RAPPORT Avgränsningssamråd för miljöbedömning av natinell transprtplan 2018-2029 Samrådshandling 2017-02-17 TRV 2017:14935
Trafikverket Pstadress: Trafikverket, 781 89 Brlänge E-pst: trafikverket@trafikverket.se Telefn: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapprt generell v 2.0 Dkumenttitel: Avgränsningssamråd för miljöbedömning av natinell transprtplan 2018-2029 Författare: Linus Karlssn, Jarl Hammarqvist, Ida Bis Dkumentdatum: 2017-02-17 Ärendenummer: TRV 2017:14935 Versin: 1.0 Kntaktpersn: Linus Karlssn 2
Innehåll BAKGRUND... 4 Natinell plan för transprtsystemet... 5 Behvsbedömning... 5 Syftet med en miljöbedömning... 5 Syftet med samrådet... 5 VAD ÄR DET SOM SKA BEDÖMAS?... 5 Planens rll i planeringscykeln... 5 Planeringsprcessens syfte... 6 Planens innehåll ch mfattning... 7 Syftet med denna plan Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029... 8 Andra planer ch prgram... 8 GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANEN OCH MILJÖBEDÖMNINGEN... 9 Transprtplitiska mål, miljömål ch andra mål... 10 Prpsitin ch direktiv... 11 Aktuell kunskap... 12 MILJÖBEDÖMNINGEN... 13 Syfte ch ambitin med denna miljöbedömning... 13 Övergripande principer för denna miljöbedömning... 13 Miljöbedömningens skilda rller... 14 MILJÖBEDÖMNINGENS AVGRÄNSNINGAR... 14 Gegrafisk avgränsning... 14 Tidsmässig avgränsning... 15 Miljöaspekter... 15 Bedömningsgrunder... 16 Indirekta ch kumulativa effekter... 17 Miljöbedömningens fkus... 18 MILJÖBEDÖMNINGENS GENOMFÖRANDE... 20 3
Referensalternativ... 20 Rimliga alternativ för att nå planens syfte... 20 Innehåll ch detaljeringsgrad... 21 Osäkerheter... 22 4
Bakgrund Natinell plan för transprtsystemet Trafikverket kmmer att få i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029 (frtsättningsvis i detta dkument även kallat planen ). Planen är ett av flera mment i en fyrårig planeringscykel. Därmed är det till stra delar en revidering av den nu gällande planen för 2014-2025. Prcessen att ta fram planen kallas fta för Åtgärdsplanering. Namnet speglar vad det handlar m, nämligen att planera för åtgärder för att utveckla ch vidmakthålla transprtsystemets statliga infrastruktur. Behvsbedömning Trafikverket har med stöd av 6 kap. 11 miljöbalken samt 4 förrdning (1998:905) m miljöknsekvensbeskrivningar gjrt bedömningen att en miljöbedömning enligt 6 kap. 11-18 miljöbalken ska genmföras vid framtagande av Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029. Samråd m behvsbedömning (enligt 6 Förrdning 1998:905) samrdnas med detta samråd m avgränsning. Syftet med en miljöbedömning Enligt miljöbalken är syftet med miljöbedömningen att integrera miljöaspekter i planen eller prgrammet så att en hållbar utveckling främjas. (6 kap. 11 MB) Syftet med samrådet Detta avgränsningssamråd syftar till att ge möjlighet för andra parter att ta del av ch lämna synpunkter på Trafikverkets tänkta genmförande ch avgränsningar, för att förbättra miljöbedömningsprcessen. Det kan uttryckas sm att vi i detta läge söker råd från andra parter m hur miljöbedömningen ska utfrmas ch genmföras för att den ska leva upp till sitt syfte att främja en hållbar utveckling. Vad är det sm ska bedömas? Detta kapitel av samrådsunderlaget syftar till att översiktligt sätt ge läsaren en bild av vad planen är, dess rll i infrastrukturplaneringen ch de möjligheter ch begränsningar sm finns att utfrma planen. Planens rll i planeringscykeln Trafikverket upprättar på regeringens uppdrag, vart 4:e år, förslag till en natinell plan för transprtsystemet. I detta fall avser det en plan för åren 2018-2029. Direktiven ges till Trafikverket av regeringen efter det att riksdagen har tagit ställning till regeringens infrastrukturprpsitin. 5
Ett viktigt underlag till prpsitinen är det underlag till inriktningsplanering sm Trafikverket levererar på regeringens uppdrag. I direktivet till planframtagandet brukar anges m regeringen önskar ett speciellt fkus i arbetet exempelvis m ett eller flera samhälleliga mål ska betnas i planframtagandet. I inriktningsunderlaget denna gång redvisades enligt uppdrag ett antal alternativa vägar att klara transprtsystemets beting med avseende på klimatmålet. Ovan har planeringsstegets rll i den fyråriga planeringscykel sm någt förenklat kan beskrivas i krnlgisk rdning av följande steg: 1. Regering ger direktiv till Trafikverket ch vissa andra myndigheter att ta fram underlag till den så kallade Inriktningsplaneringen. 2. En transprtplitisk prpsitin arbetas fram på underlag av inrapprterade uppdrag. 3. Prpsitinen behandlas i riksdagen ch blir till beslutad plitik ch inriktning för planperiden. 4. Direktiv ges till Trafikverket att ta fram ett förslag till plan för åtgärder huvudsakligen inm infrastruktur sm svarar upp mt de ambitiner sm aviserats inm prpsitin ch direktiv. Denna plan benämns Natinell plan för transprtsystemet ch beslutas efter remiss av regeringen. Planeringsprcessens syfte Syftet med planeringsprcessen ( Åtgärdsplaneringen ) kan sägas vara att identifiera åtgärder i den statliga infrastruktur sm planen mfattar sm på bästa sätt svarar upp till de mål, inriktningar ch ramar sm regering ch riksdag anger. Förslaget till natinell plan för transprtsystemet ska innehålla åtgärder i den statliga transprtinfrastrukturen sm inm givna ramar (såväl eknmiska sm gällande inriktning ch beslutade/aviserade styrmedel) ptimalt bidrar till de transprtplitiska målen. Planförslaget ska: Identifiera åtgärder i den statliga transprtinfrastruktur, sm planen mfattar, sm på bästa sätt svarar upp till de mål, inriktningar ch ramar sm regering ch riksdag anger. Identifiera åtgärder i infrastrukturen sm på bästa sätt möter förväntad framtida trafik. Utgöra grund för kmmande verksamhetsplanering sm förverkligar planens innehåll. Planen är, namnet till trts, (Natinell plan för transprtsystemet) en plan för transprtsystemets infrastruktur, ch primärt inte en plan sm styr hur det ska trafikeras ch med vilken frekvens. Därmed inte sagt att infrastrukturen i planen inte påverkar detta. Visst gör den det men endast i begränsad mfattning. Ambitiner ch måluppfyllelse i sådana avseenden berr i huvudsak av faktrer sm ligger utanför Trafikverkets 6
