Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012



Relevanta dokument
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Swedbank AsienAnalys Nr december 2012

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Tio år efter finanskrisen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Månadskommentar oktober 2015

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Budgetprognos 2004:4

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Swedbank Östersjöanalys Nr Dec 2011

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

4 Den makroekonomiska utvecklingen

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2006

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Konjunkturindikatorer 2015

Månadsrapport december 2009

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA

Konjunkturläget December 2011

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp Ansvarig lärare: Anders Edfeldt ( ) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Swedbank Economic Outlook

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

Konjunkturrapport Q3-2014

Småföretagsbarometern

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

Månadskommentar januari 2016

Västernorrlands län. Företagsamheten Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Flyktingkrisen - en stor utmaning för arbetsmarknad och ekonomisk politik

Quick FX Update. Konsumentförtroende driver upp dollarn köp USDSEK. Valutaanalys. Swedbank Markets. Sammanfattning och slutsatser.

Nyckeltal 2010 (prog.)

Agenda. 1. Inledning: Fler jobb gör Sverige starkare 2. Det ekonomiska läget. 3. Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

Tillväxt och konjunkturer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

70 procents sysselsättning år 2025

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

AVMATTNING MEN INGEN KOLLAPS TROTS FINANSIELL ORO

Hur skapas tillväxt lokalt? Svensk Tillväxtstrategi Akademi Norr 15 december 2011 Roland Lexén

Transkript:

Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 Polen Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi en nedväxling till 2,7 % i år och 3,2 % nästa år. Svagare export, lägre investeringar och en stigande arbetslöshet dämpar den inhemska efterfrågan. Krisen i eurozonen underlättar regeringens beslut att skjuta EMUinträdet på framtiden. Även om konvergenskriterierna sägs kunna uppfyllas 2015 är det inte sannolikt att zlotyn knyts till euron i ERM2 under 2013. Krisen i eurozonen riskerar dämpa tillväxten och försvåra budgetkonsolideringen. Ytterligare åtgärder krävs därför för att få ned det strukturella budgetunderskottet till 0,5 % av BNP 2015. Viktigt för Polens konkurrenskraft på längre sikt är att öka förädlingsvärdet i produktionen genom ökade satsningar på innovation och ny teknologi, utbildning och infrastruktur. Att öka deltagandet på arbetsmarknaden bör också stå högt upp på reformagendan. Det finns flera anledningar att tala om Polen Den 1 januari i år lämnade Polen över ordförandeskapet i EU till Danmark efter en hektisk höst. Å ena sidan kunde Polen stoltsera med att klarat den globala recessionen och finanskrisen bättre än många andra länder, men å andra sidan medförde utanförskapet gentemot euroländerna en svårighet att leda regionen med alla dess problem. Eurozonens kris har samtidigt medfört att Polen skjuter medlemskapet på framtiden, även om grytan hålls kokande genom att de närmaste åren även fortsättningsvis används till att uppfylla konvergenskriterierna. Istället för att fokusera på om Polen klarar av att vara medlem i EMU, ställer nu landet frågan vad eurozonen behöver göra för att attrahera Polen som ny medlem. Självförtroendet är högt och insikten om landets betydelse stor. Polens självförtroende har stärkts Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 7740 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730, ISSN 1103-4897

