i Mark Tjänsteställe: Socialförvaltningen Socialnämnden Handläggare: Magnus Hultin Datum: 29-3-31 Beteckning: 29/9 42 Er beteckning: Anpassningar av verksamheten Ärendet Socialnämnden beslutade den 26 november 2, 23, att ge förvaltningen i uppdrag att lämna förslag till anpassning av verksamheterna under 29 inför 21 års budget. Bakgrunden är att nämnden i budgetramen för 21 ej fått någon uppräkning, vilket innebär att kostnaderna måste minska med ca 15 mkr (beräknat på 2,5 % löneökning). Förvaltningen har lämnat delrapporter till nämnden om arbetet med anpassningarna. Den 5 februari hade socialnämnden en arbetsdag som resulterade i ett antal direktiv och uppdrag till förvaltningen att ta fram förslag med syfte att anpassa budgetramen. Efter denna arbetsdag har kommunens ekonomiska läge ytterligare försämrats enligt SKL:s skatteprognoser. Samtliga nämnder har fått ett beting att 29 redovisa överskott motsvarande 1,5 procent. Vidare kommer budgetramen för 21 att minskas med 3 procent. Detta innebär att nämnden har att minska sina kostnader med 9 mkr 29, ytterligare 14 mkr 21 och ytterligare 7 mkr 211, vilket innebär en sammanlagd kostnadsminskning om 3 mkr under perioden. Samtidigt säger de flesta nationella prognoser och bedömningar att kostnaderna för försörjnings stöd kommer att fortsätta öka kraftigt de närmaste åren. En sådan kostnadsökning finns inte budgeterad. Den 25 mars 29 hade nämnden ytterligare en halv arbetsdag där förvaltningen presenterade ett arbetsmaterial om alternativa möjligheter till anpassningar. Ur detta arbetsmaterial gav nämnden förvaltningen i uppdrag att lägga fram det förslag som föreligger i detta dokument. Inledning Nedanstående förslag och åtgärder bygger i sin struktur på de områden nämnden pekade ut den 5 februari och skall ses som de första av en rad förslag och åtgärder för att säkerställa en ekonomi i balans de kommande åren. En del av de förslag och åtgärder som beskrivs handlar om effekti viseringar och förändrade arbetsformer. Merparten av dessa åtgärder är delegerade till förvaltningen och kräver inga särskilda politiska beslut. Andra som mer tydligt berör verksamheternas inriktning, volymer och kvalitet kräver nämndsbeslut. De sistnämnda förslagen handlar i stor utsträckning om förändrade strukturer och en viss minskning av boendeplatser inom äldreomsorgen. Enligt förvaltningens uppfattning är det väsentligt att beslutade förändringar så långt möjligt skall vara långsiktiga och stämma överens med kommunens övergripande mål. Detta förutsätter helhetslösningar och ett brett arbete. Samtidigt kräver den ekonomiska situationen både snabba beslut och att man relativt snabbt ser ekonomiska effekter av dessa. Det är en svär balansgång för både nämnd och förvaltning men ambitionen är att så långt som möjligt undvika "panikåtgärder". Ju tidigare besluten kan tas desto mindre är risken för en sådan situation. Detta stämmer väl överens med de intentioner nämnden angav 5 februari 29.
Mark Givetvis måste fokus vara att värna de verksamheter som är lagstadgade men det är ingen självklarhet att föreslå att de icke lagstadgade verksamheterna skall tas bort. Mänga av dessa är av förebyggande karaktär och innebär totalt sett minskade kostnader. Exempel på sådana verksamheter som förvaltningen av detta skäl anser skall bevaras ar frivillig/anhörigstöd et inom äldreomsorgen. De beting som nu utgått till samtliga kommunens verksamheter innebär att samtliga nämnder/förvaltningar arbetar med anpassningar. Det är av synnerlig vikt att dessa åtgärder vägs samman ur ett kommunalt helhetsperspektiv så att inte en besparing inom en förvaltning leder till ökade kostnader i en annan, inte minst viktigt är detta nar det gäller åtgärder kring barn och ungdomar samt försörjnings stöd. Åtgärder på förvaltningsnivå Återbesättningsprövning Förvaltningen tillämpar sedan mars 29 följande principer för återbesättningsprövning Innan rekrytering till vakant tjänst sker ska alltid prövas om innehållet i tjänsten ska vara samma som tidigare. Kan arbetet göras på annat sätt, kan arbetsuppgifter plockas bort. Kan annan redan anställd person förflyttas till den vakanta tjänsten för att få en intern rörlighet samtidigt som indragning av en tjänst blir möjlig och kan göras utan att uppsägning blir aktuell. Minskat användande av korttidsvikarier, timavlönad personal Nedanstående direktiv är sedan mars 29 spritt till samtliga förvaltningens chefer att arbeta vidare med. Under 2 har ca årsarbetare (exklusive semestervikarier) använts på timtid och denna situation har sett likadan ut de senaste tre åren. Detta är en alltför hög siffra. Målet för socialförvaltningen är att halvera antalet timmar och i stället titta på andra lösningar Timvikarier kan ibland lösa en situation kortsiktigt men leder i förlängningen till företrädesrätt och i ett senare läge konvertering. För att undvika övertalighet i samband med många konverteringar måste alla andra möjligheter uttömmas innan viss tids an ställningar görs. I ett första skede ska följande åtgärder vidtas: Innan rekrytering av vikarie eller annan viss tidsans tällning sker ska prövas om behov finns av att täcka alla timmar som frånvaron ger. Finns behov av att täcka frånvaro ska undersökas om annan redan anställd personal kan täcka behovet genom förflyttning. Den chefen som har behov av att anställa ska alltid samverka med kolleger för att finna annan lämplig lösning. Samtliga enhetschefer skall utarbeta och tillämpa bra samarbetsformer för att nå målet. Alla anställda inom aldreom.sorg och handikappomsorg ska vara beredda på att arbeta på annat arbetsställe alternativt annan avdelning än den egna arbetsplatsen. I första hand gäller att förflyttningen sker inom närområdet.
