Ljungby kommun. Personalekonomisk årsredovisning



Relevanta dokument
Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk årsredovisning

Personalredovisning 2011

Ängelholms kommun Personalredovisning 2013

Kompletteringar KF 29/4 2013

Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalekonomisk redovisning 2012

Personalöversikt 2009

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Personalöversikt 2008

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

Personalbokslut 2014, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalekonomisk redovisning 2013

Jämställdhetsplan 2007/2008

Lönekartläggning Alingsås kommun

Personalekonomisk redovisning

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Omslagsbild foto: Mikael Sjöberg Övriga fotografier: Mikael Sjöberg och Ulises Jacas Grafisk form: Blue media, Sthlm. Tryck: Federativ, Stockholm

Semesteromställning Personec P

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Personalekono VÄNERSBORGS misk vi KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Personalredovisning 2009

Tillförsikt inför framtiden

Fakta om tidsbegränsade anställningar

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Jämställdhetsplan för Värnamo kommun

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Innehållsförteckning. Beslutad i kommunfullmäktige Diarienummer Carola Lilja

Bilaga 2 Semesterregler enligt läkarmottagninsavtalet Mom 1 Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av kalenderåret.

(Lokal specialbestämmelse till 5 kap 1 finns. Se nedan.)

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Personalekonomisk redovisning

PERSONALBOKSLUT Knivsta kommun

Foto: Bjarte Falck Olsen. Personalredovisning

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Pensionen en kvinnofälla

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Syftet med personalhandboken är att ge vägledning och fungera som uppslagsbok för alla anställda gällande bland annat personalfrågor och policies.

Version 1 SIAK. Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader med mera, 2010 (SIAK 10)

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

4 Förenkling av semesterlagen förslag till ändringar

R E H A B I L I T E R I N G

Granskning av den interna kontrollen i lönehanteringen. Nynäshamns kommun

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Ferie & Uppehåll av 21

Här är en praktisk handbok om semestertid. Vi tar ditt företagande personligt. Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare.

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen

Cirkulärnr: 2005:65 Diarienr: 2005/1536 P-cirknr: :27 Nyckelord: Lönestatistik Handläggare: Kerstin Blomqvist Avdelning: Avdelningen för

Observera. Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda klart

Jämställdhetsplan för Lindesbergs kommun Kommunfullmäktige

Instruktioner, inklusive postbeskrivning, för Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor (KLS)

Södertörns nyckeltal 2009

Medelpensioneringsålder

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

att anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen.

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige

Sammanfattning 3-4. Medarbetare och Ledare Ålder Pensionsavgångar Arbetstid Närvaro- och frånvarotid 27-34

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan

Förhandlingsprotokoll

Riktlinjer för pensionslösningar i Mullsjö kommun. Antaget av KF Reviderad av Kommunstyrelsen , 29

Jämställdhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige 28/5 2001, 15

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Pensionspolicy för Strängnäs kommun

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Löneutveckling i Järfälla

Löneform, löneperiod och lönetillägg.

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

DELÅRSRAPPORT. januari mars 2008

Pensionspolicy för Strängnäs kommun

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner

Medarbetarna i siffror

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Personalekonomisk redovisning

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson SKDN 2015/

INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSON UPPGIFTER... 9

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Pensionsadministration

Plan för lika rättigheter och möjligheter

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Bestämmelser om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Östra Göinge kommun

Nationella jämställdhetsmål

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

Datum. Ärenden 4. Personalredovisning 2014 KS2015/82 Björn Ringholm, personalchef. 5. Revisionsberättelse 2014 för Bollebygds kommun

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Pensionsriktlinjer för anställda

Lagrådsremiss. En förenklad semesterlag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Transkript:

Ljungby kommun Personalekonomisk årsredovisning 2014

Innehåll INLEDNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Begrepp i redovisningen ---------------------------------------------------------------------------------------- 4 Förkortningar ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 4 SAMMANFATTNING ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 PERSONALSTRUKTUR ------------------------------------------------------------------------------------------------ 6 Antal medarbetare ----------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Tillsvidareanställda ---------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Visstidsanställda -------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Årsarbetare -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Medelsysselsättningsgrad-------------------------------------------------------------------------------------- 7 De vanligaste befattningarna ---------------------------------------------------------------------------------- 8 Timavlönade ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 8 Feriearbetande ungdomar ------------------------------------------------------------------------------------- 9 PERSONALOMSÄTTNING OCH ÅLDER ------------------------------------------------------------------------ 10 Pensionsavgångar --------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Personalomsättning ------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Genomsnittlig ålder -------------------------------------------------------------------------------------------- 10 ÖVERTID OCH FYLLNADSTID------------------------------------------------------------------------------------- 11 Övertid ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 11 Fyllnadstid -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 12 SEMESTER -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13 Semesterdagar utbetalt i pengar --------------------------------------------------------------------------- 13 Byte av semesterdagstillägg mot ledig tid ---------------------------------------------------------------- 13 Semesterlöneskuld -------------------------------------------------------------------------------------------- 13 HÄLSA -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Hälsofrämjande åtgärder ------------------------------------------------------------------------------------- 14 Medarbetare utan sjukfrånvaro ----------------------------------------------------------------------------- 14 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid ---------------------------------------------------------------------- 15 Långtidssjukfrånvaro ------------------------------------------------------------------------------------------ 18 Sjukfrånvaro i dagar ------------------------------------------------------------------------------------------- 18 Upprepad korttidssjukfrånvaro ------------------------------------------------------------------------------ 19 Kostnad för sjuklön -------------------------------------------------------------------------------------------- 19 LÖN ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 20 Medellön ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Medianlön -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Löneöversyn 2014 --------------------------------------------------------------------------------------------- 20 PERSONALKOSTNADER ------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Personalkostnad ------------------------------------------------------------------------------------------------ 21 Pensionskostnad och pensionsskuld ---------------------------------------------------------------------- 21 LJUNGBY HOLDING AB --------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Ljungbybostäder AB ------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Ljungby Energi AB --------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Ljungby Utveckling AB ---------------------------------------------------------------------------------------- 23 NYCKELTAL ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 24 3 (26)

