Årsrapport 2013 Bilaga 1
Läsanvisning Med utgångspunkt från nämndens uppdrag enligt reglemente och kommunfullmäktiges budget har uppföljningen under året ägt rum vid tre tillfällen i så kallade uppföljningsrapporter för perioderna till och med mars, augusti och oktober. Nämndens årsrapport 2013 avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått samt en utgångspunkt för bedömning och formulering av framtida strategiska frågor inför arbetet med nämndens budget 2015. Årsrapporten utgör också underlag för Göteborgs Stads samlade årsredovisning och bokslut 2013 samt för stadsledningskontorets underlag för budget 2015. I årsrapporten sammanfattas slutsatserna från årets uppföljningsrapporter kompletterat med utveckling under resten av året om det på ett väsentligt sätt har förändrat eller tillfört slutsatserna något. Årsrapporten är uppbyggd för att skapa en SDN-gemensam rapportstruktur som medger jämförbarhet över tid och mellan nämnder. I avsnitt tre redovisas en kort sammanfattning av måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges och stadsdelsnämndens prioriterade mål och uppdrag. Några mål och uppdrag har kompletterats med en fördjupad uppföljning. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån följande kriterier: Grön = God Utveckling åt rätt håll/stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning Gul = Viss Utveckling åt rätt håll/svag trend/om mätetal finns - ökning. Röd = Ingen Utveckling åt fel håll/ingen alt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning alt. minskning. Blå = Svårbedömt Viktiga resultat och framtidsfrågor för nämndens kärnverksamheter redovisas i avsnitt fyra. Framtidsfrågorna redovisas i form av interna och extern faktorer för att nå god måluppfyllelse. Med intern avses sådant som nämnden till övervägande del rår över själv eller har möjlighet att påverka genom samverkan med andra. Med extern avses sådant som nämnden själv inte kan påverka eller endast har mycket begränsad möjlighet att påverka. SDN Lundby, Årsrapport 2013 2(40)
Innehållsförteckning 1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning... 5 2 Förvaltningsövergripande... 7 2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen... 7 2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter... 7 2.3 Värdering av eget kapital... 7 2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling... 7 2.5 Utveckling inom personalområdet... 8 2.5.1 Personalstruktur... 8 2.5.2 Kommunikation... 8 2.5.3 Övrig utveckling inom personalområdet... 10 2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag... 10 2.6.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut... 10 2.6.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah... 11 2.6.3 Intern kontroll... 11 2.6.4 Nationella minoriteter... 12 2.6.5 Sponsring... 12 2.6.6 Synpunktshantering... 12 2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen... 14 3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget... 16 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 16 3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål... 20 3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka... 20 3.2.2 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska... 20 3.2.3 Det hållbara resandet ska öka... 21 3.2.4 Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka... 22 3.2.5 Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska... 22 3.2.6 Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka... 22 3.3 Sammanfattande uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag... 22 3.4 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges uppdrag... 24 3.4.1 Full behovstäckning i förskolan... 24 3.4.2 Andelen elever med godkända betyg ska öka... 24 3.4.3 Implementeringen av Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom hemtjänsten ska drivas vidare och följas upp... 24 SDN Lundby, Årsrapport 2013 3(40)
3.4.4 Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under mandatperioden... 25 3.4.5 Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timanställd personal. Gäller för mandatperioden.... 25 3.4.6 Under 2014 ska minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar göras med sociala hänsyn... 26 4 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde... 27 4.1 Utbildning... 27 4.1.1 Redovisning av resultat... 27 4.1.2 Viktiga framtidsfrågor... 29 4.2 Äldreomsorg... 29 4.2.1 Redovisning av resultat... 29 4.2.2 Viktiga framtidsfrågor... 31 4.3 Hälso och sjukvård... 31 4.3.1 Redovisning av resultat... 31 4.3.2 Viktiga framtidsfrågor... 32 4.4 Individ och familj... 32 4.4.1 Redovisning av resultat... 32 4.4.2 Viktiga framtidsfrågor... 33 4.5 Funktionshinderverksamhet... 34 4.5.1 Redovisning av resultat... 34 4.5.2 Viktiga framtidsfrågor... 35 4.6 Kultur och fritid... 35 4.6.1 Redovisning av resultat... 35 4.6.2 Viktiga framtidsfrågor... 36 5 Bokslut... 37 5.1 Sammanfattande analys... 37 5.2 Resultaträkning... 37 5.3 Balansräkning... 38 6 Uppföljning av lokala folkhälsoavtal mellan HSN och SDN... 39 SDN Lundby, Årsrapport 2013 4(40)
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning På vägen mot att förverkliga visionen om en sammanhållen stadsdel har vi kommit långt inom en del områden och mindre långt inom andra. Samverkan och uthållighet är viktiga framgångsfaktorer, liksom att fortsätta utveckla det befolkningsinriktade arbetet. Förvaltningen mobiliserade för att vända ekonomin Inför 2013 var den ekonomiska situationen bekymmersam och för en budget i balans krävdes kostnadsanpassningar på 77 mkr. Trenden under 2012 var ökande kostnader och svårigheter att få effekt av planerade åtgärder främst inom sektor Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder och sektor Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård. Trots tuffa förutsättningar lyckades nämnden vända utvecklingen. Resultatet för 2013 slutade på plus 387 tkr, vilket är 5,9 mkr bättre än det budgeterade resultatet. Det är framför allt sektor Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder som förbättrat sitt resultat och uppvisade i december 2013 ett plusresultat på 3,5 mkr. Även Kultur och Fritid samt Intern Service uppvisar ett plus på 1 mkr. Sektor Utbildning och sektor Äldreomsorg- samt Hälso- och sjukvård kämpar fortfarande för att nå ekonomisk