Mark För att inte ha allför många timvikarier som anlitas kontinuerligt skall cheferna även samarbeta och kunna använda samma timvikarier. Uppföljning kommer att göras månadsvis för att följa arbetet med neddragning av tirnavlönad personal. I vissa fall kan en överanställning behöva göras för att kunna minska timavlönad personal och då får verksamhetschef kontaktas. Det är viktigt att alla enhetschefer arbetar aktivt tillsammans för att uppnå syftet med att få ner antalet timvikarier och därmed undvika alltför många konvertenngar som sedan kan leda till uppsägning. En aktiv medverkan i bemanningsplaneringen av ansvarig chef kan krävas för att medvetandegöra och skapa förståelse bland anställda för varandras arbetssituation. For att säkerställa att detta uppnås kommer en månatlig uppföljning att ske från förvaltningsledningcn. Kommunikation/effektivare möten För att effektivisera verksamheten ytterligare har så kallade kommunikationsforum inrättats. Syftet med dessa är att möjliggöra lösningar pä problemställningar som går utanför de ramar och rutiner som vanligtvis styr verksamheterna tillsammans hitta innovativa sätt att arbeta resultatet av ett eller flera kommunikations forum skall kunna bilda någon slags consensus och tillskapa ett lärande i organisationen möjliggöra lösningar som ar förenliga med en hållbar ekonomisk utveckling arbetet i forumet inte kompliceras och orsakar merjobb och fler möten Samtlig personal i förvaltningen har genomgått en utbildning kring samverkan och samtliga chefer har deltagit i en fördjupningsutbildning. Utbildningen har lett till en tydligare struktur av både arbetsplatsträffar och Övriga verksamhetsmöten, vilket i sin tur kommer att leda till tidsbesparingar och därmed ökad effektivitet. Administration/styrsystem Förvaltningen har dels en central administra tion/stab dels finns det ett antal assistenter inom de olika verksamheterna/enheterna. Det förtjänar att påpekas att den sistnämnda resursen för två år sedan minskades med tre årsarbetare. Inom central administration utförs stöd och service i personal-, ekonomi- och juridiska frågor samt utredningsuppdrag. Vidare samordnar den centrala administrationen lokal-, larmoch säkerhetsfrågor samt övergripande informations- och kvalitetsfrågor samt har forvaltarskap och support av vissa verksamhetssystem. Den centrala administrationen ansvarar för nämndadministration, dianum och arkiv. I förvaltningschefens stab finns - utöver verksamhetschefer - personalsekreterare, utredningsledare, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt två förvaltningsekonomer. Många av den centrala administrationens arbetsuppgifter kräver särskild kompetens men för att upprätthålla en god service ersätter medarbetarna så långt det är möjligt varandra vid sjukdom och annan frånvaro. Assistenterna på enheterna utför, förutom flera av ovanstående arbetsuppgifter, personalrapportering, uppföljning, it-stöd samt olika former av administrativt stöd till enhetscheferna.
i Mark Förvaltningen har upphandlat ett k-baserat planeringssystem som förväntas bidra både till förbättrad uppföljning och ett mer effektivt resursutnyttjande. Detta system kommer etappvis att tas i bruk under hösten 29. Från januari 21 skall all biståndsbedömning ske utifrån timmar. Timbedömningen planeras även innefatta särskilda boenden. En limbedömning kommer att underlätta personalplanering och uppföljning. Det ger även på sikt en möjlighet att budgetera äldreomsorgens enheter utifrån antalet beställda timmar en så kallad beställar utförarmodell. Erfarenheterna från andra kommuner visar på att en sådan modell, använd på rätt sätt, bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande och en bättre fördelning av resurserna. Dessa system kan innebära att handläggaravdelningen behöver förstärkas åtminstone temporärt. När det gäller att minska ned administrativa resurser är det viktigt att konsekvenserna inte blir mer administrativt arbete för chefer/ledare. I det förändrings/anpassningsarbete som nu pågår är processtöd en förutsättning. Inte minst gäller detta arbetet att minska antalet timvikarier och få en bättre samordning av medarbetare. Minskad administration leder till längre utredningshan dläggnings tider samt att vissa utrednings- och projektuppdrag inte kan genomföras eller far genomföras på längre sikt. Service till nämnden i form av statistik med mera kan också försämras. Mot ovanstående bakgrund är det förvaltningens uppfattning att alltför stor bantning av administrativa tjänster medför risk för minskad effektivitet i den totala verksamheten och väsentligt försämrad service till socialnämnden. Däremot är det en självklarhet att även administrativa tjänster liksom all annan verksamhet skall tillämpa återbesättningsprövning. Hittills har förvaltningen beslutat att inte tillsätta den kommande vakanta tjänsten som förvaltningsekonom. Tjänsten tillsätts internt genom att en utredare besätter ekonomtjänsten på halvtid. Individ- och familjeomsorg Kostnadsminskningar mom IFO:s verksamheter sker i första hand inte genom neddragningar av personal utan genom förändrade arbetsmetoder. Personalrninskningar riskerar snarare att höja kostnaderna. Hemmaplanslösningar Ett hemmabaserat arbetssätt innebar kraftfulla insatser på hemmaplan och att arbetet organiseras utifrån den enskildes behov och bedrivs i dennes hemmiljö. Familje- och vuxenenhetens hemma bas era de arbete innebär att organisationen anpassats for större tillgänglighet och med större möjlighet att anpassa insatserna till den enskildes behov. Ett särskilt fokus ligger för närvarande på de allra minsta barnen och deras föräldrar. Kostnaderna för köpt vård har de två senaste åren i huvudsak utvecklats positivt. Nu behöver kostnader och prestationer stabiliseras på rätt nivå, naturligtvis med insikt om den i verksamheten inbyggda oförutsägbarheten. Få placeringar i köpt vård innebär ändå höga kostnader och därför är det angeläget att undvika onödiga sådana. Institutionsvården ska vara en integrerad del av ett i grunden hemmabaserat socialt arbete. Arbetet på hemmaplan ska bedrivas parallellt med institutionsvistelsen, vilken vid behov planeras in redan från start. På så sätt blir placeringen också avgränsad i tid. Att på det här sättet bedriva