Inledning Syfte, begrepp och förkortningar Syftet med den personalekonomiska årsredovisningen är att ge en samlad helhetsbild över kommunens personal. Redovisningen ger övergripande information kring personalfrågor och visar på en tydlig koppling mellan personal och ekonomi. Redovisningen utgör även en grund för analys samt som ett underlag vid strategiska bedömningar avseende frågor och förhållanden som rör personal. Årets personalekonomiska årsredovisning är den 14 i ordningen. Uppgifterna i redovisningen är i huvudsak hämtade från kommunens personalsystem Personec P, beslutsstödssystemet Hypergene och ekonomisystemet Raindance. Den statistik och de bearbetningar som redovisas avser i samtliga fall de förhållanden som gällde vid mättillfället den 31 december 2014. Samtliga kostnader förutom personalkostnaderna redovisas exklusive sociala avgifter. Avrundning av kostnader och timmar gör att en manuell beräkning inte alltid stämmer med totalsumman. Begrepp i redovisningen Anställd Anställning Tillsvidareanställd Visstidsanställd Heltidsarbete Årsarbetare Timavlönad Övertid Medellön Förkortningar Är en fysisk person anställd i kommunen. En fysisk person kan ha flera olika anställningar i kommunen. En person anställd utan tidsbegränsning. En person anställd för begränsad tid. Antalet arbetade timmar/schablonvärde för heltid (165 timmar per månad). Summan av sysselsättningsgraderna. Person som inte i förväg har någon fastställd arbetstid. Arbetstid som har fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Total lön, heltidslön, delat med antal anställningar. Av utrymmesskäl är förvaltningarnas namn förkortade i några tabeller och diagram enligt följande: Buf Barn- och utbildningsförvaltningen Klf Kommunledningsförvaltningen Kof Kultur- och fritidsförvaltningen Mbf Miljö- och byggförvaltningen Tf Tekniska förvaltningen Sf Socialförvaltningen I könsuppdelad statistik står K för kvinnor och M för män. Personalavdelningen i mars 2015 Åsa Lönn Personal- och lönestrateg 4 (26)

Sammanfattning 2014 i korthet Antalet medarbetare var vid årsskiftet 2 700. Av dessa var 2 312 tillsvidareanställda. Medelsysselsättningsgraden var 90 procent för de tillsvidareanställda. Av kommuns medarbetare var 2 209 kvinnor och 491 män, vilket innebär att 81,8 procent av kommunens anställda var kvinnor. Ljungby kommun har 135 medarbetare med chefs-, lednings-, och eller funktionsansvar. Av dessa var 57 procent kvinnor. Kommunens största yrkesgrupper var undersköterskor, förskollärare och vårdbiträden. Antalet utförda arbetstimmar av timavlönade uppgick till drygt 475 200, till en kostnad av 57 516 tkr. Antalet timmar motsvarade 240 heltidsarbeten. 243 gymnasieungdomar feriearbetade i kommunen under sommaren 2014. Den genomsnittliga åldern bland medarbetarna var 47 år. Under året slutade 192 medarbetare sin tillsvidareanställning och lämnade Ljungby kommun vilket ger en personalomsättning på 7,4 procent Antalet medarbetare som gick i pension var 80. Några gick i förtid och några stannade kvar efter fyllda 65, vilket ger en pensionsålder på 63 ½ år. Kommunens totala övertid uppgick till drygt 27 000 timmar vilket gav ett genomsnitt på 10,2 övertidstimmar per medarbetare. Övertiden motsvarade drygt 14 heltidsarbeten. Kostnaden uppgick till 6 591 tkr. 160 medarbetare valde att avstå från semesterdagstillägget för att få fler lediga dagar. Semesterlöneskulden uppgick till 51 462 tkr. Under 2014 var det 40,5 procent av medarbetarna som inte har haft någon sjukfrånvaro alls. Den totala sjukfrånvaron var 6,3 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,3 och männens 2,5 procent. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron var 51,1 procent. Det genomsnittliga antalet sjukdagar/kalenderdagar var 29. Kvinnornas genomsnittliga antal dagar var 33 och männens 11. Kostnaden för sjuklönen uppgick till 9 880 tkr. Medellönen för de tillsvidareanställda i Ljungby kommun var 26 397 kr. Kvinnornas medellön var 25 922 och männens 28 679 kr. Det totala utfallet av 2014 års löneöversyn blev 2,86 procent. Samtliga personalkostnader för 2014 uppgick till 1 0624 mkr, vilket motsvarar 64,2 procent av kommunens totala bruttokostnad. 5 (26)

Personalstruktur Redogörelse av antal medarbetare, anställningsformer, befattningar, sysselsättningsgrad, timavlönade och feriearbeten Antal medarbetare Antalet medarbetare förändras hela tiden under året, därför blir antalet en ögonblicksbild av hur det såg ut den 31 december 2014. Det är fysiska personer som räknats och inte anställningar. Som tabell 1 visar har Ljungby kommun 2 700 medarbetare vid årsskiftet, vilket innebar en ökning med 21 personer jämfört med 2013. Antalet kvinnor var 2 209 vilket var en ökning med 30 och männen har minskat med 9 till 491 (tabell 2b). Samtliga förvaltningar har ökat antalet anställda utom kommunledningsförvaltningen och tekniska förvaltningen vars deltidsbrandmän inte är med i årets statistik (tabell 2a). Av samtliga medarbetare var 81,8 procent kvinnor. Jämfört med 2013 har männens andel av de anställda minskat från 18,7 till 18,2 procent. Tabell 1. Antal medarbetare den 31 december År Antal Förändring från föregående år 2014 2 700 + 21 2013 2 679 + 57 2012 2 622 40 Medarbetare med ledningsansvar Vid årsskiftet fanns 135 medarbetare med chefs-, lednings-, och eller funktionsansvar. Detta var en ökning med fem sedan 2013. Av dessa var 77 kvinnor (57 procent) och 58 män. Vid jämförelse med förra året har det inte skett någon förändring när det gäller andelen kvinnor respektive män med ledningsansvar. Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda var 2 312, samma som 2013. Kommunledningsförvaltningen och socialförvaltningen har ökat antalet, övriga förvaltningar har minskat antalet tillsvidareanställda. Av Ljungby kommuns samtliga medarbetare har 85,6 procent en tillsvidareanställning. Motsvarande siffra förra året var 86,3 procent. Det var 86,7 procent av kvinnorna som var tillsvidareanställda och 80,9 procent av männen (tabell 2a och 2b). Visstidsanställda De visstidsanställa var 447 personer, 344 kvinnor och 103 män (tabell 2a och 2b). Antalet har ökat med 80 personer. Ökningen har framför allt skett på barn- och utbildningsförvaltningen och beror bland annat på att förstelärarna har en visstidsanställning. Deras tillsvidaretjänst är vilande och kommer inte med i statistiken. 6 (26)

