tre slutsatser och åtgärder på varje område. Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? Vikten av gemensam information och kommunikation Presentation(ppt) som uppdateras efter varje nätverksträff - feb 14, maj 14, nov 14 Påbörjade inför april 15 Viktigt att se hur nivåerna är sammanlänkade Årshjul 27 mars 14 31 BKU SKL:årshjul juni 14. Version 1klara Vilka analyser ska göras? Vilka återkopplingar ska göras mellan nivåerna? Av vem och till vem? I arbetet systematiskt utgå från årshjulet Påbörjade

13 (19) Gemensam ledning Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Viktigt att deltagare får rätt frågor utifrån sin nivå. Vilka analyser ska göras? Vilka återkopplingar ska göras mellan nivåerna? Av vem och till vem? Vad ska rapporteras till vilken nivå angående NP resultat? Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Mall för bearbetning av de andra kommunernas missiv vid nätverksträffarna Årshjul Samrättning NP Hur långt ni har kommit i genomförandet? Påbörjade Påbörjade Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? Feb.14 bättre analys mellan nivåerna Feb.14 bättre återkoppling mellan nivåerna Gör insatser verkan? Förbättra resultat inom taluppfattning Årshjul Samrättning NP Årshjul Mall för insamling av kommunens samlade stödinsatser McIntosh årligen med alla elever. Påbörjade Påbörjade Påbörjade

14 (19) Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? Tjänstefördela enligt behörighet Utvärdera samrättning NP Framtida samrättning NP Vi måste få kontinuitet i informationsflödet mellan klasslärare, rektor och spec. Kartlägga högskolepoäng och legitimation i svenska och engelska. (Förut i matematik) Samlat in utvärdering från alla berörda - 41/60 svarade Sv- och ma-utvecklare förändrad återkoppling, Samrättning påbörjad Klasskonferenser enligt årshjul Påbörjade Påbörjat Behov av revidering av mall för åtgärdsprogram i kommunen och kommungemensam mall för pedagogisk kartläggning. Uppdaterad mall åtgärdsprogram Pedagogisk kartläggning Handlingsplan i matematik ska färdigställas De högpresterande elevernas rätt till utmaning (kommungemensam) Handlingsplan i matematik Inte påbörjade

15 (19) Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Höga förväntningar genererar höga krav. Vad händer när kraven inte uppfylls? Sep. -13 Handlingsplan i matematik Redovisning/ uppföljning av stödinsatser samt redovisning av betygsresultat Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Inga konkreta åtgärder har beslutats. Handlingsplan i matematik klar årsskiftet 13/14. Spridning inom alla rektorsområden våren 14 och en stående punkt vid matematikutvecklingsgr uppen i matematik Varje termin redovisar förvaltning detta i nämnd, rektor och utvecklingsgrupper. Hur långt ni har kommit i genomförandet? Inte påbörjade

16 (19) Gemensam syn Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Eftersom vi har identifierat detta område som det mest centrala för att förbättra resultaten i matematik följer här ett antal specificerade frågor A Kartläggning av läget för Lärarlegitimation i matematik 1 Har för närvarande ingen helhetsbild av läget 2 Ange läget i tabellen nedan Stadievis redovisning Andel i % undervisande lärare i matematik med legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik utan legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet 67% (14/21) 33% (7/21) Mellanstadiet 64% (16/25) 36% (9/25) Högstadiet 76% (13/17) 24% (4/17) Kommunövergripande redovisning Andel i % undervisande lärare i matematik med legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik utan legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet 22% (14/63) 11% (7/63) Mellanstadiet 25% (16/63) 14% (9/63) (1) Högstadiet 21% (13/63) 6% (4/63)