I Mark socialt arbete i kommunen gör att många människor blir berörda, grannar, skolkamrater, släkt och arbetskamrater. Andra i kommunen som också blir viktiga aktörer är fastighetsägare, skolpersonal, butiksägare och polisen. Hur samarbetet med andra fungerar avgör hur gott resultatet blir, brist på samarbete blir ett direkt hinder för det goda resultatet. Individ- och familjeomsorgen har ett tätt samarbete med skolan och BUP kring barnen, sjukvården och fastighetsägare i arbetet med vuxna. För att förstärka kompetensen i att arbeta i människors vardag genomförs en tvåårig internutbildning. Verksamheten inför också systematiska verktyg för utredning och bedömning. Att känna till hur barn, unga och vuxna har det i sm vardag är en framgångsfaktor i ett hemmabaserat arbete. Detta behöver utvecklas. Därför kan en anpassning till de nya budgetförutsättningarna vara att tydliggöra Individ- och familjeomsorgens ansvar för att ha kännedom om människors villkor i kommunen. För närvarande finns fyra tjänster som ungdomsutvecklare i kommunen. Två av dessa tjänster finansieras av Socialnämnden, övriga av Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Tjänsterna är organisatoriskt placerade inom Kultur- och fritidsförvaltningen. Det finns en möjlighet för Socialnämnden att minska sin ekonomiska insats till denna verksamhet. Samtidigt minskar en neddragning kommunens samlade möjlighet att arbeta förebyggande med ungdomsfrågor. Denna fråga bör diskuteras av poliska företrädare för de fyra nämnder som samverkar kxing barn- och ungdomar. Försörjningsstöd Människors försörjning skall i första hand komma genom egna inkomster, ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet och ska ges under begränsade perioder i väntan på egen försörjning. Därför måste försörjningsstödsenheten samverka med andra för att lyckas med sitt uppdrag. Enheten samarbetar kontinuerligt med gymnasieskolan, enheten för lärande och arbetsmarknad (LoAm) och Arbetsförmedlingen. Samarbetsmodellen heter VIIM. 1 ett fördjupat samarbete med LoAm, Af och öppenpsykiatrin pågår ett projekt riktat till unga vuxna. Projektet är finansierat av samordningsförbundet. I ett nära samarbete med Knuten, en av förvaltningens enheter för daglig sysselsättning, får unga med omfattande svårigheter möjlighet att ta ett första steg ut mot självständighet. Det samarbete som försörjningsstödsenheten har med hela LoAms verksamhet fördjupas hela tiden. Försörjningsstödsenheten inleder under våren ett utbyte med kollegorna i Falkenberg för att dela erfarenheter och delge varandra goda exempel. En Sjuhäradskonferens om försörjnings stöd kommer att äga rum i september, en nyckelperson frän SKL kommer att bjudas in för att vid sidan om det regionala perspektivet även få ett nationellt perspektiv på försörjnings stödet. Med hjälp av Jämförelseprojektets resultat kan vi jämföra oss med andra kommuner. På förvaltningen har formats en tjänstemannagrupp för att ta fram mer heltäckande underlag inför kommande prognoser. Kunskap om vilka risker som finns i kommunen for hur människor kan komma att marginaliseras är också betydelsefull då arbetet ska anpassas till kommande behov. För att tillförsäkra att det går att bedriva ett aktivt arbete med människors behov av försörjnings stöd är det viktigt att bemanningen på Försörjningsstödsenheten är rätt dimensionerad. Risken är annars stor att arbetet kommer att präglas av ren administration och att onödiga kostnader kan öka över tid av den anledningen. Vid sidan om kompens i att tillgodose människors behov av försörjnings stöd behöver enheten ha kunskap om hur man gor för att ge människor stöd i att bli självförsörjande. Det har visat sig att en specialiserad försörjnings stödsenhet är effektivt och därför ska enheten bibehållas.
Mark Äldreomsorg Förutom de alternativ som presenteras vad gäller boendeformer, (se nedanstående text) kommer förändringsprocessen med att effektivisera hemtjänsten att fortskrida. Ett nytt planeringsinstrument har köpts in som skall möjliggöra en bättre logistik, registrering, planering och uppföljning av insatser. Även om avvecklingar av vissa boenden blir aktuella kan man förvänta sig att en ökad belastning på hemtjänst och närståendestöd kommer att kunna hållas inom befintliga ramar. Handikappomsorgen - LSS Inom LSS-verksamheten pågår för närvarande en genomlysning av extern konsult. En första delrapport om LSS-handläggningen presenteras inom en snar framtid. I början av mars har en ny verksamhetschef tillträtt och uppdraget ut i verksamheterna är att se över personaltäthet, nattbemanning etc för att snarast återkomma med förslag om minskade kostnader. Några minskningar av boendeplatser är inte möjligt inom dessa verksamheter då man redan i nuläget har beslut som inte gar att verkställa något som i sin tur medför risk för vitesförelägganden. Lokaler Olika insatser pågår för att på ett bättre sätt utnyttja befintliga lokaler och i möjligaste mån slippa bygga eller förhyra externa lokaler. Ett första resultat av detta arbete är att man inte kommer att behöva bygga nytt för att klara det planerade nya LSS-boendet. Denna verksamhet planeras istället kunna starta i en för gruppboende färdigställd lokal i Fritsla som i nuläget används för daglig verksamhet. Ekonomiska konsekvenser av förvaltningens effektiviseringar/förändringar De ekonomiska konsekvenserna framgår av bilaga 2.
Mark Åtgärder på nämndnivå Differentierade taxor i äldreomsorgen Förvaltningen arbetar med ett förslag till differentierade taxor i äldreomsorgen och ett förslag kommer att föreläggas socialnämnden under våren 29. Handikappomsorgen - LSS Förvaltningen återkommer om det framkommer möjligheter till kostaadsminskningar som kräver politiska beslut. Färdtjänst Socialförvaltningen har fått socialnämndens uppdrag att se över möjligheterna till ökad samåkning inom färdtjänst och riks färdtjänst, för att därigenom minska kostnaderna för dessa former av trafik. Förvaltningen har med anledning av uppdraget utarbetat förslag till reviderade riktlinjet för färdtjänst, riks färdtjänst och serviceresor för äldre. Förslagen innehåller ökade krav på förbe ställnings tid av resorna och ökade möjligheter för entreprenörerna att förskjuta önskad avhämtnings tid, samt förtydligandcn och preciseringar för trafikens utförande i övrigt, allt med syftet att åstadkomma större möjligheter till samordning och även i övrigt större effektivitet i verksamheten. Förslagen innehåller också förtydliganden när det galler förutsättningarna för erhållande av tillstånd. Ärendet behandlades av socialnämnden den 25 mars 29 och skall under våren tas upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 29, då nytt avtal med entreprenörer för utförande av trafiken börjar gälla. Upphandlingen som nu är gjord visar på att denna åtgärd ger en besparing motsvarande ca 1 mkr i förhållande till vad som tidigare budgeterats. Omstrukturering av äldreomsorgens särskilda boenden Inledning Under 27 och 2 genomfördes ett arbete för att ta fram en strukturplan för äldres trygghet i Marks kommun. Strukturplanen pekar på behovet av strukturförändringar för att möta det ökande behovet av insatser för äldre i kommunen, däremot föreslås inga avvecklingar av kommunens äldreboenden i strukturplanen. Av det underlagsmaterial som togs fram för planen framgår att antalet äldre under planperioden 29-21 kommer att öka kraftigt. Under planperioden kommer ökningen att vara störst i åldersgrupperna under år och därefter kommer det att ske en kraftig ökning i åldersgrupperna över år. Det är viktigt att de förändringar som nu behöver genomföras sker i enlighet med den strukturförändring som strukturplanen pekar på. Behovet av större flexibilitet i nyttjandet av kommunens resurser, större möjligheter för enskilda att själva välja och ta eget ansvar för att få sina behov tillgodosedda och få dem utförda på ett sätt som de själva väljer. Nulägesb e s kri vning I kommunen finns för närvarande 473 platser i särskilt boende och ca 5 personer med insatser i ordinärt boende. Knappt 2 personer har enbart insats i form av trygghetslarm.