balans. Det finns en rad åtgärder planerade som bedöms kunna få effekt under 2014, bland annat effektivare bemanningsprocesser. CHEFiOS satte fokus på chefers förutsättningar Förvaltningen har varit med i CHEFiOS, som är ett forskningsbaserat projekt om chefers förutsättningar inom offentlig sektor. Resultatet visar att en stor del av SDF Lundbys chefer riskerar ohälsa på grund av sitt arbete. En rad åtgärder har genomförts eller planeras för att förbättra chefernas förutsättningar. Generellt positiv måluppfyllelse men för skolan är utmaningen stor Stadsdelsnämnden har i budget 2013 fastställt 17 prioriterade mål, varav 10 är direkt kopplade till kommunfullmäktiges prioriterade mål. Resterande är lokala nämndmål. Till detta finns också 12 uppdrag. Måluppfyllelsen har utvecklats positivt för nästan alla av nämndens prioriterade mål och uppdrag, men det är en stor utmaning att öka andelen elever som får godkända betyg. Trots att antalet barn fortsätter öka i snabb takt har nämnden för andra året i rad nått full behovstäckning i förskolan samtidigt som kvaliteten har ökat. Både förskola och skola har kommit långt i det systematiska kvalitetsarbetet och nämnden har goda förhoppningar om att elevernas kunskaper skall öka. Fortsatt minskade kostnader för försörjningsstöd Inom individ- och familjeomsorg samt funktionshinderverksamheten har samverkan såväl internt som externt bidragit till goda resultat. Kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt minskat och vi ser ett trendbrott i att antalet långtidsberoende av försörjningsstöd har sjunkit. Mer öppen och tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet Under året har nämnden ökat tillgängligheten till kultur genom att ha en kulturmånad med aktiviteter på samtliga torg i stadsdelen, och i år också i Frihamnen. Resultatet av att slå ihop fritidsverksamheten till en mer central plats i stadsdelen har inneburit ett bredare utbud av fritidsaktiviteter för barn- och ungdomar och utökade öppettider. Inte tillräckligt nöjda brukare Brukarenkäter ger både ris och ros till våra verksamheter. Resultat för hemtjänst visar på successivt allt nöjdare brukare, men bemötandet behöver förbättras i flera av våra verksamheter. Det ger anledning att göra djupare analyser. Även svarsfrekvensen behöver bli bättre. SDN Lundby, Årsrapport 2013 5(40)
En sammanhållen stadsdel Den stora utmaningen för nämnden är att skapa en sammanhållen stadsdel. I Lundby finns stora socioekonomiska variationer och till stor del följer dessa skillnader gränserna för nya respektive äldre flerbostadsområden. Utmaningen är att få det äldre Lundby att hålla samman med det nya. Nämnden har ökat sina kunskaper om sociala skillnader i hälsa och livschanser. För att kunna följa utvecklingen och grad av måluppfyllelse behövs bättre statistik på primär- eller mellanområdesnivå samt på fler bakgrundsvariabler, exempelvis utbildningsnivå och etnicitet. Inom arbetet med Vision Älvstaden finns tydliga strategier för hur det fortsatta arbetet ska bedrivas i samverkan med andra. Fattigdomsprojektet, som bedrivs tillsammans med övriga stadsdelar på Hisingen och andra samarbetspartners, ska under 2014 leda till en social målbild och konkreta åtgärder för det fortsatta arbetet. Det kan redan nu konstateras att arbetet kommer ta lång tid och kräva uthållighet. SDN Lundby, Årsrapport 2013 6(40)
2 Förvaltningsövergripande 2.1 Analys av årets utfall - Befolkningsramen Utfall Aktuell budget Avvikelse Utfall 2012 Nettokostnad 1 282 713 1 288 600 5 587 1 216 998 Kommunbidrag 1 283 100 1 283 100 0 1 213 700 Resultat 387-5 500 5 887-3 298 Eget kapital 44 633 38 746 5 887 44 246 Lönekostnad exkl arvoden 678 000 - - 630 477 Arbetad tid (årsarbetare) 2 312 - - 2 203 Lönekostnad per årsarbetare 293 286 Resultatet för SDN Lundby 2013 blev 0,4 mkr (387 tkr), vilket är 5,9 mkr bättre än nämndens budget som medgav att 5,5 mkr av eget kapital användes. Det finns stora variationer mellan sektorernas resultat (se avsnitt 2.7). Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, men även sektor Utbildning (område skola) har ett sämre ingångsläge för 2014 än när budget för 2014 planerades. Sektor individ- och familjeomsorg som startade året med ett högt kostnadsläge har genomfört ett stort förändringsarbete under året och fick ett ekonomiskt plusresultat med 3,5 mkr. Årets resultat är 2,4 mkr bättre än senaste prognosen i uppföljningsrapport 3. 2.2 Analys av årets utfall - resursnämndsuppgifter Resursnämndsuppgift Årets resultat Aktuell budget Resultatavvikelse Utgående Eget kapital Resultat 2012 Hisingens regionbibliotek 77 00 77 840-14 2.3 Värdering av eget kapital Befolkningsramen 2011-03-02 fastställde kommunstyrelsen stadsdelsnämndernas egna kapital och beslutade om riktlinjer för nivån på det egna kapitalet. SDN Lundby tilldelades ett eget kapital med 40 mkr. Samtidigt gjorde KS bedömningen att det egna kapitalet för Lundby bör vara i intervallet mellan 30 och 50 mkr. Med 2013 års resultat uppgår det egna kapitalet för befolkningsramen 44,6 mkr, vilket är inom det rekommenderade intervallet. Resursnämndsuppgifterna Med 2013 års resultat uppgår det egna kapitalet för resúrsnämndsramen 840 tkr, vilket är inom det rekommenderade intervallet. 2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling År 2012 År 2013 Nettokostnadsutveckling 7,2 % 5,4 % Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 9,9 % 7,5 % Personalvolymsutveckling 6,4 % 4,9 % SDN Lundby, Årsrapport 2013 7(40)