Nyligen har Kinas avgående premiärminister Wen Jiabao besökt Polen, och Kina ser alltjämt Polen som ett av länderna som underlättar vägen in i Öst- och Centraleuropa. Här finns stora investeringsbehov, men även en stark hemmamarknad som hjälpt landet hålla uppe konjunkturen under osäkra omvärldsförhållanden. Nu ökar riskerna även för den polska ekonomin läget försvagas men fortfarande är utsikterna relativt goda. Konjunkturen dämpas alltjämt hygglig tillväxt Flera faktorer bidrog till att Polens ekonomi inte likt andra länder krympte under krisen 2008-2009. Vid ingången till omvärldskrisen hade finanspolitiken gjorts mer expansiv, vilket höll hushållen på gott humör. Den flytande valutan, zlotyn, försvagades kraftigt och gav stöd åt exportindustrin. En flexibel arbetsmarknad, låg skuldsättning och en förhållandevis stabil finanssektor bidrog också till att tillväxten höll sig på plussidan. Vidare var bidragen från EU:s strukturfonder betydelsefulla för att hålla liv i investeringarna. En mix av faktorer förklarar Polens motståndskraft under krisen Viktigt är också att Polens ekonomi är mindre utlandsberoende än många andra mindre EU-länder. Exportsektorn är mindre inriktad på insats- och investeringsvaror, och jordbruket är alltjämt viktigt. Nära 13 % av arbetskraften arbetar i jordbruket, även om sektorn endast svarar för ca 3,5 % av BNP. Därmed har Polens export inte varit lika utsatt för svängningar som t ex den svenska eller finska exporten. Polens BNP-utveckling enligt försörjningsbalansens olika komponenter (årlig procentuell förändring) 25 20 15 10 Procent 5 0-5 -10-15 -20 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 05 06 07 08 09 10 11 BNP Privat konsumtion Investeringar Export Import Source: Reuters EcoWin Polens BNP växte med 4,3 ifjol (jämfört med 3,9 % 2010 och 1,6 % 2009). Under fjärde kvartalet ifjol växte ekonomin med 4,4 % i årstakt och 1,1 % i kvartalstakt. Polens ekonomi fortsätter därmed att utvecklas starkt. Hushållens konsumtion växte med 3,1 % och investering- BNP-tillväxten steg ifjol 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

arna med 8,3 % i årstakt. Investeringarnas höga tillväxt är bland annat en effekt av sommarens fotbolls-em vars värdskap delas mellan Ukraina och Polen. Stora investeringar i den offentliga sektorn finansieras också med hjälp av EU:s strukturfonder. Vi förväntar oss att ekonomins tillväxt varvar ned under innevarande år. BNP-tillväxten sjunker till 2,7 % i år och 3,2 % nästa år. Det är sammantaget 0,5 procentenheter lägre än i vår Östersjörapport från oktober ifjol. Flera faktorer talar för att konjunkturen dämpas. Omvärldsefterfrågan sjunker, vilket håller tillbaka polsk export. Efter fotbolls-em kommer investeringstakten bli lägre. Finanspolitiken stramas åt. Arbetslösheten stiger och inflationen är relativt hög, vilket dämpar hushållens humör. Förtroendeundersökningar visar på en något lägre framtidstro och en vikande trend i konsumtion och investeringar. I tillverkningsindustrin tyder inköpschefsindex på en avmattning, med färre nya orders. men nu mattas konjunkturen något Förtroende i ekonomin (index) och i tillverkningsindustrin enligt inköpschefsindex (PMI) och PMI nya orders (index) 70 120 65 <-- PMI - nya orders <--- PMI 115 60 110 55 105 Index (diffusion) 50 45 40 100 95 90 Index 35 85 30 Sentiment - hela ekonomin --> 80 25 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 75 Source: Reuters EcoWin Polens konkurrenskraft trots framgångar behövs mer strukturreformer Under 2000-talet har Polen tagit marknadsandelar på den globala exportmarknaden i likhet med många andra Öst- och Centraleuropeiska länder, alltmedan Västeuropa har tappat sina positioner. Under 2010 bröts trenden och Polen tappade marknadsandelar, men det är för tidigt att avgöra om det är en början på en nedåtgående trend. Under 2000-talet tog Polen marknadsandelar med undantag av 2010 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 3

