VTDV Vart tog de vägen

Relevanta dokument
VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

VTDV Vart tog de vägen

Vart tog de vägen fem år efter utbildning? Redovisning av undersökning.

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Verksamhetsberättelse Inledning

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

I introduktionsprogrammet finns också information om hur Socialförvaltningen/Hemtjänsten är uppbyggd via ett organisationsschema.

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Uppföljning av ungdomstrainee 2013

Till dig som bryr dig

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Hälsa och balans i arbetslivet

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Fler män ger fler män? Uppföljning av. MiFF, ett jämställdhetsprojekt. Gotlands kommun, Barn- och Utbildningsförvaltningen

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning 2007.

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Jämställdhetsplan 2007/2008

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Socialhögskolan Dolf Tops

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

Nordiska språk i svenskundervisningen

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2014

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007


Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Svar på motion 2014:04 från Christer Johansson (V) om fas 3-fri kommun KS-2014/496

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad

Lag (1982:80) om anställningsskydd

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

ARBETSPLATSUNDERSÖKNINGEN 2000

En 4-R analys av Navigator

Hållbart arbete hållbar individ

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

På uppdrag av Behandlingshemmet Fristad. Intervjuer av uppdragsgivarna kring hur samarbetet har fungerat och hur insatserna har utförts

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Personal- och arbetsgivarutskottet

Engelska skolan, Järfälla

Svar fråga 1a)Att vi inkluderar istället för att exkludera vilket är en förutsättning för att växa sig starka. Kommentar: Visst är det så

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Personalplan. avseende perioden

för 1. Vi sätter jobben först. Så bygger vi en välfärd vi kan vara stolta över.

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.

Intervju med Elisabeth Gisselman

Personalredovisning 2011

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Uppföljning av Miljöplan 2006

Standard, handlggare

U2013/2230/S

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Enkät bemanning. juni 2014

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Röda Korsets Ungdomsförbund. Verksamhetsberättelse

Rekryteringsordning inom Göteborgs Stad samt stödtext

Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

TD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015

Lönekartläggning Alingsås kommun

Ungas inträde på arbetsmarknaden

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Vad anser medborgarna i Åsele och Vilhelmina om flyktingar, flyktingmottagning och flyktingpolitik?

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Stadgar SACO-S-förening (motsvarande)

Idrott för barn. Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med 12 års ålder.

Transkript:

VTDV Vart tog de vägen Undersökning av hur det gått för de som avslutade sina studier vid någon av fritidsledarskolorna under 2011

Vart tog de vägen? Redovisning av Fritidsledarskolornas undersökning våren 2012 Denna studie, som är årligen återkommande sedan ca.15 år, är något mindre i omfattning än tidigare. Bl.a. har frågan om man behövt flytta för att få anställning liksom frågan om kombinationstjänsternas sammansättning ansetts irrelevanta och tagits bort. Styrelsen har kraftfullt uppmanat fritidledarskolorna att försöka nå så många f.d. studerande som möjligt för att förbättra svarsfrekvensen och därmed öka reliabiliteten i undersökningen. Detta har lyckats och i år har 88 % (2011:76 %) besvarat frågorna. April 2012 Bengt Widman Har utbildningen någon betydelse för anställning? Under 2011 avslutade 350, (2010:254) studerande sin utbildning till fritidsledare. Vid undersökningstillfället i februari/mars 2012 som besvarades av 307 (88 %) före detta studerande hade 78 % anställning i någon omfattning. Bland de som erhöll utbildningsbevis hade 81 % anställning, till största delen (47 %) tillsvidaretjänst och vikariat (36 %) medan bland de som inte fick utbildningsbevis var endast 73 % anställda, till största delen (44 %) vikariat och timanställningar (26 %). När vi ser på sysselsättning för gruppen som erhöll utbildningsbevis blir fördelningen enligt nedan. Sysselsättning efter utbildning för de som erhöll utbildningsbevis Anställning 81% Studerar Föräldraledig 2% Sjukskriven 1% n=242 Arbetssökande Även i år har samma höga andel f.d. studerande fått anställning (2011:81 %). Andelen arbetssökande (2011:7 %) har ökat något medan andelen studerande (2011:9 %) minskat. I gruppen som inte erhöll utbildningsbevis är andelen arbetssökande nästa dubbelt så stor 13 %. 1

