Från tunnelhus till museum!

Tomelilla kommun Från tunnelhus till museum! Årsredovisning 2005

Politisk organisation Verksamhetsorganisation VERKSAMHETSORGANISATION Team Samhällsbyggnad Team Hemvård Team LSS Team Medborgarservice Team Förskola Team Särskilt boende Team Skola år F-6 Team Stöd & Lärande Team Skola år 7-9 Team Vård & Hälsa Intraprenad Verksamhetsservice Samordnad fastighetsförvaltning (fristående bolag) Kommunchef Biträdande kommunchef Ledningsgrupp Utveckling & Ledning Antal invånare 31 december 2005 12 682 Befolkningsförändring under 2005 +121 Fördelning av antalet sysselsatta i % Jordbruk 10 Industri 19 Bygg 8 Handel & kommunikation 19 Privata tjänster 11 Offentliga tjänster 31 Övrigt 2 Största företagen i kommunen Swegon Skånemejerier Bollerup naturbruksgymnasium Lindstens El Ingelsta Kalkon Bo Olsson AB Andel invånare i % 0 6 år 7 7-15 år 11 16-64 år 61 65-22 Kommunfullmäktige Tomelilla kommun styrs av en borgerlig majoritet bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Kommunens väl. Kommunfullmäktiges 41 mandat fördelas enligt följande: Moderaterna 9 Centerpartiet 6 Folkpartiet 4 Kommunens väl 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 1 Socialdemokraterna 15 Vänsterpartiet 2 Omslag: Tunnelhuset som blir världens minsta museum och världens största Hasse & Tage-museum under 2006 2 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Efter flera tuffa år har vi nu lyckats vända ekonomin till ett bra plus. Vi har tvingats ta många svåra men nödvändiga beslut om förändringar, för att få en ekonomi i balans. Det har inneburit ett hårt arbete för många men det har också blivit ett bra resultat. Nu kan jag konstatera att vi har lagt en stabil grund för fortsatt god service till innevånarna och har goda utvecklingsmöjligheter för framtiden. Från att haft ett resultat i koncernen Tomelilla på minus 9,3 miljoner 2004 så visar årets resultat på plus 24,2 miljoner. Det är en resultatförbättring med 33,5 miljoner kronor. Av detta är kommunens resultat det smått fantastiska 15,1 miljoner. Den nya politiska organisationen började gälla den 1 januari. Numera är genomförande och uppföljning av verksamheten samlat till kommunstyrelsen. Framtidsvisionerna hanteras i beredningar. Efter inte oväntade svårigheter har den nya organisationen börjat fungera allt bättre. Personalen har blivit friskare med högre närvaro på jobbet. Jag är övertygad om att den nya ledningsfilosofin där alla blir mer delaktiga och där besluten tas långt ut i verksamheten gör att trivseln ökar. Även Friskklippet uppskattas uppenbarligen mycket och det har säkert också bidraget till friskare anställda. Det gläder mig mycket att så många ägnar sig åt egen friskvård. Tomelilla blir allt mer populär som boendekommun. Inte sedan början på 90-talet har befolkningsökningen varit så stor. Under 2005 ökade kommunen med 121 innevånare. Det har inneburit att det byggs nya bostäder som aldrig förr. Kommunen har fullt upp med att plocka fram nya attraktiva områden. Nyföretagandet fortsätter att öka starkt och många av våra nuvarande företag bygger ut och anställer folk. Det är viktigt att den nuvarande trenden med stark ekonomi fortsätter så att vi klarar av framtida åtaganden. Därför måste det ständigt fortgå ett förbättringsarbete inom alla områden. Det är nödvändigt att alla anställdas kompetens tas tillvara. Jag vill framföra mitt tack till alla er anställda och politiker som på ett glatt och positivt sätt bidragit till att kommunen är på rätt köl och strävar framåt. Kristina Jönsson TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 3

innehåll Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 3 Innehållsförteckning 4 Nyckeltal 5 Förvaltningsberättelse, kommun 6 Personalekonomisk redovisning 15 Förvaltningsberättelse, koncern 16 Sammanställd redovisning 20 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Finansieringsanalys 25 Driftredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Exploateringsredovisning 28 Tilläggsupplysningar 29 Redovisningsprinciper 33 Team Administration & Service 34 Team Medborgarservice 35 Teamen inom förskola och skola 37 Teamen inom Vård och omsorg 43 Team Stöd & Lärande 46 Team Samhällsbyggnad 49 Intraprenaden Verksamhetsservice 50 Revisorernas berättelse 51 Ordlista 53 4 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

nyckeltal Nyckeltal för kommunen Nyckeltal för koncernen framgår under avsnittet Koncernen Tomelilla kommun 2005 2004 2003 2002 2001 Tillgångar per invånare (tkr) 29,6 29,0 29,0 29,9 30,1 Varav anläggningstillgångar per invånare 21,1 21,8 22,2 22,0 21,8 Skulder och avsättningar per invånare (tkr) (1) 14,1 14,5 13,5 13,8 13,7 Varav långfristiga skulder per invånare (tkr) 7,6 7,7 7,7 7,8 7,9 Eget kapital per invånare (tkr) 15,5 14,5 15,5 16,2 16,3 Soliditet (%) (1) 52,4 49,9 53,4 54,0 54,3 Kassalikviditet (%) (2) 135 107 123 138 154 Justerat resultat efter skatteintäkt och finansnetto (Mkr) (3) 13,8-6,5-6,4 0,6 5,7 - jämfört med skatteintäkterna (%) 3,1-1,5-0,2 0,1 1,5 Nettokostnadernas (exklusive avskrivningarna) och finansnettots andel av totala skatteintäkterna (%) 93,0 98,8 97,9 96,0 94,2 Nettokostnadernas (inklusive avskrivningarna) och finansnettots andel av totala skatteintäkterna (%) 96,5 102,9 101,7 99,8 98,5 Finansnettots andel av totala skatteintäkterna (%) -0,5-0,7-0,1-0,7-0,6 Totala borgensförbindelser per invånare (tkr) 25,7 26,6 26,7 26,0 26,3 Totala borgensförbindelser i relation till skatteintäkterna (%) 74,0 78,6 79,8 80,1 84,4 (1) Soliditeten avser att beskriva kommunen långsiktiga motståndskraft mot ekonomiska svårigheter. Nyckeltalet påverkas av blandade modellen för pensionsskuldsredovisning, vilket innebar att en stor del av pensionsskulden har lyfts ut ur balansräkningen och istället upptas som ansvarsförbindelse. (2) Omsättningstillgångar exklusive förråd och exploateringsfastigheter i relation till kortfristiga skulder. Om kassalikviditeten är högre än 100 % innebär att omsättningstillgångarna överstiger de kortfristiga skulderna. (3) Med justerat resultat avses resultatet efter justeringar enligt balanskravet. TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 5

