UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s 5 ATT ANVÄNDA LURAR OCH LYSSNA PÅ UPPLÄST TEXT... s 6 ANALYS..s 8 Skriven av: Lilian Paunovic Olsson och Hanna af Ekström, Utopia BAKGRUND Den 21 Oktober 2015 testade Funktek tillsammans med Funktekpiloter vandringsutställningen (O)mänskligt som är en tillfällig utställning på Göteborgs Stadsmuseum. (O)mänskligt handlar om Sveriges mörka historia och hur människor har utsatts för övergrepp. I utställningen berättas det om tvångssterelisering, rasbiologi och om skelettsamlare. Utställningen (O)mänskligt finns i tre rum som ligger i fil intill varandra. Utställningen börjar i mittenrummet brevid ett trapphus och har sedan ett rum till höger och ett till vänster. Från båda dessa rum kan du också direkt gå in i utställningen från andra delar av museet. Utställningen (O)mänskligt har en formgivning i färgerna vitt och svart med detaljer av koppar. På utställningsborden som är gamla skrivbord målat i svart och vitt finns det informationstexter i a4 format. Det finns lurar i koppar i som hänger vid borden. 1
I lurana kan en som besökare lyssna på uppläst text. För att lyssna i luren lägger en ett läskort på en kortläsare. Det finns också videos på några bord som en kan titta på när läskortet placeras på en filmsymbolsskylt. Det finns också montrar både på och nedsänkt i skrivborden. På vissa ställen i utställningen finns det fördjupningsdelar i form av bland annat tidningsartiklar som ligger i skrivbordslådor. Ovanför borden hänger vita lampor som har en lampfot gjort av kopparrör. I utställningens mittenrum kan du vid en infopelare välja medllan tre olika läskort. Du kan välja mellan korten lättläst som är ett gult kort, längre text som är ett vitt kort och engelska som är ett blått kort. Omänskligt är en samproduktio n mellan etnografiska museet, Forum för levande historia och Riksutställningar. Utställningen gjordes 2011 och har turnérat runt om i hela Sverige. METOD Funktek piloterna testade att använda de olika läskorten för att lyssna till inlästa texterna vid de olika montrarna i utställningen. Efter att funktek piloterna hade gått runt i utställningen och kontrollerat tillgängligheten både när det gäller läskortens, tekniken med att använda läskort och lyssna i lurar hade vi tillsammans en utvärdering där vi ställde följande frågor: LÄSKORTENS UTSEENDE Är det tydligt att du behöver läskort? Hittar du läskorten i utställningen? Är det tydliga symboler på läskorten? Hur tolkar du symbolerna? Är det tydligt vilket läskort du ska välja? TEKNIK I UTSTÄLLNINGEN Är det tydligt var du ska lägga läskortet för att få ljud i lurarna? Syns läskortsymbolerna tydligt i utställningen? Går det att komma åt läskortsymbolerna? Vilken lur hör till vilken text och läskortsymbol? ATT LYSSNA PÅ TEXTEN Hur känns lurarna? Hur är ljudet i lurarna? Tycker du att det är skillnad att lyssna på det gula kortet med den lättlästa texten och det vita kortet med den längre texten? Vilken tycker du bäst om och varför? ÖVRIGA UPPLEVELSER AV UTSTÄLLNINGEN Fler tankar om utställningen i övrigt 2
LÄSKORTENS INFOPELAR E Informationen nedanför korten är jättekonstigt placerad, en måste lägga sig ner för att se! bild till vänster: Funktek piloten Annette som har en grav synnedsättning försöker se skillnad på det gula och det vita läskortet. Infopelaren med läskort är placerad långt ifrån introtexten, vid en annan vägg. Detta gjorde att funktekpiloterna upplevde att det var svårt att veta att en som besökare kunde använda sig av läskort för att ta del av utställningstexterna. Infopelaren i utställningen är ca 80 cm hög i genomskinligt plexiglas. Nedanför skylten finns en textskylt om hur en använder läskorten. Funktek piloterna tyckte att infopelaren var för låg. Att infopelaren var gjord i genomskinlig plexiglas gjorde att många funktek piloter inte såg den. Det var också svårt att upptäcka textskylten om hur en använder korten eftersom den satt så långt ner. I skylttexten står det kortfattat vad symbolerna på korten betyder och hur du skall använda läskortet. Problemet är att det inte är samma symboler på läskorten som det är på skylttexten. Bara några enstaka läskort har samma symboler. Dock är det samma symboler i skylttexten som det är på kortläsasarna vid skrivborden i utställningen. Funktek piloterna efterfrågade en större och tydligare infopelare och skylt hur en använder läskorten som är lätt att se. Infopelaren skulle också ha fler fack för läskorten så att inte läskorten tar slut eller att det inte bildades en lång kö för att ta ett läskort. I funkteks workshop tog det lång tid för alla funktek piloter att ta var sitt läskort eftersom de också stannade till