Världsvan och hemkär i Mjölby kommun Årsredovisning 2010
Sammanfattning Årets resultat Årets resultat uppgår till 15,7 mkr mot budgeterat 27,5 mkr. Nämnderna redovisar en avvikelse jämfört med budget på 14,6 mkr. Störst avvikelse har omsorgs- och socialnämnden med 14,5 mkr, där de största underskotten gäller verksamheterna kring funktionshindrade och äldre. Finansieringen ger ett överskott på 2,8 mkr. Kommunalskatten utgör den största positiva avvikelsen på 16,3 mkr. Bidrag till statliga väginvesteringar och nedskrivning av fordran gällande Kvarnparken belastar resultatet med 23,5 mkr. Skattesatsen är oförändrad 21,15 kr, 41 öre högre än riket. Resultatet för Mjölby kommunkoncern är 32,9 mkr. Investeringar Årets investeringar uppgick till 89 mkr mot budgeterat 211 mkr. De största investeringarna som är avslutade är till- och ombyggnad av Blåklintskolan och ombyggnaden av en del av Kungshögaskolans lokaler till förskola. Finansiell ställning Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 369 mkr. Det samlade framtida pensionsåtagandet var 703 mkr. Soliditeten uppgår till 41 procent när beräkningen görs enligt gällande redovisningsregler. Om hela pensionsåtagandet räknas med på skuldsidan blir soliditeten negativ, 6 procent. Befolkning Befolkningsutvecklingen var positiv för femte året i rad. Befolkningen ökade med 84 personer till 25 856. Ökningen beror på inflyttning, främst från Linköping. Däremot har födelsenettot de senaste fem åren sammantaget varit negativt. Byggande och infrastruktur Intresset för att bygga i kommunen var fortsatt stort. Efterfrågan både på mark för bostäder och verksamhetsmark var stark och bygglovsansökningarna lika många som förra året. Nya villor byggs framför allt i Olofstorp, i Sörby och på landsbygden. Utbyggnaden av dubbelspårig järnväg pågår mellan Mjölby och Motala sedan 2008. Målet är att pendeltågstrafik med tågstopp i Skänninge startar hösten 2012. Parallellt med järnvägen började Trafikverket bygga om riksväg 32 till riksväg 50 via Mjölby Skänninge och fortsätter mot Motala de kommande två åren.
Vindkraftsutbyggnaden har varit stor i kommunen de senaste åren. 42 vindkraftverk är uppförda i kommunen. Försvarsmakten har dock sagt nej till nya etableringar med hänvisning till flygsäkerheten. Kommunen tog initiativ till dialog med andra berörda kommuner och försvaret. Näringsliv Näringslivet i Mjölby började nyanställa efter finanskrisen. Mjölby kommun placerade sig på plats 28 i Svenskt Näringslivs ranking, vilket innebär att Mjölby har det bästa företagsklimatet i Östergötland för andra året i rad. Fortfarande är dock arbetslösheten hög, särskilt bland ungdomar. Vision 2025 Kommunens nya vision, som beskriver en önskad bild av Mjölby kommun 2025, antogs av kommunfullmäktige den 15 juni 2010. Processen samordnades med den nya översiktsplanen och nysatsningen på hållbar utveckling. Ledorden är Världsvan & hemkär. Visionen bryts ner i långsiktiga kommunmål med strategisk betydelse. Av kommunens 11 övergripande mål är 8 uppfyllda, 1 delvis uppfyllt medan 2 mål inte är uppfyllda. Kvalitetsutveckling Mjölby kommun deltog tillsammans med 130 andra kommuner i en jämförande studie som kallas Kommunens Kvalitet i Korthet. Exempelvis visade mätningen att kommunens omsorgs- och skolverksamhet är effektiv i förhållande till insatta resurser. En tillgänglighetsmätning av telefoni och e-post i kommunens verksamheter genomfördes. Resultatet blev som helhet godkänt och mätningen är ett underlag för förbättringsarbete. Kommunens medarbetare Kommunen hade vid årsskiftet 2176 årsarbetare. En ökning med 6 årsarbetare. Personalkostnaden ökade till 920,6 Mkr jämfört med 888,8 Mkr året innan. En viss föryngring skedde bland medarbetarna. Medelåldern sjönk från 47 till 44 år. Medarbetarenkäten som genomförs vartannat år visade ett förbättrat totalindex från 75 till 76 av 100. Antalet sjukdagar var 11,5 dagar per årsarbetare.
Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 5 Förvaltningsberättelse Utvecklingen i kommunen... 6 Vision 2025 och kommunmål... 9 Ekonomisk översikt och analys... 12 Kvalitetsredovisning... 19 Personalredovisning... 23 Hållbar utveckling... 27 Verksamhetsberättelser Förskola och grundskola... 29 Gymnasium, vuxenutbildning och arbetsmarknads åtgärder... 32 Social omsorg och stöd... 35 Kultur- och fritidsverksamhet... 40 Teknisk verksamhet fastigheter, gata och park, va- och avfallshantering... 43 Intern service... 47 Kommun övergripande verksamhet administrativ service... 49 Plan- och byggverksamhet... 52 Miljö- och hälsoskydd... 54 Räddningstjänst... 56 Kommunfullmäktige och politiska organ... 58 Verksamhets berättelser för de kommunala bolagen... 59 Räkenskaperna Resultaträkning... 62 Kassaflödesanalys... 63 Balansräkning... 64 Tilläggsupplysningar... 65 Särredovisning av Vatten och Avlopp. Räkenskaper... 74 Särredovisning av Vatten och Avlopp. Balansräkning... 75 Driftredovisning Mjölby kommun... 76 Investeringsredovisning Mjölby kommun... 77 Detaljerad årsuppföljning, samtliga investeringsprojekt 2010... 77 Övrig information 5 år i sammandrag... 81 Kommunens pengar... 82 Mjölby kommuns organisation... 83 Revisionsberättelse... 84