Mark Samtliga platser i särskilt boende förmedlas till personer som på grund av sina behov fått beslut om insatsen särskilt boende. Även för att få insatser i ordinärt boende krävs beslut om insats förutom avseende trygghetslarm som enskilda kan fä genom att själva meddela att de vill ha detta. Jämförelse med andra kommuner Marks kommun har i förhållande till riket som helhet en förhållandevis hög andel personer i särskilt boende. I Marks kommun har, 27, 1,2% av personer över år insats i form av särskilt boende medan riksgenomsnittet var 15,%. När det gäller personer i åldersgruppen 65-79 år har kommunen en i förhållande till riksgenomsnittet lag andel som bor i särskilt boende 1,3% i Marks kommun medan riksgenomsnittet är 1,6 %. Detta innebär att kommunen totalt sett har ca 35 personer fler i särskilt boende än riksgenomsnittet. Det finns ett par observandum när det gäller dessa siffror dels när det gäller den yngre åldersgruppen då det finns tendenser till att denna grupp kan komma att öka och dels på grund av att Marks kommun har ett förhållandevis stort antal personer som är över 9 år. I Marks kornmun är 1,12 % av befolkningen över 9 år medan det i riket som helhet är,4 %. Antalet i denna äldsta åldergrupp, över 9 år, kommer också att öka under åren fram till 212 med drygt 5 personer enligt kommunens befolkningsprognos. Det bör dock tilläggas att osäkerheten i prognosen är ganska stor för denna grupp. Kostnaden för äldreomsorgen i Marks kommun ligger över riksgenomsnittet Per invånare över 65 år beräknas genomsnittskostnaden för äldreomsorgen i hela riket vara 55 56 kr och i Marks kommun är kostnaden 61 43 kr. Kostnad per vårdtagare i särskilt boende i Marks kommun beräknas till 532 29 kr i riket i genomsnitt är motsvarande siffra 51 357 kr. Det är framförallt i de äldreboenden där platsantalet är 2 eller färre som kostnaderna bli högre. Vad gäller vårdtagare i ordinärt boende är förhållandet det omvända. Där beräknas Marks kommun ha en kostnad på 149 41 kr per vårdtagare medan riksgenomsnittet är 219 63 kr. Samtliga uppgifter ovan är hämtade från Web Or som bygger på de uppgifter som Sveriges kommuner och landsting sammanställer från uppgifter kommunerna lämnar bland annat i räkenskaps sammandraget. Sedan 22 har det skett stora förändringar när det gäller strukturen i omsorgen till äldre. Marks kornmun har under hela denna tid legat mycket högt när det gällt tillgången på platser i särskilt boende. 22 startade en förändring som innebar att platserna i särskilt boende skulle anpassas bättre efter de behov som fanns. Det har runnits flera skäl till att denna förändring genomförts. För det första fanns det då förändringen startade för många platser. Det gick inte att fylla dessa vilket medförde att socialnämnden fick höga kostnader för tomhyror. Ytterligare ett skäl var att flera av de särskilda boendena i kommunen lokalmässigt inte var anpassade efter de behov som fanns. Totalt har antalet platser i särskilt boende minskats med 3 platser sedan 22, se bilaga 1.
Mark Nuläge i kommunens olika delar Kommunen har när det gäller prognoser mm oftast delats in i 7 prognosområden. Centrum som består av områdena Kinna, Skene och örby samt av Fritsla, Sätila, Hyssna, Västra Mark, Horred och Svansjöområdet. I varje område finns idag särskilda boenden och givetvis möjligheter att få hjälp och stöd i ordinärt boende från hemtjänsten. Uppgifterna är baserade på kommunens senaste delområdesprognos som avser tiden 26-21. Den procentsiffra som anger hur hög andel av befolkningen över 65 år som kan få plats i särskilt boende kan endast användas för att göra en jämförelse mellan de olika kommundelarna. (Ett beslut om plats i särskilt boende avser plats någonstans i kommunen vilket innebär att brukare inte garanteras att få plats i det område de bor) Område Centrum består av Kinna, Skene och Örby Beräknat antal invånare 21: 65-79 är 247 personer, en ökning med 1 personer mellan 2 och 21 år w 1221 personer, en ökning med 24 personer. I området finns 6 olika särskilda boenden med totalt 271 platser Totalt 362 personer över 65 år 21, 271 platser i säbo ger platser till 7,46 % av personerna över 65 år. Maimsäterheståx av 2 servicelägenheter (ytterligare två finns men hyrs för närvarande ut utan biståndsbedömning som seniorboende) Dessutom finns 3 avdelningar med vardera 6 gruppboendeplatser, en av dessa, avd 1, är demensboende. O loj Markusgården består av tre avdelningar med vardera 1 platser, inriktningen är gruppboende och avd 1 och 2 är demensboende. Rönnäng består av 7 avdelningar, i dagsläget är platsantalet totalt 66 platser. Två avdelningar är demensboende med tillsammans 17 platser. Ytterligare två platser finns men är tomsatta på grund av att det annars blev för många boende på en avdelning, (enligt socialstyrelsen ska en demensavdelning ha max 1 platser). Ytterligare 4 platser serviceboende har funnits men används idag för annat ändamål. På grund av att dessa platser var belägna i ett suterrängplan, avskilt från övriga avdelningar, blev det förhållandevis dyrt att utnyttja dessa platser. Lugnet består av gruppboendeplatser fördelade på två avdelningar med vardera platser, en av avdelningarna är demensavdelning. järnvägsgatan består av 26 servicelägenheter. Undäng servicelägenbeterhcstkx av 29 lägenheter fördelade på två hus. I dag nyttjas endast 23 av lägenheterna som särskilt boende. Övriga lägenheter utnyttjas för andra ändamål. Undäng gruppboende består av totalt 4 våningsplan med platser på varje. Ett våningsplan, Soläng, är demensboende.