Tabell 2a. Antal medarbetare och anställningsform per förvaltning den 31 december År Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Tillsvidareanställda 2014 2 312 834 69 66 20 1 094 233 2013 2 312 845 67 70 21 1 050 266 2012 2 144 827 66 61 20 930 247 Visstidsanställda 2014 447 226 18 9 1 169 24 2013 367 156 24 2 0 163 27 2012 478 193 23 12 0 216 37 Totalt 2014 2 700 1 008 86 75 21 1 261 257 2013 2 679 1 001 91 72 21 1 213 293 2012 2 622 1 020 89 73 20 1 146 284 Tabell 2b. Könsuppdelad statistik för antal medarbetare och anställningsform Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Tillsvidareanställda K 1 915 711 49 38 15 998 107 M 397 123 20 28 5 96 126 Visstidsanställda K 344 177 13 6 1 139 8 M 103 49 5 3 0 30 16 Totalt K 2 209 845 61 44 16 1 135 115 M 491 163 25 31 5 126 142 När det gäller antal anställda kan samma person ha flera anställningar inom kommunen men med olika anställningsformer och/eller på olika förvaltningar. I sådana fall förekommer samma person i summan för flera anställningsformer och förvaltningar men bara en gång i totalsumma. Detta innebär att en summering av personer inte alltid stämmer med totalsumman som bygger på unika personer totalt. Årsarbetare Omräknat till årsarbetare motsvarade antalet månadsavlönade 2 459,4 årsarbetare. De tillsvidareanställda motsvarade 2 083,6 årsarbetare. Medelsysselsättningsgrad Tabell 3 redovisar medelsysselsättningsgraden per förvaltning för de tillsvidareanställda. 100 procent motsvarar heltid. Totalt har medelsysselsättningsgraden ökat från 89 till 90 procent vid jämförelse med 2013. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 89 procent och männens 96. 7 (26)

Den högsta medelsysselsättningsgraden har miljö- och byggförvaltningen med 100 procent och den lägsta kultur- och fritidsförvaltningen med 86 procent. Tabell 3. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning i procent av heltid (100 procent) Kön Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf K 89 90 97 88 100 87 86 M 96 96 100 84 100 93 99 Totalt 90 91 98 86 100 87 93 De vanligaste befattningarna De befattningar/yrkesgrupper som har flest tillsvidareanställda medarbetare i kommunen var undersköterska, förskollärare och vårdbiträde. I tabell 4 presenteras de befattningar som har 20 eller fler medarbetare. De största förändringarna har skett när det gäller undersköterskor som har ökat med 15 och ungdomspedagoger som har ökat från 26 till 40 på ett år (tabell 4). Befattningar som har minskat i antal är till exempel förskollärare och fritidspedagoger. Tabell 4. Yrkesgrupper med 20 eller fler tillsvidareanställda medarbetare Befattning Antal Befattning Antal 2014 2013 2014 2013 Undersköterska 506 491 Ungdomspedagog 40 26 Förskollärare 168 175 Sjuksköterska 42 40 Vårdbiträde 119 125 Fritidspedagog 37 43 Personlig assistent 109 96 Lärare årskurs 4-9 28 25 Barnskötare 106 108 Sektionschef 26 26 Vårdare och vårdare/jour 102 102 Socialsekreterare 25 21 Städare/lokalvårdare 62 62 Elevassistent 20 23 Lärare årskurs 1-7 54 52 Kock 20 20 Köksbiträde 53 50 Anläggningsarbetare 20 19 Administrativ handläggare 43 44 Timavlönade Som tabell 5a visar ökade antalet utförda arbetstimmar av timavlönade med 37 328 till 475 232 timmar. Samtliga förvaltingar utom kommunledningsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen ökade antalet timmar jämfört med 2013. När det gäller timavlönade på kommunledningsförvaltningen ingår de feriearbetande gymnasieungdomarna i statistiken. Totalt motsvarar antalet arbetstimmar utförda av timanställda 240 heltidsarbeten. Den totala kostnaden för de timavlönade uppgick till 57 516 tkr. Vid jämförelse med förra året har kostnaden ökat med drygt 5 769 tkr. 8 (26)

Tabell 5a. Utförda timmar av timavlönade och kostnad, tkr, exklusive sociala avgifter Förvaltning Arbetstimmar Kostnad 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Buf 57 295 41 253 46 504 7 147 5 010 5 674 Klf 22 315 24 944 22 217 1 758 1 844 1 628 Kof 4 878 3 732 3 765 584 446 463 Mbf 358 1 271 1 003 52 277 216 Sf 362 392 342 491 345 562 43 900 40 763 41 047 Tf 27 875 24 213 27 742 4 015 3 407 3 746 Totalt 475 232 437 904 446 793 57 516 51 747 52 774 Av det totala antalet timmar stod kvinnorna för 72,5 procent. Motsvarande siffra förra året var 73,4 procent (tabell 5b). Tabell 5b. Könsuppdelad statistik för utförda arbetstimmar av timavlönade Förvaltning Kvinnor Män Barn- och utbildningsförvaltningen 48 416 8 879 Kommunledningsförvaltningen 9 041 13 275 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 791 3 087 Miljö- och byggförvaltningen 358 0 Socialförvaltningen 271 702 90 690 Tekniska förvaltningen 13 446 14 429 Totalt 344 754 130 478 Feriearbetande ungdomar Sommaren 2014 fick 243 ungdomar feriearbete i kommunen, detta var en minskning med 51 jämfört med året innan. Det var 86 tjejer och 157 killar. Arbetsuppgifterna var framförallt parkskötsel, vård, omsorg, underhåll och service. Föreningar i kommunen hjälpte till med 25 platser, det var Lidhults GOIF, Ljungby Tennisklubb, Tågcentralen, Ljungbykanalen, Troja och Träna. Nytt för 2014 var ett samarbete mellan Fritidsgården och Ljungby gymnastikklubb, Sommarskoj. Det gav elva ungdomar jobb, det var ett dagarrangemang för att aktivera ungdomar i åldern 10-17 år. 9 (26)