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det är alldeles utmärkt att vår kommun klarar balanskravet även i år. Faktum är att vi levt upp till kravet sedan det infördes år 2000. Jag är också nöjd med årets ekonomiska resultat, 15,7 miljoner kronor, men naturligtvis bekymrad för de förvaltningar som har ett minus. Den höga arbetslösheten, framför allt bland ungdomarna, genomslaget av förändringarna i a-kassan och Försäkringskassan liksom landstingets rutiner för att skriva ut patienter tidigare, drabbar oss hårt. De stränga vintrarna har också orsakat större kostnader än vad vi beräknat. Under de kommande åren behöver vi tänka nytt och vända varenda sten om vi ska uppnå en ekonomi i balans. Det är medborgarnas pengar vi handskas med. Det är vi politiker som har det yttersta ansvaret för att människorna i Mjölby kommun får den service och det stöd som de behöver och har rätt till. Men här har också alla chefer och medarbetare en absolut nyckelroll. Vi måste alla förstå vikten av att ge god service samtidigt som vi ser till att ekonomin hålls i balans. Ett vitalt näringsliv med framtidstro är en av förutsättningarna om vi ska lyckas. Det är företagarna som skapar nya arbetstillfällen. Jag är stolt över att vår kommun för andra året i rad bedömdes ha Östergötlands bästa företagsklimat. Det ska vi fortsätta att utveckla! Och jag är glad för att så många väljer att flytta hit. Tillgången på industrimark, villatomter och bostäder, liksom de goda kommunikationerna, gör vår kommun attraktiv både för företag och familjer. Vi måste också göra allt vi kan för att så många som möjligt ska kunna försörja sig själva. Ungdomsarbetslösheten är på tok för hög. Det kräver kloka åtgärder som ger reella effekter på lång sikt. Det gäller att utveckla samverkan med näringslivet och andra aktörer, men också att lyssna på, motivera och ställa krav på våra arbetslösa. I vår nya vision, Vision 2025, talar vi om att värdera ekonomisk, social och ekologisk utveckling lika högt. Det är i balansen mellan dessa tre faktorer vi finner nyckeln till ett hållbart samhälle. Och vi är på väg; ungefär 100 nya företag har etablerats, inflyttningen är god snart är vi 26 000 kommuninvånare. Det satsas på pendeltågtrafik, vindkraft, biogasanläggning och energieffektiviseringar och vårt gymnasium når allt fler framgångar. Vi bygger till och med nya förskoleavdelningar för våra yngsta kommuninvånare, de som är tonåringar eller unga vuxna 2025. Vi har väldigt mycket att vara stolta och glada över i vår kommun. Men här finns också många frågor vi måste ta itu med. Mjölby kommun påverkas inte bara av vad vi gör, utan också i hög grad av vad som sker i världen runt om oss. Det ska vi ta vara på. Det är i mötet mellan människor och mellan olika sätt att tänka som goda idéer föds. Det är så vi kan vara både världsvana och hemkära. Carina Jönsson (S), kommunstyrelsens ordförande 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Utvecklingen i kommunen Invånarantal 1990 2010 (antal) 26 500 26 000 25 500 25 000 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Förändring i nettoinflyttning 2006 2010 (antal) 200 150 Linköping 100 Utlandet 50 Befolkning och flyttningsmönster Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick invånarantalet till 25 856, vilket var en ökning för femte året i rad. Kommunens befolkningsutveckling var negativ hela 1990-talet. En stabilisering skedde under perioden 2000 2005. Från 2005 har befolkningen ökat med cirka 120 invånare årligen, vilket motsvarar 2,0 procent i befolkningstillväxt. Invånarantalen i Linköping och Norrköping ökade med 6 respektive 4 procent, medan de flesta kommuner i länet backar. Trenden är tydlig i att tillväxten centreras till storstadsregionerna med några få undantag. Regionerna blir allt större och det gynnar förortskommuner till de större städerna. Trots att Mjölby haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren har tappet från 1990-talets andra hälft ännu inte återställts. Befolkningstillväxten den senaste femårsperioden har inneburit ett nettotillskott med ungefär 600 invånare. Det förklaras av ökad nettoinflyttning. Flyttningsnettot gentemot grannkommunen Linköping är ungefär lika stort som hela ökningen, cirka 600. Däremot finns det ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner med cirka 200. Flyttningsnettot från utlandet bidrar med ungefär 260 invånare, medan födelsenettot den senaste femårsperioden har varit cirka 40. Nettoinflyttningen gentemot Linköping avtog något från toppåren 2007 2008, då bostadsbyggandet i Mantorp och Mjölby tätort var som störst. 0-50 -100 Övriga kommuner 2006 2007 2008 2009 2010 Näringsliv och turism Regionförbundet Östsam publicerade i februari 2010 rapporten Östergötlands ekonomiska utveckling 1990 2007. Östergötland utmärker sig bland jämförbara regioner när det gäller sysselsättningstillväxt och löneinkomster. Länet har haft en förhållandevis svag ekonomisk utveckling, vilket man menar beror på en svag tillväxt i företagen. Strukturomvandlingen i näringslivet utvecklades inte som i jämförbara regioner. I regionen dominerar tillverkningsindustrin, men antal sysselsatta har sjunkit. Samtidigt kunde inte den växande tjänstesektorn möta upp med motsvarande ökning av antal sysselsatta. Slutsatsen är att den huvudsakliga orsaken till regionens tillväxtproblem inte är dåliga yttre förutsättningar, utan snarare att företagen alltför länge blivit kvar i branscher där tillväxttakten är låg. Lokalt i Mjölby avtog efterdyningarna av den ekonomiska krisen och näringslivet började nyanställa. Glädjande nog placerade sig Mjölby kommun Förvaltningsberättelse 6
på plats 28 i Svenskt Näringslivs ranking, vilket innebär att Mjölby har det bästa företagsklimatet i Östergötland för andra året i rad. Fortfarande står cirka 9 procent av invånarna utanför arbetsmarknaden en stor del av dem är ungdomar. Ett handlingsprogram för ännu bättre företagsklimat togs fram i samverkan med näringslivet. Flera insatser genomfördes för att minska arbetslösheten och förbättra näringslivsklimatet. 