Mark 1 Fritsla Beräknat antal invånare 21: 65-79 år, 426 personer, en ökning med 24 personer mellan 2 och 21 år - w, 9 personer, en minskning med 3 personer Totalt 595 personer över 65 år 21, 51 platser i säbo ger platser till,57 % av personerna över 65 år. Solgård: de 51 platserna på Solgård fördelar sig på 21 platser i demensboende fördelat på tre avdelningar. Två anknutna hus bestående av fyra gruppboendeenheter med totalt 3 platser. Solgård ar relativt nyligen ombyggt och håller hög standard. Det består bara av gruppboendeplatser. Torestorp, (Svansjö) Beräknat antal invånare 21: 65-79 år 369 personer, en ökning med 1 person mellan 2 och 21 år -w 2 personer, en ökning med 6 personer Totalt 531 personer över 65 år 21, 27 platser i säbo ger platser till 5, % av personerna över 65 år. Kullabyn består av 25 servicelägenheter. Tidigare fanns även ett gruppboende som bestod av 5 platser. Detta lades ned och två av platserna utnyttjas idag som seniorbostäder (ej biståndsbedömda). Övriga tre platser nyttjas för närvarande som förskola. Horred Beräknat antal invånare 21: 65-79 år, 36 personer, en ökning med 17 personer mellan 2 och 21 år- w, 147 personer, en ökning med 14 personer 1 Horred finns två enheter med särskilt boende med totalt 53 platser. Totalt 515 personer över 65 år 21, 53 platser i säbo ger platser till 1,29 % av personerna över 65 år. Tikhagen bestar av platser i demensboende Ekas har totalt 45 servicelägenheter, 25 av dessa är äldre och 2 nyare och större. Västra Mark Beräknat antal invånare 21: 65-79 år, 367 personer, en ökning med 2 personer mellan 2 och 21 år- w, 2 personer, en minskning med 1 personer Totalt 529 personer över 65 år 21, 2 platser i säbo ger platser till 3,7 % av personerna över 65 år. Almäng består av 2 platser i gruppboende, 1 av platserna är demensboende. Almäng har byggts om och platserna togs i bruk under februari 29 efter ombyggnaden.
Mark il Sätila Beräknat antal invånare 21: 65-79 år, 543 personer, en ökning med 66 personer mellan 2 och 21 år- w, 16 personer, en ökning med 6 personer I Sätila finns två enheter med särskilt boende, Klockaregården och Björkeberga med totalt 35 platser. Totalt 729 personer över 65 år 21, 35 platser i säbo ger platser till 4, % av personerna över 65 år. Hjörkeberga består av platser i gruppboende för dementa samt 6 platser för korttidsvård dagvård, mm. Boendeplatserna är belägna på övre våningen och dagvård mm på första våningen. Klockaregården har 27 platser i gruppboende och två korttidsplatser. Hyssna Beräknat antal invånare 21: 65-79 år 257 personer, en ökning med 32 personer mellan 2 och 21 år-w, 91 personer, en minskning med 7 personer. Totalt 34 personer över 65 år 21, platser i säbo ger platser till 4,6 % av personerna över 65 år. Stomsåker består av platser i gruppboende.
Mark 12 Förslag till förändringar Allmänna förutsättningar Av de politiska direktiv som förvaltningen har fått framgår att presenterade alternativ skall så långt det är möjligt vara förenliga med intentionerna i strukturplanen för äldres trygghet. Olika boendeformer skall utvecklas, ett långsiktigt perspektiv skall beaktas och kvalitets försämringar mimmeras. Vidare har framhållits vikten av att på varje ort i Marks kommun kunna erbjuda ett äldreboende. Förändringarna bor genomföras på ett sådant sätt att socialnämndens verksamhet bibehåller och om möjligt ökar sin flexibilitet för att kunna möta den ökade andelen äldre. Benämningarna på de olika bostadsalternativen för äldre behöver tydliggöras. Seniorboende: Flertalet av de äldreboenden som kommunen sagt upp kan idag benämnas seniorboende. Det innebär att bostäderna hyrs ut av Marks Bostad på samma villkor som övriga bostäder på öppna bostadsmarknaden. De kan dock betecknas som speciellt lämpliga för äldre personer på grund av att de oftast är centralt belägna och till ex har hiss. Trygghetsboende: Innebär att lägenheterna hyrs ut till äldre utan biståndsbedömning. ] lägenheterna ska vara lämpliga för äldre, det skall finnas möjligheter att äta gemensamt, tillgång till vissa gemensamhetsutrymmen samt närhet till personal. Vård och omsorgsboende: En boendeform som skall vara anpassad för personer med stora omvårdnadsbehov och där det skall finnas tillgång till personal dygnet runt. För att anpassa verksamheten behöver denna nya struktur för äldreboende utnyttjas. Genom det kan vissa delar av de äldreboenden som finns idag förändras till trygghets b o ende. Detta medför att lägenheterna hyrs ut utan biståndsbedömning och att de äldre därigenom själva kan besluta när de har behov av detta. Det medför även att de får möjlighet att ställa sig i kö för en bostad och på så vis själva få större möjlighet att ta ställning till var de vill bo. Förslag Nedanstående är den lösning som enligt förvaltningens bedömning bäst följer intentionerna i strukturplanen för äldre, har minst negativa effekter för brukarna och är mest lämplig med tanke på den demografiska utvecklingen i kommunens olika delar. De ekonomiska konsekvenserna av detta förslag framgår av bilaga 2. Malmsäter De 3 servicelägenheterna görs om till trygghetsboende. Detta kommer troligen inte att medföra någon kostnadsminskning på kort sikt då personalbemanningen idag är sådan att någon förändring inte kan beräknas uppstå. I ett längre perspektiv kan dock kostnadsminskningar förväntas på grund av ett minskat insatsbehov hos de boende.