planeringsuppdrag, t.ex. skatter ch andra styrmedel. Sådana beslutade styrmedel utgör en förutsättning för planeringsarbetet. Den trafikprgns sm ligger sm grund för planen bygger på en analys utifrån beslutade styrmedel. Planens innehåll ch mfattning Planen mfattar utveckling för väg, järnväg, sjö ch luftfart samt vidmakthållande av statlig infrastruktur, det vill säga huvudsakligen det statliga vägnätet ch järnvägar. Fördelningen av åtgärder mellan Natinell plan för transprtsystemet ch Länsplaner för reginal transprtinfrastruktur utvecklas nedan i stycke Länsplaner för reginal transprtinfrastruktur. Dck ingår planering av vidmakthållande samt särskilda miljöinsatser på detta vägnät i den natinella planen. De åtgärder sm beskrivs i planen är i prpsitinen indelat i två lika anslagspster; vidmakthållande ch utveckling, varav den förra är indelad i väg ch järnväg. Se figur 1. I kmmande direktiv kan ytterligare precisering av hur medlen ska användas kmma att ges. Nedan listas exempel på vad sm kan förväntas ingå i dessa anslagspster, bland annat utifrån tidigare planer. 1. Vidmakthållande a. Reinvestering b. Underhåll ch drift 2. Utveckling a. Namngivna investeringar (investeringar > 50 miljner) b. Trimningsåtgärder (investeringar < 50 miljner) c. Miljöåtgärder (i befintlig infrastruktur) d. Natinella prjekt (utvecklingsprjekt sm verkar på systemnivå, exempelvis signalsystem ch IT-utveckling) e. Stadsmiljöavtal f. Avbetalningar g. FI h. Länsplaner Förslag eknmisk ram 2018-2025 (622,5 mkr) Utveckling 333,5 mkr Vidmakthållande väg 164 mkr Vidmakthållande jvg 125 mkr 7
Figur 1. Förslag på eknmisk ram i prpsitinen Namngivna investeringar pekas till str del ut i direktiven, såväl de sm är kvar från förra planen ch sådana sm ska tillkmma. När det gäller trimningsåtgärder är frihetsgraderna större, då de anges sm en ptt. I trimningsåtgärderna brukar det ingå medel kallade riktade miljöåtgärder avsedda att förbättra miljötillståndet vid ch kring befintlig infrastruktur. Sådana medel fanns förra planmgången för förrenad mark, vattenskydd, landskap (natur ch kultur) samt buller. Syftet med denna plan Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029 I skrivande stund har inte plandirektiv kmmit. Syftet, eller snarare syften, sm är specifika för denna plan kmmer att framgå i direktiv. Särskilda syften med planförslaget, eller särskilda inriktningar av detsamma, definieras av Trafikverket genm en analys av direktiv, prpsitin ch annan styrning från regering ch riksdag. Ambitinen är att se m det även är möjligt/rimligt att målsätta dessa syften för att gälla planen sm helhet. Andra planer ch prgram Utanför Natinell plan för transprtsystemet finns andra planer ch planeringsprcesser sm berör densamma men sm inte mfattas av denna miljöbedömning. Det finns självklart ett ömsesidigt berende mellan planerna, då de ger varandra förutsättningar ch begränsningar. Olika frågr ch strategiska val avgörs i lika planer/skeden, ch hanteras där de är bättre lämpade. Inriktningsplanering Framtagandet av Natinell plan för transprtsystemet, föregås av att Trafikverket på Regeringens uppdrag tar fram ett underlag för plitiken inm transprt- ch transprtinfrastrukturplitik. Denna prcess kallas för Inriktningsplanering. Inriktningsunderlaget används av regeringen sm ett underlag för den följande infrastruktur-/transprtplitiska prpsitin samt för direktiv till Trafikverket för att ta fram Natinell plan för transprtsystemet. Inriktningsplaneringen är en del av planeringscykeln sm är ägnad för val av mer strategisk karaktär för transprtsystemets utveckling. Länsplaner för reginal transprtinfrastruktur Länsplaner för reginal transprtinfrastruktur tas fram parallellt med Natinell plan för transprtsystemet. Trafikverket lämnar underlag till dessa planer. Länsplaner hanterar trimning ch effektivisering samt investering i reginala statliga vägar. Undantaget är miljöinvesteringar i befintlig väginfrastruktur. Dessa ingår i Natinell plan för transprtsystemet avsett m investeringen görs på stamvägnätet eller på reginala statliga vägar. I länsplaner för reginal transprtinfrastruktur ingår även statlig medfinansiering för byggande av kllektivtrafikanläggningar m.m. samt till drift av utpekade icke statliga flygplatser. 8
Länsplaner miljöbedöms av planupprättare för respektive länsplan. Det är sannlikt att det uppstår synergieffekter mellan Natinell plan för transprtsystemet ch länsplaner för reginal infrastruktur, men dessa synergieffekter kmmer inte att ingå i Trafikverkets miljöbedömning. Däremt kan ett resnemang kmma att föras m sådana möjliga psitiva ch negativa synergieffekter i miljöknsekvensbeskrivningen (MKB). Andra aktörers samhällsplanering med beröring Andra planer, prgram eller strategier på natinell, reginal ch lkal nivå berör framtagandet av Natinell plan för transprtsystemet. Till exempel är kmmunal fysisk samhällsplanering ch planering av statlig infrastruktur kmmunicerande kärl. Åtgärdsvalsstudier Alla frmella planeringsprcesser ska föregås av åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier används på bjektnivå i tidiga skeden för att enligt fyrstegsprincipen identifiera lösningar på brister i transprtsystemet. Vid val av lösning enligt fyrstegsprincipen är miljö ch hållbarhet