100 nya företag etablerade sig i Mjölby kommun. Coop Extra började bygga en ny butik i Mjölby centrum medan Fågelsta Åkeri AB började bygga i Viringe. Mobilia i Mantorp bygger ut. Det första sociala företaget, Rondellen, etablerades i kommunen. NordMills beslutade att lägga ner verksamheten i Mjölby, medan BT/Toyotas finansavdelning flyttade tillbaka. I samverkan med det lokala näringslivet genomfördes en rad aktiviteter bland annat för att skapa nya kontaktytor. Samarbetet med Företagscentrum och Mjölby City i Samverkan var aktivt. En handelsutredning genomfördes, som ligger till grund för kommande arbete. Turismverksamhetens största evenemang var Birger jarl 800 år. I projektet var många aktörer inblandade på både nationell, regional och lokal nivå. Utöver jubileet genomfördes Östgötadagarna i september. Planeringen för VM i plöjning 2011 startade, liksom projektet för utveckling av Bjälbo. Samhällsbyggnad och infrastruktur Det största pågående infrastrukturprojektet i regionen är byggandet av dubbelspårig järnväg mellan Mjölby och Motala. Det pågår sedan 2008. Dubbelspår innebär att pendeltågstrafik mellan Motala och Mjölby med tågstopp i Skänninge startar hösten 2012. Parallellt med järnvägen började Trafikverket bygga om riksväg 32 till riksväg 50 via Mjölby Skänninge och fortsätter mot Motala de kommande två åren. Infrastrukturprojekten förstärker kommunens logistikläge, attraherar fler företag och breddar arbetsmarknadsområdet. Planering pågår för en tillfällig godsomlastnings central i Skänninge, som förhoppningsvis kan etableras hösten 2011. Efterfrågan på verksamhetsmark var stor och närmare 76 000 kvm mark såldes. I Mjölby tätort råder det brist på verksamhetsmark. Nya områden började planläggas och kommunen försöker förvärva lämplig mark till fler. Utvecklingen av Viringeområdet har fått en annan inriktning än vad som ursprungligen planerades. Nya intressenter har exploaterat sin mark med inriktning på handel, i första hand restauranger för trafikanter på E4. Kommunen prövar om det är lämpligt att utvidga området och upprätta detaljplaner som bättre svarar mot företagens och fastighetsägarnas behov och önskemål. 32 villatomter såldes, varav 10 privata, vilket är ungefär samma nivå som 2009. Kommunens satsning på att ta fram attraktiva bostadslägen fortsätter. En fortsatt utbyggnad av Sörby och Olofstorp pågår. Nya villaområden söder om järnvägen i Mantorp och i Väderstad ska planläggas I framtiden kommer telefoni och bredband att vara mobila eller fiberbaserade. Inom några år sker ett teknikskifte. Utgångspunkten är att omställningen sker på marknadsmässiga grunder och att invånare och företag ska ha tillgång till den telefoni- och bredbandskapacitet som krävs. Kommunen har tagit ställning för att följa och på olika sätt stödja kommande förändringar. Vissa medel för stöd till omställning har avsatts för landsbygden, där marknadens möjligheter är begränsade. Färdigställda småhus och lägenheter (antal) 100 Lägenheter 80 60 Småhus 40 20 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 7 Förvaltningsberättelse
Marknadsföring och information Marknadsföringskampanjen av villatomter fortsatte. Ett informationsmöte hölls för byggnadsföretag om området Svartå Strand. Landsbygdsfrågorna stod i fokus liksom profileringen av kommunen som ett område för mat- och potatisproducenter. Många möten med byalag och andra grupper genomfördes där bland annat kommunens nya Vision 2025 presenterades. Den massmediala uppmärksamheten var stor. Flera av kommunens verksamheter granskades. Den negativa pressen upplevdes under perioder som massiv. Sett till det totala antalet artiklar skildrades dock kommunens verksamheter ur ett positivt perspektiv. Internet är en allt viktigare kanal för information och dialog med medborgarna. Kommunens hemsida har i genomsnitt 1 500 unika träffar per dygn. Kommunens arbete med sociala medier intensifierades, bland annat togs riktlinjer fram för hur medierna kan användas. Facebooksidor och bloggar från verksamheter startades under året, vilket innebar fler kommunikationskanaler. Trygghets- och säkerhetsarbete Kommunens brottsförebyggande råd (KomBrå) arbetar för att invånarna ska känna sig trygga och säkra. Delmålet var att klotter och skadegörelse skulle minska uppfylldes. En policy för att klottersanering ska ske inom 24 timmar efter anmälan togs fram. Tillsammans med tekniska kontoret och några ungdomar planerades ett ungdomsprojekt. Ett annat delmål var att minska användningen av alkohol, tobak och droger. För att nå målet gjordes insatser genom LUMA-projektet (Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner). Drogförebyggande arbete bedrevs med Statens folkhälsoinstitut och länsstyrelsen. I projektet Tänk Om mot langning av alkohol riktades information till vuxna. Flera trygghetsskapande insatser genomfördes, till exempel nattvandringar inför riskhelger, drogfria arrangemang vid till exempel skolavslutningar och trygghetsvandringar. KomBrå fortsätter att arbeta med preventiva insatser. Bland annat ska ungdomars drogvanor undersökas under 2011. Trygghets- och säkerhetsarbetet är prioriterat och det påverkar både verksamheter och kommuninvånare. Arbetet samordnas från och med 2011 av tekniska kontoret. Några viktiga uppgifter är krisledningsövningar, risk- och sårbarhetsanalyser och ställningstagande till kommunikationssystemet Rakel. Förvaltningsberättelse 8
Vision 2025 och kommunmål Kommunens nya vision skildrar hur de som bor och verkar här vill att det ska vara i Mjölby kommun år 2025. Den antogs av kommunfullmäktige i juni 2010. Processen samordnades med den nya översiktsplanen och nysatsningen på hållbar utveckling. Visionen är indelad i fem områden: En kommun med livskraft Invånarna är initiativrika och välutbildade En hållbar tillväxt och ett näringsliv i världsklass Utvecklande mötesplatser En miljö som håller i längden. Politiker, tjänstemän, ortsgrupper, byalag och elever deltog i arbetet. Ledorden världsvan och hemkär står för att kommunen är en del av en expansiv region. Invånarna är nyfikna på framtid och omvärld. De är stolta över sin hembygd och drar nytta av kommunens kvaliteter och närheten till stora städer. Arbetet med att kommunicera visionen har satt igång. Delaktighet och förankring är nödvändigt för att visionen ska leda till praktiska resultat. En del i arbetet är att utbilda chefer och medarbetare. Ledarskapet ska bygga på gemensamma värderingar styrda av kommunvisionen. Kommunstyrelsen och förvaltningarna ansvarar för att hålla samman utvecklingsarbetet och skapa förutsättningar för alla verksamheter att uppnå målen. Förhoppningen är att visionen också ska inspirera medborgare, föreningar, näringsliv, organisationer och andra aktörer till att bidra till en positiv utveckling av kommunen. Arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan pågick under hela 2010. Samråd genomfördes och planen ställs ut första kvartalet 2011. Inom kommunen bryts visionen ner i långsiktiga kommunmål med strategisk betydelse för kommunens utveckling. Kommunmål Kommunmål ur ett verksamhetsperspektiv Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Anmälda brott per 100 000 invånare. (antal) 20 000 z Medborgarna ska känna sig alltmer trygga och säkra. Målet mäts genom medborgarundersökningen. Invånarnas betyg för trygghet var index 48 av 100 i senaste mätningen 2009, vilket var samma nivå som 2007. Mjölbys resultat är klart sämre än riksgenomsnittet (index 54). En ny mätning ska göras 2011. Antal anmälda brott sjönk kraftigt efter de oroväckande höga noteringarna 2008 2009. Särskilt skadegörelsebrotten minskade. Några förklaringar till 15 000 10 000 5 000 2005 Riket Mjölby 2006 2007 2008 2009 2010 prel 9 Förvaltningsberättelse