Mark 13 Lugnet Avvecklas som särskilt boende inom äldreomsorgen. Platserna på Lugnet är i förhållande till övriga platser dyra och lokalernas standard är dåligt anpassad efter brukarnas behov. Konsekvensen av en avveckling blir att antalet platser i vård och omsorgsboende minskar och det finns en risk att den tid det tar för brukare att få en beviljad plats i särskilt boende ökar. På grund av att detta i dagsläget är ett gruppboende är det inte realistiskt att anta att de boende där kan klara sig med en plats i ett trygghetsboende eller med hjälp av hemtjänst. För att uppnå en kostnadsminskning måste de personer som bor på Lugnet erbjudas annat boende. Järn vägs ga tan De 26 servicelägenheterna görs om till trygghetsbostäder. Detta kommer troligen inte att medföra någon kostnadsminskning på kort sikt då personalbemanningen idag är sådan att någon förändring inte kan beräknas uppstå. I ett längre perspektiv kan dock kostnadsminskningar förväntas på grund av ett minskat insatsbehov hos de boende. Lindängs servicelägenheter Lägenheterna är inte anpassade för den vård och omsorg som bedrivs i ett särskilt boende. Efterfrågan på platser i särskilt boende är stort i centralorten det är därför inte lämpligt att minska antalet platser här för mycket. För att kunna utnyttja Lindängs servicelägenheter som vård och omsorgsboende måste dessa dock byggas om. Intagningsstopp införs på Lindängs servicelägenheter så att dessa successivt töms i avvaktan på att en ombyggnad kan ske. Under den tid intagningsstopp gäller och i avvaktan på ombyggnad kan en anpassning av socialnämndes kostnader ske. Ett annat alternativ är att utnyttja lägenheterna som trygghetsboende- Lägenheterna blir då låsta för detta ändamål. Behovet av platser i vård och omsorgsboende kommer att öka omkring 21. Vid denna tidpunkt borde det därför vara lämpligt att dessa lokaler utnyttjas för detta ändamål, då ombyggda. Om lägenheterna utnyttjas som trygghetsboende finns de inte tillgängliga vilket kan medföra att nya vård och omsorgslokaler måste byggas vilket torde bli dyrare än ombyggnaden av de två husen i stil med den ombyggnad som gjorts i Fritsla. Lindäng gruppboende För att kompensera för minskat antal demensplatser på andra enheter utökas antalet demensplatser Lindäng genom att ytterligare en avdelning används för detta ändamål. Kullabyn Hälften av lägenheterna görs om till trygghetsboende. Förändringen genomförs successivt och därmed kommer kostnadsminskningarna vara beroende av hur förändringen kan genomföras. I ett längre perspektiv kan kostnadsminskningarna förväntas bli större på grund av ett minskat insatsbehov hos de boende. Personaltätheten är i nuläget beräknat för gruppboende. Ekhagen Ekhagens demensboende avvecklas. I Horred finns ett, i förhållande till befolkningen, stort antal platser i särskilt boende. Små enheter som Ekhagen medför även höga kostnader. Detta medför, på grund av att det är ett demensboende och dessa personer inte kan klara sig med hemtjänst, en reell minskning av antalet platser vilket kan medföra ökade väntetider för att
Mark 14 kunna erbjudas plats i särskilt boende. I dag finns 7 boende på Ekhagen dessa personer kan flyttas till Ekas utan att grundbemanningen där behöver förändras. För att detta skall kunna genomföras förutsätts ett intagningsstopp på Ekas. Ekas De 2 nyare och större lägenheterna görs om till trygghetsboende. Förändringen genomförs successivt och därmed kommer kostnadsminskningarna vara beroende av hur förändringen kan genomföras. I ett längre perspektiv kan kostnadsminskningarna förväntas bli större på grund av ett minskat insatsbehov hos de boende. Personaltätheten är i nuläget beräknat för gruppboende. Björkeberga Korttids- och dagverksamheten avvecklas från halvårsskiftet 29. Då denna verksamhet inte har några permanent boende personer beräknas konsekvenserna för de enskilda brukarna bli hanterbara. Boendeplatserna på plan två avvecklas i den takt de boende kan erbjudas andra boendealternativ. För att detta skall kunna genomföras och medföra resultat så snart som möjligt bör intagningsstopp införas på Rlockaregårdcn, Stomsåker och ALmäng. Stomsåker av de platserna som finns på Stomsåker görs om till demensplatser för att kompensera neddragningen av demensplatser på andra enheter. Kinnaborgshem För att inte kommunens kostnader för utskrivmngsklara från sjukvård ska öka utnyttjas samtliga platser på Kinnaborgshem för korttidsboende. Även de 6 platser som idag utnyttjas som trygghetsplats er. Den service trygghets plats erna varit avvecklas för att platserna ska kunna tas i anspråk som korttidsplatser. F^konomiskt har det ingen betydelse om trygghetsplatserna på Kinnaborgshem utnyttjas som korttidsplatser eller trygghets plats er. Ovanstående text kan ses som en helhet där de olika alternativ som presenteras är avhängigt av vartannat. Om dessa alternativ skall genomföras föreslås mga förändringar på övriga enheter i kommunen. Dessa är väl anpassade till de behov av vård och omsorg som brukarna har och för att möjliggöra avvecklingar och strukturförändringar behöver dessa hållas intakta. Sammanställning av föreslagna förändringar samt kostnaderna per plats i de olika boendena redovisas i bilaga 2 och 3. Sammanfattning/ konsekvens er Tabell: Yörändrin^ av antal platser särskilt boende Särskilt boende Trygghetsboende Vård- och omsorgsboende varav demcnsinriktning Nuläge 473 Efter föreslagen förändring 33 114 Totalt antal platser 473 41
Msirk 15 De föreslagna förändringarna innebar att strukturen när det galler boende för äldre i kommunen förändras i enlighet med det som slås fast i strukturplanen för äldres trygghet i Marks kommun. Den kostnadsminskning som beräknats bygger på att då de enskilda äldreboendena förändras från servicelägenheter till trygghets boen de tas den fasta personalstyrkan bort och de boende får istället de insatser de behöver från hemtjänst. Fast nattbemanning tas bort och ersätts av insatser från nattpersonal inom hemtjänst. Avseende de enheter där detta inte medför minskade kostnader beror det på att dessa redan idag har ett system där behovet av insatser bedöms på samma sätt som inom hemtjänst. Vid uträkning av kostnadsminskningen har hänsyn tagits till att det behöver ske en utökning av resurserna för insatser i ordinärt boende, hemtjänst. I materialet finns även beräkningar som avser de ekonomiska konsekvenserna av minskning av antal platser i gruppboende. Konsekvenserna för brukare av de föreslagna förändringarna blir både positiva och negativa. Förändring till trygghetsboende innebär en möjlighet, för enskilda äldre att själva utan biståndsbedömning, få tillgång till ett bättre anpassat och tryggare boende. För vissa boende innebär det att de för att förändringarna ska kunna genomföras måste flytta till ett annat boende. Vid denna typ av förändringar är det mycket viktigt att arbeta tillsammans med brukare och deras anhöriga för att i minimera konsekvenserna för de enskilda. Antalet platser i vård och omsorgsboende kommer att minska. Detta kan innebära att det blir längre väntetider för att få ett beslut om denna form av bistånd verkställt. Förändringen kan dock också innebära att det kommer färre ansökningar om vård och omsorgsboende då de enskilda äldre får ett alternativ i form av trygghetsboende. Konsekvenserna i verksamheten blir att antalet anställda inom särskilda boendeformer måste minska medan personalstyrkan inom hemtjänsten behöver öka. Den personal som blir övertalig på nuvarande arbetsplats bör i stor utsträckning kunna erbjudas annat arbete. Det går dock inte att utesluta att det kommer att medföra övertalighet. Det är viktigt att arbetsgivare och de fackliga företrädare arbetar tillsammans för att hitta ett så bra alternativ som möjligt för alla anställda som berörs.