vid skylttexten för att läsa hur en använder korten. Läskorten tog också slut eftersom Funktek var i utställningen samtidigt som en skolklass. Dessutom glömmer besökare att lämna tillbaka läskorten eller lägger dem i andra delar av museet. Det är viktigt att det finns personal som underhåller utställningen så inte till exempel läskort tar slut. Funktek piloterna observerade att det saknades info skylt om utställningen (o)mänskligt om en kom in i utställningen från det högra rummet. I det vänstra rummet där en också kunde komma in i utställningen från ett annat håll stod en kortare infotext. Det saknades hänvisningar om var en kunde få tag på läskort eller var utställingen började. I det högra 3
och det vänstra utställningsrummet finns två pelare i plexiglas där en kunde lämna tillbaka använda läskort. Här skulle det vara bra med en skylt där det står att läskorten skall lämnas tillbaka i pelarna när en är klar med utställningen. -Vid alla utställningars ingångar skall det vara tydligt att en som besökare träder in i en utställning. Ha introskyltar vid alla ingångar eller hänvisa VAR utställningen börjar. -Ha infopelare brevid utställnings introtext så att en som besökare redan från början förstår att en skall använda läskort. -Informera tydligt i både text, bild och uppläst text på infopelare där läskorten ligger hur en som besökare ska använda korten. - Ha text på korten både vad för slags kort det är och vilken utställning korten tillhör. - Ha personal som hela tiden tittar till utställningen så inte läskort ligger överallt i utställningen eller tar slut. LÄSKORTENS DESIGN Vad betyder symbolen med ögat? Att du kan titta? Det gör du väl hela tiden? Man måste gå på kurs för att använda korten På läskorten finns det symboler. De vita korten med den längre texten har symboler på ett öga och ett öra. De gula korten och blåa korten har symboler på en människa, ett öra och ett öga. På några enstaka tjockare kort har symboler i relief på en filmkamera där det det står engelska på de blåa läskorten och lättläst på de gula. Många funktek piloter reagerade på att det var för dålig kontrast mellan det vita och det gula kortet. En kvinna med grav synnedsättning såg inte någon skillnad alls på korten. Eftersom de flesta läskort saknade text gjorde det svårt att urskilja vilket kort som var lättläst eller längre text. Detta gjorde att funktek piloterna blandade ihop korten. Många funktekpiloter tyckte också att det var lätt att glömma att ta med sig läskorten när de rörde sig i mellan de olika skrivborden i utställningen. I Funkteks workshop diskuterade vi vad de olika symbolerna på läskorten betydde. En del funktek piloter hade svårt att tolka dessa. Det diskuterades. Många funktek piloter undrade varför inte fanns en filmkamera på alla kort. Kanske skulle symbolen med ögat bytas ut mot en filmkamera? Funktek piloterna efterlyste mer tydliga förklaringar till vad symbolerna betydde, det räckte inte med den kortare förklaringen som fanns på infopelaren, särskilt när dessa symboler inte var samma som på läskorten. 4
Det var svårt att förstå att en både kunde lyssna och se på film med läskorten. En funktek pilot trodde att en skulle ha två kort för att se på film, ett kort att lägga på filmsymbolen för att filmen skulle börja spela och ett kort på ljudsymbolen så en kunde få ljud till filmen. Några funktek piloter trodde att läskorten skulle läggas på tv skärmarna som hade samma symboler och storlek som kortläsarna. Även om det står på tv skärmen att en skall lägga läskortet på kortläsaren. En del trodde också att skärmarna var touchscreen. Det blir tydligt i funkteks utvärdering att symbolspråket oftast är mer direkt än text och att hjärnan läser bilder snabbare än den läser text. bild till höger: en funktek pilot lyssnar och tittar på film och håller en lur mot örat. -tänk på vad för slags symboler som skall användas, kan symbolerna tolkas på olika sätt? - Använd relief både i symboler och i text på korten. - Ha samma symboler både på läskort och läspelare. - ha läskort som kontrasterar mellan symboler och text med bakgrunden. De olika korten skall också vara lätt att skilja mot varandra. -Tänk på hur läskorten benäms. Det är inte roligt att kategorisera kort som normal text och lättläst. Använd istället benämningar som f ördjupning och kortare info. Besökaren kan då också välja om hen vill ha mindre eller mer information vid de olika montrarna. KORTLÄSARE I några delar av utställningen (O)mänskligt var kortläsarna placerade långt ifrån utställningstexterna. Några funktek piloter med begränsad rörelseförmåga hade svårt att nå denna kortläsare. Eftersom vi inte hade med en rullstol i workshopen vet vi inte hur lätt det är att komma nära kortläsaren med en sådan. En annan iaktagelse är också att om läskorten läggs snett gör det att den upplästa texten inte startar eller att kortläsaren glappar. Bild till vänster: bild på skrivbord där textläsaren längst ner läser upp utställningstexten till höger och textläsaren som är längst ner läser upp texten som är snett upp åt vänster. Många funktek piloter tyckte att det var svårt att veta vilken text som tillhörde vilken lur vid flera skrivbord. Funktek 5