Öppet arbetslösa och i program 16 64 år (procent) 10 Mjölby 8 Östergötlands län 6 Riket 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 Öppet arbetslösa och i program 18 24 år (procent) 20 16 Östergötlands län 12 Mjölby 8 Riket 4 0 2006 2007 2008 2009 2010 Elever behöriga till gymnasieskolan (procent) 91 Mjölby 90 89 Riket 88 87 Länet 86 85 2006 2007 2008 2009 2010 Ranking av företagsklimat (placering 1-290) 120 100 80 60 40 den positiva utvecklingen är att polisen ökade resurserna och arbetar mer synligt i kommunen. Skolorna lägger ner ett stort förebyggande arbete på att motverka skadegörelse. Trygghetsvandringar i bostadsområden verkar trygghetsskapande. z Försörjningsstödskostnaderna ska minska i jämförelse med riksgenomsnittet. Försörjningsstödet ökar till följd av lågkonjunkturen och förändringar i andra transfereringssystem. Kostnadsutvecklingen i Mjölby innebar en ökning med 12 procent. Ökningstakten är en procentenhet lägre än i riket, vilket gör att målet är uppfyllt. Situationen är dock fortsatt besvärlig. Antalet hushåll med försörjningsstöd i snitt per månad ökade med 12 procent. Personer i arbetslöshet och i program hos Arbetsförmedlingen ökade med 16 procent. Arbetsmarknadsläget är särskilt oroande för ungdomar 18 24 år, där Mjölby tyvärr avviker kraftigt jämfört med riket. z Utbildningsnivån ska höjas. Fyra av fem indikatorer visar en positiv utveckling. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har under flera år haft en positiv trend. Resultatet är bättre än riksgenomsnittet. Andelen elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år sjönk 2010, efter ett antal år med bra resultat. Att öka andelen behöriga till gymnasieskolan var ett prioriterat mål under den gångna mandatperioden. Det är glädjande att resultatet är så bra. Mjölby avviker från riket avseende vuxna som studerar i vuxenutbildning. Skolinspektionen konstaterade 2009 att kommunen har kanaler för att informera kommuninvånarna om möjligheterna till studier, men att metoderna för att nå målgrupperna behöver utvecklas. z Förbrukningen av icke förnyelsebar energi ska minska. Målet mäts genom indikatorn koldioxidutsläpp per invånare. 2008 var utsläppen 7,1 ton per år och invånare, vilket är en minskning från 2007 års utsläpp (7,6 ton per år och invånare). Uppgiften hämtas från bland annat SCB:s kommunala energibalans. Det finns flera orsaker till minskningen. Bland annat har eldningsoljan minskat och riklig nederbörd har gjort att vattenkraften ökade. De fossila bränslena ersätts successivt av förnyelsebara drivmedel. Genom kommunens energiplan och klimatstrategi kommer fler indikatorer kunna följas upp. z Näringslivsklimatet i kommunen ska vara bland de 25 % bästa i landet. Mjölby placerar sig på plats 28 av landets 290 kommuner i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet. Placeringen är en ökning från 2009 (plats 32). Det innebär att Mjölby för andra året i rad har den bästa placeringen i länet. 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 Förvaltningsberättelse 10
z Medborgarnas inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka. Målet mäts genom NöjdInflytandeIndex i medborgarundersökningen. Resultatet 2009 var index 44 av 100. 2007 års värde var 42. Resultatet är bättre än genomsnittet (index 40). Olika aktiviteter genomförs för att förbättra möjligheterna till inflytande. Under 2010 togs fem medborgarförslag upp till beslut. Alla fick avslag. Sedan 2008, då medborgarförslag infördes, har 27 medborgarförslag behandlats. Processen kring medborgarförslag behöver utvecklas, inte minst för att komma till rätta med de långa väntetiderna på besluten. z Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter ska öka. Målet mäts genom NöjdMedborgarIndex i medborgarundersökningen. Resultatet för 2009 är 60 av 100. Det är en ökning från 58 vid mätningen 2007. Arbete enligt en handlingsplan ger underlag för förbättringar. En ny mätning sker 2011. Utöver medborgarundersökningen genomfördes ett stort antal kund undersökningar i de kommunala verksamheterna. En kort sammanfattning finns i avsnittet Kvalitet och utveckling. z År 2010 ska sjukskrivningstalet för kommunens personal vara nere på 15 dagar per årsarbetare. År 2010 var antalet sjukdagar per årsarbetare 11,5 dagar. Målmedvetet arbete med friskvårdssatsningar och rehabiliteringsinsatser och andra myndigheters åtgärder bidrog. Målnivån till 2011 sänktes till 11 dagar. Den totala sjukfrånvaron i procent av arbetstiden har de senaste åren minskat mer i Mjölby kommun än för riksgenomsnittet av kommuner. Kvinnors sjukfrånvaro minskade betydligt mer än männens, men män har fortfarande en lägre sjukfrånvaro. Total sjukfrånvaro i procent (procent) 10 8 Riket 6 4 2 Mjölby z Andelen nöjda medarbetare i kommunen ska öka. NöjdMedarbetarIndex ökade från 75 till 76 jämfört med mätningen 2008. Det är små förändringar för de olika områdena i enkäten. Resultatet samman ställs och analyseras av respektive förvaltning och enhet under 2011 för att användas i förbättringsarbete. Mer detaljerad redovisning finns i personalredovisningen. 0 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunmål ur ett finansiellt perspektiv z Årets resultat för skattefinansierad verksamhet, före extraordinära poster, ska genomsnittligt över en konjunktur cykel uppgå till 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det beslutade resultatmålet innebär ett faktiskt resultat på +23,0 mkr. Resultatet enligt definitionen i målet är +13,8 mkr (årets resultat +15,7 mkr korrigerat med överskottet 1,9 mkr för va och avfall). Kommunens resultatmål uppnåddes därmed inte. z Låneskulden för skattefinansierad verksamhet bör uppgå till högst 285 mkr 2010. Låneskulden för skattefinansierad verksamhet uppgick till 187 mkr. Det finansiella målet uppfylldes med god marginal. 11 Förvaltningsberättelse