17 (19) Antal undervisande lärare i matematik med legitimation Antal undervisande lärare i matematik utan legitimation Antal undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet 14 (2) 7 Mellanstadiet 16 (3) 9 Högstadiet 13 4 Vilka slutsatser har ni dragit av denna kartläggning? Denna kartläggning utgår från de personer som ingick i kartläggningen hp-poäng i maj 2014. Redovisningen bygger på de legitimationer som kommit in till personakten i februari 2015. (1) Flera lärare har utbildning samt hp matematik men ännu inte legitimation. (2) Lågstadiet - 3 lärare av 14 har legitimation dock inte i matematik. (3) Mellanstadiet - 1 lärare av 16 har legitimation dock inte i matematik. Vilka åtgärder avser ni att vidta? Fördela tjänster utifrån legitimation på rektorsområde. Några rektorsområden har gjort varianter av att utgå från kompetens och behörighet. B Matematiklärarnas utbildningsbakgrund utifrån vår gemensamma kartläggning? Vilka slutsatser har ni dragit av kartläggningen av antalet hp-poäng för undervisande matematiklärare? (T.ex. skillnader mellan skolenheter, stadier etc) Störst andel undervisande lärare utan hp-poäng var på lågstadiet. Tillgång på behöriga lärare är låg inom vissa skolenheter. Lärarutbildad innebär inte alltid att man är behörig i matematik.

18 (19) Vilka åtgärder avser ni att vidta? Flera av de personer som hade 0 hp-poäng finns nu ej kvar som undervisande lärare i matematik. En arbetar där den är behörig, fyra slutat (pension/tidsbegränsad tjänst). Vid nyanställning beaktas legitimation och behörighet/ämnesbehörighet mer nu än förr. C Matematiklyftet Hur många lärare deltog i Matematiklyftet lå 2013/14, hur många av dessa fortsätter kommande läsår tillsammans, hur många nya gick in i matematiklyftet 2014/15 och hur många återstår till lå 2015/16. Deltar lå 13/14 Fortsätter lå 14/15 Börjar lå 14/15 Fortsätter lå 15/16 Börjar lå 15/16 Lågstadiet 15 12 Mellanstadiet 19 10 Högstadiet 7 11 Kommentar: deltog även lå.12/13 med 15 lärare i pilotomgången Vem beslutar om fortsättning efter första året, centralt eller lokalt beslut? Fortsättning bestäms lokalt av rektor. D Vilka exempel finns det i kommunen på organiserat lärarsamarbete, t.ex. PRIO, Lesson study/learning study etc.? (Ange antalet enheter samt antal berörda lärare) Inga exempel finns. E Vilka beslut finns för att sprida pågående samarbetsprojekt alternativt starta, enligt ovan? Eventuellt PRIO framöver på några rektorsområden. F Hur har förstelärare använts för att lyfta matematikundervisningen och vilka tankar finns inför framtiden? De tre förstelärarna som finns nu arbetar inte specifikt med matematikundervisningen. Av de nya förstelärarna från 1 augusti 2015 finns inte matematikundervisningen framskriven men uppdragen kan innebära: Att arbeta som förstelärare innebär att

19 (19) du kan komma att bli centralt ansvarig för ditt ämne, samt vara experten inom ett specifikt område. Det innebär funktioner som exempelvis bitr. pedagogisk ledare, arbete på uppdrag av rektorer eller förvaltning, samt ledning av vissa skolutvecklingsprojekt. 6 Handlingsplan särbegåvade elever Hur har den framtagna handlingsplanen behandlats? Har ingen egen handlingsplan, borde finnas i Handlingsplan i matematik. 7 Sammanfattande bedömningar A Första årets arbete Gör en skattning av i vilken mån deltagandet i SKL Matematik PISA 2015 gett förutsättningar att förbättra matematikundervisningen? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad 1 2 3 4 5 6 B Mervärde Deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har säkert inneburit merarbete. I vilken mån har detta motsvarats av det mervärdet deltagandet inneburit? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad 1 2 3 4 5 6 C Helhetsintryck Vilket är ert helhetsintryck av deltagandet i SKL Matematik PISA 2015? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls givande, 6= mycket givande 1 2 3 4 5 6