förvaltningsberättelse, kommun Förvaltningsberättelse för kommunen På väg i rätt riktning Det gångna årets positiva ekonomiska resultat är ett glädjetecken. Det är viktigt att framhålla att ett resultat kommer inte av sig själv det måste skapas. Framsynta politiska beslut om nödvändiga förändringar i organisation och styrning samt duktiga medarbetare har tillsammans bidragit till skapa årets positiva ekonomiska resultat. Trots att mycket arbete återstår vågar jag mig på att säga att verksamhetsorganisationen nu är på banan och fungerar tillfredsställande. Ska vi fortsätta styra skutan i rätt rikt-ning, gäller det att vi är konsekventa och förhåller oss till värdegrunden, visionen och den strategiska inriktningen. En viktig pusselbit i detta sammanhang är ett fungerande ledarskap samt medarbetare som förstår helheten i sitt uppdrag och har en känsla för vad som stort och smått. Jag menar att det finns en vilja och god uppslutning i organi-sationen att utveckla och skapa förbättringar i verksamheten. Framtiden ser tveklöst positiv ut. Verkställt! Det gångna året har haft stort fokus på att bryta kostnadsutvecklingen och att fullfölja utvecklingsprogrammets intentioner. Organisation och styrprinciper har finslipats. Utan att göra anspråk på att vara heltäckande vill jag ändå nämna några viktigare händelser under året som har stark bäring till vår strategiska inriktning (Delaktighet Samarbete Omvärld Tillväxt): Bredband till alla i Skåne, det s.k BASprojektet, ska vara färdigbyggt till årsskiftet 2006/2007. Då kommer alla samhällen i Skåne med över 200 invånare ha tillgång till bredband. Genom att bygga ut samtliga telestationer till ADSL blev Tomelilla under året en av de första kommunerna i Skåne att kunna erbjuda bredband till alla invånare. Ett kommunövergripande utvecklingsprojekt inom ramen för Växtkraft Mål 3 starta-de upp. Projektet engagerar i stort sett samtliga anställda. Ledarskapsprogram för teamledare och arbetslagsledare har genomförts. Ledarskapsfrågor är och kommer att vara återkommande teman i teamledargruppen. En samordnad fastighetsförvaltning sjösattes och kommer på sikt att effektivisera hanteringen av vårt fastighetsbestånd. Intraprenaden Kost & Städ blir Verksamhetsservice och utökade sitt uppdrag till att även omfatta verksamhetsvaktmästeritjänster. Sjukfrånvaron i vår organisation minskade och ligger nu under nationellt genom-snitt. Friskvårdsklippet infördes. Motivationsindex genomfördes för första gången. En årlig undersökning som ger möjlighet att följa förändringar i verksamheten. Resultatet är ett stöd i ett metodiskt utvecklingsarbete. Verksamheten minskade antalet årsarbetare, samtidigt som timlön, fyllnadstid och övertid minskade. Som ett led i samarbetet med andra kommuner kan nämnas att vi fick gemensam växel med Simrishamns kommun, överenskommelse om gemensamt löne-pa sy-stem med Ystad samt gemensam jurist och exploateringssamverkan med Ystad. Härutöver har vi varit drivande i projektet Tillväxt i Ystad-Österlenregionen. I syfte att göra fler delaktiga i det kommunala utvecklingsarbetet initierades ett ar-bete att ta fram en marknadsplan för kommunen tillsammans med lokala företag. Planen ska ligga till grund för en framtida medveten satsning kring varumärket och marknadsföringen av Tomelilla på Österlen. 6 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, kommun Som ett led i att manifestera helheten och lära av varandra anordnade för första gången Kommunens Dag. Medarbetare uppmärksammades och priset för Bra Pre-station delades ut. Kommunens hemsida fick nytt ansikte och vi får uppmärksamhet i nationell under-sökning. Kommunens intranet infördes och fortsätter att utvecklas. Vi enas med de fackliga organisationerna om nya samverksansformer. Vi förstärkte kontakterna med stora delar av näringslivet. Kontinuerliga företagsbe-sök och företagsluncher anordnas. Vi har exploaterat Västervången i tätorten, sålt villatomter och industritomter samt medverkat till att företag etablerar sig i kommunen. Beslut om att inrätta ett Hasse & Tagemuseum borgar för en fortsatt ökad omsätt-ning för turismnäringen, men också oanade möjlighet att utveckla varumärket To-melilla på Österlen. Dialog har förts med såväl Region Skåne som Malmö stad om regional och lokal tillväxt. Tomelillamodellen har blivit känt och vi har fått besök från ett flertal kommuner runt om i Sverige. Utmaningar! Vi har satt oss på tåget och inlett en lång resa. Utvecklingsarbetet ska fortsätta och kommer med tiden att leda till förbättringar i verksamheten - till gagn för kommunens invånare och företag. Jag vill avsluta 2005 års förvaltningsberättelse genom att lyfta fram fyra fundamentala utmaningar som vi, enligt min mening, måste tackla under det kommande året: Verkställ målen i uppdragsbeskrivningarna. Visionen och utvecklingsprogrammet måste processas vidare och vara mer levande. Vad är hur-frågor? Lyft perspektiven och utveckla en mognad i organisationen kring våra roller. Våga satsa, se möjligheter och utveckla därmed varumärket Tomelilla på Österlen. Tack! Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare för det gångna året. Magnus Hultgren Kommunchef TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 7