piloterna tyckte att det var lätt att se vart de skulle lägga läskorten i utställningen och att de tydligt kunde se symbolerna för dessa. En iaktagelse som funktek ändå har gjort är att symbolerna för textläsaren både finns i vitt och i svart för att kontrastera mot bakgrunden. Att kortläsarna har olika färger kan vara förvirrande. Funktek piloterna gillade att textläsaren var i samma storlek som textkorten. Vi fick också som förslag att kortläsarna kunde vara upplysta. - Placera alltid textläsaren direkt brevid utställningstexten. - Använd alltid samma färg och storlek på textläsare i en utställning för en bättre tydlighet om var en skall lägga läskorten. - ha en bra känslighet i kortläsaren som gör att läskortet går igång även om det är placeras snett på kortläsaren. ATT ANVÄNDA LURAR OCH LYSSNA PÅ TEXT Många funktek piloter tyckte att lurarna i mässning passade in i utställningsdesignen. Det påpekades att det behövs större kontrast mellan lur och bord så att en person med synskada skall kunna se luren. Vid några skrivbord var sladden till luren för kort så en fick böja sig för att lyssna i luren. Några funktek piloter tyckte också att luren var lite för tung för att hålla i en längre tid. De flesta funktek piloter skulle föredra vanliga hörlurar som täcker både öronen. Sådana lurar blockerar bättre ljud utifrån och som gör det lättare kan koncentrera sig på den upplästa texten. Många funktek piloter skulle föredra att inte byta lurar över huvud taget utan istället kunna använda samma hörlur under hela utställningen. bild till vänster: Funkteks tekniker Niels och Funktekpiloten Leif-Göran lyssnar i lurarna. Det saknades information om hur lurarna skulle användas i utställningen. Till exempel vore det bra om det stod att en först skulle ta upp luren till örat och sen lägga läskortet på kortläsaren. Här gjorde många Funktek piloter tvärs om vilket gjorde att de missade de första sekunderna av uppläsningen. Ett tips från funktek piloterna var att den upplästa texten skall börja 5 sekunder efter en lagt läskortet på kortläsaren så en inte missar de första meningarna i uppläsningen. Många funktek piloter lyssnade också i lurarna i tron om att det var annan information i lurarna än det som stod i utställningstexterna. Funktek piloterna tyckte att det var en tydlig röst som talade i lurarna. Det var delade meningar mellan funktekpiloterna ifall rösten lät artificiell eller inte. Det är viktigt att en 6
uppläst text inte är för mekanisk i rösten utan att text läses upp med inlevelse. Vid en monter var det också sämre ljudkvalité på inspelningen vilket gjorde det svårare att höra. Många funktek piloter tyckte att det var positivt att en kunde reglera volymen i luren genom att ha luren närmare eller längre ifrån örat. I vissa montrar var det stor skillnad i den upplästa texten mellan det vita kortet med längre text och det gula lättlästa kortet. I andra montrar var det nästan ingen skillnad alls mellan det vita och det gula kortet, det var bara något enstaka ord bytts ut. I några fall hade även väsentlig information tagits bort i den lättlästa versionen istället för att förklara informationen på ett mer begripligt sett. Funktek piloterna tyckte det var väldigt negativt att det gula läskortet hade sådan variation på de upplästa texterna och efterfrågade mer jämn kvalité i uppläsningen av utställningstexterna. De funktek piloter som också använde det blåa engelska kortet tyckte också att den upplästa texten lästes upp för fort och hade mer kortfattad information. Det är tveksamt om både det lättlästa kortet och det vita kortet med längre text skulle få godkänt i en kontroll med lix.se. Detta är ett läsbarhetsindex som är ett användarverktyg för att få en uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. Båda texterna har både för långa meningar och för krångliga ord som ibland inte förklaras. De flesta funktek piloter föredrog det vita kortet på grund av att de samtidigt som de lyssnade på den upplästa texten kunde läsa med i utställningstexten som var brevid dem. Om de gula lättlästa korten även skulle finnas i de tryckta utställningstexterna skulle tillgängligheten i utställningen öka