Vem klarade studierna? Av de siffror som hämtats direkt från skolorna vet jag att av de 350 (178 kvinnor, 172 män) som avslutade studierna tilldelades 76 % utbildningsbevis. Det verkar för läsårets studerande som att de skillnader i utbildningsformen som tidigare eventuellt gynnat kvinnor består då andelen kvinnor (80 %) är endast större än andelen män (72 %) som fick utbildningsbevis. Fick utbildningsbevis Utan utbildningsbevis 35 48 Med utbildningsbevis 143 124 n=350 0 50 100 150 200 250 300 Kvinnor Män I återstoden av undersökningen analyseras bara de 307 (88 %) enkätsvar som inkommit. Om inte annat anges så är populationen i diagrammen de som erhållit utbildningsbevis och innehar en för utbildningen relevant tjänst. Vart tog de vägen? För oss utbildare är det givetvis intressant att ta reda på hur arbetsmarknaden ter sig för de med, respektive utan utbildningsbevis. Med utbildningsbevis Utan utbildningsbevis Relevant anställning 177 84 % 38 70 % Icke relevant anställning 14 7 % 8 15 % Arbetssökande 19 9 % 8 15 % Det verkar ha stor men inte gigantisk betydelse om en sökande har utbildningsbevis eller inte. Arbetsgivarna verkar inte konsekventa i sitt krav på fritidsledarutbildning då 26 av informanterna utan utbildningsbevis säger sig inneha relevanta anställningar där utbildning krävs. Av de bemannade tjänsterna där utbildning krävs innehas de dock till 84 % av f.d. studerande med utbildningsbevis. 2

Nedan visas fördelningen mellan sysselsättningar för de med (238 personer) respektive utan (64 personer) utbildningsbevis. 8 7 6 5 4 3 2 1 74% 59% Vart tog de vägen? 13% 6% 9% 6% 3% 1% 13% Med utbildningsbevis n=302 internt bortfall 5 Utan utbildningsbevis Även om skillnaden i antal är stor mellan de som erhöll och de som inte erhöll utbildningsbevis, och det kan vid en procentuell fördelning ge en falsk bild, så syns det tydligt att de för utbildningen relevanta anställningarna tillfaller de med utbildningsbevis. Jämfört med förra året så har en väsentligt större andel f.d. studerande fått relevanta anställningar 74 % mot 60 % 2011. Anställningsform och anställningsgrad Övervägande delen av de studerande som erhöll utbildningsbevis och innehar en för utbildningen relevant tjänst har en tillsvidareanställning. Anställningsform Tillsvidareanställning 42% (2011: 41 %) Vikariat 3 (2011: 35 %) Projektanställning (2011: 3 %) Timanställning 12% (2011: 21 %) n=195 1 2 3 4 5 3

En väsentligt positiv förändring gentemot förra året kan ses. Fler har fått en stabilare anställningsform och nedan kan ses hur även anställningsgraden har förändrats i positiv riktning. Men först en redovisning på sysselsättningsgrad på respektive kön. Anställningsform relaterat till kön 5 Kvinnor n=109 Män n=86 4 3 2 1 Det verkar som om män i någon mån har större tillträde till tillsvidareanställningarna medan kvinnor oftare innehar ett vikariat. Män innehar oftare även projektanställningar och timanställning. Anställningsgrad för de med relevant anställning 6 5 5 4 3 2 1 n=174 1 9% 1% 1% 2% 3% 4% 5% 10 % 20 % 25 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 75 % 80 % 90 % 100 % Om man tittar på bara de som har anställning som anses som relevanta för utbildningen arbetar 57 % (2011:57 %) full tid. 98,2 % innehar 50 % eller större anställning vilket är bättre än tidigare år. 4