förvaltningsberättelse, kommun Befolkning och bostäder Den 31 december 2005 uppgick antalet invånare i Tomelilla kommun till 12.682. Folkmängden ökade under året med 121 personer. Det är femte året i rad med ökande befolkning efter den tidigare nedgången som pågick i sju år. Diagrammet visar befolkningsutvecklingen allt sedan 1990. Under 2005 var inflyttningsöverskottet 138 personer, jämfört med 44 personer under det föregående året. Födelsetalet uppgick 130 nyfödda, vilket var något lägre än året innan. Antal invånare 12800 12700 12600 12500 12400 12300 12200 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Diagram: Antal invånare i Tomelilla kommun 1990-2005. Ett fortsatt stort inflyttningsöverskott förutsätter ett ökat bostadsbyggande. Diagrammet nedan visar att bostadsbyggandet har ökat något under senare år. 300 200 100 0 135 239 27 62 0 24 27 40 5 2 3 2 8 11 18 2 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Diagram: Bostadsbyggande (antal färdigställda lägenheter) i Tomelilla kommun 1990-2005 Sammanfattning avstämning av finansiella mål Kommunfullmäktige fastställde följande finansiella mål för 2005. 1. Årets nettokostnader inkl finansnetto ska utgöra högst 97,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet är att successivt uppnå en nivå kring högst 95 procent för att på så sätt ha en tillräcklig buffert för oförutsedda kostnader, kommande konjunkturnedgångar, investeringsbehov samt avsättningar för framtida pensionsutbetalningar. Kommentar: Detta mål fullföljdes eftersom nyckeltalet stannade på 96,5 procent för årets som helhet. 2. Nyinvesteringar ska fullt ut finansieras med skattemedel. Undantag gäller för sådana investeringar som bedöms blir självfinansierade. Kommentar: Ingen nyupplåning har skett under 2005 3. Återbetalning av låneskulden alternativt kontant avsättning till pensionsåtagandet. Kommentar: Kommunens likviditet förbättrades under 2005, vilket skapar förutsättningar för att vidta de åtgärder som anges i målet. Finansiell analys Den finansiella analysen gäller kommunens utveckling och ställning och försöker koppla samman dåtid, nutid och framtid. Den tar upp följande aspekter: 1. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen har mellan sina intäkter och kostnader och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. 2. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. Resultat kapacitet Året resultat 2005 års bokslut innebar en kraftig uppryckning av kommunens ekonomi. Jämfört med 2004 förbättrades resultatet på ett år med så mycket som 27 milj kronor. 8 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, kommun Det ekonomiska resultatet för 2005 blev 15,1 Mkr, vilket är 2,9 Mkr bättre än budgeterat. Avstämningen mot budget påverkades av att fullmäktige under året beslutade att reducera det budgeterade resultatet för 2005 från ursprungligen 19 Mkr till 12 Mkr. Mellanskillnaden tillfördes anslaget för slutavräkning i skattesystemet samt KS anslag för oförutsett. Det mycket goda resultatet innebär att Tomelilla kommun därmed kan återställa de underskott enligt balanskravet som har uppvisats under åren 2003 och 2004. Resultatet påverkas dessutom negativt av att kostnader för OB och övertid som hör till 2005 men betalas ut efter årsskiftet har beräknats med större exakthet än tidigare. Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Mkr 20 15 10-10 -15-12,1 11,5 8,5 5 5,8 5,7 0,6 1,1 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005-5,3-5 -7,4-12,4 Diagram: Årets resultat, milj kr 1998 2005. Enligt kommunallagen (8 kap. 4 KL) gäller balanskravet, som innebär att årets resultat måste vara positivt. Balansutredningen för 2005 i enlighet med Kommunallagens balanskrav blir (Mkr): Årets resultat 15,1 Avgår realisationsvinster -0,6 Avgår sparande -0,7 Tillkommer realisationsvinster enligt undantag 0 Tillkommer strukturella åtgärder 0 Tillkommer ianspråktagande av sparande 0 Tillkommer realisationsförluster enligt undantag 0 Justerat resultat 13,9 2004 års justerade resultat var -6,5 Mkr. Det beloppet måste täckas under de två närmaste åren. Samma gäller för 2003 års justerade negativa resultat på 6,4 Mkr. Med 15,1 det nu presenterade bokslutet för 2005 kan båda årens underskott täckas: Justerat resultat för 2005 13,8 Avgår 2003 års justerade resultat -6,4 Avgår 2004 års justerade resultat -6,5 Återstår efter reglering 0,9 Sparande avser det överskott som redovisas inom nämnden för vuxnas lärande. Eftersom nämnden är gemensam med Simrishamns kommun kan inte Tomelilla kommun utan vidare tillgodogöra sig hela överskottet. I stället särredovisas det som en del av eget kapital som kan användas för nämndens framtida verksamhet. En särskild utredning kan utvisa den exakta fördelningen mellan de båda kommunerna. Verksamhetens kostnader och intäkter Utvecklingen av verksamhetens kostnader och intäkter, skatteintäkter och generella statsbidrag bör följas åt. Ökar kostnaderna procentuellt snabbare än intäkterna försämras resultatet. Procent 105 100 95 90 98,5 99,9 101,8 102,9 96,5 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 2001 2005. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går till den löpande verksamheten. Fullmäktige har satt upp målet att nyckeltalet ska uppgå till högst 97,3 procent. Målet är att successivt uppnå en nivå kring högst 95 procent för att på så sätt ha en tillräcklig buffert för oförutsedda kostnader, kommande konjunkturnedgångar, investeringsbehov samt avsättningar för framtida pensionsutbetalningar. Nettokostnadsandelen har stigit under flera år för att under 2004 uppgå till 102,9 pro- TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 9