Ekonomisk översikt och analys Belopp inom parentes avser 2009 Årets resultat (mkr) 40 30 20 10 0-10 -20-30 2002 2004 2006 2008 2010 Årets resultat Årets resultat uppgår till 15,7 (13,2) mkr mot ett budgeterat resultat på 27,5 mkr. Nämnderna visar en avvikelse jämfört med budget på 14,6 (13,8) mkr och finansieringen ger en avvikelse på 2,8 ( 12,8) mkr. Utöver nämndernas avvikelser påverkades årets resultat av vissa större poster som inte var kända eller beslutade vid budgeteringstillfället. Det gäller framför allt bidrag till statlig infrastruktur, där redovisningsreglerna blivit tydligare. Bidrag till riksväg 32/50 belastade resultatet med 15 mkr (precis som 2009). Totalt bidrag till riksvägen är 30 mkr plus index. Kommunstyrelsen beslutade dessutom att bidra med 25 mkr till en planskild korsning under järnvägen vid idrottsplatsen i Skänninge. Av dessa 25 mkr belastar 1 mkr 2010 års resultat. En bokföringsmässig nedskrivning av en fordran på 7,5 mkr för Kvarnparken tillkommer. Balanskravet Det justerade resultatet för balanskravet är 8,1 (5,5) mkr. Mjölby kommun har klarat balanskravet alla år regeln funnits: 2000 2010. Kommunallagens krav innebär att resultatet inte får budgeteras negativt. Uppkomna negativa resultat ska hämtas in inom tre år. Enligt regelverket ska realisationsvinster räknas bort för att man ska komma fram till det justerade resultatet, som ska vara positivt. Balanskrav, mkr 2010 2009 2008 2007 2006 Årets resultat 15,7 13,2 10,0 20,7 31,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 Realisationsvinster 7,6 7,7 6,4 4,3 3,9 Justerat resultat 8,1 5,5 1,6 16,4 27,7 Förvaltningsberättelse 12
Nämndernas budgetavvikelser Nämndernas och styrelsernas utfall i förhållande till årsbudgeten visar en sammanlagd avvikelse med 14,6 (13,8) mkr. Störst avvikelse har omsorgs- och socialnämnden med 14,5 mkr. Här kommenteras kort de största avvikelserna mot årsbudget. Omsorgs- och socialnämnd: 14,5 mkr Äldreomsorg: 5,4 mkr. Underskottet finns till största delen inom särskilt boende inklusive nattpersonal och sjuksköterskor: 4,4 mkr. Det beror främst på volymökningar. Framför allt medförde landstingets restriktivare bedömning av medicinskt färdigbehandlade att det behövdes fler korttidsplatser på hemmaplan. Sådana bedömningar ger också upphov till underskott inom den övriga äldreomsorgen. Drygt 1 mkr kommer sig av merkostnader som Arbetsmiljöverkets krav på ombyggnad av vissa äldreboenden medförde. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning: 8,2 mkr. Särskilt boende och hemtjänst för personkrets 1 och 2 LSS: 3,7 mkr. Hemtjänsttimmarna för målgruppen ökade med 30 procent. Personlig assistans LSS och LASS: 3,0 mkr. Orsaken är bland annat ökat timantal utöver budget för ett ärende LSS. Beslut från Försäkringskassan medförde att kommunen i stället bekostade tre ärenden. Vidare ökade volymerna för ledsagning enligt SoL och LSS liksom kostnaderna för köpt vård LSS. Socialpsykiatrin ligger på plus. Individ- och familjeomsorg: 1,2 mkr, varav barn- och ungdomsvård 1,5 mkr. Underskottet beror framförallt på högre kostnader för familjehem och öppna insatser än beräknat. Försörjningsstöd hamnade på +0,4 mkr. Kostnaderna för försörjningsstöd ökade dock med 12 procent. Avvikelser mot årsbudget per nämnd 2010 mkr % Byggnads- och räddningsnämnd/byggnad 0,7 12 Byggnads- och räddningsnämnd/räddning 0,7 3 Förskole- och skolnämnd 0,0 0 KF-Politiska organ 0,4 8 KS-Administrativt servicekontor 1,3 4 KS-Kommunledningskontor och övrig verksamhet 2,1 7 KS-Tekniskt kontor, skattefinansierad 3,6 6 KS-Tekniskt kontor, avgiftsfinansierad 1,9 - Kultur- och Fritidsnämnd 0,6 1 Miljönämnd 0,3 9 Omsorgs- och socialnämnd 14,5 4 Service- och entreprenadstyrelse 0,3 - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 0,6 0 Summa 14,6 Nämnden har i början av 2011 presenterat åtgärder för att komma tillrätta med underskottet. KS tekniskt kontor skattefinansierat: 3,6 mkr. Den i särklass största av vikelsen finns under väghållning. Det gäller vinterväghållningen som överskred budget med 7,1 mkr. KS tekniskt kontor avgiftsfinansierat: +1,9 mkr. Va-verksamheten: +1,2 mkr. Själva driften gick med underskott, medan kapitalkostnaderna gav överskott eftersom en del investeringar inte utfördes som planerat. KS administrativt servicekontor: 1,3 mkr. Avvikelsen gäller i huvudsak färdtjänst: 1,7 mkr, där kommunal färdtjänst utgör 1,3 mkr. Antalet resor och kostnad per resa inom den kommunala färdtjänsten ökade. Analys och kartläggning av resmönster fortsätter 2011. I verksamhetsberättelser och driftredovisning för respektive nämnd finns mer information. 13 Förvaltningsberättelse