Undersökningen visar att det finns könsskillnader mellan anställningsformerna. Det verkar som om männen (70,7 %) har något lättare att få 100 %-iga tillsvidareanställningar än kvinnorna (61,2 %). Bland vikariaten är fördelning av de fulla tjänsterna ännu ojämnare med 52,0 % för män och 44,4 % för kvinnor. Av de 177 före detta studerande med utbildningsbevis som hade relevant anställning januari i år säger 70 % att de är anställda som fritidsledare eller motsvarande. Var och med vad arbetar de utbildade fritidsledarna? Arbetsplats för de som hade anställning som kan betraktas som relevant för utbildningen domineras av kommunernas olika arbetsplatser. Hela 79 % (138 anställningar) av dem som besvarat enkäten, erhållit utbildningsbevis och har en för utbildningen relevant tjänst, arbetar inom kommuner. Detta är en något större andel än förra året (2010:68 %). 79 av kommunala anställningarna är på 100 % och av dessa är 42 tillsvidareanställning. Det kanske inte är en imponerande siffra men tittar vi på alla anställningsformer så har hel 123 personer av den ovan angivna populationen fått en anställning på minst 60 %. En anställning som ger en lön att leva på och en fot inne i systemet. Det är obetydliga skillnader på arbetsgivare mellan könen utom när det gäller församling där kvinnor i väsentligt större utsträckning än männen fått anställning och det omvända förhållandet gäller för förening. Arbetsgivare relaterat till kön 8 7 6 5 4 3 7 8 Kvinnor n=96 Män n=79 Internt bortfall 2 2 1 9% 1 6% 3% 3% 1% När det gäller relevanta arbetsplatser så tycks männen i något större utsträckning få anställning inom skola och på fritidsgård medan kvinnor dominerar på förskola, i församling och bland de personliga assistenterna. 5

35% 3 25% 2 34% 31% Arbetsplats relaterat till kön 32% Kvinnor n=104 Män n=85 24% 15% 1 12% 9% 1 6% 6% 5% 1% 2% 1% 1% 2% 1% När man ser på fördelningen på verksamhetsområde finner man kvinnor i något större utsträckning inom förskola och omsorgsarbete samt inom gruppverksamhet. Övriga områden inklusive annat domineras av män. Verksamhetsområde relaterat till kön 3 25% 2 15% 1 5% 4% 6% 6% 14% 11% 26% 26% 9% 1 6% 6% Kvinnor n=109 Män n=100 1 16% 5% 5% 3% 6

Flera av informanterna har delat verksamhetsområde och har då markerats i flera områden. Vanligast är sådana delningar mellan skola och fritidsverksamhet samt mellan fritidsklubb och öppen verksamhet. Totalt har 165 informanter svarat. Den absolut största arbetsgivaren är kommunen. 147 informanter med utbildningsbevis anger att de har kommunen som arbetsgivare. Där av är 138 relevanta för utbildningen. Fritids Boende 11% Arbetsplats inom kommun Behandlingshem Personlig assistent 3% Badhus, Kulturhus 6% Fritidsgård 32% Skola 35% n=158 Förskola 5% Fritidsgårdarna som tidigare varit den plats där de flesta fått anställning blir i år slagen av skolvärlden. I skolan har 59 personer, (32 kvinnor, 27 män) mot fritidsgårdarnas 51 personer (26 kvinnor, 25 män) fått anställning. Av 155 tjänster på 60 % eller mer, inom kommunerna, är 123 relevanta tjänster. De största grupperna är inom fritidsgård och skola (47) vardera och på boenden (14). Krävs fritidsledarutbildning? Enligt informanterna med utbildningsbevis så krävs fritidsledarutbildning i de flesta fall för de relevanta tjänsterna. Fritidsledarutbildning ett krav? Ja 76% Nej 22% n=176 internt bortfall 3 Vet ej 2% 7