förvaltningsberättelse, kommun cent. Under 2005 gjordes en kraftig uppbromsning av kostnadsutvecklingen genom att kommunen endast förbrukade 96,5 procent av sina skatteintäkter till löpande utgifter. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen I en sund kommunal ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen jämfört med ökningen av de årliga skatteintäkterna. Procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 8,0 7,0 4,5 4,0 6,6 4,0 Nettokostnadernas utveckling Skatteintäkternas utveckling 4,3 2,9 2,6 1,4 2000 2001 2002 2003 2004 2005-2,7 Diagram: Skatteintäkternas och nettokostnadernas procentuella utveckling 2000 2005. Varje år mellan 2000 och 2004 har nettokostnaderna ökat i snabbare takt än skatteintäkterna. Ett kraftigt trendbrott skedde under 2005 då kommunen kunde uppvisa minskande nettokostnader samtidigt som skatteintäkterna steg med 3,7 procent. Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Genomsnittligt uppgår investeringarna under åren 1998-2005 till 20,3 Mkr per år. Under 2005 låg de samlade investeringarna på en lägre nivå, 12,3 Mkr. De exploateringsfastigheter som iordningställdes framgår av en separat exploateringsredovisning. 3,7 Mkr 30 25 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram: Nettoinvesteringar, milj kr. 1998-2005. Kommunen finansierar investeringarna genom egna medel, som består av överskott i resultaträkningen och avskrivningar eller genom att sänka sin likviditet. Under senare år har inte finansiering skett genom externa lån. Avvikelser mot budget Totat visar bokslutet ett budgetunderskott på 4,7 Mkr för nettokostnaderna. Skatteoch bidragsintäkterna gav ett budgetöverskott på 2,6 Mkr och finansnettot 1,5 Mkr. Tillkom som en positiv post gjorde även återföring av 2,3 Mkr i kommunens kapitalförvaltning. Den posten redovisas som en jämförelsestörande intäkt i resultaträkningen. Hur det stora budgetunderskottet för kommunens olika verksamheter under 2005 fördelade sig framgår av följande diagram. Mkr 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Diagram: Större budgetavvikelser under 2005. Verksamheterna ålades ett sparbeting på 14,4 Mkr i 2005 års budget. Dessutom fanns stora budgetöverskridanden under 2004 då sparkravet uppgick till drygt 18 Mkr. I och med 2005 års bokslut är det tydligt att stora kostnadsreduceringar har genomförts. 10 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, kommun Bland annat har cirka 50 helårstjänster dragits in. Samtliga åtgärder har dock inte gett full effekt utan de stora verksamhetsområdena vård-omsorg-skola uppvisar ett budgetunderskott under 2005 på 9,8 Mkr. Underskottet har dock motverkats av de reserver som lagts under kommunstyrelsen i form av anslag för oförutsett och för strukturella åtgärder. Sammanlagt rörde sig dessa reserver om 5,1 Mkr varav omkring 1,5 Mkr förbrukades under året. Huvuddelen av denna förbrukning avsåg vikariekostnader inom EU-projekt mål 3 (Etna och Elektra). Bland andra större avvikelser mot budget märks årets pensionskostnader. Orsaken kan till största delen härledas till ett ökat antal garantipensioneringar i samband med de stora personalavvecklingarna. Dessa garantipensioneringar fortsätter att belasta kommunens ekonomi under ytterligare ett par år. Under 2005 hade dock en reservering på 3 Mkr gjorts i budgeten bland de jämförelsestörande kostnaderna för omställningskostnader p.g.a. de förändringar och rationaliseringar som genomfördes. I beloppet ingick även eventuella garantipensioneringar. Kommunen betalar ut full individuell del från och med 1998 och framåt enligt pensionsavtalet PFA-98. I redovisningen ingår kostnader för särskild löneskatt i enlighet med rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning. Årets pensionsutgift avser samtliga avtalsenliga pensionsutbetalningar under 2005, dvs kommunens pensioner till f.d. personal som redan gått i pension. Förändring avsättning pensioner avser den del av den årliga ökningen av pensionsåtagandet som inte betalas ut som individuell del. Här ingår särskild ålderspension, garantipensioner, efterlevandepensioner samt lönedelar över 7,5 basbelopp. Till skillnad mot tidigare så ökade skulden något under 2005. Detta avvek även från den kalkyl som KPA tillställt kommunen och som årets budget baserades på. Pensionsskuldens ökning har beräknats enligt den s.k. blandade modellen (KLR 5:6). Skatte- och bidragsintäkterna blev 2,6 Mkr större än budget. Den viktigaste anledningen var att skatteintäkterna från kommunens egna invånare blev bättre än vad som förutsattes i budgeten. Bakom detta ligger främst en positiv befolkningsutveckling. Dessutom förbättrade staten sin bidragsgivning genom en kraftig höjning av det tillfälliga sysselsättningsstödet som betalas ut till kommunsektorn. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (nr 4.1 2003) ska kommunerna basera sina prognoser över slutavräkningen på den uppräkningsfaktor som Ekonomistyrningsverket presenterar i december. Kommunen följer rekommendationen. Soliditetsutvecklingen Soliditeten är det viktigast måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. % 70 60 50 40 30 20 10 0-10 53,9 7,3 54,3 9,4 54,0 Exkl ansvarsförbindelse 7,7 53,4 3,7 49,8 Inkl ansvarsförbindelse -1,1 52,4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram: Soliditet, procent. Exkl resp inkl ansvarsförbindelse. 2000 2005. Med ansvarsförbindelse avses den delen av pensionsskulden som uppstod t o m 1997. Enligt de redovisningsregler som gäller för kommuner ska denna skuld redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen och belastar därför inte balansräkningen. Men eftersom den de facto existerar och därför så småningom ska betalas ut så finns det goda skäl att ta med den när soliditeten beräknas. 2,2 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 11