Lundby är den mest expanderande stadsdelen i Göteborg och nettokostnaderna ökar framförallt inom förskola (16,5 procent), skola (12,3 procent) och Kultur och fritid (10,8 procent). En mer detaljerad redovisning återfinns i tabeller i avsnitt fyra. Den största delen av expansionen sker i egen regi och påverkar därmed personalvolym och lönekostnadsutveckling. Kostnaden för försörjningsstöd minskar för fjärde året i rad. 2013 uppgick minskningen till 10,1 procent. 2014 finns ett utrymme för nettokostnadsökning med 6,7 procent. Stadsdelen har fortsatt en expansion och framförallt i åldrarna 1-16 år. 2.5 Utveckling inom personalområdet 2.5.1 Personalstruktur År 2011 År 2012 År 2013 Antal tillsvidareanställda på heltid 1 502 1 754 1 851 Antal tillsvidareanställda på deltid 339 234 188 Antal tidsbegränsat anställda 309 348 397 Antal timavlönade 391 341 385 Totalt antal anställda 2 541 2 677 2 821 Antalet anställda i förvaltningen fortsätter öka men inte i samma takt som tidigare år och uppgår 2013 till 2 821 personer. Det är en ökning med 144 personer jämfört med 2012. Andelen tillsvidareanställda med heltid har ökat från 59 procent 2011 till 66 procent 2013. Mellan 2012 och 2013 har ökningen varit liten. Antalet tidsbegränsat anställda är fortsatt hög. Orsaken är att skola och förskola expanderar och där anställs nyutexaminerade lärare på tidsbegränsade anställningar på introduktionsår enligt skollagen. En annan anledning är att vissa verksamheter (främst äldreomsorg och funktionshinderverksamhet) använder månadsvikariat istället för att anställa timavlönade. 2.5.2 Kommunikation Särskild fråga: Att stadens chefer är goda ledare med hög kommunikativ förmåga är avgörandeför kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna liksom för arbetsmiljön. Hur arbetar ni för att ge förutsättningar för chefernas kommunikativa uppdrag, och vid behov stödja chefernas kommunikation? För att stärka organisationen i att nå ökad måluppfyllelse har förvaltningen pekat ut fem interna strategiskt långsiktiga utvecklingsområden som också finns med i stadsdelsnämndens budget. Ett sådant område är "chefernas kommunikativa förmåga skall stärkas". Arbetet med budgetmålet sker både lokalt och i samverkan med övriga stadsdelar och stadsledningskontoret. Strategierna har varit att stärka förutsättningar, ge anpassat och personligt stöd och att utbilda. SDN Lundby, Årsrapport 2013 8(40)
Lokalt arbete Stärkta förutsättningar Att våra kommunikationskanaler fungerar bra är en viktig förutsättning, som avlastar cheferna i deras informationsansvar. Intranätet har utvecklats vidare i samarbete med övriga stadsdelar, Intraservice och stadsledningskontorets kommunikatörer. Lundby har haft representant i referensgruppen för Intranätets utveckling, samt i stadsdelarnas styrgrupp för intranätet. När det gäller webben har de flesta av förvaltningsredaktörerna gått klarspråksutbildning under året. Vissa av cheferna har fått nya mallar för veckobrev, enligt önskemål. Några av sektorscheferna har börjat göra egna nyhetsbrev, så kallade Sektorsnytt. Chefernas nyhetsbrev Intranytt får fortsatt gott betyg av cheferna. Där samlas viktig information och det finns en tydlig indikation som sorterar vad cheferna måste informera vidare om till medarbetarna. De gemensamma chefsmötena får högt betyg av cheferna. Sektorerna får kontinuerlig hjälp med att ta fram broschyrer, uppdatera information på hemsidan och informera med nyheter på intranät och hemsida. En handbok för sociala medier har tagits fram, samt en rutin kring detta. Kommunikatörerna har stöttat HR i kommunikationen om CHEFiOS. HR och kommunikation har också samarbetat kring att skapa nya aktiviteter för introduktion av nyanställda. Arbetet som inleddes 2012 med att göra en lättillgänglig beskrivning av budget- och uppföljningsprocessen och ta fram relevanta, lättanvända stöd/verktyg har fortsatt. Kommunikatörerna har också gjort en rutin för att säkra informationsflödet i förvaltningen. Anpassat och personligt stöd I början av året gjordes en analys av medarbetarenkät och andra utvärderingar för att ta reda på vilka kommunikationsinsatser som är angelägnast att göra inom respektive sektor. Sektorerna har sedan kommit olika långt i arbetet med att göra en övergripande kommunikationsstrategi för 2013/2014. Exempel på planerade aktiviteter är stöd till cheferna att frigöra tid på arbetsplatsträffar för dialog, vilket är något som analysen av medarbetarenkäten indikerar behövs. Chefer har fått personligt stöd i specifika frågor efter behov med alltifrån Treserva och nytt högstadium på Lindholmen, till kulturmånad och sociala medier. Lundby har uppmärksammats i media vid en rad tillfällen under året i skilda frågor. Cheferna har fått mediecoachning vid behov, vilket är en uppskattad möjlighet. Utbildning I den personliga kontakten mellan kommunikatör och chef sker ett ständigt lärande. När det gäller utbildningar, har kommunikatörerna bland annat bjudits in av chefer inom sektor IFO-FH att hålla utbildning om kommunikation för medarbetargrupper. Stadengemensamt arbete Förvaltningen har deltagit i en referensgrupp för stadens nya kommunikationsprocess samt i workshops om Göteborgs Stads kommunikationsstrategi, som beslutats av kommunfullmäktige. Båda dessa verktyg är viktiga plattformar för verksamheterna i deras kommunikation. Jämställdhetsperspektivet Kommunikatörerna strävar efter att förvaltningen ska ha en objektiv kommunikation som utgår från ett normkritiskt, inkluderande förhållningssätt och en strävan att låta alla perspektiv komma till tals. Detta är en utgångspunkt i arbetet med att coacha och stötta chefer. SDN Lundby, Årsrapport 2013 9(40)
2.5.3 Övrig utveckling inom personalområdet Under perioden oktober 2012 till januari 2014 deltar Lundby i CHEFiOS, ett forskningsbaserat nyttiggörande-projekt. Resultaten av den kartläggning som forskarna genomförde visar att en stor andel av Lundbys chefer riskerar ohälsa på grund av arbetet. Forskarnas slutsatser, tillsammans med det arbete som genomförts i ledningsgrupper och förvaltningsledning, har resulterat i att följande områden lyfts som prioriterade att jobba vidare med: Glappet mellan strategisk och operativ nivå i förvaltningen samt roller och ansvar i chefsuppdragen Relationer mellan sektorer och Intern Service Målkonflikt mellan budget i balans och mål för brukare i nationella och kommunala styrdokument Administrativa paketet ; stödfunktionerna, mängden IT-system, Fastighet, IT/telefoni, Uppföljningar/granskningar etc. En del åtgärder är genomförda och ytterligare planeras. Nu behöver ledningsgrupperna arbeta med att identifiera vad förvaltningen själva kan påverka och vad som behöver lyftas som gemensamma frågor för Göteborgs Stad. 2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag 2.6.1 Ej verkställda SoL/LSS-beslut SoL-beslut 2013-12-31 LSS-beslut 2013-12-31 Antal beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdag Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från avbrottet 5 2 1 1 Individ- och familjeomsorg 1 gynnande beslut men insatsen ej påbörjad efter val från den enskilde att avbryta kontakten med socialtjänsten Funktionshinder 2 beslut om insats enligt LSS som inte är verkställda (Bmss). 1 beslut om insats enligt LSS som avbrutits och inte blivit verkställt igen (ledsagarservice) 1 beslut om bistånd enligt SoL som avbrutits och inte blivit verkställt igen (bostad med särskild service enligt SoL). Orsaken till att beslut om bostad med särskild service (både SoL och LSS) ej är verkställt beror på att det saknas lämpliga objekt att erbjuda/finns inte bostäder. Orsaken till att beslutet om ledsagarservice inte är verkställt beror på att det saknas lämplig person för uppdraget. Äldreomsorg 4 beslut som ej verkställts inom tre månader: I samtliga ärenden har den enskilde fått erbjudande om lägenhet på särskilt boende men tackat nej I ett ärende har även medboende beviljats plats på särskilt boende SDN Lundby, Årsrapport 2013 10(40)