Finansieringens budgetavvikelser Till finansieringen samlas bland annat skatteintäkter, generella statsbidrag, räntor, pensioner och vissa poster som inte kan hänföras till någon speciell nämnd. Finansieringens utfall i förhållande till årsbudgeten visar ett sammanlagt överskott med 2,8 ( 12,8) mkr. Kommunalskatten utgör den största positiva avvikelsen på 16,3 mkr. Återhämtningen efter finanskrisen gick snabbare än väntat och skattebortfallet blev följaktligen inte så stort. Infrastrukturbidragen och nedskrivningen av fordran för Kvarnparken på totalt 23,5 mkr var inte budgeterade och medförde negativ budgetavvikelse. Avvikelser i arbetsgivar avgifterna: +4,5 mkr, berodde till största delen på att premien till avtalsgruppsjukförsäkringen AGS-KL även 2010 ändrades till 0 procent. Ytterligare en positiv avvikelse gäller det ofördelade anslaget på +4,9 mkr, där personalkostnaderna inte ökade lika mycket som det fanns beredskap för. Verksamhetens netto kostnader i förhållande till kommunal skatt och generella statsbidrag (procent) 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95,5 2002 2004 2006 2008 2010 Utveckling av verksamhetens nettokostnader i förhållande till kommunalskatt och generella statsbidrag En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. För att bibehålla ett kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme krävs att en andel av de löpande intäkterna återstår för att finansiera framtida investeringar och pensionskostnader. År 2010 förbrukades 98 procent (98) av intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag i den löpande verksamheten, inklusive avskrivningar, vilket var samma nivå som 2009. Inom den kommunala sektorn används ofta maximalt 98 procent som riktlinje vid en förenklad bedömning av hur en kommun förhåller sig till god ekonomisk hushållning. Vid en sådan nivå bedöms att en kommun klarar finansieringen på en normal investeringsnivå. Normen 98 procent uppfylldes de flesta åren under den senaste tioårsperioden (dock ej 2002, 2004 och 2008). Genomsnitt på tio år ligger på 97 procent. Kommunalskatt Utdebiteringen av kommunalskatt var oförändrad: 21,15 kr. Det är 0,41 kr högre än den genomsnittliga skattesatsen i riket som ligger på 20,74 kr. Landstingsskatten, 9,85 kr, är oförändrad. Under året får kommunen preliminära kommunalskatteintäkter. De justeras efter prognosen på slutavräkningen som SKL presenterar i december varje år. Justeringen 2010 är 11,7 mkr. Dessutom är 2009 års deklarationer färdiga och slutavräkningen fastställd. Det medför en resultatförbättring för 2010 på 0,7 mkr. Investeringar och exploateringsverksamhet Inventarier och anläggningar som anskaffas för minst ett prisbasbelopp (42 400 kr för 2010) och har en livslängd på minst tre år räknas som investeringar. Årets investeringar uppgick till 89 (96) mkr mot en total budget på 211 mkr, varav 72 mkr är tilläggsbudget. Avvikelsen från total budget var 122 mkr och utgjordes främst av framskjutna va-investeringar, lokalanpassningar, inköp av maskiner och inventarier samt av ett flertal projekt som inte avslutats. Förvaltningsberättelse 14
Flera stora investeringsprojekt färdigställdes, bland annat arbetsmiljöåtgärder i flera äldreboenden efter Arbetsmiljöverkets krav. Väderstadpaketet, med ombyggnad av en förskola och en idrottsanläggning, slutfördes. Blåklintskolans till- och ombyggnad blev klar, liksom ombyggnaden till förskola i en del av Kungshögaskolan. Köket på äldreboendet Boken byggdes om. Dackeskolans båda kök rustades och utbyggnaden av Riddarängens förskola påbörjades. Därutöver utfördes ett antal lokalanpassningsåtgärder på förvaltningarnas initiativ. Inom exploateringsverksamheten, 9 (8) mkr, fortsatte utbyggnaden av infrastrukturen av Sörby i Mjölby och Olofstorp i Mantorp. Tomter såldes och husbyggen pågår. Området Ubbarp i Mantorp med 19 villatomter påbörjades. Investeringarna inom den helt avgiftsfinansierade verksamheten uppgick till 14 (17) mkr och rörde huvudsakligen förbättringsarbeten på va-ledningar. 3 (1) mkr avser va-investeringar i exploateringsverksamheten. Va-ledningarna sanerades bland annat vid Eldslösa och Kanikeplan i Mjölby samt vid Lötvägen i Mantorp. Ett rötgasprojekt påbörjades. Avfallshanteringen vid Hulje mellanlager färdigställdes och byggandet av Hulje kundcenter påbörjades. Arbetena med dubbelspåret Mjölby Motala lämnade Mjölby kommun vid årsskiftet 2010/2011, sånär som på utbyggnaden av Skänninge pendeltågsstation. Den beräknas stå klar 2012. Cirkulationsplatsen Riksvägen/Skördevägen i Mantorp färdigställs våren 2011. Upprustning av parkområden i Mjölby utmed Svartån pågår löpande. Nettoinvestering (mkr) 150 120 90 60 30 0 2002 2004 Avgiftsfinansierat Skattefinansierat 2006 2008 2010 Totala investeringar, mkr 2010 2009 2008 2007 2006 Skattefinansierat 66 71 51 64 61 Exploatering exkl va- och avfallshantering, skattefinansierad 9 8 20 Avgiftsfinansierat 14 17 23 26 4 Summa 89 96 94 90 65 Större färdigställda investeringar, mkr Totalt utfall Total budget Arbetsmiljöåtgärder i äldreboende 8,3 8,0 Väderstadpaketet 5,9 6,4 Blåklintskolan, omoch tillbyggnad 26,8 28,0 Kungshögaskolan delvis ombyggnad till förskola 12,2 12,7 15 Förvaltningsberättelse
Kreditförfall mkr % 2011 60 16 2012 63 17 2013 40 11 2014 66 18 2015 35 9 2016 20 5 2017 20 5 2016 rörlig ränta 55 15 Löpande rörlig ränta 10 3 Summa 369 100 Långfristig skuld och likvida medel Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 369 (389) mkr. Låneskulden sjönk bland annat eftersom investeringarna var lägre än budget. Den största långivaren är Kommuninvest med 84 procent (85). Övrig långivare är Dexia. Genomsnittlig ränta vid årets slut var 3,4 procent (3,4). Av 2010 års långfristiga skuld på 369 mkr avser 187 (216) mkr skattefinansierad verksamhet och 182 (173) mkr helt avgiftsfinansierad verksamhet, det vill säga va och avfallshantering. De likvida medlen var vid årets slut 33 (62) mkr. Sedan 2007-07-01 har kommunen köpt el över Nord Pool via mäklaren Bergen Energi. Vid årsskiftet fanns 5 (12) mkr på konton som disponeras av Bergen Energi för handel och säkerhet. I övrigt var likvida medel placerade på kommunens koncernkonto. Långfristig skuld (mkr) 500 400 300 200 100 0 Avgiftsfinansierat Skattefinansierat 2002 2004 2006 2008 2010 Årets pensionskostnader Pensionskostnaderna består av flera delar. Löneskatten på 24,26 procent är inkluderad. 