Fritidsledarskolorna anser att man inte genomgått fritidsledarutbildning om man inte fått något utbildningsbevis och så borde ju även arbetsgivarna tänka och därmed efterfråga detta bevis vid anställning. 25 av informanterna som avslutade sina studer under 2011 innehar anställningar i varierande omfattning där de anger att fritidsledarutbildning varit ett krav. 88 % av dessa anställningar är inom kommun och de flesta där inom skola och fritidsgård. Vad har de till fritidsledare utbildade för titel? Titlar för alla som avslutade sina fritidsledarstudier med utbildningsbevis under 2011 ger en, om än något osäker, bild av vilka arbetsuppgifter de har. Den absolut vanligaste titeln oavsett arbetsplats är fritidsledare, 54 %. Assistent används i flera fall i kombinationer t.ex. behandlings-, personlig eller elevassistent. Andelen fritidspedagoger ökar stadigt. Diagrammet visar fördelningen mellan de vanligaste titlarna för de med relevanta anställningar. Ytterligare 15 personer bär titeln fritidsledare i tjänster där det anges vara krav på fritidsledarutbildning trots att de inte fått utbildningsbevis. Titel Behandlingsassistent 5% Fritidsledare 55% Boendestödjare 3% Elevassistent Fritidsassistent Fritidspedagog 6% Personlig assistent 4% Barnskötare 1% Församlingspedagog 2% n=181 Annat: resurs, timvikarie, badmästare m.fl. En analys på skillnaderna för kvinnor och män, visar att det i år inte finns några skillnader inom något titelområde. Var gör de andra? Inte alla som erhåller utbildningsbeviset får eller väljer att ta ett jobb som anses relevant för utbildningen. Av dessa 47 är några föräldralediga (6), några studerar (20) och 19 är arbetssökande. 13 personer har fått eller valt andra anställningar, även de i de flesta fall inom kommunen. 8

Vad gör de andra? Män; Arbetssökande; 8; 4 Kvinnor; Arbetssökande; 11; 41% Kvinnor; Studerar; 10; 3 Män; Studerar; 10; 5 Kvinnor; Sjukskriven; 1; 4% Kvinnor; Föräldraledig; 5; 1 Män; Sjukskriven; 1; 5% Män; Föräldraledig; 1; 5% Sammanfattning Slutligen kan jag konstatera att fritidsledarutbildningen leder till jobb! Hela 81 % (195 personer) har anställning i någon omfattning. Om vi till dessa lägger de 26 som förhoppningsvis frivilligt, är föräldralediga eller studerar så är hela 91 % sysselsatta (2 sjukskrivna) sex månader efter examen. Detta är samma höga siffra som förra året. Endast 8 % (2001:9 %) arbetssökande. 93 % med utbildningsbevis och anställning har en för utbildningen relevant anställning. 182 personer (96 %) av de som har utbildningsbevis och anställning har en anställningsgrad på 50 % eller mer. 105 personer (55 %) innehar 100 %-iga tjänster 43,6 % har tillsvidaretjänster och 35,9 % vikariat som kanske kan leda till fasta anställningar. Undersökningen visar att Fritidsledarskolorna under läsåren 2009 2011 utbildat totalt 350 personer 51 % kvinnor och 49 % män. Dock verkar det något svårare för män att erövra utbildningsbeviset. 80 % av kvinnorna och 72 % av männen klarade sina studier i sådan omfattning att de fick utbildningsbevis. Siffrorna är något jämnare än förra året. Undersökningen visar dessutom att även om alla utbildade inte fått arbete så är andelen arbetssökande mindre bland dem som fått utbildningsbevis, 8,2 % (2011:7,8 %) än bland de utan beviset, 12,5 % (2011:13 %). Detta är en skillnad som bestått över många år även om den är obetydligt mindre i år. 9