2.6.2 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah Kvartal 4 2013 Antal anmälningar enligt Lex Maria 0 Antal anmälningar enligt Lex Sarah 1 Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder - kvartal 4 2013 En anmälan av Lex Sarah har skett under kvartalet. Anmälan har berört psykiskt lidande för en brukare vid bostad med särskild service. Åtgärden har varit vägledning av personalgrupp kring förhållningssätt, bemötande och målgruppskunskap. Helår 2013 Totalt antal anmälningar enligt Lex Maria 0 - varav avslutade Totalt antal anmälningar enligt Lex Sarah 12 - varav avslutade 10 Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder - helår 2013 Sju anmälningar enligt Lex Sarah. Varav fem ärenden har anmälts som risk för allvarligt missförhållande inom myndighetsutövning och är avslutade ärenden inom inspektionen för vård och omsorg. Två ärenden har anmälts som allvarligt missförhållande och är ej avslutade ärenden. Det ena ärendet berör myndighetsövning och det andra ärendet har skett vid bostad med särskild service. Åtgärder i verksamheten: Uppdatering av rutiner för att säkerställa rättssäkerhet i handläggningsprocessen. Tydliggörande av uppdrag. Handledning och säkerställande av bemötande, förhållningssätt och målgruppskunskap. Äldreomsorg - helår 2013 Fem anmälningar enligt Lex Sarah varav en har anmälts allvarligt missförhållande. Ärendet rör hantering av privata medel. Samtliga är avslutade ärende hos inspektionen för vård och omsorg. Åtgärder i verksamheten: Säkerställa hanteringen av privata medel på samtliga särskilda boende Gällande larmrutin har förtydligats Handledning samt implementering av den nationella värdegrunden Säkerställa kvaliteten på den sociala utförardokumentationen 2.6.3 Intern kontroll Stadsdelsnämnden beslutade 2012-11-27 om en intern kontrollplan för år 2013. Förvaltningen har genomfört granskning av de riskområden som anges i den interna kontrollplanen. De iakttagelser som framkommit vid granskningen visar på en rad utvecklingsområden. Dessa ska ses som underlag för förbättringar i syfte att kvalitetssäkra verksamhetens processer så att de styr mot de mål och uppdrag som anges i budget, verksamhetsplaner, lagstiftning, reglemente och övriga styrdokument. Granskningen visar också att det redan har genomförts mycket utveckling. Den interna kontrollen har bidragit till verksamhetsutveckling och en ökad medvetenhet om vikten av rutiner och dokumentation i organisationen. SDN Lundby, Årsrapport 2013 11(40)
De viktigaste iakttagelserna och bedömningarna av genomförda granskningar presenteras kortfattat nedan: Det finns rutiner för i stort sett alla de granskade riskområdena, men rutinerna behöver i allmänhet utvecklas avseende begriplighet och dokumentation. Kunskap om att rutinen finns och efterlevnad är ett ständigt pågående arbete (kulturpåverkande aktiviteter/förhållningssätt). Dokumentation är ett generellt förbättringsområde. Åtgärdsförslag finns i alla fall där det har konstaterats avvikelser. Oftast pågår det redan eller har planerats för ett utvecklingsarbete, vilket indikerar en ökad proaktivitet jämfört med tidigare granskningar. Inom myndighetsutövningen/biståndsbeslut hanteras åtgärderna i särskild ordning. Detta med anledning av den tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomfört. Förslag till åtgärder har beslutats av stadsdelsnämnden i ett separat ärende. 2.6.4 Nationella minoriteter Särskild fråga: Beskriv hur ni arbetar med nationella minoritetsfrågor inklusive finskt förvaltningsområde. Om det inte finns något arbete kring detta, beskriv varför. Staten och alla offentliga myndigheter har ett juridiskt ansvar för att nationella minoriteter ska kunna bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Minoritetspolitikens syfte är att ge skydd för de nationella minoriteterna, att stärka deras möjligheter till inflytande och att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Nedan redovisas några av de olika insatserna som sektorerna arbetar med: Sektor Äldreomsorg- samt Hälso- och sjukvård Sektorn har under året deltagit i en staden gemensam kartläggning av antal medarbetare som talar finska samt hur många brukare som får insatser på finska. Resultat: 14 medarbetare har språkkompetens i finska och nio brukare får helt eller delvis insatser på finska. Det finns bland annat medarbetare på träffpunkterna som kan tala finska och stadens broschyr kring anhörigstöd finns också tillgänglig på finska. Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektorn erbjuder tolkstöd inom myndighetsområdet till de som har behov, för att möjliggöra begriplighet och delaktighet vid handläggningsprocessen. Stadens broschyr kring anhörigstöd finns tillgänglig på finska. Sektor Kultur och Fritid samt Intern service Biblioteken anordnar regelbundna sagostunder på finska. Sektor Utbildning Arbetet med att utveckla den språkliga miljön pågår bland annat inom ramen för nämndens lokala mål om att barn i förskolan som inte har svenska som modersmål skall erbjudas modersmålsstöd. I stadsdelen finns en fristående Sverigefinsk förskola/skola. 2.6.5 Sponsring Under 2013 har inga sponsringsåtaganden fattats i SDN Lundby. 2.6.6 Synpunktshantering En rutin och en blankett har upprättats och alla arbetsplatser har fått ut material under SDN Lundby, Årsrapport 2013 12(40)