1. Pensionsutbetalningar för nuvarande pensionärer: 29 (28) mkr. 2. Avgiftsbestämd ålderspension: 37 (34) mkr. 3. Förändring i avsättning: 5 (2) mkr, för bland annat förmånsbestämd ålderspension (FÅP), överenskommelse om särskild avtalspension (ÖK- SAP), och från och med 2010 även pensionskostnad för politiker med tjänstgöringsgrad över 40 procent som har rätt till pension 2011: 3 (0) mkr. 4. Finansiell kostnad för pensionsavsättningen, som redovisas under finansiella kostnader i resultaträkningen: 1 (3) mkr. De totala pensionskostnaderna i resultaträkningen uppgår till 72 (67) mkr. Dessutom tillkommer förändring av ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser på 27 (7) mkr inklusive löneskatt. Posten redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, inte som kostnad i resultaträkningen. I framtiden belastas resultat och likviditet i samband med att utbetalningar görs. Normalt medför värdeförändringen att skulden ökar, men eftersom basbeloppet sjönk 2010 blev det tvärtom. Samlat pensionsåtagande (skuld) (mkr) 800 600 400 200 0 2002 2004 Kortfristig skuld Avsättning i BR Ansvarsförbindelse 2006 2008 2010 Framtida pensionsåtagande Inga pensionsmedel är placerade hos extern förvaltare, utan hela pensionsåtagandet förvaltas av kommunen som återlån i verksamheten. Pensionsåtagandet fördelas enligt följande: 1. Pensionsavsättningen som redovisas i balansräkningen uppgår till 67 (61) mkr inklusive löneskatt. Den avser bland annat förmånsbestämd ålderspension, överenskommelse om särskild avtalspension och vissa politikerpensioner. 2. Vid årsskiftet fanns en kortfristig skuld gällande personalens premier 2010 för överföring till individuellt valda förvaltare, avgiftsbestämd ålderspension. Utbetalningen sker i mars 2011. Skulden uppgår till 37 (34) mkr inklusive löneskatt. 3. Pensionsrätt intjänad före 1998 redovisas enligt lag som ansvarsförbindelse och uppgår till 599 (626) mkr inklusive löneskatt. I realiteten är det inget som skiljer ansvarsförbindelsen från en avsättning. Förvaltningsberättelse 16
Det totala pensionsåtagandet inklusive ansvarsförbindelse, redovisad pensionsavsättning, kortfristig skuld och löneskatt blev alltså 703 (721) mkr. Enligt KPA:s prognos beräknas det totala pensionsåtagandet öka till 751 mkr år 2015. Soliditet Soliditeten, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett mått som visar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Vid bokslutet 2010 uppgick soliditeten till 41 procent (40). Enligt gällande redovisningsprinciper beräknas soliditetsmåttet utan att den del av pensionsavsättningen som redo visas under ansvarsförbindelse räknas med. Av diagrammet framgår att soliditeten blir negativ när även ansvarsförbindelsen räknats in, 6 procent ( 9). Borgen och risk Kommunens borgensåtaganden uppgår till 333 (370) mkr. Därav utgör borgen till kommunala bolag 299 (335) mkr medan borgen till bostadsrättsföreningar och egnahem uppgår till 34 (35) mkr. I ett aktieägaravtal från 2005 för MSE kom ägarna överens om att Mjölby kommuns borgensåtagande till bolaget ska reduceras, allt eftersom lån amorteras eller omsätts. Det innebär att borgensåtagandet minskas successivt fram till år 2013, då det upphör helt. Kommunfullmäktige beslutade 2007 att den kommunala borgen för Bostadsbolaget och FAMI ska avvecklas. Avvecklingen sker under en tioårsperiod och började 2008. Borgensåtagandena mot kommunens bolag är då helt avvecklade vid utgången av 2017. De kommunala bolagen är stabila och ger ett positivt resultat. De bedöms för närvarande inte utgöra någon stor risk. Den kvarvarande borgen till HSB:s bostadsrättsförening i Mantorp utgör en viss risk. På senare år har föreningens ekonomi stärkts, inga tomma lägenheter finns och en viss amortering görs årligen. Soliditet (procent) 50 40 Exklusive ansvarsförbindelse 30 20 10 2002 2004 2006 2008 0-10 Inklusive ansvarsförbindelse -20 2010 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av kommunala beslut och omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen beskriver hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Kommunens samlade verksamhet Kommunen köpte extern verksamhet för 200 (179) mkr. Utbildningsförvaltningen köpte interkommunal utbildning och elevresor för 70 (65) mkr. Omsorgs- och socialförvaltningen köpte omvårdnad och tjänster för externa placeringar för 46 (45) mkr. Förskole- och skolförvaltningen köpte skolskjutsar och interkommunala platser för 24 (25) mkr. Omfattningen ökade under året och fördelades på flera förvaltningar och leverantörer. Resultateffekt mkr Löneökning 1 % 9,0 10 st heltidstjänster 4,2 Förändring av verksamhetens kostnader med 1% 13,4 Ökade verksamhetsintäkter med 1% 3,4 Räntesatsökning 1 % 3,4 Förändrad utdebitering med 1 kr 41,0 Externt köpt huvudoch stödverksamhet i mkr från 2010 2009 2008 2007 2006 kommun, landsting, stat 47 41 43 37 35 företag, föreningar, övriga 153 138 140 127 118 Summa 200 179 183 164 153 17 Förvaltningsberättelse
Entreprenader 2010 2009 Kosmo 25,1 24,9 Upphandlad trafik 20,4 21,3 Miljöteamet i Östergötland AB 4,1 0,0 Primär 4,0 4,0 Sodexo 3,8 3,8 Samhall 0,4 0,4 Medley 0,2 0,2 Kosmo driver särskilt boende, hemtjänst och kök på Vifolkagården i Mantorp. Köket på Slomarps särskilda boende drivs på entreprenad av Sodexo. Miljöteamet utför lokalvård i Mantorps för- och grundskolor. Primär svarar för cirka 20 procent av all fastighetsskötsel på kommunala fastigheter. Samhall levererar dagligvaruinköp till brukare i hemtjänsten. Medley driver Lundbybadet på kommunens uppdrag. Den upphandlade trafiken i form av färdtjänst och skolskjutsar uppgick till 20,4 mkr. De upphandlas av flera trafikbolag. Större entreprenader under året framgår av vidstående tabell. Kommunens koncernbolag, sammanställd redovisning Mjölby kommun äger Mjölby Svartådalen energi AB (MSE) (55 %), Bostadsbolaget i Mjölby AB (100 %), Fastighets AB Mjölby industribyggnader, FAMI (100 %) samt Gillestugan i Skänninge fastighets AB (100 %). (Det sistnämnda bolaget har inte bedrivit verksamhet på nitton år.) Kommunen är minoritetsägare i Östgötatrafiken AB. Resultatet för kommunen och bolagen tillsammans är 32,9 (26,0) mkr. Sammanställd redovisning med resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys återfinns tillsammans med kommunens redovisning under räkenskaperna i årsredovisningen. Under avsnittet Verksamhetsberättelser redovisas varje bolags verksamhetsberättelse med nyckeltal. Kommunkoncernen 2010 Sammanställd redovisning Mjölby kommun Bostadsbolaget MSE FAMI Ägarandel, procent 100 55 100 Resultat (efter skatt), mkr 32,9 (26,0) 15,7 (13,2) 3,6 (2,3) 36,6 (26,5) 0,8 (1,1) Omsättning, mkr 1 742 (1 636) 1 495 (1419) 146 (144) 254 (201) 14 (12) Investeringar, mkr 194 (134) 89 (96) 33 (3) 131 (63) 2 (1) Soliditet, procent 34 (34) 41 (40) 23 (23) 30 (32) 36 (34) Antal årsarbetare 2 176 (2 170) 51 (49) 61 (62) 0 (0) Kommunens samlade verksamhet Kommunens nämnder och förvaltningar Kommunala entreprenader: Kosmo (äldreomsorg) Primär (fastighetsskötsel) Medley (simhall) Sodexo (kök) Miljöteamet (lokalvård) Samhall (hemtjänst) Övriga Kommunens koncernföretag: Mjölby Svartådalen Energi AB (55%) Mjölby Kraftnät AB (MSE 100%) MWNet AB (MSE 100%) Bostadsbolaget i Mjölby AB (100%) Fastighets AB Mjölby Industribyggnader (100%) Förvaltningsberättelse 18