Marknadsandelsutveckling, index 2000 = 100 200 180 160 140 120 100 80 60 40 CZ DE PL SK LV SE FI Under den globala finanskrisen och recessionen sjönk produktionen i länder som Tyskland och Sverige markant, medan arbetsstyrkan minskade i mindre omfattning. Enhetsarbetskostnaderna steg. I Polen minskade inte produktion på samma sätt, produktiviteten stärktes och kostnadsutvecklingen per producerad enhet fortsatte att förbättras. Enhetsarbetskostnader, index 2005 = 100 150 140 130 120 110 100 90 80 Polen Tyskland Sverige 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Även om industrins konkurrenskraft fortsätter att vara god, finns strukturella problem i den polska ekonomin som hotar utvecklingen på längre sikt. Sysselsättningsgraden, d v s andelen sysselsatta av den arbetsföra befolkningen, uppgår till endast 66 %. Arbetslösheten har stigit och noterar sedan november ifjol drygt 10 % enligt Eurostat, och den steg till 12,9 % i april enligt den nationella statistiken. Polen behöver öka deltagandet på arbetsmarknaden De regionala skillnaderna är stora där arbetslösheten i huvudstaden och industriområdena i söder är relativt låg, medan den är högre i landets östra och nordöstra delar. Detta märks även i de regionala inkomstskillnaderna där BNP per capita når drygt 56 000 zloty per år i Mazowieckie, som inkluderar Warszawaområdet, medan den inte 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

överstiger 24 000 zloty i Lubeleskie i öster enligt den polska statistiska centralbyrån. Likaså ökar skillnaderna mellan generationer genom att ungdomsarbetslösheten stigit till närmare 27 %, d v s till nivåer som ligger över genomsnittet i EU (på knappt 23 %), och Polen är det land enligt ILO där antalet unga som arbetar utifrån tillfälliga kontrakt har ökat mest under 2000-talet. Arbetslöshet och inflation (samt kärninflation exklusive livsmedels- och energipriser) 21 17,5 20 19 Kärninflation --> <---- Arbetslöshet 15,0 18 12,5 17 16 10,0 Procent 15 14 Inflation ----> 7,5 Procent 13 5,0 12 11 2,5 10 9 0,0 8 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12-2,5 Source: Reuters EcoWin Tilltagande matchningsproblem karaktäriserar samtidigt den polska arbetsmarknaden. Företag i de industri- och tjänstetäta områdena har fått det svårare att hitta kompetent personal, medan arbetslösheten stiger. Att arbeta mer med innovation, utbildning och forskning borde stå högt upp på reformagendan för att polska attraktionskraften ska kunna hålla i sig när lågkostnadsdimensionen avtar. Kinas premiärminister Wen Jiabao besökte Polen i april det första besöket av en kinesisk premiärminister sedan 1987. Kina utfäster 10 miljarder dollar i krediter för att stimulera investeringar i Öst- och Centraleuropa, bland annat ska medlen användas till infrastruktur, teknologi och grön omställning. Vidare skapas en fond med 500 miljoner dollar för att kunna användas för Kinas investeringar i regionen. Kina har målet att fördubbla handelsutbytet mellan Kina och de östeuropeiska länderna till 100 miljarder dollar inom tre år. För närvarande är dock handelsrelationerna något obalanserade. Medan Polen exporterade för 1,3 miljarder euro till Kina, uppgick importen till närmare 10 gånger så mycket. Polen har nu startat ett program Go China som ska hjälpa polska företag att göra affärer i Kina. Inte minst inom livsmedel och kemi förutses ett ökat utbyte. Det finns dock gott om utrymme för misstag längs vägen, och för Polens många mindre och medelstora företag är utmaningarna stora. Kina ser sannolikt Polen som en inkörsport till Europa med sin stora marknad, låga arbetskostnader, betydande behov av investeringar och Alltfler företag har svårt hitta kompetent personal medan arbetslösheten stiger Kina och Polen avser öka handelsutbytet mellan länderna Utbytet är obalanserat Kinas export är 10 gånger så stor som Polens Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 5

