Vad är NPF? En skrift om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, ASD, Tourettes syndrom och tal- och språkstörning

Innehåll Idéerna om NPF...3 Så vad är NPF?...4 Vad är ADHD...6 Vad är ASD?...8 Vad är Tourettes syndrom?...10 Vad är taloch språkstörning?...11 Relaterade tillstånd...12 Vad är dyslexi?...13 Vad är dyskalkyli?...14 Vad är DCD?...15 Vanliga frågor om NPF...17 Om Riksförbundet Attention Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Läs mer på www.attention.se Riksförbundet Attention 2018 Formgivning: Lovisa Schiller Omslagsfoto: Johnér-Plainpicture Tryckeri: Botkyrka Offset AB

Idéerna om NPF ADHD är en superkraft som gör en kreativ Personer med Tourettes syndrom skriker könsord och pekar finger Autister är smarta och har specialintressen som de ägnar all tid åt Känner du igen något eller några av påståendena ovan? Det finns många olika idéer och åsikter om vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) innebär och hur man ska vara om man har NPF. Det bidrar lätt till stereotyper och myter som inte alltid stämmer för personer som lever med NPF. I den här skriften vill vi förklara vad NPF egentligen är och visa på några av de kriterier som behöver uppfyllas för att olika diagnoser ska kunna ställas. Utöver de gemensamma kriterierna så har personer med NPF inte mer gemensamt än personer utan. Vissa behöver inte extra stödinsatser eller behandling och klarar av att kompensera sina funktionsnedsättningar med egna strategier och förståelse från omgivningen. För andra är problematiken större och samhället måste ge mer stöd med många anpassningar i skolan, på fritiden och på arbetsplatsen. För att kunna göra de anpassningarna så krävs gedigen kunskap om vad NPF är. Kunskap som gör det möjligt att lyfta styrkorna hos varje individ istället för att låta svårigheterna lägga onödiga hinder. 3

Foto: Johnèr/Caiaimage 4

Så vad är NPF? Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. ADHD och ASD (Autism Spectrum Disorder) är ett par av de mest välkända. Gemensamt för dem är att de påverkar hjärnans sätt att fungera. Exempel på andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är: Tourettes syndrom Tal- och språkstörning Du kan läsa mer om de olika diagnoserna på följande sidor! Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar den kognitiva förmågan, hur man hanterar information och hur sinnesintryck upplevs och bearbetas. Hur kan det märkas? Det kan ofta vara svårt att sortera, planera, minnas, prioritera och förstå sociala koder. Det kan leda till stark stress om det ställs för höga krav på förmågor som är nedsatta. Det är därför viktigt att exempelvis skolor och arbetsplatser förstår vikten av att ordna sina verksamheter så att det inte ställs orimliga krav på de som lever med NPF. Kunskap gör skillnad Det är absolut nödvändigt att alla som berörs av NPF får kunskap om vad funktionsnedsättningarna verkligen innebär. Det är viktigt att förstå att de svårigheter som uppkommer vid NPF inte beror på brist på ansträngning och intresse, utan på att förutsättningarna inte alltid finns. Personer med NPF är inte sina funktionsnedsättningar, utan i första hand individer med egna unika personligheter. 5

Vad är ADHD? Kärnsymptomen vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD är en vanlig funktionsnedsättning, cirka fem procent av alla barn har ADHD och svårigheterna finns ofta kvar i vuxen ålder. Hur kan det märkas? Det är vanligt att personer med ADHD även har andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Tourettes syndrom, ASD/Aspergers syndrom och/eller tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Hur ADHD yttrar sig och typen av svårigheter ser olika ut för olika personer. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person. Vad är ADHD och ADD? ADHD är ett samlingsnamn som även omfattar ADD och ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). ADD är ADHD utan hyperaktivitet, med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder) känner motoriska problem och ibland också perceptionsproblem. Tidigare kallades detta för Damp. Jag måste hela tiden tänka på hur jag beter mig. Annars blir jag lätt för mycket och irriterar eller stör människor. Marcus, 18 år, med ADHD 6