hösten. Implementeringsarbetet har påbörjats och skall utvärderas i slutet av 2014. En sammanställning av de synpunkter som inkommit till förvaltningen skall återkopplas till nämnden i ordinarie uppföljningsrapportering. Varje sektor skall arbeta vidare med analys av de inkomna synpunkterna. Under året har medborgarkontoret hjälpt brukare att överklaga 28 beslut, 27 från socialtjänsten och en från arbetsmarknadsenheten. Under 2013 inkom totalt 117 synpunkter, beröm och klagomål. De fördelar sig enligt följande: Antal inkomna klagomål: 56 14 klagomål på förskolan 10 klagomål på grundskolan 7 klagomål på IFO/FH 6 klagomål på äldreomsorgen 3 klagomål på biblioteken 2 klagomål på kylan i Granngården 2 klagomål på trafiken/tekniska frågor 2 klagomål Göteborgs Stad webbplats 8 övriga klagomål Antal inkomna synpunkter: 30 5 synpunkter gällande skolan 4 synpunkter gällande förskola 4 synpunkter gällande äldreomsorg 3 synpunkter gällande IFO FH 2 synpunkter gällande trafik 12 övriga Antal inkomna förslag: 26 10 förslag på förbättringar/ utveckling av skolans verksamhet 8 förslag på utveckla torg/ byggnation 2 förslag på utveckling av verksamhet för äldre 6 övriga Antal inkomna beröm: 5 2 beröm till äldreomsorgen 1 beröm till biblioteken 1 beröm till IFO FH 1 övriga SDN Lundby, Årsrapport 2013 13(40)
2.7 Resultat enligt organisationsstrukturen Resultat i tkr per sektor/avdelning Nämndbidrag Årets resultat Budgeterat resultat Utgående eget kapital Utbildning 529 000-10 000 0 0 Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Kultur och Fritid samt Intern service 315 000-13 200 0 0 374 000 3 500 0 0 18 000 1 000 0 0 Förvaltningsgemensamt 47 100 19 087-5 500 44 633 SUMMA 1 283 100 387-5 500 44 633 Sektor Utbildning Sektorns resultat är ett underskott med 10 mkr. Underskottet återfinns under område skola. Den främsta orsaken till underskottet är att kostnaden för specialplaceringar ökade kraftigt under hösten. Kostnaden har också ökat då inflyttade elever i äldre åldrar tenderar att stanna kvar i sin ursprungsskola. Under året har dessutom ett flertal enheter haft en budget i obalans vilket bidragit till underskottet och dessutom medfört att ersättningen till fristående skolor fått räknas upp motsvarande. Både område förskola och område Språkcentrum har positiva ekonomiska resultat. Område förskola har byggt ut antalet förskolor och alla barn har kunnat erbjudas plats i tid. Språkcentrum har haft en stor ökning av beställningar och har ökat intäkterna medan kostnaderna endast ökat marginellt. Cirka 4 mkr av överskottet har återbetalats till köpande stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen. Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Sektorns resultat är ett underskott med 13,2 mkr. Antalet personer över 90 år har varit fler än befolkningsprognosen förutsåg. Antalet personer på äldreboende har därmed också varit fler än budgeterat. Kostnaden för att producera en äldreboendeplats har ökat mer än index. Det är framförallt merkostnader då fler är månadsanställda och arbetar heltid men också ett resultat av en ökad omsorgstyngd. Arbetet med att optimera schemaläggningen pågår. Kostnaden för hälso- och sjukvårdsinsatser har också ökat under året. Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Sektorns ekonomiska resultat är ett överskott med 3,5 mkr. En stor förklaring till det positiva resultatet är sänkt kostnad för försörjningsstöd med cirka 7 mkr, vilket beror både på kvalitativt utvecklingsarbete och ett minskat inflöde. Utöver det har boendekostnader för barn och unga minskat med cirka 6 mkr. Den främsta anledningen är ett systematiskt arbete med att ge klienterna rätt insats bland annat i form av kommunalt kontrakt eller lägenhet via Stadsmissionsprojektet. Inom funktionshinderverksamheten har kostnaderna för daglig verksamhet sjunkit med cirka 1,4 mkr på grund av effektivare processer. Under året har fokus varit på det systematiska kvalitetsarbetet, vilket bland annat gjort att fler nu får rätt insats och vi har effektivare processer i utförandet. Sektor Kultur och fritid Sektor kultur och fritid redovisar sammantaget ett överskott med 1 mkr Det är framförallt område Intern Service som har ett överskott på 0,9 mkr som till stor del SDN Lundby, Årsrapport 2013 14(40)
beror på ökad produktion inom måltid/kök. Förvaltningsgemensamt Den förvaltningsgemensamma reserven har varit cirka 12 mkr under året. Alla förvaltningsgemensamma anslag och stödfunktioner har bidragit med positiva resultat, det vill säga en medveten återhållsamhet med tanke på det ekonomiska läget vid årets början. SDN Lundby, Årsrapport 2013 15(40)
3 Uppföljning av kommunfullmäktiges budget Stadsdelsnämnden har i Budget 2013 fastställt totalt 17 prioriterade mål varav 10 är direkt kopplade till kommunfullmäktiges prioriterade mål och resterande är lokala nämndsmål. Stadsdelsnämndens särskilt prioriterade mål är: Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. I takt med att förskolan byggs ut skall kvaliteten öka. Äldres inflytande över sin vardag öka. I det här avsnittet lämnas en kort sammanfattande redovisning dels avseende måluppfyllelsen för stadsdelsnämndens prioriteringar och dels för de mål och uppdrag i kommunfullmäktiges budget som inte har prioriterats av stadsdelsnämnden. För vissa av kommunfullmäktiges mål och uppdrag redovisas en kompletterande uppföljning. Stadsdelsnämnden lyckas väl när det gäller kultur, fritid, förskolan, näringslivsklimatet och göteborgarnas bostadsbehov. Inom andra områden är bedömningen att verksamheten är på väg åt rätt håll, men det krävs dels ett långsiktigt och uthålligt arbete dels en utvecklad samverkan med andra inom och utanför stadsdelsförvaltningen. Det mål som inte alls uppfylls återfinns inom miljö- och upphandlingsområdet. 