Personalomsättning och ålder Pensionsavgångar, personalomsättning och genomsnittlig ålder Pensionsavgångar Under 2014 gick 80 medarbetare i pension (tabell 6.). Av dessa var det 27 som gick det år de fyllde 65. Antalet som valde att arbeta kvar efter fyllda 65 år var 18. Av dessa var det tolv som inte gick i pension förrän det år de fyllde 67. Av de som arbetade kvar var det elva kvinnor och en man. Det var 35 medarbetare som gick i förtid, tidigare än det år de fyller 65. Av dem var det sex som gick med sjukersättning. Den verkliga pensionsåldern 2014 blev 63 ½ år. Motsvarande siffra för 2013 var 64 år. Tabell 6. Antal medarbetare som slutat med pension Form av pension 2014 2013 2012 Ålderspension 45 51 40 Pension före 65 år 35 36 31 Totalt 80 87 71 Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år. De som i huvudsak arbetar med utryckning inom räddningstjänsten har rätt att gå med skärskild ålderspension vid 58 år. Personalomsättning Under 2014 var det 192 medarbetare som lämnade sin tillsvidareanställning i Ljungby kommun. Personalomsättingen för 2014 blev 7,4 procent, motsvarande siffra 2013 var 6,6 procent. Genomsnittlig ålder Den genomsnittliga åldern bland de tillsvidareanställda medarbetarna var 47 år, det gäller för både män och kvinnor (tabell 7). Under de senaste tre åren har genomsnittsåldern varit konstant. Tabell 7. Genomsnittlig ålder Kön 2014 2013 2012 Kvinnor 47 47 47 Män 47 47 47 Totalt 47 47 47 10 (26)

Övertid och fyllnadstid Redovisning av timmar och kostnad för övertid och fyllnadstid Övertid Övertiden per förvaltning är baserad på det totala antalet övertidstimmar för tillsvidareoch visstidsanställda. Som tabell 8a visar har antalet övertidstimmar ökat med 285 sedan föregående år. Kommunledningsförvaltningen, miljö- och byggförvaltningen och tekniska förvaltningen ökade sitt övertidsuttag, övriga förvaltningar minskade sitt (tabell 8a). Det totala antalet övertidstimmar motsvarade drygt 14 heltidsarbeten. Den stora ökningen av övertiden på kommunledningsförvaltningen beror på de två valen, supervalåret 2014, och det extra arbete det medförde. Kostnaden för övertiden ökade med 515 tkr och uppgick till 6 591 tkr (tabell 8a). Tabell 8a. Övertid i timmar och kostnad, tkr, exklusive sociala Förvaltning Timmar Kostnad 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Buf 5 898 5 980 6 830 657 710 842 Klf 712 353 569 144 83 117 Kof 443 468 647 65 50 93 Mbf 88 78 100 8 3 10 Sf 15 937 16 324 19 831 4 431 4 175 4 990 Tf 4 550 4 139 3 738 1 286 1 055 906 Totalt 27 627 27 342 31 715 6 591 6 076 6 958 Kvinnorna stod för 76,4 procent av all övertid i kommunen. Motsvarande siffra för 2013 var 77,6 procent. Tabell 8b. Könsuppdelad statistik för övertid i timmar Förvaltning Kvinnor Män Barn- och utbildningsförvaltningen 5 112 785 Kommunledningsförvaltningen 669 43 Kultur- och fritidsförvaltningen 111 332 Miljö- och byggförvaltningen 59 29 Socialförvaltningen 14 440 1 497 Tekniska förvaltningen 730 3 820 Totalt 21 120 6 507 Övertid per medarbetare Det genomsnittliga antalet övertidstimmar per medarbetare (månadsavlönad) var 10,2, samma antal som 2013 (tabell 9). I genomsnitt arbetade kvinnorna 9,6 timmar övertid, motsvarande siffra för männen var 13,3 timmar. 11 (26)

Tabell 9. Genomsnittligt antal övertidstimmar per medarbetare Förvaltning 2014 2013 2012 Barn- och utbildningsförvaltningen 5,8 6,0 6,6 Kommunledningsförvaltningen 8,3 3,9 6,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 5,9 6,5 8,9 Miljö- och byggförvaltningen 4,2 3,7 5,0 Socialförvaltningen 12,6 13,5 17,3 Tekniska förvaltningen 17,7 14,1 13,2 Totalt 10,2 10,2 12,1 Fyllnadstid Fyllnadstid är den arbetstid som vid deltidstjänstgöring fullgjorts utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid upp till arbetstidsmått för heltidsanställning. Som tabell 10 visar uppgick fyllnadstiden till 44 032 timmar och har ökat med drygt 5 000 timmar. Med anledning av att sommartiden togs bort 2013 utgick en kompensation med 30 timmar under 2014 till dem som förlorade sin sommartid. Detta har stor påverkan på det ökade antalet timmar. Kostnaden påverkas inte eftersom de 30 timmarna måste tas ut i ledighet och inte i pengar. Kostnaden uppgick till 4 661 tkr och har ökat med 11 tkr vid jämförelse med förra året. I kostnaden ingår också utbetalning av flextid till medarbetare som slutat sin anställning. Tabell 10. Fyllnadstid i timmar och kostnad, tkr, exklusive sociala avgifter Förvaltning Timmar Kostnad 2014 2013 2012 2014 2013 2012 Buf 14 747 10 852 14 220 1 367 975 1 296 Klf 1 832 344 280 101 152 72 Kof 812 258 167 54 37 24 Mbf 503 0 0 11 2 9 Sf 20 037 23 589 26 990 2 766 3 098 3 423 Tf 5 101 3 890 4 588 362 386 457 Totalt 44 032 38 933 46 245 4 661 4 650 5 281 12 (26)