Här kan du läsa om några av de vanligaste kärnsymtomen vid ADHD. UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING Uppmärksamhetsstörning gör det svårt att koncentrera sig längre stunder. Det kan vara svårt att följa instruktioner och hålla fokus på sådant som man inte är intresserad av. IMPULSIVITET Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet. ÖVERAKTIVITET Kan visa sig som svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem. ADHD specificeras utifrån de här kombinationerna: 1. Kombinerad form Problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. 2. Huvudsak ouppmärksam form Problem med uppmärksamhet och koncentration. Den här formen kallas ADD. 3. Huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form Det var skönt få en förklaring till varför jag hade svårt att passa in i olika sammanhang och insikten att jag måste kämpa extra mycket för att klara av till exempel ett arbete. Malin, 24 år, med ADD Idag graderas funktionsnedsättningarna enligt följande svårighetsgrader: lindrig, medelsvår och svår. Leva med ADHD ADHD innebär ofta att man har flera olika utmaningar i vardagen. En vanlig svårighet är att man lätt kan bli störd och stressad i stökiga miljöer med mycket ljud och andra intryck som distraherar. Det är också svårt att påbörja och avsluta uppgifter när motivationen är låg och planeringen oklar. Många med ADHD är beroende av struktur och tydlighet för att få tillvaron att flyta samtidigt som funktionsnedsättningen kan göra det svårt att skapa just struktur. Därför finns ett stort behov av stöd från andra i omgivningen. 7

Vad är ASD? ASD (Autism Spectrum Disorder) är en samlingsdiagnos för hela spektrumet av Autismtillstånd. Att ha ASD innebär att man har svårt med socialt samspel och att förstå kroppsspråk och ansiktuttryck. Aspergers syndrom och atypisk autism Diagnosnamnen Aspergers syndrom och atypisk autism försvann i och med diagnosmanualen DSM-5. Forskare menar idag att tidigare autismdiagnoser uppfyller samma diagnoskriterier. De bör därför samlas under det gemensamma diagnosnamnet autism. Istället graderas graden av autism med hjälp av följande svårighetsgrader: lindrig, medelsvår och svår. När en ASD-diagnos ställs så ska följande alltid specificeras: Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga. Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor. Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse - såsom psykisk ohälsa eller beteendestörning. De som redan har fått diagnoserna Aspergers syndrom och atypisk autism får dock behålla sina diagnosnamn. Hur kan det märkas? ASD innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering vid rutiner 8

och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med ASD är känsliga för olika sinnesintryck - såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Leva med ASD Många med ASD är stresskänsliga, psykiskt sårbara och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Rätt bemötande och rätt anpassningar ger dock gott skydd mot dessa utslag av överkrav och stress. "Det går åt mycket energi att vara tillsammans med andra människor. Jag ser till att varje dag lägga in tid till att få vara själv och ladda batterierna. " Micke, 29 år, med ASD I en gynnsam miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. Bilden har ingen koppling till texten. Foto: Johnèr/Sara Winsnes ASD kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis bra med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna upplever ofta en förbättrad livskvalité när de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver. 9

Vad är Tourettes syndrom? Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som visar sig genom upprepande reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. Hur kan det märkas? Tourettes syndrom kännetecknas av motoriska och vokala tics. Ticsen kommer ofta i tidig skolålder - men kan också debutera innan eller efter. De motoriska ticsen börjar ofta först i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom brukar vara ryckningar i en arm eller ett ben. De vokala ticsen debuterar vanligtvis senare. I början uppträder de ofta som normala snusningar och harklingar, men utvecklas sedan till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar. Det är typiskt att ett symtom avlöses av ett annat och att symtomen ökar och minskar i styrka i olika perioder. Hos de som har flera neuropsykiatriska diagnoser är det vanligt att symtom på ADHD eller tvångssyndrom märks före symtomen på Tourette. Om koprolali och kopropraxia Många förknippar Tourette med ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer, detta kallas för koprolali. Det finns också en fysisk motsvarighet som heter kopropraxia, som ger sig i uttryck som obscena gester. I själva verket är det få med Tourette som utvecklar koprolali eller kopropraxia. Leva med Tourettes syndrom Graden av symtom och typen av problem varierar mellan olika åldrar och hos olika personer. Många har det som svårast kring skolstarten eftersom barn med Tourette kan ha svårt att sitta still samtidigt som de också kan ha läsoch skrivsvårigheter eller dålig motorik. Med åren brukar många utveckla en förmåga att dölja sina tics när de är bland andra och låta dem bryta ut när de är ensamma. Många av symtomen vid Tourette är medicinskt behandlingsbara. Kognitiv beteendeterapi har också visat sig vara en effektiv behandling för att lära sig hantera tics och tvång. Många med Tourette är kreativa, intelligenta och har mycket energi och klarar sig bra både privat och i arbetslivet. Det gäller dock att omgivningen är förstående och känner till problemen så att beteendet inte missförstås. 10