3.1 Sammanfattande resultat av uppföljningen av kommunfullmäktiges prioriterade mål Mål Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Tidigt förebyggande och rehabiliterade insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska Sammanfattande resultatredovisning Under 2013 blev förstudien "Goda livschanser" godkänd för ESF-finansiering. Målet är att utjämna skillnader i livschanserna för invånarna på Hisingen genom att skapa en samsyn kring hälsa, boende, utbildning och sysselsättning. Seminarier med politiker och dialoger med medborgare sker under 2014. Fokus ligger på jämlikhet och social hållbarhet. Långsiktiga satsningar behövs på tidiga insatser och förebyggande arbete samt riktade insatser mot grupper som har störst behov samt med metoder som ger bäst reslutat. En grupp har tydligt identifierats i och med stadens inventering av personer med psykisk ohälsa som visar på 421 identifierade individer med varierande behov i Lundby. Utgångspunkten har varit socialsekreterarnas bedömningar av personer med väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden. Arbetet har pågått med att starta en familjecentral inom Fyrklöversområdet. Idag finns personal på plats från SDN i Öppna förskolans verksamhet. Projektledare samt familjepedagoger förbereder starten och införandet. Förebyggande arbete bedrivs varje termin i form av stödgruppsverksamhet, där stöd ges till barn vid separation eller skilsmässa. Den samverkan som krävs med HSN för att kunna starta familjecentral, har under slutet av året avstannat då HSN dragit sig ur valet av lokal. Kurator finns vid MVC/BVC för att stödja barn och föräldrar i Lundby t.ex. genom information, samtal eller att vara en länk till socialtjänsten. Resursenheten Barn och Ungdom genomför föräldrastödsutbildningar i syfte att stödja föräldrar med både barn och ungdomar. Förebyggande arbete bedrivs även genom uppföljningsansvaret genom att följa upp ungdomars sysselsättning tills de fyller 20 år och erbjuda åtgärder vid behov. Styrkortet för integration är under utveckling och som ett led i arbetet identifieras tydliga mål. Integrationsarbetet bör kopplas samman med arbetet för allas lika rättigheter och möjligheter och omfatta hela staden för att nå ökad måluppfyllelse. Andelen försörjningsstödberoende minskar och i Lundby tenderar även Bedömning av måluppfyllelse Viss Viss Viss SDN Lundby, Årsrapport 2013 16(40)
områden ska öka Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Barns fysiska miljö ska bli bättre Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden långtidsberoendet att minska, vilket är ett trendbrott i staden. De tre största orsakerna till bidragsberoende är arbetslösheten, arbetshinder med sociala skäl (där ingår personer med missbruksproblematik) och sjukskrivna utan ersättning. Förvaltningen har riktade insatser mot målgruppen med utrikes bakgrund via EU-projekt Idé (I dialog för egenmakt), ett arbetsmarknadsprojekt riktat med kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. När det gäller nöjdhet eller valmöjligheter gällande boendet i styrkortet syns ingen stor förändring. För Lundby har denna fråga en strategisk vikt då det är vitalt att ha strategier som syftar till att integrera de nya bostadsområdena med de gamla. Det påbörjade Älvstaden arbetet ger förvaltningen goda möjligheter i det fortsatta arbetet. Medvetenheten om jämställdhet och genus är hög inom flera verksamheter. En kartläggning av resursfördelning utifrånkön har genomförts och slutsatsen är att den faktiska resursfördelningen inte motsvarar könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigtsätt. För långsiktiga hållbara effekter är det är viktigt att jämställdhetsarbetet integreras som en naturlig del i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Som ett led i detta arbete och för att stimulera till ökad verksamhetsutveckling har förvaltningen redan planerat att grunda en årlig kvalitets/- utvecklingsmässa. Målet behöver angripas strukturellt, men under 2013 har flera viktiga insatser gjorts för att på stadsdelsnivå kunna utjämna skillnaderna på sikt. Kartläggning över det drogförebyggande arbetet har identifierat utvecklingsområden av främjande karaktär och stadens inventering av personer med psykisk ohälsa med varierande behov av stöd är två exempel på att stadsdelen kommer att angripa målet såväl med universella som riktade insatser. Förvaltningen har börjat att inom och tillsammans med andra lokala aktörer analysera de skillnader i hälsa som finns inom Lundby och de strukturella faktorer som har betydelse för bland annat minskad segregation och minskat utanförskap, för att komma fram till vilka faktorer som kan påverkas. Detta behöver fortsätta och kommer bland annat att ske inom förstudien "Goda livschanser". Stadsdelsförvaltningen beviljades av Park och naturförvaltningen/trygg vacker stad, tre mkr till upprustning av mötesplatser under året. Särskilt fokus lades på dialog med barn och ungdomar. Alla förskolor har arbetat med att skapa kreativa och språkliga miljöer. Särskilt fokus under året har varit entréernas fysiska och språkliga miljö. Satsning på elevers inre fysiska miljö har genomförts på några skolor. En skolgård har byggts och rustats upp under året. Det pågår flera aktiviteter, men önskvärda effekter och en ökad måluppfyllelse kommer kunna uppnås först på längre sikt. Arbete pågår med att skapa samsyn kring mål och inriktning på alla nivåer. Förvaltningens arbete har fokus på att skapa en god och stimulerande lärandemiljö i både förskola och skola. Viss Viss Viss Viss Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor Det pågår flera aktiviteter, men önskvärda effekter och en ökad måluppfyllelse kommer kunna uppnås först på längre sikt. Aktivt arbete bedrivs med tidiga och förebyggande insatser inom barnoch elevhälsan. Arbetet med de gemensamt framtagna fokusområdena: systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap och det kompensatoriska uppdraget fortgår. Viss SDN Lundby, Årsrapport 2013 17(40)
Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka frågor som rör dem Äldres inflytande över sin vardag ska öka Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov Resurshushållningen ska öka Det hållbara resandet ska öka Den biologiska mångfalden ska främjas Göteborgarnas näringslivsklima t ska förbättras Arbetsmarknad sinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka Resultatet från senaste enkätundersökningen visar att barn och unga i Lundby är aktiva och nöjda med sin fritid. En bidragande orsak är den pröva-på-verksamhet barn i årskurserna 3-6 får möjlighet till under både höst- och vårtermin. Elevenkäten visar att den upplevda delaktigheten sakta ökar med undantag för pojkar och flickor i åk 2 där värdet sjunker mellan 2012 och 2013. Hemtjänstens resultat i brukarundersökningen 2013 kring hur nöjda brukarna är med helheten låg över snittet i staden. Detta samt den ökande andelen genomförandeplaner och forum för dialog och information ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse. Aktiviteter som pågår för att öka måluppfyllelsen är fördjupad intern och extern samverkan, systematiskt kvalitetsarbete i kombination med implementeringen av socialtjänstlagens värdegrund kring den äldres rätt till värdigt liv och välbefinnande samt fortsatt arbete med vård- och genomförandeplaner. Aktiviteterna förväntas ge effekt på längre sikt. Förvaltningen har påbörjat arbetet enligt stadens gemensamma miljöprogram, klimatstrategi och förvaltningens miljöledningssystem. Dessa strategier kommer att ligga till grund för förvaltningens fortsatta klimatarbete. Fortsatt ökat deltagande i arbetsgrupper för detaljplaner samt ökat genomförande av medborgardialoger. Genomfört systematisering av medarbetares erfarenheter och kunskaper om Lundbybornas förutsättningar och behov inom arbetet med lokal kunskapsbas. Avslutat EU-projektet SMS - Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen. Intensifierat arbetet med Älvstaden bland annat genom bildandet av en intern arbetsgrupp. Bedömningen är att sortering av avfall finns i alla lokaler där det är praktiskt och tekniskt möjligt. En transportutredning har genomförts med syfte att utveckla lösningar och rutiner för ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat resande. Reseregler och rutiner för resande har förnyats och förtydligats så att resor i tjänsten är klimatvänliga och säkra. Inköp av ekologiska produkter främjar den biologiska mångfalden. Det är därför viktigt att fortsätta arbetet med att öka andelen miljömåltider och ekologiska livsmedel samt att allt kött som serveras ska var ekologiskt. Förvaltningen har projekt och samarbeten med näringslivet, som skapar förutsättningar för dialog. Bland annat arbetar förvaltningen med andra offentliga aktörer, näringsliv och fastighetsägare fram en strategisklokal utvecklingsplan som ska säkra en rad områden fram till år2020. Inom Arbetsmarknadsenheten pågår samverkan med företag, vilket ger deltagare möjligheter till praktik och arbetslivserfarenhet. Arbetsmarknadstorget och Försörjningsstödsenheten har samverkat med Arbetsförmedlingens insats, Eductus för 70 personer. Genom Arbetsmarknadsenheten har ca 300 personer fått tillgång till arbetsfrämjande insatser. Projekt Partnerskap, Dialog och Samverkan, har inneburit minskade kostnader för arbetsmarknadsinsatser samtidigt som prestationerna förbättrats. Nya former för samverkan mellan privat och offentlig verksamhet har möjliggjorts. Från november godkänns God Viss Viss Viss God Viss Viss Ingen God Viss SDN Lundby, Årsrapport 2013 18(40)
Tillgängligheten till kultur ska öka Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska minska Upphandling av tjänster med sociala hänsyn ska öka insatserna som arbetsmarknadsåtgärder genom AF och möjliggör beslut om aktivitetsstöd för deltagarna. Projektansökan för andra halvåret 2014 har beviljats. Samverkan med lokala företagare för att möjliggöra arbetsintegrerade placeringar för personer som har beslut om daglig verksamhet, har ökat under året. Det ger fler individuella lösningar samt ett mer kvalitativt inslag till den dagliga verksamheten. Genom ett antal olika aktiviteter såsom kulturmånaden och även arrangemangen i Flunsåsparken har tillgängligheten till kultur ökat. Dessutom har verksamheten inom Kulturlager medverkat till att bredda möjligheterna till eget kulturskapande. Under 2013 fick socialsekreterare, undersköterskor och förskollärare i förskola störst del av satsningen för att nå jämställda och konkurrenskraftiga löner. Efter satsningen har skillnaderna i medianlön jämfört med målnivåerna minskat för socialsekretarebefattningen med 20 % och för förskollärarbefattningen med 40 %. Förvaltningen gör få egna upphandlingar där det skulle vara möjligt att kräva sociala hänsyn. Upphandlingsbolaget har startat ett projekt som skall stödja och inspirera stadsdelarna. God Viss Ingen Stadsdelsnämndens lokala mål Mål Satsningen på nya metoder och insatser på hemmaplan med individen i centrum ska fortsätta Tillgången på bostäder, arbete och meningsfull sysselsättning ska öka för personer med funktionsnedsättning För att kunna bibehålla ett eget boende krävs ett utvecklat och samordnat boendestöd I takt med att förskolan byggs ut skall kvaliteten öka Sammanfattande resultatredovisning Inom Barn och Ungdom Resursenheten bedrivs insatser för sektor IFO på hemmaplan. Enheten ger stöd till barn och ungdomar samt deras föräldrar. Enheten ger individuella insatser utifrån de behov som finns. Enheten bedriver familjeförskola till föräldrar med mer omfattande behov av stöd och hjälp i sin föräldraroll. Föräldrastödsutbildning erbjuds i syfte att stödja föräldrar. Stödgruppsverksamhet bedrivs vid öppna förskolans verksamhet till barn som genomgår separation eller skilsmässa. Inom bostad med särskild service har tre bostäder under året öppnats och en bostad har stängts. Som ett resultat har under 2013 fyra personer med funktionsnedsättning erbjudits möjlighet att leva och bo som andra i sin hemkommun. Under 2014 startas ytterligare en bostad med särskild service i Lundby. Antalet brukare i arbetsplatsförlagd daglig verksamhet har dubblerats under 2013. Arbetsmarknadstorget och Försörjningsstödsenheten har samverkat med Arbetsförmedlingens insats, Eductus för 70 personer. Genom Arbetsmarknadsenheten har ca 300 personer fått tillgång till arbetsfrämjandeinsatser. Projekt Partnerskap, Dialog och Samverkan har inneburit minskade kostnader för arbetsmarknadsinsatser samtidigt som prestationerna förbättrats. Nya former för samverkan mellan privat och offentlig verksamhet har möjliggjorts. Projektansökan för 2014 har beviljats. 2014 planeras sysselsättningsinsatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden pga missbruk. 2 014 tydliggörs nya uppdraget med boendestödets basuppdrag och att utveckla och specialisera boendestödet. Ny organisation av sektorns utförarverksamheter har genomförts för att fler brukare ska kunna få ta del av boendestödsinsatser. Missbruksinsatser och behovet av sysselsättningsinsatser har identifierats och en förändring av nuvarande insatser har därför inletts där lågtröskelverksamhet med sysselsättningsinriktning kommer att startas upp under första halvåret 2014. Kvalitetshöjandearbete kring barns utveckling och lärande pågår. Arbetet kring medarbetarnas förhållningssätt, kunskap och medvetenhet fortgår så att det överensstämmer med förskolans uppdrag. Många förskolor har kommit långt i det Bedömning av måluppfyllelse Viss Viss Viss God SDN Lundby, Årsrapport 2013 19(40)