integrerat. Förslag på åtgärder sm kmmer ut av en åtgärdsvalsstudie blir underlag till framtagande av Natinell eller reginala planer för transprtsystemet. Planläggning av prjekt ch verksamhetsplanering Åtgärdsplaneringen syftar till att ta fram en plan sm övergripande beskriver vad sm ska genmföras under en tlvårsperid. Planen pekar ut de åtgärder eller satsningsmråden i infrastrukturen sm ska genmföras för att utveckla ch vidmakthålla densamma. Vad gäller större investeringar tas årliga byggstartsbeslut. Andra planeringsprcesser bryter ner Natinell plan för transprtsystemet vad gäller vad ch framförallt hur åtgärder ch satsningar ska göras. Exempel är planläggning (fysisk planering) av investeringsbjekt, underhållsplanering ch årlig verksamhetsplanering. I dessa skeden av planering fattas beslut sm är av betydelse för den miljöpåverkan sm riskerar att uppkmma. Miljöbedömningen av Natinell plan för transprtsystemet kan inte föregå den planeringen. Tidigare erfarenheter ch försiktighetsprincipen blir vägledande. Osäkerheter beskrivs i miljöknsekvensbeskrivningen. Om miljöbedömningen identifierar kunskap av betydelse för miljöpåverkan i kmmande skeden, kmmer även detta att framgå i miljöknsekvensbeskrivningen. Gemensamma förutsättningar ch utgångspunkter för planen ch miljöbedömningen Detta kapitel beskriver de avgörande förutsättningar ch utgångspunkter sm finns för framtagandet av planen ch för genmförandet av miljöbedömningen av densamma. Här menas sådant sm är mer allmängällande såsm beslutade mål, ch sådant sm gäller mer specifikt för detta tillfälle såsm regeringens direktiv. 9
Transprtplitiska mål, miljömål ch andra mål Det övergripande transprtplitiska målet är att säkerställa en samhällseknmiskt effektiv ch långsiktigt hållbar transprtförsörjning för medbrgarna ch näringslivet i hela landet. Riksdagen har utöver detta beslutat m ett funktinsmål sm kpplar till tillgänglighet ch ett hänsynsmål sm kpplar till säkerhet, miljö ch hälsa. Funktinsmålet lyder: Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med gd kvalitet ch användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet. Transprtsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mt kvinnrs respektive mäns transprtbehv. De preciseringar sm antagits för funktinsmålets är dessa: Medbrgarnas resr förbättras genm ökad tillförlitlighet, trygghet ch bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transprter förbättras ch stärker den internatinella knkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inm ch mellan reginer samt mellan Sverige ch övriga länder. Arbetsfrmerna, genmförandet ch resultaten av transprtplitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transprtsystemet utvecklas så att det är användbart för persner med funktinsnedsättning Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transprtsystemet, ch vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kllektivtrafik, gång ch cykel förbättras. Hänsynsmålet lyder: Transprtsystemets utfrmning, funktin ch användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Vidare har dessa preciseringar antagits för hänsynsmålet: Antalet mkmna inm vägtransprtmrådet halveras ch antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 ch 2020. Antalet mkmna inm yrkessjöfarten ch fritidsbåtstrafiken minskar frtlöpande ch antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 ch 2020. Antalet mkmna ch allvarligt skadade inm järnvägstransprtmrådet ch luftfartsmrådet minskar frtlöpande. Transprtsektrn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genm en stegvis ökad energieffektivitet i transprtsystemet ch ett brutet berende av fssila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en frdnsfltta berende av fssila bränslen. Transprtsektrn bidrar till att det övergripande generatinsmålet för miljö ch övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa. Priritet ges till de miljöplitiska mål där transprtsystemets utveckling är av str betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 10
De två sista preciseringarna har direkt bäring mt miljökvalitetsmålen. De anger att transprtsektrn ska bidra till dessa. Förutm för klimat anges dck inte transprtsektrns beting i miljömålsuppfyllandet. Transprtsystemets bidrag är sen ej heller detsamma sm infrastrukturens bidrag. De 16 natinella miljökvalitetsmålen är antagna av riksdagen ch beskriver det tillstånd i miljön sm det svenska miljöarbetet ska leda fram till. Utöver natinella finns även reginala ch lkala miljökvalitetsmål. Generatinsmålet har till uppgift att ange inriktningen för den samhällsmställning sm behöver ske inm en generatin för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generatinsmålets lyder: "Det övergripande målet för miljöplitiken är att till nästa generatin lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljö- ch hälsprblem utanför Sveriges gränser. "Detta mål ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generatinsmålet ska vara uppfyllt till år 2020 1. Dessutm finns en mängd natinella såväl sm reginal ch lkala mål sm utgör utgångspunkter för framtagandet av planen, sm har bäring på miljö ch hållbarhet. Sådana mål kan till exempel handla m fördubbling av kllektivtrafik, reginförstring ch näringslivsutveckling. Prpsitin ch direktiv Regeringen redvisar i prpsitin 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden innvativa lösningar för stärkt knkurrenskraft ch hållbar utveckling förslag till inriktning på satsningar i transprtinfrastrukturen för tidsperiden 2018-2029. Här redvisas ckså det förslag till eknmisk ram sm för den tidsperiden uppgår till 622,5 miljarder krnr. Av den ttala eknmiska ramen föreslås att 333,5 miljarder krnr ska användas till utveckling av transprtsystemet. Vidare