Semester Semesterdagar utbetalt i pengar, byte av semesterdagstillägg och semesterlöneskulden Semesterdagar utbetalt i pengar Kommunens anställda har mellan 25 och 32 semesterdagar per år beroende på ålder. Minst 20 semesterdagar ska tas ut varje år, totalt får man maximalt ha 40 dagar sparade. De medarbetare som har fler än 40 sparade semesterdagar vid årets utgång får ut dessa i kontant ersättning. För 2014 betalades 217 semesterdagar ut i pengar till en kostnad av 215 tkr. Antalet dagar var en minskning med 182 jämfört med 2013. Kostnaden minskade med 248 tkr. Byte av semesterdagstillägg mot ledig tid Från och med 2013 erbjuder Ljungby kommun sina medarbetare möjlighet att byta semesterdagstillägget mot extra ledig tid. Bytet sker genom en enskild överenskommelse med varje medarbetare som får fyra eller fem extra lediga dagar. Totalt var det 160 medarbetare som valde att avstå från semesterdagstillägget för att få fler lediga dagar under 2014. Motsvarande siffra 2013 var 144. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är kommunens skuld till den enskilde medarbetaren i form av ännu inte uttagen semesterledighet och/eller semesterlön. Semesterlöneskulden uppgick till 51 462 tkr (tabell 11). Skulden har ökat med 1 654 tkr sedan föregående år. Barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och tekniska förvaltingen har ökat sin skuld. I den totala semesterlöneskulden ingår också skulden till de medarbetare som har en ferieanställning eller uppehållsanställning. Det är framför allt medarbetare anställda inom skolan. De kan inte spara sina semesterdagar utan de tas ut i samband med sommarlov och andra skollov. Semesterdagstillägg och eventuellt semesterlönetillägg betalas ut i juni. Tabell 11. Skulden för semesterlön och semesterdagstillägg exklusive sociala avgifter, tkr Förvaltning 2014 2013 2012 Barn- och utbildningsförvaltningen 19 947 18 537 19 158 Kommunledningsförvaltningen 2 091 2 266 2 113 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 281 1 311 1 392 Miljö- och byggförvaltningen 297 343 408 Socialförvaltningen 22 854 22 444 20 861 Tekniska förvaltningen 4 992 4 907 5 173 Totalt 51 462 49 808 49 105 13 (26)

Hälsa Hälsofrämjande åtgärder samt sjukfrånvaro i procent, dagar och kostnad Hälsofrämjande åtgärder Under 2014 har anställda haft möjlighet att delta i olika hälsokampanjer som Hälsostegen och Friskvårdsvecka. Friskvårdsveckan bjöd bland annat på gratis träning, tipsrunda och stavgång. I oktober lyssnade 700 medarbetare på en föreläsning om Det goda värdskapet. Det var en del i arbetet med det nya visions- och värdegrundsarbetet. En annan av kommunens åtgärder för att stötta medarbetare till att främja hälsa och fysisk aktivitet är ett aktivitetsbidrag på 1 000 kr per medarbetare och år. Under 2014 betalades 464 tkr ut i aktivitetsbidrag till 557 medarbetare. Antalet som tagit del av möjligheten till aktivitetsbidrag har ökat med 56 stycken. Medarbetare utan sjukfrånvaro De tillsvidareanställda som inte haft någon sjukfrånvaro under året uppgick till 40,5 procent. Andelen har minskat med 3,2 procentenheter jämfört med 2013. De enda förvaltningar som ökat sin frisknärvaro var kommunledningsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen (diagram 1). Andelen kvinnor som inte haft någon sjukfrånvaro under 2014 uppgick till 36,7 procent, det var en minskning med 3,1 procentenheter jämfört med förra året. För männen var andelen utan sjukfrånvaro 58,2 procent vilket var en minskning med 2,8 procentenhet jämfört med 2013. Diagram 1. Andelen, procent, tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro 14 (26)

Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid Sjukstatistiken i procent omfattar samtliga arbetstagare som under året haft en anställning i Ljungby kommun oavsett anställningsform (diagram 2 och tabell 12). Med tillgänglig arbetstid avses här ordinarie arbetstid enligt avtal. Frånvaro utan lön som till exempel tjänstledighet för annat arbete och partiell tjänstledighet för vård av barn räknas inte som tillgänglig arbetstid. I sjukfrånvarotiden räknas sjukdom, rehabilitering samt sjukersättning. Sjukfrånvaron redovisas totalt och per förvaltning samt är uppdelad på kvinnor och män och i tre åldersgrupperna; 0-29 år, 30-49 år och 50 år och äldre. Med långtidssjukfrånvaro menas 60 dagar eller fler. Långtidssjukfrånvarons andel visar hur mycket av den totala sjukfrånvaron som är 60 dagar eller fler. Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie tillgänglig arbetstid uppgick till 6,3 procent för 2014, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med 2013. Kultur- och fritidsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen har minskat sin sjukfrånvaro övriga förvaltningar har ökat sin. För kvinnorna var frånvaron 7,3 procent. Det var en ökning med 1,0 procentenhet. Männens sjukfrånvaro var 2,5 procent, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter. Den totala sjukfrånaron har ökat för samtliga åldersgrupper. Diagram 2. Sjukfrånvaro i förhållande, procent, till ordinarie arbetstid 15 (26)