avsevärt. I tidigare utvärderingar har Funktek uppsmärksammat att många människor gillar att lyssna och läsa samtidigt och särskilt om en har läs - och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. - Det skall stå hur lång tid det tar att lyssna på den upplästa texten i lurarna. - Vid inspelad röst: spela in i studio för att undvika störande bakgrundsbrus. Om det inspelade materialet av någon anledning är av sämre kvalitédet, informera om detta. - Använd inte svåra ord i texterna eller förklara vad svåra ord betyder. - Använd dig av lix.se när du skriver utställningstexter, de skall var på lätt svenska. - Det är viktigt att komma ihåg att lättläst text innebär att en som lyssnare kan ta del av information på ett enklare sett och inte att ta bort väsentligt innehåll. ÖVRIGT 7
Utställningen (O)mänskligt är en väldigt stark utställning om Sveriges mörka historia. Många funktek piloter efterfrågade på något sätt en varning brevid introtexten i utställningen om dess starka innehåll. En fråga som kom upp i funkteks utvärdering är varför läskorten finns i utställningen? Är det för att öka tillgängligheteten i utställningen? Finns dem för att det är ett spännande moment? Är det både och? Om läskorten i utställningen är till för att öka tillgängligheten så räcker detta inte hela vägen fram. Det behövs i så fall mer tydliga symboler i relief och text på läskorten som har god kontrast. Det blir också en särlösning i utställningen eftersom inte alla delar i utställningen har uppläst. Det saknas också uppläst text som berättar vad som finns i montrarna på skrivborden. Många funktek piloter erfterfrågade ett kort med syntolkning i. Om det skall finnas läskort med syntolkade kort skall det också finnas taktila kartor och ledstråk så att även besökare med synskada ska kunna ta sig runt i utställningen. En taktil överblickskarta som underlättar både för seende och människor med synnedsättningar efterfrågades också av funktek piloterna. Engelsk text fanns bara på enstaka tillfällen i utställningen (O)mänskligt och inte översatt med engelsk text i filmerna. Istället fanns ett exemplar av en katalog i a4 format. Det är viktigt att ha fler exemplar av kataloger på engelska i utställningen. Det är inte ovanligt att det finns flera personer i utställningen samtidigt som inte talar eller kan läsa svenska. Det diskuterades också om det skulle vara bättre med knappar istället för läskort. Många av deltagarna tyckte det var omständigt att ta med sig flera läskort och många gånger glömdes läskorten kvar på skrivborden. En annan tanke att ha i beaktning när en bygger en utställning är att tänka på att teknikutvecklingen går snabbt framåt. En kostsam och komplicerad teknik kan redan efter några år både blivit betydligt billigare, mer användarvänlig eller rent av gammalmodig. En utställning med mycket teknik som (O)mänskligt har kräver också teknisk underhållning. Några skrivbord med både filmer och upplästa texter fungerade inte eller hade samma upplästa text även om en hade det gula eller det vita läskortet. Många funktek piloter efterfrågar också personal i utställningen som skulle kunna hjälpa och informera besökarna om hur en till exempel använder läskorten. - Ha flera exemplar av kataloger om utställningen på engelska. Ha gärna kataloger på svenska också. Det är många som efterfrågar att ta med en katalog hem. 8
- se över utställningen varje dag för att kolla att tekniken fungerar. - Se det som en utmaning i utställningsdesignen att tillgänglighet och funktion skall integreras till fullo. För övrigt är det generella problem som ofta dyker upp i utställningssammanhang. Det är en dålig ljudmiljö då det ekar mycket i lokalerna. Detta skulle unvikas med hjälp av ljudabsorberande element i utställningen så som en matta. Det saknas också ledstråk i utställningen. Utställningen har dåligt upplysta montrar på vissa ställen. Videofilmerna är inte textade och saknar information hur lång filmen är. På de ställen i utställningen där det är ljud saknas det stopp och startknapp på ljudet. Det är inte tillgänglight att ha ljud som strömmar rakt ut i utställningen. ANALYS I funkteks utvärdering kom det fram väldigt många mer infallsvinklar och synpunkter om tillgänglighet än vad vi i Funktek innan hade räknat med vilket vi ser som väldigt positivt. Resultatet av utvärderinen visar att det i de flesta fall inte fungerar att en enskilt kan göra en fullvärdig tillgänglighetsanalys av en utställning och inte bara använda sig av checklistor och standardmått för tillgänglighet. Det behövs helt enkelt en referensgrupp av experter på just tillgänglighet som kan vara med i arbetsprocessen av uppbyggnaden av en utställning. 9