föreslås 125 miljarder krnr gå till drift, underhåll ch reinvesteringar av statliga järnvägar ch 164 miljarder till drift, underhåll ch reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet ch tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Investeringar i vissa väg- ch järnvägsprjekt, för de delar där kapitalkstnaden finansieras med inkmster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, har en föreslagen planeringsram på 52 miljarder krnr för tidsperiden 2010-2029. I prpsitinen anges följande pririterade samhällsutmaningar där transprtsystemet spelar en str rll: - Omställning till ett av världens första fssilfria välfärdsländer - Investeringar för ett ökat bstadsbyggande - Förbättra förutsättningarna för näringslivet - Förstärka sysselsättningen i hela landet - Ta höjd för ch utnyttja digitaliseringens effekter ch möjligheter 1 regeringens prpsitin 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål ch åtgärdsstrategier 11
- Ett inkluderande samhälle I prpsitin anges även ett förhållningssätt sm kpplar till hållbarhet: För att det övergripande transprtplitiska målet ska kunna nås måste funktinsmålet i huvudsak utvecklas inm ramen för hänsynsmålet. Därmed ska transprtsystemet bidra till en miljömässigt, eknmiskt ch scialt hållbar utveckling i alla delar av landet. I skrivande stund har, sm tidigare sagts, plandirektiv inte getts. Med tanke på de utmaningar för transprtsystemet sm angetts i den transprtplitiskaprpsitinen (se van) ch direktiven till inriktningsplaneringen (klimat) är en rimlig spekulatin att direktiven kmmer att fkusera på hållbarhet i vid mening ch att klimatfrågan kmmer att ha en framlyft psitin. I prpsitinen pekas dessutm att planeringen ska bygga på fyrstegsprincipen ch att stadsmiljöavtal kmmer att ingå. Aktuell kunskap Miljöbedömningen bygger på kunskap m tillståndet i miljön samt m transprtsektrns ch transprtsystemets betydelse för miljön. Vidare bygger miljöbedömningen på kunskap ch erfarenheter m effekter av de åtgärder sm nrmalt ryms inm en Natinell plan för transprtsystemet samt hur andra planeringsprcesser hanterar miljöfrågr. Planen innehåller åtgärder sm befinner sig i lika utredningsskeden. Därmed är ckså kunskapen m åtgärderna ch den miljöpåverkan sm kan antas uppkmma varierande. Miljöbedömningen utgår från såväl befintlig kunskap sm underlag sm tagits fram inm ramen för planarbetets förberedelser. Befintlig kunskap har sammanställts ch tillgängliggjrts för användning i planeringen. Exempel på ny kunskap sm tagits fram är tillstånds- ch bristbeskrivningar för bland annat lika miljömråden, samlade effektbedömningar (SEB) ch andra typer av bedömningar av effekter av planens lika åtgärder ch delar. Dessutm tas ny kunskap fram i samband med genmförandet av miljöbedömningen. Ett exempel är att ett urval av större investeringar analyseras djupare för att validera ch värdera den infrmatin sm finns i Samlade effektbedömningar. Aktuell kunskap presenteras i de Tillstånds- ch bristbeskrivningar sm inm ramen för planarbetet tas fram sm ett underlag för detsamma. Detta blir en del av eller underlagsrapprt till Trafikverkets förslag till Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029. Bedömningsgrunderna för miljöbedömningen ger ckså uttryck för aktuell kunskap. Exempel på utgångspunkter är Trafikverkets Årsredvisning 2, Trafikverkets miljörapprt 3 ch Trafikverkets Samlade planeringsunderlag 4, Trafikanalys Rapprt 2016:12 Uppföljning av de transprtplitiska målen 2016. Utöver det finns en mängd underlag ch samlad expertkunskap till grund för miljöbedömningen. 2 https://trafikverket.inek.se/se/%c3%a5rsredvisning-2 3 https://trafikverket.inek.se/se/milj%c3%b6rapprt 4 https://trafikverket.inek.se/se/samlade-planeringsunderlag 12
Miljöbedömningen Detta kapitel handlar specifikt m denna miljöbedömning ch är en beskrivning av övergripande angreppssätt. Syfte ch ambitin med denna miljöbedömning Sm knstaterats i behvsbedömningen mfattas denna plan av miljöbalkens 6 kap. m miljöbedömning av planer ch prgram. Ett viktigare skäl att göra en miljöbedömning är att miljöbedömningen är ett verktyg sm skapar förutsättningar för en plan sm i högre utsträckning tar hänsyn till miljön, bidrar till miljömålen ch bidrar till en mställning till ett hållbart samhälle. Det skälet överensstämmer med miljöbalkens syfte med miljöbedömningen sm är att integrera miljöaspekter i planen eller prgrammet så att en hållbar utveckling främjas. (6 kap. 11 MB) Ambitinen i detta arbete är att miljöbedömningen ska åstadkmma just detta. Övergripande principer för denna miljöbedömning En miljöbedömning ska dels beskriva planens miljöpåverkan, dels integreras i planarbetet i vid mening så att planen ch kmmande planeringssteg kan påverkas i miljövänligare riktning. Följande delar kan då identifieras: Integrera miljöhänsyn i planarbetet Beskriva knsekvenser av lika strategiska val/alternativ Föreslå skadeförebyggande åtgärder Ge vägledning till efterkmmande skeden Vi har denna gång valt att fkusera mer på prcessen än vad sm gjrts tidigare. Skälet är att det är i planeringsprcessen sm miljönytta huvudsakligen kan åstadkmmas ch att åstadkmma detta måste ju ses sm miljöbedömningens primära syfte. Tidigare planeringsmgångar har miljöbedömningen byggt på summering ch aggregering av de ingående delarnas miljöpåverkan. Men skgen består inte av bara träd ch alla träd är inte ens beskrivna i allt underlag. Fkus hamnar lätt på det sm enkelt kan kvantifieras ch på de i planen ingående större nyinvesteringarna, medan mindre förbättringsåtgärder ch inte minst vidmakthållande (underhåll) tenderar att behandlas mer styvmderligt. Det är betänkligt då dessa delar av planen dels har ett snabbare genmslag dels har en avsevärd miljöpåverkan, inte minst ptential till en psitiv sådan. Regeringen trycker på att 4-stegsprincipen ska ligga till grund för planeringsarbetet. Denna planmgång finns därför en uttalad ambitin att i högre grad bygga planen genm att hantera investeringar av lika strlek tillsammans med underhållsåtgärder för att få en ptimal effekt visavi identifierade brister. En sådan ambitin underlättar miljöfrågrnas integrering i planarbetet men ställer samtidigt nya krav på miljöanalys inm vidmakthållande (underhåll) samt trimningsåtgärder (mindre investeringar ch riktade 13
