AST projektet i Borås 2014-2016



Relevanta dokument
Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Om mig Snabbrapport år 8

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Skola Elev Plan (SEP)

Livet med en autistisk hjärna. Jill Söderlund

Om autism information för föräldrar

AST projektet i Borås Bakgrund Vad har vi gjort Vad har vi sett Vad har vi lärt oss Utmaningar Framgångsfaktorer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Samtalsstöd för elevhälsan

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Mellan dig och mig Mårten Melin

Inte ett ord Frågor och uppgifter

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Finansierad av: Tell-Us

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Ämnesplan i Engelska

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Projektplan Skolalternativ för elever inom autismspektrumtillstånd. Version:

Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mycket goda studieresultat

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Sjä lvskättningsformulä r

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden

Övning 1: Vad är självkänsla?

Rödebyområdets elevhälsa

KiVa Skola-programmet

Lusten att gå till skolan 2013

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Spindeldiagram. Stockholm / Kista gymnasium / Administration, handel och varuhantering Beställda: 18 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 100%

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Pedagogisk Basutredning

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Elevenkät år

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Plan mot kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kris och Trauma hos barn och unga

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Skolenkäten hösten 2012

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov


ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR ÖSTRA FÄRS LÄSÅRET 2015/2016

Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Elevernas trygghetsplan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan

Transkript:

AST projektet i Borås 2014-2016 A lla S kolors T illgänglighet Tillgänglighet i den didaktiska miljön sociala miljön fysiska miljön

Bakgrund Budget 2012. Uppdrag ifrån politikerna gällande elever inom NPF att utreda möjligheterna att skapa alternativ för dessa elever inom kommunens egen skolorganisation. SPKC tar fram rapport - klar mars 2013. OC beslutar att genomföra förslaget. Projektgrupp bildas.

Projektplan - syfte Att skapa en struktur/organisation som säkerställer undervisningens tillgänglighet för elever inom AST med utgångspunkt i elevernas rätt till en likvärdig utbildning i en inkluderande miljö. Detta för att öka elevgruppens måluppfyllelse och delaktighet.

Projektplan mål på lång sikt Ökad måluppfyllelse för elever inom AST. Fler elever blir behöriga till gymnasieskolan. Ökad skolnärvaro. Minskad risk för att elever blir "hemmasittare".

Nivå 1 Alla skolor Ca 80 elever Nivå 2 3 st 7-9 3 st 4-6 Nivå 3 A-resursen

AST skolor i Borås Nivå 1; Alla skolor i Borås Nivå 2; Väster; Sandaredskolan (år 4-6) Sandgärdsskolan (år 7-9) Norr; Gula skolan (år 4-6) Fristadskolan (år 7-9) Öster; Dalsjöskolan (år 4-9) Nivå 3; A-resursen (år 7-9) Bodaskolan (Brämhults fritidsgård)

AST-projekt Borås Styrgruppen OC skola Projektledare Projektpedagog Specialpedagoger Socionom Psykolog

AST-projekt Borås idag Nivå 1= alla skolor 20/40 får stöd Nivå 2-skolor utsedda 7-9 hemklassrum + speciallärare Rutiner för placering på nivå 2 och 3 Utbildning: Alla rektorer inkluderande arbetssätt 60% elevhälsa NPF-utbildning 250 lärare och assistenter NPF-utbildning Nätverk SPSM och HB följer projektet

Rutiner för stöd Insatserna ska vara förebyggande i en lärande organisation Rektor ansöker om stöd hos SPKC för varje elev man önskar stöd för Förebyggande och tidiga insatser Skolbunden ansökan som fortgår så länge eleven går kvar på skolan Inventeringsmöte överenskommelse Stödet utformas olika utifrån skolans behov Skol-, grupp- och individnivå

Så här tycker jag Del 1 Elevens uppfattning om sin skolsituation 1. När jag är hemma tycker jag om att: 2. När jag är i skolan tycker jag om att: 3. Jag är bra på: 4. Jag tycker det är roligt i skolan när jag: 5. Jag har kompisar som jag kan vara med i skolan. 6. Jag har vuxna/lärare på skolan som jag kan prata med och som förstår mig. 7. Jag tycker det är svårt att koncentrera mig i klassrummet när: (alternativ) 8. Jag kan koncentrera mig och jobba länge med något när:

Så här tycker jag - forts. 9. Det som är jobbigt i skolan för mig är: (alternativ) 10. Jag känner mig trygg och mår bra i skolan när: 11. Jag blir ledsen eller arg när: (alternativ) 12. Jag blir stressad när: (alternativ) 13. När jag blir stressad, ledsen eller arg brukar jag: 14. Kryssa i de rutor som stämmer med vad du tycker, gällande följande ämnen/situationer: Roligt Tråkigt Lätt Svårt Kommentar 15. Detta är viktigt för mig att skolan vet för att jag ska må bra:

Vårdnadshavarens frågeformulär Del 2 Komplement till Så här tycker jag 1. Vilka är ditt barns intressen och starka sidor? (Kan handla om både skola och fritid) 2. Vilka ämnen/situationer i skolan fungerar bra? Varför? 3. Hur upplever du ditt barns kontakt med kompisar? (hemma och i skolan) 4. Hur upplever du ditt barns kontakt med vuxna? (hemma och i skolan) 5. Hur uppfattar du ditt barns förmåga att koncentrera sig? 6. Finns det något i skolan som är jobbigt, stressande och energikrävande för ditt barn och hur märker du det?