Mål Andelen elever som deltar i ämnesundervisning i minst matematik och engelska på modersmål ska öka Barn i förskolan, som inte har svenska som modersmål, ska erbjudas modersmålsstöd Andelen miljömåltider ska öka till minst 40 procentunder 2013 Sammanfattande resultatredovisning systematiska kvalitetsarbetet. Det pågår flera aktiviteter. Önskvärda effekter och en ökad måluppfyllelse kommer kunna uppnås först på längre sikt. Skolorna och Språkcentrum samverkar för att utveckla metoder och arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Utöver den traditionella studiehandledningen används IKT som verktyg i undervisningen. Arbetet med att utveckla den språkliga miljön pågår. Förskolorna har fokus på interkulturellt förhållningssätt och på aktiviteter och insatser som utvecklar den språkliga miljön för hela barngruppen. På grund av det ansträngda ekonomiska läget under början av 2013 minskade andelen inköpta ekologiska livsmedel. Under andra halvåret har dock inköpen ökat och andelen ekologiska livsmedel uppgår totalt till 26 % för hela förvaltningen. Bedömning av måluppfyllelse Viss God Ingen 3.2 Kompletterande uppföljning av vissa av kommunfullmäktiges prioriterade mål 3.2.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka Medvetenheten om jämställdhet och genus är hög inom flera verksamheter. Sektor Utbildning har ett fungerande jämställdhetsarbete som under året fördjupats med HBTQ-utbildningar och projektet Tjejkraft/Killkraft och Kulturskolan är med i ett genusprojekt Kulturskola på lika villkor. Arbetsmarknadsenheten arbetar systematiskt med genusperspektivet och jämställdhetssäkrar sina arbetssätt genom att fokusera på huruvida handläggarna tillskriver män respektive kvinnor olika aktiviteter utifrån sina omedvetna värderingar. EU-projektet Idé har arbetat med att jämställdhetsintegrera projektet under året för att säkerställa ett jämställt bemötande och arbetsätt. En kartläggning av resursfördelning utifrån kön har genomförts. Samtliga kostnader, utöver faderskapsutredningar, för barn och unga 0-12 år 2011 och 2012 har granskats. Utifrån genomförd analys av statistiken tillsammans med bedömningar från ansvariga chefer är slutsatsen att den faktiska resursfördelningen inte motsvarar könsfördelningen i målgruppen samt dess behov och prioriteringar på ett jämställt och likvärdigtsätt. För långsiktiga hållbara effekter är det är viktigt att jämställdhetsarbetet integreras som en naturlig del i den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Som ett led i detta arbete och för att stimulera till ökad verksamhetsutveckling har förvaltningen redan planerat att grunda en årlig kvalitets/- utvecklingsmässa. 3.2.2 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska År 1 År 2 Mått Kvinnor Män Kvinnor Män Barnhälsoindex (2012) 82 Rökt cigarett 13 år eller yngre (2013) 18 % 13 % SDN Lundby, Årsrapport 2013 20(40)
År 1 År 2 Berusningsdebut 13 år eller yngre (2011 resp 2013) Narkotikadebut bland ungdomar i årskurs 9 (2011 resp 2013) Narkotikadebut bland ungdomar år 2 i gymnasiet (2011 rsp 2013) 12 % 10 % 3 % 3 % 5 % 7 % 4 % 10 % 22 % 21 % 15 % 17 % Medellivslängd (2006 resp 2012) 82,4 76,1 82,6 77,9 Psykisk hälsa (2010 resp 2013) 74 % 81 % 76 % 81 % Högkonsumtion av alkohol, vuxna (2006 resp 2013) 12 % 26 % 13 % 22 % Tobaksanvändning, vuxna (2006 resp 2013) 23 % 32 % 20 % 30 % Fallskador bland äldre, 80+ (2010-11 resp 2012-13) 25 % 17 % 20 % 13 % Lundbys befolkning har generellt en god hälsa, medellivslängden har ökat, tobaks- och alkoholanvändning har gått ner förutom narkotikadebut hos män. Detta följer i stort sett utvecklingen i Göteborgs stad. Barnhälsoindexet visar att Lundby ligger i nivå med stadens genomsnittliga siffror, med varken låga eller höga siffror på några av indikatorerna. Förvaltningen har idag inga klara siffror på skillnader inom Lundby utifrån barnhälsoindexet, men kan anta att de följer samma mönster som de vuxnas socioekonomiska situation. Den upplevda psykiska hälsan i åldersgruppen 16-64 är lägre i centrala Lundby än i övriga mellanområden. Kvinnor upplever generellt sämre psykisk hälsa än männen. Ungdomar (16-24 år) upplever högre grad av psykisk ohälsa än övrig befolkning och förvaltningen kan se att cirka en tredjedel av de unga i centrala Lundby och Kärrdalen/Slättadamm uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande, den tredje högsta siffran i staden. Siffrorna ovan visar på hälsoutfall utifrån levnadsvanor. Skillnader i hälsa avgörs av hälsans bestämningsfaktorer där socioekonomiska data också är viktiga. För att kunna följa utvecklingen och grad av måluppfyllelse behövs bättre statistik på primär- eller mellanområdesnivå samt på fler bakgrundsvariabler exempelvis utbildningsnivå och etnicitet. 3.2.3 Det hållbara resandet ska öka En transportutredning har genomförts för ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat resande. I samarbete med Gatubolaget kommer förvaltningen att utveckla styrning och kontroll för användning av tjänstebilar och drivmedelskort. För att öka andelen kollektivresor erbjuds alla anställda möjlighet att köpa årskort för kollektivtrafik via arbetsgivaren. Resepolicy och reserutiner har reviderats och uppdaterats enligt de riktlinjer som är gemensamma i staden i syfte att öka andelen miljövänliga tjänsteresor. Sedan några år tillbaka har förvaltningen tagit ut en avgift för personalparkering, avgiften har successivt höjts. Avgiften går till miljöfrämjande åtgärder, som till exempel cykelgarage och duschar, allt för att underlätta att ta cykeln till jobbet. Samtliga tjänstefordon är miljöbilar. Nuvarande fordonspark kommer successivt att anpassas till de nya, skärpta reglerna för miljöbilar. Genom dessa åtgärder minskas utsläpp och förbrukning av fossila bränslen. Förvaltningen har också införskaffat SDN Lundby, Årsrapport 2013 21(40)