insatser). Båda dessa plandelar är samtidigt delprjekt i planarbetet ch gruppen sm arbetar med miljöbedömningen finns representerad i dessa delprjekt. Miljöbedömningens skilda rller Denna miljöbedömning har två lika beslutsfattande målgrupper. I Trafikverkets arbete med att ta fram ett planförslag är miljöbedömningens uppgift att synliggöra ch därmed möjliggöra att planförslaget utvecklas i en mer hållbar riktning där miljömål nås i en högre grad. Mttagare av underlag från miljöbedömningen är Trafikverket, sm beslutar m planförslaget. Det är en iterativ prcess. Miljöknsekvensbeskrivningen blir ett underlag till regeringen sm senare beslutar planen efter remiss av planen tillsammans med samråd m miljöknsekvensbeskrivningen. Det bör nteras att miljöknsekvensbeskrivningen inte görs på det slutgiltiga planförslag sm Trafikverket tar fram. För att det ska bli praktiskt genmförbart att samråda m miljöknsekvensbeskrivningen samtidigt sm planförslaget går på remiss, utgår miljöknsekvensbeskrivningen på en långt gången, men likväl någt tidigare versin av planförslaget. Det vill säga en srts versin 0.9 vilken kan kmma att innehålla vissa skillnader jämfört med det slutgiltiga planförslaget. Skillnader mellan denna versin 0.9 ch det slutgiltiga planförslaget sm kan antas medföra betydande miljöpåverkan kmmer då att påtalas men inte fullt ut analyseras. Miljöbedömningens avgränsningar I detta kapitel beskrivs miljöbedömningens avgränsningar i tid, rum ch sak. Den senare innefattar såväl avgränsning av miljöaspekter sm avgränsning av planen. Gegrafisk avgränsning Miljöbedömningen avser miljöpåverkan ch effekter inm Sveriges gränser. Det finns miljöpåverkan sm har ett influensmråde utanför Sverige. Ett exempel är klimatpåverkande utsläpp sm då relateras till Sveriges utsläppsmål. Avgränsningen i rum varierar mellan miljöaspekterna. Vissa miljöaspekter är begränsade till den påverkan sm sker i direkt anslutning till den statliga natinella infrastrukturen. Andra miljöaspekter har en reginal, natinell eller till ch med glbal betydelse. I avgränsningen behöver influensmrådet sm bedöms vara så pass strt att även indirekta ch kumulativa effekter kan beskrivas. Samtliga aspekter bedöms på en systemnivå, det vill säga på en samlad natinell nivå. Miljöpåverkan i annat land Enligt Esbknventinen ch 6 kap. 15 miljöbalken ska samråd ske med de grannländer där planen eller prgrammet bedöms ha en betydande miljöpåverkan. Trafikverket avser göra en bedömning m planen kan ha en miljöpåverkan i andra länder sm kan anses 14
betydande, baserat på hur planens åtgärder påverkar transprter i andra länder. Infrmatin m den miljöpåverkan sm kan uppstå meddelas Naturvårdsverket sm är den myndighet sm handlägger samråd m gränsöverskridande miljöpåverkan, för beslut m sådant samråd ska äga rum. Tidsmässig avgränsning Miljöbedömningens tidsmässiga avgränsning med avseende på vilka åtgärder sm ska bedömas är densamma sm planens, det vill säga effekten av åtgärder sm planeras att genmföras från år 2018 till ch med år 2029. För den miljöpåverkan sm planen ger upphv till är jämförelseåret 2040. Skälet till detta är att planens effekter till viss del kmmer uppstå efter planperidens slut. Det är därför viktigt att fånga även de miljöeffekter sm sker efter planperidens slut. Skälet till att just år 2040 väljs är att den effektbeskrivning sm görs av planen sm helhet har 2040 sm referensår. Trafikalt utfall är ett viktigt underlag för miljöbedömningen ch effektbeskrivningen. Det innebär att planens effektbedömning ch miljöbedömning utgår från samma underlag. Dck kan planen ge effekter även brtm år 2040. För vissa miljöaspekter kan referensåret skilja sig, ch det framgår i så fall i bedömningsgrunden. År 2040 kmpletteras med ett krtare perspektiv till år 2024. Skälet till detta är att åtgärder kpplade till trimning eller vidmakthållande kan verkställas betydligt tidigare i planperiden vilket leder till att dess miljöeffekter uppkmmer på krtare sikt. Redvisningen av effekter sker på krt sikt 2024, medellång sikt 2029 ch lång sikt 2040. Det senare är det tidsperspektiv sm ges störst fkus, av de skäl sm anges van. Miljöaspekter Miljöbedömningen innefattar miljöbalkens miljöaspekter (6 kap. 12 p. 6 MB). I framtagna bedömningsgrunder preciseras ch avgränsas dessa aspekter vad gäller relevans för transprtsystemet ch för planen. Bedömningsgrunderna är därför en del av detta underlag för samråd. Miljöaspekterna är i några fall uppdelade i delaspekter. Anledningen till detta är vissa aspekter applicerade på transprtsystemet rymmer väsensskilda skilda delar, vilka tjänar på att lyftas fram var för sig i bedömningen. Ett exempel är aspekten Människrs hälsa sm är uppdelad i tre lika perspektiv av hälsa sm är mest relevanta för transprtsystemet: buller ch vibratiner, aktivt resande ch trafiksäkerhet. Miljöaspekterna är srterade i fkusmråden för att underlätta för den läsare sm är mindre bevandrad i miljöterminlgi vilket bedöms öka miljöbedömningens genmslag i planeringsprcessen. De tre fkusmråden Trafikverket använde förra planmgången har utökats med ett fjärde samt delvis getts andra namn. 15