förvaltningsberättelse, kommun Som synes så minskade soliditeten mellan 2001 2004 när man tar hänsyn till ansvarsförbindelsen. Det goda ekonomiska resultatet under 2005 har fått kurvan att svänga upp. Man kan dock tydligt se att om kommunen varit tvungen att ta med den äldre pensionsskulden i sin balansräkning så hade soliditeten blivit mycket svag. Risk kontroll Betalningsförmåga på kort sikt Ett sätt att mäta kommunens betalningsförmåga på kort sikt är rörelsekapitalets storlek och förändring. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Mkr 40 35 30 25 20 15 10 5 0 22,0 36,0 27,8 16,2 6,6 29,5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram: Rörelsekapitalets storlek. 2000-2005. Kommunens kortfristiga betalningsberedskap har försämrades stegvis från 2001. Nedgången bröts under 2005, då en avsevärd förbättring av rörelsekapitalet åstadkoms. De viktigast orsakerna var dels det goda ekonomiska resultatet, dels den relativt låga investeringsnivån. Följden blev att reserven med likvida medel fylldes på med närmare 18 Mkr. Detta bör dock ses som en tillfällig topp runt årsskiftet. Bland annat har slutavräkning för 2004 bokats upp som kortfristiga skuld, men beloppet betalas in till staten under januari 2006. Även den individuella delen inom pensionsåtagandet har bokats på samma sätt, men ska betalas ut under inledning av 2006. Man kan också visa likviditetens utveckling som antalet dagars betalningsberedskap, dvs det antal dagar som rörelsekapitalet räcker i förhållande till de externa utgifterna. I diagrammet nedan läggs ett långt tidsperspektiv och man kan då se att förbättringen som skedde under 2005 snarast bör ses som ett nödvändigt trendskifte. Antal dagar 30 20 10 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 År Diagram: Kommunens betalningsberedskap i antal dagar under 1994-2005 Av finansieringsanalysen kan utläsas att budgeten för 2005 förutsatte en förbättring av kommunens likviditet, något som således även har genomförts. Ränterisk finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid hög upplåning. 0-1 -2-3 -4 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mkr -3,0-2,3-2,0-2,2 Diagram: Finansnettots storlek 1998 2005 enligt bokslut. Tomelilla kommun har ett negativt finansnetto, vilket beror på att de långfristiga skulderna är större än de räntabla likvida medlen. Dock kan konstateras att finansnettot har förbättrats sedan 1998 samtidigt som den långfristiga upplåningen ökat med 13 Mkr under perioden. De långfristiga lånen uppgår för närvarande till ca 96 Mkr, medan de likvida medlen på årsbasis låg på ett genomsnitt av ca 51 Mkr under 2005. Den rådande -2,6-2,7-2,7-2,2 12 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, kommun låga räntenivån är den främsta orsaken till finansnettots utveckling. En räntehöjning slår igenom i finansnettot med en viss fördröjning beroende på de säkerhetsåtgärder som ingår i kommunens finanspolicy. Borgensåtagande Borgensåtaganden och ägande av andra bolag innebär ett risktagande. Kommunens borgensengagemang uppgick vid senaste bokslutstillfället 12 dec 2005 till 326 Mkr (f.å. 334 Mkr). Av detta belopp avsåg 98 % kommunala bolag (Österlenhem och TIAB). Man kan konstatera att borgensåtagandet minskat något under 2005. Huvudorsaken är att borgen för Österlenshems krediter har dragits ner genom att bolaget kunnat göra amorteringar. Ett sätt att bedöma risken i kommunens borgensåtagande är att ställa det mot de årliga skatteinkomsterna. Av diagrammet nedan framgår att borgensåtagandet motsvarade nästan 74,0 procent av 2005 års skatteinkomster. Eftersom åtagandet inte förändrats så mycket under senare år så har den här procentsatsen sjunkit sedan år 2000. % 90 85 80 75 70 65 85,0 88,7 83,7 79,7 79,8 78,6 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram: Borgensåtagandet jämfört med skatteintäkterna 1998 2005. 74,0 Borgensåtagandet per invånare uppgick till 25,7 tkr 2005. Under 2004 var genomsnittet i riket 18,3 tkr per invånare. Om Tomelilla kommun skulle ha ett borgensåtagande som låg på samma nivå som rikets så skulle det totala borgensbeloppet varit cirka 94 Mkr mindre än det nuvarande. Pensionsåtagande Kommunen beslöt år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning avser i huvudsak garantipensioner, särskild ålderspension och efterlevandepensioner. Ansvarsförbindelsen inom linjen avser pensionsrätt intjänad t o m 1997. Prognosen för 2006 2010 är en ökning med ca 4,8 Mkr per år inklusive löneskatt med nuvarande beräkningsgrunder. Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en stor risk och är en generationsfråga. Genom att betala ut hela den individuella delen av kommunens pensionsåtaganden samt trygga en del av ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras till en del de kostnader för pensionsåtaganden som skjuts på framtidens skattebetalare. Pensionskostnaderna har beräknats enligt PFA, d v s ingen hänsyn tas till det nya pensionsavtalet KAP-KL. Extern placering till pensionsskuld Kommunens pensionsförpliktelse som ackumulerades fram till 1998 uppgick vid senaste årsskiftet till 189 Mkr inkl särskild löneskatt. Enligt god redovisningssed för kommuner ska detta åtagande läggas som en ansvarsförpliktelse inom linjen. På grund av årlig uppräkning ökar åtagandet varje år, men det påverkar alltså inte kommunens synliga soliditet. Under 2005 steg åtagandet med drygt 3 Mkr. En avsättning för att i viss mån trygga detta stora åtagande gjordes under 2000 med ursprungligen 13 Mkr. Efter genomförd upphandling utförs förvaltningen av Öhmans Kapitalförvaltning enligt en placeringspolicy som fastställts av fullmäktige. Det kraftiga globala börsfallet som inträffade under de första tre åren av decenniet medförde att värdet på placeringen föll. Börsuppgången under senare år har dock gjort att värde stigit för att på balansdagen 31 december 2005 uppgå till 13,3 Mkr. Det innebar att värdet steg med 24 procent under året. Eftersom nedskrivningar har skett av de tidigare värdefallen görs nu en återföring av förra årets uppgång. Återföringen kan dock endast ske upp till den ursprungliga nivån, dvs 13 Mkr. TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 13