Tabell 12. Sjukfrånvaron i förhållande (%) till tillgänglig arbetstid Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Total sjukfrånvaro 2014 6,3 5,0 2,7 3,3 2,7 8,4 3,9 2013 5,6 4,9 2,6 3,8 3,6 7,0 3,0 2012 5,1 4,3 2,9 3,1 3,6 6,7 2,6 Total långtidssjukfrånvaro 2014 51,1 49,8 40,4 17,3 22,0 54,1 37,7 2013 50,8 55,7 44,5 38,1 30,7 50,2 35,9 2012 46,1 49,9 53,3 42,1 45,9 46,3 16,8 Sjukfrånvaro för kvinnor 2014 7,3 5,5 3,7 4,2 3,2 9,4 4,5 2013 6,3 5,2 3,5 3,8 4,5 7,6 3,9 2012 5,7 4,5 3,9 2,9 5,2 7,3 2,9 Långtidssjukfrånvaro för kvinnor 2014 52,9 51,1 46,8 22,0 25,0 55,2 35,1 2013 51,1 52,6 49,9 35,1 34,1 51,2 43,8 2012 47,4 49,0 59,5 56,1 48,5 47,3 17,5 Sjukfrånvaro för män 2014 2,5 2,5 0,9 1,8 1,3 2,0 3,6 2013 2,7 3,6 0,8 3,8 1,2 2,3 2,4 2012 2,4 2,8 0,9 3,4 0,6 1,9 2,4 Långtidssjukfrånvaro för män 2014 32,1 36,2 0 0 0 24,3 39,7 2013 48,1 78,0 0 42,4 0 24,5 27,0 2012 32,0 57,4 0 24,5 0 12,3 16,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 0-29 år 2014 5,7 4,4 5,3 7,7 2,4 6,4 4,2 2013 4,2 2,4 1,6 9,4 2,6 4,9 4,1 2012 3,5 2,7 1,4 0,9 4,4 4,1 3,2 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 0-29 år 2014 33,4 35,2 53,9 35,0 0 33,3 22,5 2013 36,6 2,4 0 60,5 0 37,5 50,4 2012 18,4 10,3 0 0 0,7 18,6 38,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 2014 6,4 4,3 3,2 1,5 4,0 9,4 3,4 2013 5,6 4,4 3,1 2,2 3,7 7,8 3,4 2012 5,4 4,2 3,5 3,0 1,6 7,7 2,4 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 2014 53,4 45,7 44,5 0 29,5 58,5 41,9 2013 52,0 54,4 45,6 14,6 2,1 50,8 44,7 2012 50,6 54,0 65,3 42,6 0 51,2 10,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 2014 6,7 5,8 1,2 3,4 0,3 8,9 3,6 2013 5,9 5,9 2,4 3,7 4,1 7,2 2,3 2012 5,2 4,5 2,9 3,8 6,7 6,9 2,6 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 2014 54,5 55,7 1,4 11,6 0 57,1 39,4 2013 55,4 60,4 56,3 34,8 92,3 53,9 15,1 2012 47,0 49,3 48,1 44,2 97,6 48,1 13,6 16 (26)

Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro var 5,0 procent och har ökat med 0,1 procentenhet. Kvinnorna har ökat sin sjukfrånvaro med 0,3 procentenheter till 5,5 procent. Männens frånvaro har minskat med 1,1 procentenheter till 2,5 procent. När det gäller långtidssjukfrånvaron minskade den totalt och för både män och kvinnor. Sjukfrånvaron har ökat för de upp till 29 år, för övriga åldersgrupper har sjukfrånvaron minskat. Kommunledningsförvaltningen Sjukfrånvaron på kommunledningsförvaltningen var 2,7 procent, vilket var en ökning med 0,1 procentenhet. Kvinnornas sjukfrånvaro var 3,7 procent och har ökat med 0,2 procentenheter. Männens frånvaro har ökat med 0,1 procentenhet till 0,9 procent. Långtidsjukfrånvaron var 40,4 procent på förvaltningen och har minskat totalt och för kvinnorna. Männen har ingen långtidssjukfrånvaro. För de upp till 49 år har sjukfrånvaron ökat men för de äldre har frånvaron minskat. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens sjukfrånvaro var 3,3 procent, vilket var en minskning med 0,5 procentenheter. Frånvaron har ökat för kvinnorna med 0,4 procentenheter till 4,2 procent. Männen har minskat sin sjukfrånvaro med 2,0 procentenheter till 1,8 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro har minskat totalt och för kvinnorna, männen har ingen långidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har minskat för samtliga åldersgrupper. Miljö- och byggförvaltningen Sjukfrånvaron på miljö- och byggförvaltningen var 2,7 procent, vilket var en minskning med 0,9 procentenheter. Kvinnornas frånvaro har minskat med 1,3 procentenheter till 3,2 procent och männens har ökat med 0,1 procentenhet till 1,1 procent. Långtidssjukfrånvaron har minskat totalt och för kvinnorna. Männen har ingen långtidssjukfrånvaro. Åldersgruppen 30-49 år har en ökad sjukfrånvaro, för övriga åldersgrupper har frånvaron minskat. Socialförvaltningen Förvaltningens sjukfrånvaro var 8,4 procent och har ökat med 1,4 procentenheter. Frånvaron ökade för kvinnorna från 7,6 till 9,4. För männen minskade frånvaro med 0,3 procentenheter till 2,0 procent. Långtidssjukfrånvaron ökade totalt och för kvinnorna men minskade för männen. Samtliga åldersgrupper har ökat sin sjukfrånvaro jämfört med 2013. 17 (26)