Figur 2. Aspekter ch delaspekter, deras kppling till fkusmråden samt sammanslagning av de 14 aspekterna till ti miljöbedömningsgrunder. Bedömningsgrunder Trafikverket tg 2012 fram ti stycken Förslag till miljöbedömningsgrunder sm innefattar miljöbalkens 14 miljöaspekter. Bedömningsgrunderna vidareutvecklas i samband med miljöbedömningen av Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029. Utkast på reviderade bedömningsgrunder ch ett sammanhållande dkument Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna är en del av underlag för samråd m avgränsning ch återfinns på Trafikverkets hemsida. Anledningen till att bedömningsgrunderna är en del av samrådsunderlaget är att det i dessa görs en avgränsning av aspekten till vad sm bedöms vara relevant för transprtsystemet ch för en natinell plan för transprtsystemet. Bedömningsgrunder ch de allmänna utgångspunkterna kan revideras utifrån inkmna samrådssynpunkter eller nya förutsättningar sm uppkmmer under tid för samråd eller under planframtagandet. Miljöbedömningsgrunder ch allmänna utgångspunkter blir en del av metdbeskrivning för miljöbedömningen. I dkumentet Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna beskrivs de allmänna utgångspunkterna för användningen av bedömningsgrunderna, såsm syften ch tänkt användning av bedömningsgrunder samt gemensamma förutsättningar för dessa. Revideringen av bedömningsgrunderna kan sammanfattas med en ambitin att de i högre grad ska anpassas till användning specifikt för miljöbedömning av en Natinell plan för transprtsystemet. En annan utgångspunkt är att bedömningsgrunderna kan utgöra en metdbeskrivning sm beskriver systematiken i bedömning ch ger transparens för utmstående. 16
Ansatsen är att miljöbedömning är målledd. Mtivet till detta är att inte stanna i hur tillståndet i miljön utvecklas, utan sätta utvecklingen i relatin till den utveckling sm önskas, till exempel utryckt i miljökvalitetsmålen. En målledd bedömning är inte prblematisk då miljökvalitetsmål ch andra samhällsmål, sina preciseringar till trts, vanligtvis är påfallande generella vad gäller kpplingen till transprtsystemet. Ett beting för transprtsystemets del i måluppfyllandet finns sällan ch vad gäller planens delbeting i detta, saknas det helt. Bedömningsgrunderna är således ett stöd för en målledd bedömning. Sm stöd för att avgöra måluppfyllelse innehåller bedömningsgrunderna indikatrer, vilka är en blandning av typen tillstånds-, plan- ch måluppfyllelseindikatrer. Miljöbedömningen mfattar en beskrivning av måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen (6 kap. 12 p. 5 MB). Bedömningen är en riktningsanalys av måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen ch deras preciseringar. Denna bedömning görs mt 14 av de 16 miljökvalitetsmålen. Det två miljökvalitetsmål sm avgränsas brt är Skyddande znskikt ch Säker strålmiljö då de inte bedöms beröras av planen. Övriga miljökvalitetsmål berörs av planen i en varierande grad. För att bättre kunna beakta miljökvalitetsmålen ch ta annan miljöhänsyn i planarbetet kmmer miljökvalitetsmålen att peratinaliseras till planmål. Om dessa planmål endast används i miljöbedömningen eller blir mål sm beslutas av planrganisatinen ch blir gemensamma förutsättningar för planframtagandet är än så länge inte avgjrt. Mål sm beslutas av planrganisatinen ges en högre legitimitet ch på så sätt en mer framträdande rll. Framtagandet av mål för planen, inklusive miljömål, görs i ett senare skede när direktiv ch andra förutsättningar är kända för Trafikverket. Indirekta ch kumulativa effekter Nedan beskrivs ett antal typer av kumulativa ch indirekta effekter samt hur dessa avses att hanteras. Sådana effekter är en utmaning att hantera ch synpunkter tas tacksamt emt. Samverkande/kumulativa effekter Kumulativa effekter mellan lika miljöaspekter beskrivs i miljöknsekvensbeskrivningen. Samverkande effekter mellan lika åtgärder inm planen försöker fångas genm underlag på åtgärders lkalisering. Att fånga samverkande effekter med andra planer, såsm länsplaner, är mycket svårt då kunskap m dessa i regel saknas. Resnemang m sådana effekter kan föras i miljöknsekvensbeskrivning då sådana uppmärksammas. Sekundära/indirekta effekter En uppenbar indirekt effekt är miljöpåverkan sm uppstår av den förändrade trafik sm planens åtgärder ger upphv till. Miljöbedömningen mfattar sekundära effekter av trafikförändringar. Det finns andra indirekta effekter (sekundera, tertiära sv.) sm är svåra att bedöma. Ett exempel är att en infrastrukturåtgärd leder till explatering sm i sin tur ger miljöpåverkan. Miljöbedömningen avser inte att kvantifiera dessa. Men då de finns ch är av betydelse kan resnemang föras m dessa. 17
Miljöbedömningens fkus Miljöbedömningen har sm målsättning att möjliggöra att planen går i en mer hållbar riktning. Därför bör miljöbedömningen fkusera på de aspekter/delaspekter där planens utfrmning ch innehåll är av större betydelse. Vidare bör miljöbedömningen fkusera på de delar av planen sm bedöms ha större ptential att medföra psitiv eller negativ miljöpåverkan, större ptential att bidra/mtverka till måluppfyllelse samt större ptential att bidra/mtverka till mställningen mt ett hållbart samhälle. Vidare gäller att miljöbedömningen bör identifiera ch fkusera på de val i planeringsprcessen sm är av betydelse för detta. Fkus aspekter ch delaspekter I miljöbedömningsgrunderna görs en avgränsning av aspekterna till vad sm bedöms relevant för transprtsystemet i allmänhet ch i synnerhet till Natinell plan för transprtsystemet 2018-2029. Med syfte att ytterligare fkusera miljöbedömningen görs en priritering av aspekter ch delaspekter där ett urval av aspekterna/delaspekterna ges en högre betydelse i miljöbedömningen. Dessa