förvaltningsberättelse, kommun Enligt RKR rekommendation 2000:7 skall särskilda upplysningar kring pensionsförvaltningen lämnas i årsbokslutet: 2005 2004 Avsättningar för pensioner 3,2 3,4 Ansvarsförbindelser 185,4 185,4 Finansiella placeringar (bokfört värde) 10,7 10,7 Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (bokfört värde) 177,9 178,1 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 13,3 10,7 Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. Finansiella placeringar (bokfört värde) 102,3% 0 Summa av realisationsvinster/realisationsförluster under året 0,3 0 Realiserad och orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (bokfört värde) 32,8% 9,0% Avslutande kommentar Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem och möjligheter. Särskilt viktiga att beakta är: Ett kraftigt trendbrott genomfördes under 2005 så att kommunen fick bra ekonomiskt resultat på drygt 15 Mkr. Ambitionen är att förbättra detta resultat ytterligare fram till 2008 upp till nivån 19 Mkr. Detta bedöms nödvändigt bland annat för att klara avsättningar till pensionsåtagandet och för att hålla en acceptabel investeringsnivå utan ökad upplåning. Teamen för vård-omsorg-skola, dvs de stora kommunala verksamhetsområdena, genomförde en betydande inbromsning av kostnadsutvecklingen under 2005. Men samtidigt uppvisade ett samlat budgetöverskridande på 9 Mkr, vilket måste arbetas bort om målet föregående punkt ska uppnås. Kommunen ansvarsförbindelsen för tidigare pensionsförpliktelser (se ovan) ökar med cirka 5 Mkr per år. Under ogynnsamma omständigheter kan detta växa till ett allvarligt problem om inga återgärder vidtas i form av årliga avsättningar för att täcka de utbetalningar som åtagandet kommer att medföra när 40-talistgenerationen går i pension. Kommunens stora borgensåtagande till de kommunala bolagen kan om förutsättningarna av någon anledning försämras bli ett hot mot kommunens ekonomiska förutsättningar. Koncernens resultat Som framgår av det föregående avsnittet om borgensåtaganden så hänger detta nära samman med kommunkoncernens resultat. Detta analyseras under en särskild rubrik i årsredovisningen. För 2005 uppvisar koncernen ett positivt resultat med 24,2 Mkr (f.å. -9,3). Tomelilla i februari 2005 Peter Lindgren 14 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning 2004 2005 Jan Dec Jan Dec Anställningar 1 073 1 043 1 027 1 001 Årsarbetare 921 887 877 856 Redovisning av sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2003 2004 2005 Antal sjukdagar 30 940 27 769 22 607 % av total anställningstid 8,6 % 7,5 % 6,4 % Antal anställningsdagar 361 605 368 440 354 598 Sjukfrånvaro mer än 60 dgr 2004 2005 Antal sjukdagar Dag 1 59 6 073 7 142 % av total anställningstid 1,6 % 2,0 % Dag 60 21 696 15 465 % av total anställningstid 5,9 % 4,4 % Totalt 27 769 22 607 % av total anställningstid 7,5 % 6,4 % Kön 2004 2005 Kvinnor Antal sjukdagar 25 035 19 249 % av ordinarie arbetstid 8,1 % 6,5 % Antal anställningsdagar 308 159 298 198 Män Antal sjukdagar 2 734 3 358 % av ordinarie arbetstid 4,5 % 6,0 % Antal anställingsdagar 60 281 56 400 Totalt Antal sjukdagar 27 769 22 607 Antal anställingsdagar 368 440 354 598 Åldersgrupper 2004 2005 Upp till 29 år Antal sjukdagar 1 253 1 642 % av ordinarie arbetstid 3,38 % 4,39 % Antal anställingsdagar 37 040 37 434 30 49 år Antal sjukdagar 10 650 7 406 % av ordinarie arbetstid 6,09 % 4,48 % Antal anställingsdagar 174 963 165 172 50 år och uppåt Antal sjukdagar 15 866 13 559 % av ordinarie arbetstid 10,14 % 8,92 % Antal anställingsdagar 156 437 151 992 Summa Antal sjukdagar 27 769 22 607 Antal anställingsdagar 368 440 354 598 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 15

förvaltningsberättelse, koncern Förvaltningsberättelse för koncernen Bakgrund Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunerna upprätta en sammanställd redovisning som omfattar all kommunal verksamhet oavsett vilken typ av juridisk person som bedriver den. Förutsättningen är att kommunen har ett betydande inflytande i den juridiska personen. Som huvudregel kan detta anses gälla när röstantalet uppgår till minst 20 procent. I koncernen Tomelilla kommun ingår fem enheter utöver kommunen: Namn Kommunens ägarandel TIAB 100 Österlenhem AB 100 ÖKRAB 50 Sydskånska Gymnasieförbundet 17 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 17 Som framgår av tabellen så understiger ägarandelen för både Gymnasieförbundet och Räddningstjänstförbundet 20 procentnivån. Anledningen att de ändå ingår i koncernsammanställningen är att de bedriver väsentlig kommunal verksamhet. Av Kommunala redovisningslagen 8 kap 2 framgår dessutom att kommunens koncernredovisning skall omfatta alla juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Samtliga koncernenheter har kalenderår som räkenskapsår. Koncernbokslutet har gjorts enligt förvärvsmetoden och proportionell konsolideringsmetod. I koncernsammanställningen har samtliga ingående enheter rensats för interna poster, typ aktieägartillskott och konsumtionsavgifter. Österlenhem AB Österlenhem AB är ett helägt allmännyttigt bostadsföretag. Bolagets största intäkter och kostnader härrör från uthyrningen av lägenheter lokaliserade i olika delar av Tomelilla kommun. Under det gångna året har efterfrågan på bostäder i Tomelilla kommun stagnerat något. Det är fortfarande stor efterfrågan i stationsorterna Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp. Även på orterna längs med riksväg 19, Skåne Tranås och Brösarp, är efterfrågan stabil. Bristen på allmän kommunikation och allmän service i orterna Onslunda och Spjutstorp gör att efterfrågan inte är lika stor där. Under sommaren genomförde Österlenhem en enkel marknadsundersökning bland Tomelillabor anslutna till de lokala pensionärsföreningarna inom PRO och SPF. Svarsfrekvensen var nära 40 % och av de svarande var majoriteten intresserade av att nu eller inom en nära framtid flytta till ett uttalat seniorboende. Ungefär hälften ville bo i en hyresrättslägenhet och hälften i en bostadsrätt. Totalt finns 660 lägenheter. De senaste fyra åren har uthyrningsläget förbättrats för varje år som gått. Under 2000 var antalet lediga lägenheter i genomsnitt 96 st, 2001 64 st, 2002 38 st, 2003 14 st, 2004 12 st och för 2005 8 st. För 2006 har vakansgraden under de första månaderna ökat något Upprustningen av Österlenhems fastigheter och yttermiljöer fortsätter för att kunna tillhandahålla ett tryggt och trivsamt boende. Under 2005 medverkade Österlenhem AB på Barnens Dag på Christinehofs slott. 