Session 5 - Lärande, lärandemål och bedömning Fredag Jenny Magnusson & Hanna Sveen - Södertörns högskola Handledning av examensarbeten på lärarutbildningen Jag och Hanna Sveen skulle vilja presentera några preliminära resultat från en pilotstudie som kommer från vårt forskningsprojekt om handledning av examensarbeten på lärarutbildningen. På grund av att det inte förekommer så mycket forskning om handledning av självständiga arbeten och på grund av att den forskning som finns framförallt består av intervjustudier som rör uppfattningar har vi för avsikt att studera autentisk handledningsinteraktion. Projektets syfte är att studera handledningsstrategier i det som vi kallar handledningspraktiken, i vilken vi inkluderar olika aktiviteter såsom handledningssamtal, mailinteraktion och textkommentering. Vi är ute efter att dokumentera handledningsprocessen som helhet med inspelningar och textinsamling. Syftet är sedan att beskriva och analysera olika (lärande)strategier som handledare och student använder sig av, hur de ser ut, hur de förhåller sig till varandra och hur de skiljer sig åt utifrån olika tidpunkter i processen och utifrån olika former av interaktion (mail, textkommentarer, handledningssamtal). Vi har för avsikt att presentera några exempel på strategier som vi har kunnat identifiera i den pilotstudie vi har gjort.
Johan Christensson - Stockholms universitet Hur påverkas utbildningsdeltagare av en klarspråksutbildning på Skatteverket? Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar? Arbetet genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial som analyseras tematiskt. Två nedslag i observationsmaterialet analyseras också genom att identifiera skrivdiskurser hos utbildningsdeltagare och utbildningsledare, ur vilka en tänkbar språksyn och klarspråksbild kan härledas. Resultatet visar att utbildningsdeltagarnas inställning till klarspråk i princip är oförändrad efter utbildningstillfället. Detta förklaras bland annat av skrivdiskursanalysen, som belyser att utbildningsdeltagare och utbildningsledaren har en relativt likartad klarspråksbild de likställer båda genom genrediskursen klarspråk som en fråga om mottagaranpassning, en syn som normativa klarspråkskällor också delar. Resultatet visar också att utbildningsdeltagarnas förväntningar härrör ur begränsad information om utbildningens innehåll och kan beskrivas som förväntningar om textrespons, praktiskt textarbete och diskursrespekt. Textresponsen orsakar diskussioner som kan härledas till motsättningar mellan diskursgemenskaper och approprieringsproblematik, samtidigt som praktiskt textarbete inte alls förekommer. Den förväntning som upplevs som positivt motsvarad av samtliga utbildningsdeltagare är diskursrespekt, någonting som också leder till ett generellt positivt intryck av utbildningstillfället från deltagarnas sida. Diskursrespekt är enligt resultatet en viktig komponent för att skapa en positiv attityd till en klarspråksutbildning.
Ann-Christin Randahl - Södertörn och Örebro Text i rörelse; gymnasieelever skriver i fysik och svenska I mitt pågående avhandlingsarbete följer jag åtta elever på det naturvetenskapliga programmet i deras arbete med två olika texter ; en inom fysikämnets och en inom svenskämnets ram. Jag är främst intresserad av vad som händer från det att eleverna får instruktionen för en skrivuppgift, till dess texten lämnas in. Några frågor jag ställer är vilka resurser eleverna tar i bruk i sitt skrivande, vilken kontext som omger skrivandet och om arbetet med texten skiljer sig åt mellan de båda ämnena och mellan individer. Elevernas skrivprocess försöker jag bland annat fånga genom att de filmar sig själva i hemmet under arbetet med texten. I materialet kan jag följa hur olika skrivaktiviteter avlöser varandra och hur instruktioner, anteckningar, läroböcker och andra källor kommer till användning. Jag ser även hur föräldrar läser och samtalar om texten och hur skolskrivande och fritidsskrivande flätas samman. Dessa videoinspelningar används också som underlag för intervjuer med eleverna. Själva texten skriver eleverna i ett Google-dokument, där olika versioner sparas automatiskt. På så sätt kan jag följa hur texten växer fram och tar form. Genom att komplettera inspelningar, intervjuer och texter med klassrumsobservation hoppas jag kunna undersöka dessa textkedjor ur ett elevperspektiv. Några försiktiga slutsatser i början av studien ger en bild av en dialog elevtext, där såväl texten i sig som kontexten för skrivandet är i ständig rörelse.