Vad är taloch språkstörning? Med taloch språkstörning menas en påtaglig störning som omfattar svårigheter med att förstå och utveckla språk i jämförelse med andra jämnåriga barn. Hur kan det märkas? Tal- och språkstörning kan yttra sig på olika sätt och kan vara lindrig eller mer omfattande. Desto grövre taloch språkstörningen är, desto fler språkliga nivåer blir drabbade och problemen kvarstår i skolåldern. Svårigheterna kan röra ett eller flera av följande språkområden: uttal, ordförråd, meningsbyggnad, språkförståelse och språkanvändning. Det kan vara svårt att uttala och snabbt hitta rätt ord när man ska prata, har problem att uttrycka sig eller klä sina tankar i ord och göra språkliga slutledningar. Barnen diagnostiseras vanligen i tre- till fyraårsåldern. Det är inte ovanligt med andra kombinerade svårigheter som koncentrationsproblem, klumpig grov- och finmotorik och perceptionsproblem. I de fall där utvecklingen i övrigt är normal talar man om en specifik taloch språkstörning. Leva med taloch språkstörning Att inte hänga med i samtal, att missförstå vad andra säger och själv bli missförstådd är tufft. Ofta utvecklar en person med taloch språkstörning olika beteenden som skydd mot att upplevas som dum eller långsam. Man kanske tystnar i klassrummet, undviker samtal i grupp eller väljer att svara kortfattat för att inte avslöja att man inte har hängt med. Om man får förståelse för sin funktionsnedsättning blir det enklare att vara tydlig med vad man behöver och kan be omgivningen att tala långsammare och tydligare. Ofta hittar personer med taloch språkstörning olika strategier - däribland visuella hjälpmedel och kommunikation via text - för att kompensera sina svårigheter. "Det som är jobbigt är att min språkstörning gör att jag har svårt att säga det jag vill. Om jag känner mig osäker är jag helst tyst." Majken, 9 år, med språkstörning 11

Relaterade tillstånd Som tidigare nämnt är det vanligt att man utöver sin primära diagnos också kan ha andra relaterade tillstånd. Tillstånd som också är neuropsykiatriska diagnoser. Tre av de vanligaste är dyslexi, dyskalkyli och DCD. Jag tror inte så många tänker på hur mycket i samhället som bygger på att man kan läsa och skriva ordentligt. Jag känner ofta att jag missar saker för att jag inte hinner med i informationsflödet. Therese, 21 år, med dyslexi

Vad är dyslexi? Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är en varaktig funktionsnedsättning som innebär svårigheter med att läsa och/ eller skriva. Hur kan det märkas? Dyslexi innebär en specifik och klart försämrad utveckling av läsförmågan och förmågan att uttrycka sig i skrift. Funktionsnedsättningen anses idag främst bero på en störning i språkets fonologiska komponent. Det innebär att man har svårt att förstå sambandet mellan bokstavens utseende och det ljud bokstaven representerar. Att läsa och skriva blir därför inte automatiserat och får inte flyt. Vid dyslexi blir det svårt att: Läsa längre meningar Snabbt uppfatta skriven text Kommunicera via sms och chatt Göra sig förstådd i skrift Hänga med i textade filmer Fylla i blanketter Foto: Johnèr/Johan Alp Leva med dyslexi I vårt moderna informationssamhälle kan dyslexi innebära att man missar information som andra tar för givet. För vissa kan det också vara svårt att kommunicera med andra i exempelvis digitala medier. I skolan kan det vara svårt att hänga med i undervisningen när läsförståelse, ordigenkänning, högläsningsförmåga och problemlösning kopplad till läsning och skrivning är påverkad. Det är viktigt att tidigt få kunskap om sin diagnos så att man förstår att det inte har med intelligens att göra. Många med dyslexi berättar att de jämfört sig med andra utan diagnos och känt sig dumma. Idag finns det många kompensatoriska hjälpmedel, allt från ljudböcker till röststyrningsverktyg, som gör det betydligt enklare att leva med dyslexi. 13