Mark Bedömning av påverkan på väntetider för verkställighet av beslut vid minskning av antalet bostäder i särskilt boende Den genomsnittliga tiden från att en brukare fått beslut om särskilt boende till erbjudande var, enligt handläggaravdelningen under 2 2 dagar. l ( 'ör närvarande är denna tid mellan 3-4 dagar. Det är inte i första hand platsbnst som skapar väntetiden utan att många brukare väljer att vänta för att få tillgång till det boende de helst vill flytta till. Enligt gällande rättspraxis anses det skäligt att få vänta upptill 9 dagar från det att beslut är fattat tills särskilt boende erbjuds. Längre väntetid kan ge vitesföreläggande. För att uppnå snabb effekt av föreslagna neddragningar måste ett antal personer vid vissa särskilda boenden flytta till närbelägna boenden. Detta medför att intagningsstopp måste införas for de boenden som kommer att bli berörda. Omsättningen av lägenheter inom särskilt boende har under de senaste 12 månaderna förutom några undantag legat mellan 15-2 lägenheter per månad. Om hela den föreslagna förändringen av särskilda boenden genomförs under 29 21 skall inte väntetiderna påverkas nämnvärt ju snabbare förändringen genomförs desto längre kan väntetiderna bli. Förvaltningens uppfattning är dock att man skall klara tremanadsregeln med viss marginal även om förändringen genomförs i snabbare takt. Behovet av korttidsplatser kommer att öka, då brukare som haft kvarboende med mycket hemtjänstinsatser men nu behöver särskilt boende kommer att behöva korttidsplats i avvaktan på boendeplats. Personer som är utskrivningsklara., men som behöver boende kan i större utsträckning bli kvar på på korttidsplats i avvaktan på särskilt boende. För att förebygga kostnader för utskrivningsklara måste biståndsbedömningen bli mycket konsekvent och beviljande av korttidsplats vara mycket strikt. Skälet till utnyttjandet av korttids plats er har under 2 i c:a 2% av fallen registrerats som "i avvaktan på särskilt boende". Bedömnnigen är att denna siffra är relativt hög och att det finns utrymme till en striktare biståndsbedömning där den enskilde ändå kan tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Om man ser hur befintliga kortidsplatser under 2 har utnyttjats har Björkeberga korttidsplatser för dementa haft en knappt 7 procentbeläggning.. Känna borgs hems platser har haft en 97 procent beläggning. For att genomföra det föreslagna införande av trygghetsboende kravs att förenklad biståndsbedömning utvecklas och införs på det sätt som föreslås i strukturplanen fär äldres trygghet i Marks kommun. Vidare behöver riktlinjer för biståndsbedömning revideras och de insatser som beslutas om måste ske utifrån ett mer restriktivt perspektiv.
Mark 17 Konsekvenser/genomförande Avvecklingar av Björkeberga, Ekhagen och Lugnet samt tomsättning av Lindängs servicelägenheter Sammantaget bedöms avvecklingen av Björkeberga, Kkhagen och Lugnet ta cirka 1,5 år. Den successiva tomsättningen av Lindängs servicelägenheter bedöms ta 2,5 år. Konsekvenser brukare En avveckling av äldreboenden medför att de äldre som har ett biståndsbedömt beslut på särskilt boende måste erbjudas plats i något annat boende. När det gäller flyttning av en äldre person inte minst med demenssjukdom är det viktigt att processen sker på ett varsamt sätt. Genomförandet måste få ta den tid det tar utifrån brukarnas behov. Viktigt är att man gör en omsorgsfull informationsöverföring till den personal som övertar ansvaret. I denna process är det väsentligt att se till personen och de individuella behoven bakom sjukdomen. Överrapporteringen skall innehålla information som möjligör att den fortsatta vård- och omsorgen sker med ett minimum av kontinuitetsbrott. Ibland kan det vara nödvändigt att den som haft omvärdnadsansvaret följer med den äldre till det nya boendet och konkret visar övertagande personal hur olika omvårdnadsmoment skall genomföras. Vad gäller avvecklingar av boendena, Ekhagen, Björkeberga samt Lugnets äldreboende skall individuell planering göras för var och en av de boende. Ett tvärprofcssionellt team med biståndshandläggare, sjuksköterska, enhetschef samt kontaktman skall i samråd med den boende och deras närstående förbereda och genomföra omflyttningen till annat boende. Man skall så långt det är möjligt tillgodose den äldres och deras närståendes önskemål. För att göra flyttningen så smärtfri som möjligt skall vid behov den äldres kontaktman följa med till det nya boendet under en övergångsperiod. För de personer som i nuläget har korttidsvård och dagverksamhet på Björkeberga kommer dessa att erbjudas motsvarande insatser på Kinnaborg och Almäng. Ytterligare konsekvenser för Sätila, Hyssna och Fotskäl är att det kan bli något längre väntetider för plats i äldreboende. Samtidigt skall framhållas att i jämförelse med 2 har det geografiska området totalt sett två platser fler eftersom Almäng öppnat med ytterligare tio platser. De permanenta platser som avvecklingen på Björkeberga avser är åtta platser. I Horred kommer de boende på Ekhagen förmodligen att i huvudsak flyttas över till Ekas. De platser som skall användas på Ekas ar de som kommer att vara avsedda för vård och omsorgsboende. Under 29 kan väntetiderna på särskilt boende i Horred bli längre jämfört med tidigare. Antalet platser i området är dock ganska stort i förhållande till befolkningsunderlaget. I Örby kommer platser att försvinna vilket dels innebär att man inte längre erbjuder äldreboende på orten och dels ökar trycket på centralortens äldreboende. Väntetiderna i nuläget på äldreboende, från det att man fått ett beslut om äldreboende till dess att det verkställts, är i detta område cirka 3 dagar. Även den successiva tomsättningen av Lindängs servicelägenheter kommer att medföra att antalet äldreboenden i centralorten minskar och att väntetiden riskerar att öka.