545 av de tusentals besökarna visade upp Österlenhems premiekort och fick därmed kraftigt rabatterat inträde. Premiekortet ger också rabatt i ett flertal butiker i Tomelilla. Under 2005 har Österlenhem AB övertagit förvaltningen av Tomelilla Industriaktiebolag (TIAB). TIAB i sin tur har övertagit förvaltningen av Tomelilla kommuns fastigheter via förhyrning eller förvaltningsavtal. Vid samordningen övertog Österlenhem personal från kommunen. 16 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, koncern För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i bolagets skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i bolagets finanspolicy (Tomelilla kommuns finanspolicy). Räntebindning och kapitalbindning frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger bolaget möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Den genomsnittliga effektiva räntan på hela skuldportföljen inklusive derivat uppgår till 2,99 % (4,21). Genomsnittlig effektiv räntebindning inklusive derivat är ca 1,5 år (1,6) och genomsnittlig kapitalbindning är ca 2,2 år (2,2). Styrelsen har beslutat att amorteringen under 2005 ska vara ca 6 Mkr, 2 %, av låneskulden. Extraamortering skedde i början av 2006. TIAB TIAB är ett industrihusbolag, som sysslar med förvaltning och uthyrning av näringsfastigheter. Fr o m 1 juli 2005 sker samordning av fastighetsförvaltningen inom Tomelilla kommun. TIAB har övertagit förvaltningen av kommunens fastigheter genom att blockförhyra dessa, drifta dem och sedan hyra ut till kommunens olika verksamheter. Avsikten är att denna förvaltning ska drivas med nollresultat. Uthyrningsläget för industrilokalerna har inte förändrats särskilt mycket under 2005. Fortfarande finns huvuddelen av de outhyrda lokalytorna på Slakteriet 11 (f.d. Scan). Under året slutfördes nybyggnation på Gjuteriet 5 till en kostnad av 5,2 Mkr. ÖKRAB ÖKRAB är ett renhållningsbolag som ägs tillsammans med Simrishamns kommun. Insamling av avfall sköts av en entreprenör. Samgående med Södra Skånes Avfalls AB (Sysav) har genomförts under året genom att bolagets anläggningstillgångar till större delen överlåtits till Sysav i form av apportegendom. Som ersättning har ÖKRAB fick 1 128 aktier à nominellt 1.000 kr, varav 485 överlåtits vidare till Tomelilla kommun (återstoden har tillfallit Simrishamns kommun). Överlåtelsen har överklagats till Länsrätten av företag i renhållningsbranchen. Motiveringen var att LOU inte följts och att kommunala bolag måste delta i konkurrensutsatt upphandling innan de kan överta tjänsteproduktion från någon annan. Länsrätten biföll de klagande företagens begäran om överprövning. Även Kammarrätten har bifall till företagen. Simrishamns och Tomelilla kommuner har överklaga ärendet till Regeringsrätten, som tar upp ärendet ifall prövningstillstånd beviljas. Gällande entreprenadavtalet med Ragnsells har förlängts till 31 mars 2009. Sydskånska Gymnasieförbundet Sydskånska Gymnasieförbundet är ett kommunalförbund som åt medlemmarna, Sjöbo, Skurups, Tomelilla och Ystads kommuner, bedriver gymnasieutbildning inom 15 av de nationella programmen, Individuella programmet och Gymnasiesärskolan. År 2005 har för Sydskånska gymnasieförbundets som tidigare år del präglats av sparbeting och åtgärder i organisationen för att minska kostnaderna och öka intäkterna för att klara den ökade kostnaden för elever som väljer annan skola än Sydskånska gymnasiet. Hantverksprogrammet har fått nya lokaler i Tomelilla på Tomelilla Hantverksgymnasium. I genomsnitt hade Tomelilla kommun drygt 540 elever i gymnasieundervisning under 2005, varav 10 procent gick på individuellt program. Genomsnittet på IVprogram för alla fyra kommunerna var 6,5 procent. Andelen elever som väljer Sydskånska gymnasiet ökar. Hösten 2005 fick 97 % av dem som sökte sig till utbildningar inom förbundet sitt förstahandsval tillgodosett. Ca 18 % av eleverna inom upptagningsområdet sökte sig till utbildningar inom andra kommuner respektive friskolor. Förbundet genomför vartannat år en enkätundersökning hos eleverna kring arbetssätt, trivsel, elevinflytande m.m. Av resultatet framgår att en allt större andel av eleverna TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 17

förvaltningsberättelse, koncern tycker att Sydskånska gymnasiet arbetar i enlighet med målen i gymnasieplanen De totala investeringarna under året uppgår till 7,2 Mkr. Störst investeringar har genomförts på Parkgymnasiet i samband med ombyggnaden av lokalerna och på Nils Holgerssongymnasiet med hänvisning till det ökande elevunderlaget. Viktiga framtidsfrågor är Nya kontaktvägar med högskolor Genomföra flexibelt lärande i hela organisationen Genomföra den av riksdagen beslutade gymnasieförändringen Öka möjligheterna till mätning av kvalitet i organisationen som en del i uppföljning och utvärdering av verksamheten Att stärka ekonomistyrningen via ett resursfördelningssystem som baseras på antalet elever per program, för att ytterligare förstärka möjligheterna till ett decentraliserat beslutsfattande Fortsätta ombyggnaden av undervisningslokaler inom Parkgymnasiet och Nils Holgerssongymnasiet Fortsatt samarbete med grundskolan i pedagogiska frågor SÖRF Räddningstjänsten i kommunerna Simrishamn, Skurup, Tomelilla och Ystad är organiserad i ett kommunalförbund under namnet Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF). Från 2006 har även Sjöbo kommun tillkommit som medlem. Årets resultat blev 0,3 Mkr (f å 2,3 Mkr) trots en väsentlig ökning av antalet insater. Stormen Gudrun i januari, snöstormarna i februari och i december samt översvämningarna i mars stod för merparten av ökningen. Den dominerande intäktskällan är kommunbidrag från medlemskommunerna. Tomelilla kommun betalade 6,7 Mkr i bidrag (f.