aspekter/delaspekter ska därmed analyseras djupare. De aspekter/delaspekter sm ges en lägre priritet är inte avgränsade brt ur miljöbedömningen. De är så betydelsefull att de inte kan avgränsas brt helt ch hållet, men de analyseras ch beskrivs mer övergripande. Kriterier för priritering av en aspekt är kpplingen aspekten har till: 1. Transprtsystemets ch utvecklingen av transprtsystemet 2. Statlig transprtinfrastruktur 3. Vad sm kan uppnås inm ramen för natinell plan för transprtsystemet 4. Möjligheter sm Trafikverket har att utfrma planen 5. I vilken mfattning aspekten hanteras bättre på annat sätt eller i annat skede av planeringen Kriterierna är inte rangrdnade, men rdningen illustrerar en nedtrattning för att identifiera aspekter/delaspekter där det finns en större möjlighet att påverka desamma. Pririteringen aspekter/delaspekter bygger alltså på vilken möjlighet sm planen ch därmed miljöbedömningen har att påverka utvecklingen av dessa. Figur 3 presenterar en priritering av aspekter/delaspekter utifrån deras relevans enligt nämnda kriterier. Aspekter/delaspekter delas in i två lika grupper A ch B. Miljöpåverkan på de aspekter/delaspekter sm ges en lägre betydelse analyseras inte lika grundligt sm de sm ges högre betydelse. De beskrivs heller inte lika utförligt i MKB. Det övergripande mtivet är att hushålla med resurser för att fkusera dessa där det finns störst ptential att skapa nytta. 18
Grupp A Aspekter/delaspekter sm ges högre betydelse i miljöbedömningen Klimatfaktrer Människrs hälsa Bilgisk mångfald, Växtliv, Djurliv Annat kulturarv Vatten/dricksvatten Mark/förrenade mråden Beflkning Grupp B Aspekter/delaspekter sm ges lägre betydelse i miljöbedömningen Vatten/flöden ch nivåer Vatten/eklgiska värden Luft Materiella tillgångar Frn- ch kulturlämningar Bebyggelse Landskap - frm ch rumslighet Mark/skyddsvärda mråden Figur 3. Uppdelning av aspekter ch i vissa fall delaspekter utifrån deras betydelse i miljöbedömningen. Fkus planens delar Grunden för bedömning är att planens miljöpåverkan uppstår från: de fysiska åtgärder sm planen innehåller, ch den trafik sm är en effekt av planens åtgärder (förändrat trafikarbete ch fördelning mellan trafikslag, färdsätt, i gegrafi ch i tid). I åtgärdsplaneringen har framtagande av underlag bedrivits i en struktur där planen delats upp i beståndsdelar, sm dessutm sker i flera led. I framtagandet av ett planförslag kmmer sannlikt en liknande struktur att användas. Miljöbedömningen använder sig av denna struktur för att identifiera de beståndsdelar sm miljöbedömningen bör fkusera på. Detta är en avgränsning av planens innehåll. För att exemplifiera används trimningsåtgärder (det vill säga mindre investeringar) sm är en del av utvecklingsanslaget. Här identifieras de typer av trimningsåtgärder sm generellt sett har en mfattande psitiv eller negativ påverkan på aspekterna. Fkusering av planens delar utgår från följande två principer. 1. Miljöbedömningen bör fkusera på de beståndsdelar av planen sm riskerar medföra påverkan på aspekter/delaspekter, särskilt de aspekter/delaspekter sm getts högre betydelse (grupp A) 2. Miljöbedömningen bör fkusera på de beståndsdelar i planen där det finns större möjligheter att påverka planens innehåll av dessa, ch därmed större möjlighet att påverka det planförslagets miljöpåverkan Detta medför att vissa av planens beståndsdelar kmmer att analyseras mer ingående. De blir ckså ett fkus på dessa i arbetet med att ta fram planen, utifrån deras ptentiella miljöpåverkan. 19
Miljöbedömningens genmförande I detta kapitel finns en beskrivning av tänkt genmförande av miljöbedömningen. Sm stöd i genmförande av bedömning används bedömningsgrunderna vilka beskrivs van. Referensalternativ Miljöknsekvensbeskrivningen ska innehålla En beskrivning av miljöförhållandena ch miljöns sannlika utveckling m planen, prgrammet eller ändringen inte genmförs (6 kap. 12 p. 2 MB). För att göra en sådan beskrivning definieras ett referensalternativ. Referensalternativet innebär i detta fall utvecklingen i transprtsystemet m planen inte beslutas. Det är en teretisk situatin sm innebär att nuvarande plan (2018-2029) frtsätter att genmföras. Samt att den skrivs fram till planförslagets slutår 2029, ch i förlängningen till 2040. Med andra rd, en situatin planen förutan. Det skulle innebära att: - De namngivna nyinvesteringar sm ligger i nuvarande plan genmförs men inga nya tillkmmer - Medel för mindre förbättringar (trimning, miljöåtgärder) ch fördelningen dem emellan framskrivs ch kmmer att vara desamma - Underhåll framskrivs ch kmmer att bedrivas i samma mfattning sm i nuvarande plan ch med samma inriktning Skälet att inkludera tillkmmande trimningsåtgärder när nya större investeringar exkluderas är att de förstnämnda ej pekats ut sm bjekt utan endast sm ramar. För underhåll räknas med en framskrivning av tidigare plan av samma skäl. Vad gäller underhåll så inkluderas tillkmmande underhåll för de investeringar sm tillkmmer under planperiden. Detta innebär att skillnaden mellan plan ch referensalternativet generellt kmmer att vara mycket liten den första halvan av plantiden vad gäller de större investeringarna, då skillnaderna visar sig först då de nya börjar förverkligas (ftast i slutet av planperiden). Effekten av mindre investeringar kmmer att visa sig snabbare. Effekter av skillnader i vidmakthållande, det vill säga ett förändrat drift ch underhåll, visar sig i princip redan under de första åren av planen. Detta sagt med reservatin för att det kan tänkas kmma in nya stra prjekt i planen sm dessutm läggs tidigt i densamma. Att planförslaget jämförs med referensalternativet innebär självklart att det är den delen av planförslaget sm skiljer sig åt jämfört med nuvarande plan sm bedöms. Det är alltså planförslagets nyheter sm tydliggörs. Därmed går det att dra slutsatser m det sker en riktningsförändring i denna planen jämfört med tidigare. Har det skett en förändring i planeringen avseende miljö- ch hållbarhetsfrågrna? Hur förhåller sig denna förändring mt mål sm finns? Syns en trend i infrastrukturplaneringen? Rimliga alternativ för att nå planens syfte Trafikverket vill i avgränsningssamrådet speciellt uppmärksamma prblematiken m alternativhantering. Att identifiera ch generera rimliga alternativ är en utmaning utifrån 20