Mark 1 Konsekvenser verksamhet Intagningsstopp införs på Lindängs servicelägenheter för successiv tomsättning. Intagningsstopp införs även på Stomsäkcr, Klockare-gården och Kkås under 29 och första halvåret 21 för att bereda plats för omflyttningar från Ekhagen och Bjorkeberga. Avvecklingen i Örby kan ske genom en successiv utflyttning där tidsplanen är beroende av hur efterfrågan på äldreboendeplatser ser ut. En rimlig tidsplan för detta är 1,5 år. På Ekhagen bor det sju personer som bedöms kunna flyttas över till Ekas, detta bör kunna genomföras under 29. I nuläget finns det två personer som har växelvård på Bjorkeberga, tre vistas dar i avvaktan på särskilt boenden och tre personer har dagvård. Ytterligare en person har en avlastningsplats på Björkeberga. Växelvård för två personer kommer att kunna erbjudas på Almäng och för dem som har beslut på dagvård kan man erbjuda detta på Kinnaborg. På Klockaregården i Sätila finns det två platser för korttidsvård som också kan tänkas användas även om dessa inte är avsedda för personer med demenssjukdom. Processen med att avveckla plan 1 på Björkeberga, korttid- och dagverksamhet, bedöms kunna genomföras före sommaren. Vad gäller de personer som väntar pä särskilt boende kan processen ta något längre tid Permanentboendet på plan 2, Björkeberga har i nuläget 7 boenden, dessa behöver flyttas till annat boende. Intagningsstopp föreslås på Stomsåker och Klockaregården tills dessa personer fått annat boende. I normalfallet flyttar cirka 25 personer per år in på något av de boenden som finns i Sätila, Hyssna och Fotskäl. Processen bör kunna genomföras under 29. Då flera demensplatser avvecklas och behovet av demensplatser förväntas vara fortsatt högt planeras för att platser i andra gruppboende nyttjas som demensplatser vilket medför behov av viss personalförstärkning. Konsekvenser medarbetare Totalt sett berörs 67 personer som i nuläget har sin anställning på de boenden som föreslås avvecklas. För att kunna omplacera dessa personer behöver ett anställningsstopp införas. Flertalet bedöms kunna omplaceras, det går dock inte att utesluta att uppsägningar kommer att krävas. Förvaltningens målsättning är att ingen personal ska behöva sägas upp. Med en tidsram på 1,5 år bedöms detta vara möjligt att hantera. En särskild riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter redovisas separat.
Mark 19 Konsekvenser ekonomi Föreslagna avvecklingar förväntas totalt sett innebära en kostnadsminskning på mkr. Kostnadsminskningar över tid presenteras i nedanstående tabell. Avveckling av äldreboendc 29 21 211 Lugnet Lindäng servicelägenheter Ekhagen Björkeberga korttid Björkeberga gruppboende tkr tkr -7 tkr -1 4 tkr - tkr -2 5 tkr -1 tkr -3 tkr -2 tkr -3 3 tkr -5 5 tkr -2 tkr -3 tkr -2 tkr -3 3 tkr Förändring till ytterligare demensplatser lindäng gruppboende Stomsåker TOTALT tkr 1 tkr -2 tkr 7 tkr 4 tkr -11 5 tkr 7 tkr 4 tkr - 3 tkr Förändringar till trygghetsboendc Konsekvenser brukare Förändring till trygghets boende innebär en möjlighet, för enskilda äldre att själva utan biståndsbedömning, få tillgång till ett anpassat och tryggt boende. Antalet platser i vård och omsorgsboende kommer att minska. Detta kan innebära att det blir längre väntetider för att få ett beslut om denna form av bistånd verkställt. Förändringen kan dock också innebära att det kommer färre ansökningar om vård och omsorgsboende då de enskilda äldre får ett alternativ i form av trygghetsboendc Om det föreligger avsevärda svårigheter att tillgodose en boendes förändrade vård- och omsorgsbehov i trygghets boende t kan en ansökan om biståndsbedömt vård och omsorgsboende?oras. Konsekvenser verksamhet Förändringen från servicelägenheter till trygghetsboende måste ske successivt och en plan för förändringen måste tas fram. För de boenden och de lägenheter som avses att förändras till trygghetsboenden tar man bort möjligheten att ansöka om biståndsbedömt boende. Istället införs en möjlighet för äldre att ställa sig i kö för att flytta in. Det bör skapas tydliga regler för inflyttning till trygghetsboende där villkoren för boendet anges. Någon biståndsbedömning skall inte göras. Det är dock viktigt att det finns en möjlighet att få individuell information då man ställer sig i kö. Detta för att personer med alltför stora omvärdnadsbehov skall få rådgivning och noggrann information om förutsättningarna. Till exempel om att det inte finns någon fast nattpersonal samt att det inte alltid finns personal i lokalerna. Förändringen beräknas ta 2,5 år.
Mark 2 Konsekvenser medarbetare Konsekvenserna i verksamheten blir att antalet anställda inom särskilda boendeformer kommer att minska. För att kunna omplacera dessa personer behöver ett anställningsstopp införas. Flertalet bedöms kunna omplaceras, det går dock inte att utesluta att uppsägningar kommer att krävas. Förvaltningens målsättning är att ingen personal ska behöva sägas upp. Med en tidsram på 2,5 år bedöms detta vara möjligt att hantera. En särskild riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter redovisas separat. Konsekvenser ekonomi Föreslagna förändringar förväntas totalt sett innebära en kostnadsminskning pä 4 mkr. Kostnadsminskningar över tid presenteras i nedanstående tabell. Strukturförändring till trygghetsboende Malmsätcr Järnvägsgatan Kullabyn Ekas TOTALT 29 21-5 tkr -1 tkr -1 5 tkr 211-1 4 tkr -2 4 tkr -3 tkr
i Mark 21 Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar följande: a) de 3 servicelägenheterna på Malmsäters äldreboende omvandlas till trygghetsbostäder. b) de 26 servicelägenheterna på Järnvägsgatan omvandlas till trygghetsbostäder. c) hälften av lägenheterna på Kullabyns äldreboende omvandlas till trygghetsbostäder. d) de 2 nyare lägenheterna på Ekas omvandlas till trygghetsbostäder. e) av de platserna på Stomsåker omvandlas till demensplatser. f) demensplatsema på Lindäng utökas genom att ytterligare en avdelning utnyttjas för detta ändamål g) intagningsstopp på Lindängs servicelägenheter i avvaktan på ombyggnation h) samtliga platser på Kinnaborgshem omvandlas till korttidsplats er. Om behovet av korttidsplatser är mmdre än det totala antalet, kan de platser som är avsedda för trygghetsvård användas i enlighet med nämndens riktlinjer i) äldreboendet Lugnet avvecklas j) demensboendet Hkhagen avvecklas k) verksamheten på Björkeberga avvecklas 2. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att verkställa anpassningarna enligt den tid- och genomförandeplan som framgår av tjäns te skrivelsen. 3. Nämnden antecknar förvaltningens förslag till anpassningar på förvaltningsnivå. MARKS KOMMUN Socialförvaltningen Magnus Hultin Socialchef Bilagor Bilaga 1: Förändringar platsantal särskilt boende 22-29 Bilaga 2: Sammanställning ekonomiska konsekvenser av föreslagna förändringar särskilt boende Bilaga 3: Kostnad per plats särskilt boende 2 Bilaga 4: Kostnad per plats 2, diagram Bilaga 5: Riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljö arbete