hyggliga tillväxt. Att kunna testa kinesiska konsumentprodukter på den polska marknaden är t ex en fördel som Kina ser med utbytet med Polen. Egen penningpolitik eurointräde dröjer Den polska exportsektorn har haft god hjälp av försvagningen av zlotyn hösten 2008 i kombination med sänkt styrränta som också underlättade för den inhemska ekonomin och finanssektorn. Zlotyn tappade drygt 50 % mot euron som mest mellan augusti 2008 och februari 2009. Därefter har zlotyn stärkts fram till fjolårets turbulenta sommar då flykt till säkerhet drog med sig zlotyn, vilket fick centralbanken att intervenera. Efter en period av förstärkning sedan årsskiftet skapar på nytt oro i eurozonen en försvagning av zlotyn något som kan tyckas paradoxalt då det inte är den polska ekonomin som genererar oro, utan den polska makroekonomiska utvecklingen snarare är starkare och centralbanken dessutom har höjt styrräntan. En orsak är istället att riskaversionen stigit till följd av oron, vilket dämpar aptiten för tillväxtländernas valutor. Under krisen gav zlotyns depreciering stöd åt exporten nu sjunker återigen valutans värde Valuta- och ränteutveckling 5,0 4,5 EUR/PLN 20,0 17,5 4,0 15,0 Valutakurs 3,5 USD/PLN 12,5 10,0 Procent 3,0 7,5 2,5 Styrränta 5,0 2,0 00 02 04 06 08 10 12 2,5 Source: Reuters EcoWin Den 9 maj överraskade den polska centralbanken bedömare av den polska ekonomin med en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,75 %. Det fanns ett behov att stävja en fortsatt uppgång av inflationen som stigit till 4,1 % i april och även de högre inflationsförväntningarna. Samtidigt kan det faktum att inflationstakten överstigit det övre bandet i intervallet kring inflationsmålet (2,5 % +/- 1 procentenhet) hela 16 månader snarast vara något som centralbanken borde kunna ha överseende med, eftersom förklaringarna till den högre inflationen står att finna i högre råvarupriser, vissa höjningar av offentligt satta priser och den tidigare deprecieringen av zlotyn. Den underliggande inflationen bedöms till 2,7 %. När nu ekonomins tillväxt dämpas av en svagare omvärldsutveckling, högre arbetslöshet, stramare finanspolitik och ett svagare förtroende borde den underliggande inflationen dämpas successivt under året. Visserligen försvagas Räntehöjningen i maj var tveksam en svagare konjunktur kommer att dämpa inflationen 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012