de förutsättningar sm ges i detta fall menar vi, ch är tacksamma för förslag sm kan hjälpa till att lösa detta metdiska dilemma. I miljöbalkens 12 6 kap. föreskrivs att rimliga alternativ med hänsyn till planens, prgrammets syfte ch gegrafiska räckvidd skall ckså identifieras ch bedömas. Vidare står i Naturvårdsverkets allmänna råd m miljöbedömningar av planer ch prgram (NFS 2009:1) att Med rimliga alternativ bör avses både alternativa planer ch prgram ch lika alternativ inm ramen för en plan eller ett prgram. Sm beskrivits inledningsvis är planen ett av flera steg i en fyrårig planeringscykel vars syfte är att föreslå en plan sm bäst svarar upp mt givna direktiv ch användning av anvisade medel. Det vill säga en plan med den ptimala mixen av åtgärder för att åstadkmma detta. Vad är i så fall ett rimligt alternativ till att ta fram den ptimala mixen utifrån givna förutsättningar? Med tanke på att planen är så mfattande ch kmplex, samt att den föregås av andra planeringssteg, är vår slutsats att det, utifrån givna förutsättningar inte är rimligt att utarbeta ett kmplett alternativ till planen. Åtminstne inte m alternativ med samma upplösning avses. Ambitinen är att miljöbedömning ch övrigt planarbete tillsammans hanterar krav på rimliga alternativ inm ramen för planförslaget. Generering av rimliga alternativ bör ske sm en integrerad del av planframtagandet. Inriktningen ska då vara att identifiera speciellt viktiga vägval i planarbetet, utarbeta rimliga alternativ sm miljöbedöms, samt beskriva skälet till valet sm gjrdes ch beskriva knsekvensen av ett annat val. Ett exempel på sådant vägval är lika fördelning mellan ch inm ptter, det vill säga budgetpster. Ett annat exempel är lika fkus inm underhåll. Tillkmmande större investeringarna är en del av planen med ytterst begränsade frihetsgrader. De är fta utpekade i direktiven, vilket minskar möjligheter att utarbeta alternativ. Innehåll ch detaljeringsgrad För att kunna fkusera på det sm har störst betydelse ur miljösynpunkt behöver mfattning ch detaljeringsgrad begränsas (avgränsningar beskrivs van). Detsamma gäller med innehåll ch detaljeringsgrad. Dessa ska vara rimliga med tanke på planens detaljeringsgrad (6 kap. 13 p. 2 MB). Planen är mfattande ch består av många delar sm är lika långt gångna planeringsmässigt. Planen byggs sm ett pussel av många beståndsdelar. Planens samlade miljöeffekter däremt, kan sm beskrivs nedan, däremt inte summeras ihp av dess delar. Det är lätt att förlra sig i detaljer ch att förledas till att tr att planens effekter är lika med summan av (de mätbara!) effekterna av delarna. Den infrastruktur sm planen innehåller är dels en ringa del av den infrastruktur sm redan finns, dels växelverkar det nya med det befintliga till en helhet sm ej kan fångas av delarna. Intrång rsakade av infrastruktur kan relativt enkelt kpplas till ny infrastruktur ch reinvestering i befintlig infrastruktur kan relativt enkelt fångas men planens systemeffekter måste fångas på annat vis. 21
Ett viktigt exempel på detta är att få fram planens samlade trafikala effekter (trafikgenerering ch fördelning mellan lika trafikslag ch färdsätt). Detta är ett centralt underlag för att kunna bedöma planens betydelse för flera av miljöaspekterna (till exempel klimat, beflkning ch luft). Osäkerheter Osäkerheter i miljöbedömningen kan tänkas uppkmma på flera håll i bedömningskedjan. Då miljöbedömningen utgår från den kunskap sm finns tillgänglig eller sm tas fram i samband med miljöbedömningen, så är bedömningen högst berende av att de underlagsdata sm ligger till grund för bedömningen är relevanta ch av bra kvalitet. Bristande kvalitet kan vara i frm av säkerheter gällande såväl kvantiteter sm tidsperider, effektsamband ch gegrafiska utbredningar. En annan väsentlig säkerhetsfaktr är i vilken mfattning planförslaget påverkar trafikarbetets strlek ch fördelningen mellan trafikslag. Bedömningen av effekter kpplade till miljöaspekterna luft, klimat ch buller är mycket berende av dessa underlagsdata. Inte alla av planens åtgärder har kända samband mellan åtgärd ch effekter för trafiken. En analys av planens lika åtgärder eller typer av åtgärder görs under planarbetet, vilket blir ett viktigt underlag för miljöbedömningen. Otydliga natinella målbilder kring vissa aspekter, exempelvis buller, kan leda till säkerheter gällande effekter av planförslaget. Genmförandet av riktade miljöåtgärder har fta planerats till senare delen av planperiden ch det finns därför risk för att planerade åtgärder skjuts på framtiden till nästa planperid. När faktiska effekter är svåra att bedöma kan bedömningen behöva riktas in på utvecklingstendenser i lika avseenden. En säkerhet sm är viktig att påpeka är att miljöknsekvensbeskrivningen inte görs på det slutgiltiga planförslag sm Trafikverket tar fram, utan på en någt tidigare versin. (rsaken till det beskrivs van). Hur str skillnaden kmmer vara mellan utkast ch slutgiltigt förslag är klart, men kmmer att påtalas i miljöknsekvensbeskrivningen. 22
23
Trafikverket, 781 89 Brlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefn: 0771-921 921, Texttelefn: 010-123 99 97 www.trafikverket.se