Vårdnadshavarens frågeformulär - forts. 7. När och vad gör att ditt barn mår bra och känner sig tryggt i skolan? 8. Vad skulle behöva förändras eller förbättras för att ditt barn skulle fungera bättre i skolan? 9. Övrig viktig information eller andra synpunkter som är viktiga för att förstå och förbättra skolsituationen för ditt barn: 10.Finns det andra situationer som skulle behöva förändras eller förbättras för att ditt barn ska fungera och må bättre? (T ex vardagsrutiner, sömn, mat, läxor, fritidsaktiviteter, till och från skolan m.m.)

Skolans kartläggning, analys och handlingsplan Del 3 till Så här tycker jag 1. När det gäller förmågan att uttrycka vad han/hon vill, tänker och känner uppvisar eleven: 2. När det gäller att ha kamrater och ingå i ett socialt sammanhang samt förstå hur andra människor känner och tänker (mentaliseringsförmågan) uppvisar eleven: 3. När det gäller de exekutiva färdigheterna (som att planera, organisera, ha tidsuppfattning, uthållighet och förmåga att lösa problem) uppvisar eleven: 4. När det gäller förmågan att se helheter och uppfatta sammanhang (central koherens) uppvisar eleven:

Skolans kartläggning forts. 5. När det gäller att uppleva och hantera olika sinnesintryck, perception (t ex ljud, ljus, känsel, smak, lukt, kroppsuppfattning, muskelsinne) uppvisar eleven: 6. När det gäller stresskänslighet och stresspåverkan uppvisar eleven: 7. När det gäller motoriska färdigheter och basala grundfunktioner som att äta, sova, sköta hygienen uppvisar eleven: 8. Vilka anpassningar och kompenserande hjälpmedel/strategier har hittills provats och hur har de fungerat? 9. Ämneskunskaper Nivå Svårigheter Intressen

Analys Sammanfattande analys av del 1, 2 och 3 Sammanfattande analys av vilka hinder och svårigheter som uppstår i lärandemiljön i förhållande till elevens behov: Sammanfattande analys av lärandemiljön i förhållande till elevens styrkor och möjligheter:

Handlingsplan Följande anpassningar och kompensatoriska insatser behöver göras av skolans personal för att: bygga undervisningen på elevens intressen och styrkor. bygga/stärka relationer mellan eleven och kamrater/pedagoger. kravanpassa, strukturera och tydliggöra kunskapsmål/lektionsinnehåll/tid utifrån elevens exekutiva svårigheter.

Handlingsplan forts. stödja eleven i att kunna se helheter, reflektera, analysera och dra slutsatser. reducera/ hantera elevens perceptions-svårigheter. minska elevens upplevelse av stress. säkerställa information och kommunikation med eleven och vårdnadshavare. öka förståelse, kunskap och samsyn till övriga pedagoger/elever. övrigt:

Stress Stress Förlora kontrollen och överblicken Sociala problem och missförstånd Hyperkänslig för vissa sinnesintryck

Vanliga stressreaktioner Negativa tankar Koncentrationssvårigheter Lättdistraherad Minnesproblem Lättirriterad Aggressiv

Belastningsfaktorer Grundläggande och situationsbestämda KAOS Krav Orättvisa Perception = sinnesöverbelastning Hyperkänslig för vissa sinnesintryck Varningstecken S T R E S S N I V Å Organisatoriska svårigheter Förlora kontrollen och överblicken Sociala svårigheter Sociala problem och missförstånd Sömnsvårigheter

Belastningsfaktorer KAOS Varningstecken S T R E S S N I V Å

Osynliga svårigheter Vet inte själva vad de behöver hjälp med Kan inte förklara vad som är svårt Superkompetent kontra hjälplös Behöver hjälp med att analysera Olika, helt individuella behov!

Att hantera stress = coping Att avskärma sig Vila eller sova Självskadande beteende Lättja Specialintressen Låtsaskompisar och egna världar SPKC

Ge eleven förutsättningar att lyckas! 1. När ska eleven vara med i helklass? 2. När passar det bättre för eleven att vara i en mindre grupp? 3. När mår eleven bäst av att vara själv med en vuxen?

Lust att lära möjlighet att lyckas! Foto: Mattox, SXC