Tekniska förvaltningen På tekniska förvaltningen var sjukfrånvaron 3,9 procent vilket var en ökning med 0,9 procentenheter sedan förra året. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 0,6 procentenheter till 4,5 procent. Männens frånvaro ökade från 2,4 till 3,6 procent. Långtidsjukfrånvaron har ökat totalt och för män men minskade för kvinnorna. Åldersgruppen 30-49 år har oförändrad sjukfrånvaro övriga åldersgrupper har ökat. Långtidssjukfrånvaro Med långtidssjukfrånvaro menas andelen av den totala sjukfrånvaron som sammanhängande varat 60 dagar eller mer. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron var 51,1 procent och har ökat med 0,3 procentenheter. Kvinnornas långtidssjukfrånvaro uppgick till 52,9 procent vilket var en ökning med 1,8 procentenheter. Männens långa sjukfrånvaro uppgick till 32,1 procent och har minskat med 16,0 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron har ökat för åldersgruppen 30-49 år, för de yngre och för de äldre har den minskat (tabell 12). Sjukfrånvaro i dagar Det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar, kalenderdagar, per anställd var drygt 29. Det var en ökning med fyra dagar jämfört med 2013 (tabell 13a). Tabell 13a. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar, kalenderdagar Förvaltning 2014 2013 2012 Barn och utbildningsförvaltningen 22,2 21,7 19,4 Kommunledningsförvaltningen 13,2 11,3 13,2 Kultur- och fritidsförvaltningen 13,4 16,9 15,6 Miljö- och byggförvaltningen 11,0 15,9 18,9 Socialförvaltningen 39,8 32,3 30,6 Tekniska förvaltningen 17,0 12,7 11,6 Totalt 29,1 25,1 23,2 Tabell 13b. Könsuppdelad statistik för sjukfrånvarodagar, kalenderdagar Förvaltning Kvinnor Män Barn och utbildningsförvaltningen 24,4 10,2 Kommunledningsförvaltningen 17,3 3,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 18,0 6,2 Miljö- och byggförvaltningen 13,4 4,2 Socialförvaltningen 43,3 8,9 Tekniska förvaltningen 17,9 16,3 Totalt 33,1 10,9 18 (26)

Sjukdagarna för kvinnorna var i genomsnitt 33,1 det är en ökning med cirka fem dagar jämfört med 2013. Männens sjukfrånvarodagar minskade med en dag till 10.9 (tabell 13b). Upprepad korttidssjukfrånvaro När en medarbetare har haft en upprepad frånvaro om sex korttidssjuktillfällen under en 12-månaders period ska det genomföras en rehabiliteringsutredning. Totalt har 138 medarbetare haft sex eller flera korttidssjuktillfällen under 2014. Detta var en ökning med 18 personer jämfört med 2013 (tabell 14). Av dessa var 122 kvinnor, en ökning med 14. Männen ökade från 12 till 16. Tabell 14. Antal personer med upprepad korttidssjukfrånvaro Förvaltning 2014 2013 2012 Barn och utbildningsförvaltningen 47 40 41 Kommunledningsförvaltningen 3 1 0 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 1 1 Miljö- och byggförvaltningen 1 1 2 Socialförvaltningen 77 66 71 Tekniska förvaltningen 9 11 9 Totalt 138 120 124 Kostnad för sjuklön Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2 14 motsvarande 80 procent av lönen. För dag 15 90 betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. Kommunens kostnad för sjuklön uppgick till 9 880 tkr vilket var en ökning sedan förra året med 669 tkr (tabell 15). Anledningen till kostnadsökningen var ökad sjukfrånvaro och ökade lönekostnader. Tabell 15. Sjuklön, exklusive sociala avgifter, tkr Förvaltning 2014 2013 2012 Barn och utbildningsförvaltningen 3 220 3 074 2 842 Kommunledningsförvaltningen 326 229 203 Kultur- och fritidsförvaltningen 248 242 333 Miljö- och byggförvaltningen 97 105 60 Socialförvaltningen 5 195 4 888 4 508 Tekniska förvaltningen 789 672 672 Totalt 9 880 9 211 8 624 19 (26)

Lön Löner och löneöversyn 2014 Samtliga löner är beräknade på heltid. Eventuella lönetillägg ingår men inte ersättning för över- mer- och beredskapstid. Medellön Medellönen för de tillsvidareanställda i Ljungby kommun var 26 397 kr. Kvinnornas medellön var 25 922 kr och männens 28 679. Det gör en skillnad i medellön på 2 757 kr till männens fördel, motsvarande siffra förra året var 2 949 kr (tabell 16). I genomsnitt var kvinnornas medellön 90,4 procent av männens medellön. 2013 var motsvarande siffra 89,4 procent. Tabell 16. Medellön för tillsvidareanställda Kön 2014 2013 2012 Kvinnor 25 922 24 977 24 329 Män 28 679 27 926 27 058 Totalt 26 397 25 464 24 769 Medianlön Tabell 17 visar 10:e percentilen, medianlönen och 90:e percentilen för tillsvidareanställda i kommunen totalt och för kvinnor och män. 10: e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön. 90:e percentilen innebär att 90 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 10 procent har högre lön. Medianlön innebär att 50 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 50 procent har högre lön. Tabell 17. Medianlön för tillsvidareanställda Kön 10:e perc. Median 90:e perc. Kvinnor 21 885 24 485 31 590 Män 22 605 26 700 35 881 Totalt 21 996 24 900 32 700 Löneöversyn 2014 Det totala utfallet för 2013 års löneöversyn blev 2,86 procent. De grupper som prioriterades var samtliga lärargrupper, studie- och yrkesvägledare och skolledare samt allmänsjuksköterskor. Det skedde också en jämställdhetssatsning på bibliotekarierna. 20 (26)

Personalkostnader Här presenteras samtliga kostnader för verksamma inom Ljungby kommun Personalkostnad Alla kostnader är inklusive sociala avgifter. Samtliga personalkostnader för alla medarbetare, fackliga representanter och förtroendevalda uppgick till 1 062 mkr, vilket var en ökning med 47,6 mkr vid jämförelse med 2013 (tabell 18). Personalkostnadens andel av bruttokostnaden uppgick till 64,2 procent och har minskat med 1,0 procentenhet sedan förra året. Tabell 18. Personalkostnader i mkr Kostnader 2014 2013 2012 Ersättning till alla medarbetare och fackliga representanter 807,1 770,6 754,6 Ersättning till förtroendevalda 5,1 4,3 4,2 De totala personalomkostnaderna, lag- och avtalsenliga avgifter Personalsociala kostnader som företagshälsovård, rekryteringskostnader m.m. 238,5 228,4 223,6 11,2 11,0 10,8 Totalt 1 061,9 1 014,3 993,2 Pensionskostnad och pensionsskuld Kostnaden för pensionerna blev 97,9 mkr och ökade med 13,2 mkr (tabell 19). Tabell 19. Pensionskostnader i mkr Pensionsersättningar 2014 2013 2012 Utbetalning av pensioner 34,3 32,2 30,3 Förvaltningsavgift 0,5 0,7 0,7 Avgiftsbestämd del, kostnader för intjänade pensioner under året Kompletterande ålderspension, efterlevandepension, särskild ålders- och garantipension Ökad pensionsavsättning 8,5 46,9 43,2 42,8 7,6 8,6 8,0 Totalt 97,9 84,7 81,8 21 (26)