återigen zlotyn, men det borde inte bli i samma omfattning som under slutet av 2008, och det krävs sannolikt en mer expansiv penningpolitik för att undvika en alltför kraftig inbromsning av den inhemska ekonomin. Krisen i eurozonen har underlättat för regeringens beslut att skjuta fram ett inträde i eurozonen från tidigare planerat år 2015. Nu uttrycker regeringen det som att konvergenskriterierna ska vara uppfyllda 2015, men det är inte sannolikt att Polen väljer att knyta zlotyn till euron inom ERM2 redan 2013, vilket i så fall skulle behövas för att kriterierna skulle vara uppfyllda. Polens premiärminister Donald Tusk har uttryckt sitt fortsatta stöd för att Polen så småningom ska ansluta sig till euron som EU-medlem, men har även tillagt att detta blir möjligt först när valutaunionen omgärdas av regler som följs av samtliga medlemsländer. Att Polen trots sitt utanförskap vill ha möjlighet att påverka politiken inom eurozonen stod klart vid överenskommelserna om den nya finanspakten. Endast om Polen kunde medverka vid ett årligt möte inom eurozonen skulle Polen ansluta sig till pakten. Till skillnad från mindre EU-länder som så småningom kommer att ansluta sig vet Polen att landet med sin befolkningsstorlek (ca.38 miljoner) redan nu bör ha ett inflytande. I allt större utsträckning frågar sig Polen vad eurozonen bör göra för att attrahera Polen att ansluta sig, snarare än om Polen kommer att klara att uppfylla konvergenskriterierna som krävs för anslutning. Finanspolitiken det finns mer att göra Polen har dels en inhemsk regel som stipulerar att om statsskulden överstiger 55 % av BNP måste budgeten utformas så att skulden minskar som andel av BNP under det kommande året. Under 2010 uppgick budgetunderskottet till hela 7,8 % samtidigt som statsskulden nådde farligt nära 55-procentsgränsen då den uppgick till 54,9 % enligt Maastrichtdefinitionen och 52,8 % enligt den nationella definitionen. Det stod klart för Polen att finanspolitiken behövde stramas åt, dels för att uppfylla EU:s regler om för stora överskott (EDP), dels för att uppfylla Maastrichtkriterierna om ett budgetunderskott på högst 3 % av BNP och för att klara de nationella kraven på statsskulden. Målet blev att få ned budgetunderskottet till 5,6 % 2011, 2,9 % 2012 och 2,5 % 2013. Dock finns också kravet inom finanspakten att nå ett strukturellt budgetunderskott om högst 0,5 % av BNP 2015, och med hänsyn till kommande parlamentsval kan målet för 2013 behöva bli något mer ambitiöst. Eurokrisen fördröjer Polens EMU-inträde, även ERM2-inträde Trots utanförskap vill Polen påverka eurozonens ekonomiska politik Farligt nära skuldtaket och Polen har höjt konsolideringsambtionerna Samtidigt innebär eurozonens kris att den polska BNP-tillväxten dämpas vilket gör det svårare att nå budgetmålen. För fjolåret synes underskottsmålet har mötts bland annat genom momshöjningar, begränsningar i offentliga utgifter och utdelningar från statliga företag. Den starka tillväxten bidrog till att företagens skatteintäkter ökade. En åtgärd var också att minska överföringarna till pensionssystemets andra pelare som är utanför budgeten från 7,3 % till 2,3 % av bruttolönen och istället kreditera med motsvarande belopp pensionssystemets första pelare som ingår i budgeten. Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012 7

Förändringar i pensionssystemet klubbades igenom i parlamentet i slutet av mars som innebär att kvinnors och mäns pensionsålder nu jämställs till 67 år, från 65 år för män och 60 år för kvinnor. Förändringen görs över en längre period och skall vara fullt genomförd 2040. Trots att beslutet redan tagits fortsätter fackföreningen Solidaritets medlemmar att demonstrera. Med hänsyn till Polens allt sämre demografiska utveckling är åtgärden nödvändig. Det finns också ett generöst pensionssystem för funktionshindrade som omfattar 2 miljoner polacker vars behörighetsvillkor kommer att ses över. Fler finanspolitiska reformer som ökar utbudet på arbetsmarknaden kommer att gynna ekonomin och även budgetsituationen på längre sikt. Beslutet att höja pensionsåldern till 67 år är opopulärt men nödvändigt Fördel Polen inget är dock beständigt För närvarande är Polens relativa position god trots utsikterna om en konjunkturavmattning. Konvergensen gentemot övriga Europa fortsätter, och detta innebär en högre tillväxts- och produktivitetsutveckling, men även en högre pris- och kostnadsutveckling. Det gäller därför för Polen att fortsätta arbeta med sin konkurrenskraft, genom att attrahera utländska investeringar som ökar dynamiken i ekonomin, och genom att investera i arbetskraftens kompetens, ny teknik och infrastruktur. Sannolikheten för att Polen utvecklar egna obalanser och bubblor synes liten för närvarande, och riskerna i banksystemet har minskat i och med att lånen i schweizerfranc inte längre är lika förekommande. Samtidigt är det alltid viktigt att vara vaksam över obalanser för länder som befinner sig i konvergensens tidevarv ett fortsatt gnetande för att skapa goda institutioner och fundamenta kommer att belönas på sikt. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. 8 Swedbank Östersjöanalys Nr 32 28 maj 2012