Vad är dyskalkyli? Dyskalkyli är svårigheter som beror på brister i det grundläggande matematiska tänkandet. En annan beteckning är specifika räknesvårigheter. Hur kan det märkas? Räknesvårigheter märks ofta tidigt, redan från förskoleålder. Barnet har svårt att uppfatta antal och mängder och kan ha problem med att lära sig höger och vänster. Upp i ålder kan det vara svårt att: Lära sig multiplikationstabellen Läsa siffror i rätt ordning - 346 kan bli 364 Komma ihåg siffor så som telefonnummer och liknande Läsa av en analog klocka Minnas klockslag och tidsangivelser Läsa kartor Förstå busstabeller Foto: Johnèr/Philip Laurell Leva med dyskalkyli Vi omger oss med mer matematik och matematikspråk än vi kanske tänker på. Vi gör överslag i affären, beräknar mått och tid när vi följer recept och använder siffror när vi hanterar ekonomi. Om man känner sig osäker på sin förmåga att räkna och rätt läsa av siffror följer ofta en rädsla för att göra fel. Inte minst när det kommer till att hålla koll på pengar och tider. Positivt är att det idag finns många bra visuella hjälpmedel som kan kompensera för de svårigheter som dyskalkyli kan ställa till med. Och skolan har mer och mer börjat ta till sig att vissa elever får kämpa extra med matematik som skolämne. 14

Vad är DCD? DCD (Developmental Coordination Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär att personen har svårt att koordinera sina muskelrörelser. Tidigare kallades DCD för dyspraxi i Sverige. Hur kan det märkas? DCD kan yttra sig genom svårigheter med: talet, svårt att kontrollera både uttal och volym finmotorik, exempelvis problem med att klä på sig, fingerfärdighetskrävande uppgifter eller att skriva för hand grovmotorik, exempelvis hålla balansen eller hoppa den rumsliga uppfattningen, till exempel vid fysisk aktivitet. Diagnoskriterierna skiljer sig åt i olika länder. I Sverige talar man om oral DCD, verbal DCD och motorisk DCD. Motorisk DCD kan innebära att personen är fumlig, lättare snubblar och upplevs som klumpig. Verbal DCD innebär svårigheter när det gäller den motoriska programmeringen av talrörelser och oral DCD innebär generella svårigheter att viljemässigt styra munmotoriken. Leva med DCD DCD kan göra till synes enkla saker svåra och många barn med funktionsnedsättningen märker tidigt att de hamnar efter sina jämnåriga när det kommer till motoriska utmaningar som cykla, simma, springa och skriva. Risken finns att barnets självförtroende och självkänsla påverkas av att inte klara åldersadekvata aktiviteter. Det är därför viktigt att kunskapen om DCD finns hos de vuxna som är nära barnet. Mycket för att förhindra undvikande beteenden när det kommer till att våga göra nya saker även om det kräver mer övning än för andra. Vissa med DCD kan också tycka att det är svårt när talet är påverkat eftersom det kan påverka hur man bli förstådd och uppfattad. Inom logopedin och fysioterapin finns många metoder och arbetssätt kring DCD och det är bra om barnet får hjälp med sina svårigheter så tidigt som möjligt. 15

Varje människa är unik Det är inte ovanligt att en person har fler än en NPF-diagnos. Det finns sällan klara gränsdragningar mellan de olika diagnoserna och de går ofta i varandra. En person med Tourettes syndrom kan exempelvis även ha ADHD och ASD. När kraven från omgivningen blir för stora och anpassningarna brister så finns det också en förhöjd risk att utveckla depressioner, tvång och/eller ångestproblematik. Det kan vara komplext att behandla och utreda NPF just på grund av att de olika symtomen kan förväxlas med varandra. Men det är viktigt att förstå vad som beror på vad för att minska risken för psykisk ohälsa. Paradoxen med NPF Det paradoxala med NPF är att det inte alltid syns men att konsekvenserna av funktionsnedsättningarna kan bli väl så synliga. Svårigheter att sköta hem, skola, arbete och relationer kan vara effekter av en NPF som omgivningen inte har förstått. Många med NPF får ta orimligt stort ansvar för sina svårigheter, även om de inte är skyldiga till sina begränsningar. Att exempelvis kräva av ett hyperaktivt barn att sitta still och koncentrera sig i skolan kan vara lika orättvist som att be ett blint barn att läsa från tavlan. Det kan låta drastiskt men det är viktigt att omgivningen förstår sitt ansvar när det kommer till att stödja och anpassa skola, arbetsplats och förhållningssätt till personer med NPF. Och för att det ska vara möjligt krävs kunskap om vad det kan innebära att ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från den som lever med den. Bemötandets nyckelord Kunskap Alla som berörs av NPF behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att se varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd. Anpassning Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat. Respekt Visa individen respekt. Ingen människa är en funktionsnedsättning utan först och främst en individ med en egen unik personlighet. 16