Den sammanlagda pensionsskulden uppgick till 717 mkr och har minskat med 24 mkr sedan förra året (tabell 21). Pensionsskulden är de avsättningar som görs till anställdas framtida pensioner. Tabell 20. Pensionsskuld i mkr Skuld 2014 2013 2012 Kortfristig skuld för individuell del med utbetalning i 45,3 43,0 42,4 mars Avsättning för pensioner 20,4 11,7 9,8 Pensionsskuld för tiden före 1998 (ansvarsförbindelse) 650,9 685,5 654,0 Totalt 716,6 740,2 706,2 I redovisningen för pensioner, tabell 19 och 20, ingår löneskatt med 24,26 procent. 22 (26)

Ljungby Holding AB En kort sammanfattning av de kommunala bolagens redovisning gällande personal Ljungbybostäder AB Ljungbybostäder har 24 anställda vid årets utgång. Av dessa var 9 tjänstemän och 15 fastighetsarbetare. Av de anställda var 33 procent kvinnor och 67 procent män. Samtliga anställda har deltagit i kompetensaktiviteter under 2014. Ljungbybostäder AB har under året fortsatt sitt uppmuntrande arbete runt friskvård bl. a. genom att lämna friskvårdsbidrag samt anordnande av flertalet friskvårdsaktiviteter. Medarbetarundersökningen som genomfördes under hösten visar på ett gott klimat i företaget, vilket är glädjande. Att må bra på jobbet är en förutsättning för att kunna prestera bra. Ljungbybostäder tar inte fram uppgifter om sjukfrånvaro då de inte behöver ange detta i årsredovisningen eftersom antalet anställda är för få. Ljungby Energi AB Vid årsskiftet hade bolaget 40 anställda, av dessa var 5 kvinnor. Den totala sjukfrånvaron har ökat och låg på 5,3 procent, motsvarande siffra förra året var 3,5 procent. Långtidssjukfrånvaron var 73 procent. Kompetensutveckling av de anställda sker löpande och styrs av verksamhetens behov och myndigheters krav. Ljungby Utveckling AB Kommunens tredje bolag, Ljungby Utveckling, har ingen anställd personal. 23 (26)

Nyckeltal Nyckeltalen visar utvecklingen inom ett antal områden under de senaste tre åren Nyckeltal 2014 2013 2012 Personalkostnadens andel av bruttokostnaden (%) 64,2 65,2 66,0 Förändring av antal månadsavlönade + 21 (2 700) + 57 (2 679) 40 (2 622) Antal tillsvidareanställda 2 312 2 312 2 144 Antal årsarbetare (tillsvidareanställda) 2 084 2 047 1 892 Andel tillsvidareanställda totalt (%) 85,6 86,3 81,8 Andel tillsvidareanställda kvinnor (%) 86,6 87,0 81,6 Andel tillsvidareanställda män (%) 80,8 83,2 82,5 Medelsysselsättningsgraden (%) 90 89 89 Kvinnors genomsnittliga sysselsättningsgrad (%) 89 88 87 Mäns genomsnittliga sysselsättningsgrad (%) 96 96 97 Personalomsättning (%) 7,4 6,6 7,4 Verklig pensionsålder 63 ½ 64 Frisknärvaro (%) 40,5 43,7 45,3 Kvinnors frisknärvaro (%) 36,7 39,8 42,1 Mäns frisknärvaro (%) 58,2 61,0 59,9 Sjukfrånvaro (%) 6,3 5,6 5,1 Kvinnors sjukfrånvaro (%) 7,3 6,3 5,7 Mäns sjukfrånvaro (%) 2,5 2,7 2,4 Sjukfrånvaro (kalenderdagar) 29,1 25,1 23,2 Kvinnors sjukfrånvaro (kalenderdagar) 33,1 27,9 25,8 Mäns sjukfrånvaro (kalenderdagar) 10,9 11,9 10,1 Genomsnittlig övertid per medarbetare (timmar) 10,2 10,2 12,1 Kvinnors genomsnittliga övertid (timmar) 9,6 9,7 11,4 Mäns genomsnittliga övertid (timmar) 13,3 12,3 14,4 Medellön totalt (kr/mån) 26 397 25 464 24 769 Kvinnors medellön (kr/mån) 25 922 24 977 24 329 Mäns medellön (kr/mån) 28 679 27 926 27 058 Utfall av löneöversyn 2,86 2,90 3,42 Genomsnittlig ålder 47 47 47 Kvinnors genomsnittliga ålder 47 47 47 Mäns genomsnittliga ålder 47 47 47 24 (26)

Magnus och Maria, de vanligaste namnen bland oss anställda får symbolisera genomsnittsmannen och genomsnittskvinnan i Ljungby kommun. Magnus är 47 år och jobbar 96 procent av heltid. Magnus tjänar 28 679 kr i månaden och arbetar över 13,3 timmar per år. Magnus är sjuk 2,5 procent av sin arbetstid och går i pension när han är 64 år. Maria är 47 år och jobbar 89 procent av heltid. Maria tjänar 25 922 kr i månaden och arbetar över 9,6 timmar per år. Maria är sjuk 7,3 procent av sin arbetstid och går i pension när hon är 63 år.

Olofsgatan 9, 341 83 Ljungby, tel 0372-78 90 00