å. 6,5). Kommunal borgen Ett av de främsta skälen till att ägna sig åt koncernuppföljningen är den stora omfattningen av de kommunala borgensåtagandena. Exempelvis innebär kommunal borgen åt ett helägt aktiebolag att detta i praktiken förvandlas till ett handelsbolag, d v s ägarens ansvar omfattar företagets samtliga förpliktelser. Tomelilla kommun har ingått i borgensåtaganden gentemot Österlenhem AB med 301 Mkr, vilket motsvarar i stort sett hela den långfristiga upplåningen hos bolaget. För TIAB utgör borgensåtagandet 20 Mkr. En positiv aspekt är att borgensåtagandet mot de båda bolagen sjunkit med 7 Mkr jämfört med 2004 genom att nedamorteringar av långfristiga skulder. Riskexponeringen i kommunens omfattande borgensåtagande kan belysas med att totala borgenssumman utgör 74 procent av kommunens skatte- och bidragsintäkter. Eftersom borgensåtagande sjönk under året har även den andelen gått ner från 80 procent under 2004. Fortfarande gäller dock att Nyckeltal Soliditet Genomsnittlig skuldränta Kassalikviditet (procent) (procent) (procent) 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Kommunen 50 50 2,4 2,7 135 99 Österlenhem AB 5 4 3,6 3,9 99 80 TIAB 26 25 2,4 2,5 125 150 ÖKRAB 34 34 0 0 153 139 Sydskånska Gym förb 40 43 1,4 0,3 110 113 SÖRF 9 9 7,9 7,1 104 183 KONCERNEN 27 27 2,9 3,4 130 107 18 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005

förvaltningsberättelse, koncern en kraftig försämring av Österlenhems eller TIAB s resultat kan få allvarliga följder för kommunens ekonomi. Soliditeten visar hur mycket av tillgångarna som har finansierats med eget kapital inkl den skattefria delen av de obeskattade reserverna. En svag soliditet kan vara en signal om att bolaget lätt kan råka i ekonomiska svårigheter. Allmännyttiga bostadsföretag ska enligt bostadsfinansieringsförordningen ha ett eget kapital på minst en procent av förvaltat fastighetskapital. Utan kommunal borgen hade sannolikt soliditetskravet hamnat upp emot 30 procent. Den genomsnittliga skuldräntan innebär att de finansiella kostnaderna ställs i relation till de totala skulderna och avsättningar i kommunen eller företaget. Ju fler icke räntebärande skulder, t ex leverantörsskulder, desto lägre blir den genomsnittliga låneräntan. Av tabellen framgår bland annat att kommunen kan hålla en ganska låg låneränta p.g.a. relativt stor andel icke räntebärande skulder. För TIAB och Österlenhem AB är situationen något annorlunda eftersom större delen av skuldbördan är räntebärande. Med kassalikviditeten mäts förhållandet mellan de likvida tillgångarna inkl kundfordringarna och de kortfristiga skulderna. Ju högre värde, desto bättre likviditet (= betalningsberedskap). Ett vanligt riktmärke för kassalikviditeten är att den bör överstiga 100 procent. Både kommunen och Österlenhem AB har under året kraftigt förbättrat sin likviditet. TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005 19

sammanställd redovisning Resultaträkning - koncern Koncern Koncern Österlen- Gymn- 2005 2004 Kommun hem TIAB ÖKRAB förb SÖRF Verksamhetens intäkter 196,8 208,6 124,7 44,6 13,1 24,7 291,5 45,6 Verksamhetens kostnader -582,1-602,8-534,2-25,1-10,5-24,0-284,5-43,1 Jämförelsestörande poster (not 1) 2,2 0,9 2,3 0 0 0 0 0 Avskrivningar -23,5-24,9-15,6-4,5-1,9-0,2-6,3-1,8 Verksamhetens nettokostnader -406,6-418,1-422,8 15,0 0,7 0,5 0,7 0,7 Skatteintäkter 324,5 301,7 324,5 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag 115,7 122,6 115,7 0 0 0 0 0 Finansiella intäkter 6,6 2,5 1,8 0,2 0,1 8,7 0,6 0,2 Finansiella kostnader -15,9-17,8-4,1-11,1-0,6 0-0,2-0,6 Resultat före extraordinära poster 24,3-9,1 15,1 4,1 0,2 9,2 1,1 0,3 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 Skattekostnader -0,1-0,2 0 0 0-0,2 0 0 Årets resultat 24,2-9,3 15,1 4,1 0,2 9,0 1,1 0,3 Finansieringsanalys - koncern Koncern Koncern Österlen- Gymn- 2005 2004 Kommun hem TIAB ÖKRAB förb SÖRF DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 24,2-9,3 15,1 4,1 0,2 9,0 1,1 0,3 Justering för av- och nedskrivning 23,5 24,9 16,2 4,5 1,9 0,2 6,3 1,8 ianspråktagna avsättningar 0,1-19,4 0 0 0 0-0,1 0,9 Övr ej likviditetspåverkande poster 0,5 18,6 0,3 0 0,2 0-0,1 0 Medel före förändr av rörelsekapitalet 48,3 14,8 31,6 8,6 2,3 9,2 7,2 3,0 Förändring förråd, expl fastigheter 1,2 0,5 1,2 0 0 0-0,2 0 Förändring av kortfristiga fordringar -7,8 13,7-1,6-3,3-2,0-0,3-5,2 1,3 Förändring av kortfristiga skulder -4,1 15,3-4,6-2,2 1,5-0,3 5,4 2,6 Kassaflöde löpande verksamhet 37,7 44,3 26,6 3,2 1,8 8,7 7,2 6,9 INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar, materiella tillgångar -16,0-21,4-12,3-0,5-1,5-0,1-7,2-5,7 Försäljning, materiella tillgångar 4,4 3,7 3,8 0,5 0 0 0,1 0 Investering, finansiella tillgångar -4,7-0,1 0-0,1-0,1-9,2 0 0 Försäljning, finansiella tillgångar 1,0 0 0 0 0,7 0,7 0 0 Kassaflöde från investeringar -15,3-17,8-8,5-0,1-0,9-8,6-7,1-5,7 FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån 0 2,6 0-4,0 0 0 0-1,2 Amortering, långfristiga skulder -5,7-6,2 0 0-1,5 0 0 0 Minskning av långfristiga fordringar -0,2 0,4-0,2 0 0 0-0,1 0 Kassaflöde från finansieringar -6,0-3,3-0,2-4,0-1,5 0-0,1-1,2 Årets kassaflöde 16,5 23,3 17,9-0,9-0,6 0,1 0 0 Likvida medel vid årets början 80,4 57,1 59,9 12,1 6,1 4,5 0 0 Likvida medel vid årets slut 96,9 80,4 77,8 11,2 5,6 4,6 0 0 20 TOMELILLA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2005