Vanliga frågor om NPF I dag vet vi att det finns en genetisk (ärftlig) benägenhet för NPF i vissa släkter. Graden av svårigheterna kan dock skilja stort mellan olika familjemedlemmar. I vissa fall kan NPF orsakas av att barnet utsatts för påfrestningar under graviditeten, förlossningen eller som nyfödd. Ibland fungerar inte moderkakan optimalt och barnet får därmed inte tillräckligt med näring. Ibland föds barnet för tidigt. Det kan också inträffa sjukdomar, Vad är orsaken till NPF? till exempel hjärnhinneinflammation, som nyfödd. De här påfrestningarna brukar man tala om som riskfaktorer. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor under graviditet eller förlossning utvecklas dock alldeles normalt. Vissa sjukdomar och tillstånd har symtom som kan vara av den art och grad att kriterierna för NPF kan uppfyllas men det är sällan man finner någon bakomliggande medicinsk sjukdom till NPF. Viktigt! NPF orsakas inte av dålig uppväxtmiljö men en ogynnsam omgivning kan göra att svårigheterna förvärras. Det uppstår lätt negativa spiraler med relationsproblem och dålig självkänsla hos föräldrar och barn som följd. Därför är det viktigt att tidigt fånga upp familjer i behov av stöd. Foto: Johnèr/Andreas Kindler Varför behövs diagnoser? Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för personens förutsättningar. De kan vara vägledande och hjälpa en person att kartlägga sina styrkor och svagheter och kan begära och få hjälp utifrån sina behov. Det kan också vara lättare för omgivningen att söka kunskap och få förståelse för en persons särskilda livsvillkor om det finns en diagnos. Naturligtvis ska alla få hjälp efter sina egna behov, diagnos eller ej. 17

Hur fastställs en diagnos? NPF-diagnoser bygger på vetenskapligt framtagna kriterier som utgår ifrån hur en person fungerar inom vissa områden. Vid en utredning undersöker man bland annat förmågan till uppmärksamhet och socialt samspel. För att undvika att normaltillstånd diagnostiseras som funktionsnedsättningar är diagnoskriterierna stränga. Utredningar utförs av specialistteam med psykolog och läkare. Om det gäller ett barn brukar även en pedagog delta i utredningen. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, såsom logoped, sjukgymnast och arbetsterapeut. Utredningen består av medicinsk undersökning, tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten. Varför har fler pojkar än flickor NPF? NPF-diagnoser är vanligare bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor, men mörkertalet bland tjejer är förmodligen stort. Flickor är ofta inte lika utåtagerande som pojkar. De har lika många symtom, men inte samma intensitet. Det är vanligare att flickor har mer problem med uppmärksamhet och koncentration, medan pojkar oftare är överaktiva. Kvinnor med NPF har i vuxen ålder ofta andra psykiatriska problem som döljer funktionsnedsättning. Det är viktigt att man börjar uppmärksamma flickors särskilda situation och att inte allt fokus läggs på pojkars symtombild. Foto: Johnèr/Matton Collectionr Varför diagnostiseras så många idag? I Sverige, liksom i stora delar av världen, lever vi i en tid där social kompetens, förmåga att organisera och att självständigt driva projekt värderas högt. De som har svårigheter med just de momenten faller lätt ifrån och får svårt att möta samhällets krav. Individen blir då funktionsnedsatt i förhållande till de förväntningar som finns. Det märks inte minst i skolans värld som speglar samhället i stort. Barn och vuxna förväntas kunna sortera och filtrera stora mängder information i ett högt arbetstempo och i ett ständigt samspel med andra. För många blir det en övermäktig uppgift. Särskilt om man har brister i de funktioner som gör omvärlden och de stora sammanhangen begripliga. Det är viktigt att se diagnoser i sin kontext. Särskilt om man förfärar sig över att det är så många idag som diagnostiseras. Det finns många andra diagnoser och även sjukdomar som är nära förknippat med det samhälle vi lever i. Diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar också i det samhälle vi har. Vissa personers svårigheter och känsligheter blir helt enkelt tydligare beroende på var och när man lever. 18

Välkommen som medlem! Bli medlem i Attention och stöd vårt arbete för att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bemötas med respekt och få det stöd de behöver. För varje ny medlem blir vi starkare och kan påverka mer. Gå in på: attention.se/bli-medlem

Vad är NPF? I den här skriften kan du läsa om olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, ASD, Tourettes syndrom och taloch språkstörning. Här finns också information om olika relaterade tillstånd som dyslexi, dyskalkyli och DCD. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och taloch språkstörning.