Inger Lindberg - Stockholms univeristet Felande länkar; om identifikation av lexikal kohesion i andraspråket Halliday och Hasan redogör i sin klassiska bok Cohesion in English (1976) kortfattat för lexikal kohesion, dvs. den sammanlänkande eller kohesiva effekt som de semantiska relationerna mellan orden i en text bidrar till. Lexikal kohesion står enligt flera forskare (Hasan 1984, Hoey 1991) för mellan 40 och 50 procent av de kohesiva länkarna i en text. På andraspråket har man sällan tillgång till lika många ord eller till lika många betydelser av en och samma ordform som vid läsning på förstaspråket. För andraspråksanvändare kan luckor i vokabulären på andraspråket och svagare utvecklade lexikala nätverk därför ge en sämre beredskap också för identifikation av lexikala länkar. Det kan resultera i svårigheter att förstå både hur enskilda ord ska tolkas och relateras till andra ord i texten och hur texten hänger ihop på ett mer övergripande plan. Betydelsen av andraspråkselevers lexikala begränsningar för identifikation av lexikala samband och förståelse av övergripande sammanhang i text står i fokus för en delstudie inom projektet Mätning av ordförråd i andraspråket, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2009-2011 (Johansson Kokkinakis & Lindberg 2009). Syftet med projektet är att utveckla webbaserade diagnostiska instrument för mätning av olika typer av lexikal kunskap med anknytning till skolrelaterat språk. Utgångspunkten för den studie som presenteras här är att förmåga att identifiera lexikala samband i text är en nödvändig förutsättning för en djupare läsförståelse och därmed också för framgångsrik kunskapsutveckling i olika ämnen. Mot bakgrund av tidigare forskning kring lexikal kohesion och dess betydelse för läsförståelse diskuteras i detta föredrag tänkbara modeller för utformningen av verktyg för diagnostisk bedömning av skolelevers förmåga att identifiera lexikala samband i läromedelstexter från grundskolans senare år.
Gudrun Svensson - Linnéuniversitetet Lärares attityd vid språk- och kunskapsutveckling i ett flerspråkigt klassrum Denna pilotstudie ingår i forskningsprojektet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum, Linnéuniversitetet, med syfte att finna undervisningsmetoder med god genomslagskraft för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Cummins 1996). Studien utgår från en klass i årskurs 4 med i stort enbart flerspråkiga elever. Den språkliga nivån är mycket varierande, och vid föregående års nationella prov låg klassens resultat långt under riksgenomsnittet. Vid övergången till årskurs 4 var eleverna okoncentrerade och splittrade, och klassens två nya lärare beslöt att använda högläsning av skönlitteratur som bas för sin undervisning. Avsikten med högläsningen är att fånga elevernas intresse, få dem att lära sig lyssna och fokusera samt att använda den som bas för kunskapsförmedling inom olika arbetsteman. Materialet består av inspelningar, klassrumsobservationer och elevproducerat material med utgångspunkt från de aktiviteter som försiggår omkring högläsningen, dvs. lärarens interaktion och diskussionsupplägg, tankekartor, bildvisning och tavelanvändning. Studien visar hur makt och inflytande (Janks 2009) i klassrummet återspeglas i elevtexternas innehåll och uttryckssätt. Exempelvis visar undersökningen att om läraren skriver stödord på tavlan lyfter eleverna fram till synes obetydliga episoder i berättelserna där dessa ord förekommer medan andra och mer uppenbart dramatiska kan få stå tillbaka. Likaså tycks lärarens interagerande under själva högläsningen påverka vilket innehåll som återges i texterna. Cummins, Jim. 1996. Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education 2000. Janks, Hilary. 2009. Literacy and Power. Routledge
Liss Kerstin Sylvén - Göteborgs universitet Språk, undervisning och lärande? I det Vetenskapsrådet finansierade longitudinella projektet CLISS (Content and Language Integration in Swedish Schools) arbetar en grupp av forskare för att ur så många perspektiv som möjligt belysa undervisningsspråkets betydelse för undervisning och lärande. I projektet följer vi elever (N = 200) dels på ett vanligt program där undervisningen sker på svenska och engelska är ett separat ämne och dels på program där engelska är undervisningsspråk i flera ämnen, s.k. CLIL-undervisning (Marsh, 2001). Huvudsyftet med studien är att följa elevernas genom deras treåriga gymnasietid med fokus på hur deras skriftliga akademiska språk (Coxhead, 1998) utvecklas, såväl på svenska, som är de flesta elevers förstaspråk, som på engelska. I detta paper beskrivs studien i sin helhet, dels genom att beskriva själva designen, och dels genom att presentera deltagande forskare och deras individuella ingångar i projektet. Dessutom kommer några preliminära resultat från de initiala datainsamlingarna att kunna presenteras på ett övergripande plan och även nedbrutet på CLIL och icke-clil samt kön. Faktorer som bedöms viktiga för individers språkinlärning, bl a motivation (Dörnyei, 2005) och extramural engelska (Sundqvist, 2009), och som är del av studien i sin helhet, kommer att diskuteras ingående. References Coxhead, A. (1998). An Academic Word List. Occasional Publication Number 18, LALS. Victoria University of Wellington, Wellington, New Zealand. Dörnyei, Z. (2005). The Psychology of the Language Learner. Mahway, NJ: Lawrence Erlbaum Associates Inc. Marsh, D. (Producer). (2001, October 14, 2011). The CLIL Compendium. Retrieved fromhttp://www.clilcompendium.com/index.html Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: Out-of-school English and its impact on Swedish ninth graders' oral proficiency and vocabulary. PhD, Karlstad University Studies, 2009:55, Karlstad. Retrieved fromhttp://kau.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:275141.