Kvalitetsredovisning Kommunens Vision 2025 och kommunmålen anger inriktningen för kvalitetsarbetet. Strategier har formulerats och en handlingsplan tagits fram som beskriver de åtgärder som ska genomföras under mandatperioden. Årets aktiviteter har följts upp och resultatet redovisas i detta avsnitt. Kundundersökningar och förbättringsarbete Så gott som alla förvaltningar genomförde de kundundersökningar som var inplanerade under året. Målen uppnåddes antingen helt eller delvis. Många av de beslutade åtgärderna för att förbättra resultaten genomfördes eller pågår: Kartläggning av bygglovsprocessen. Målet är att processen ska förenklas genom att göra det möjligt för medborgare och företag att använda e-tjänster. Förbättrade öppettider på biblioteket. Förbättrad information på kommunens hemsida och i broschyrer. Hantering av synpunkter från allmänheten Totalt för 2010 fanns 189 stycken synpunkter dokumenterade i kommunens verksamheter. Flera förvaltningar uppger att det kom in betydligt fler synpunkter, som besvarades och/eller åtgärdades, men som inte dokumenterades. Om resultatet ska bli rättvisande, måste rutinen för hur synpunkter tas om hand följas. Det pågår ett arbete som ska underlätta för allmänheten att lämna synpunkter via kommunens hemsida. Det ska bli tydligare vilka synpunkter som hanteras och vilka förbättringsåtgärder som kommunen genomför. Nedan finns några exempel på planerade eller vidtagna åtgärder som gjorts efter det att synpunkter kommit in: skidspår breddades Vifolkaskolans gymnastiksal fick ny linjering anhöriga informerades om direktiven för låsta dörrar vid särskilt boende fruktstund i förskolorna standarden på lekplatser höjdes hastighetsåtgärder i bostadsområden. 19 Förvaltningsberättelse
Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna beskriver vad kunden kan förvänta sig av kommunens tjänster. Ännu finns endast tio stycken, varav sju inom omsorgs- och socialverksamhet. Under 2011 ska fler kvalitetsdeklarationer tas fram. Så gott som samtliga kvalitetsnivåer i de deklarationer som finns kunde hållas. Kvalitetsdeklarationerna finns på kommunens hemsida. Tillgänglighet per telefon och e-post Under året genomfördes en tillgänglighetsmätning av telefoni och e-post. Resultatet blev som helhet godkänt. Kommunens växeltelefonister fick goda betyg. Andelen besvarade telefonsamtal var bra, likaså svarstiden. Attityden hos dem som svarade var god. En enhetligare hälsningsfras efterlystes. Personalen behöver bli bättre på att lämna hänvisningsbesked. I undersökningen ingick kvalitetsnivån för svar på frågor som ställdes per e-post. 200 frågor ställdes och 185 besvarades, vilket får anses vara ett bra resultat. Det gäller även den snabba svarstiden: 88 procent av de besvarade frågorna returnerades inom ett dygn. Däremot fanns en del kvalitetsbrister i själva svaren, likaså i sättet breven undertecknades på. De flesta förvaltningarna var helt eller delvis nöjda med resultatet. Två förvaltningar mätte även tillgängligheten genom egna enkäter. Kommunens servicekontor medborgarservice fick där väldigt goda betyg från externa kunder. Exempel på åtgärder för att förbättra tillgängligheten: Ge elever och föräldrar möjlighet till direktkontakt via nyckelpersoner, veckobrev, öppet hus-dagar etc. Utbilda personalen i att kommunicera med medborgare och interna kunder. Förbättrad introduktion till nyanställda. Intern kontroll Kommunens internkontroll ska säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten. Det är också viktigt att se till att lagar, föreskrifter och riktlinjer följs. Så gott som samtliga planerade processer inom kommunens verksamheter kontrollerades 2010. De flesta verksamheterna är helt eller delvis nöjda med resultatet av den interna kontrollen. Några verksamheter rapporterade inte resultatet till nämnden inom föreskriven tid. Förvaltningarna granskar både ekonomiadministrativa processer och sådana med verksamhetskoppling, till exempel skade- och tillbudsanmälningar, synpunktshantering, stöd till elever med åtgärdsprogram, felanmälan inom fastigheter med mera. Exempel på åtgärder efter genomförda kontroller: Granskningen av leasingbilar innebar att fakturahanteringen ändrades. Kulturskolan fick ett nytt elevhanteringsprogram. Ansvaret för avgiftshanteringen flyttades till förvaltningskontoret. Rutiner för verifikationer, syfte och deltagarlistor vid representation uppdaterades med berörda personer. Förvaltningsberättelse 20
Internkontrollen fungerar som en påminnelse om gällande rutiner och sporrar till fortlöpande förbättring. Färre kontrollmoment men med grundligare kontroll skulle vara mer meningsfullt. Kvalitetsutveckling Några av aktiviteterna inom kvalitetsutveckling beskrivs nedan: Lean, medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet. Lean införs i en pilotverksamhet Under år 2010 startade ett pilotprojekt för att arbeta med Lean. Det bygger på en filosofi och ett arbetssätt för ständiga förbättringar. Lean utgår från medarbetarnas delaktighet och engagemang i det dagliga arbetet; det handlar inte om att jobba snabbare utan smartare. Mjölby kommun anslöt sig till Verksamhetslyftet. Det är ett utvecklingsprogram som Trygghetsfonden tagit fram tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Leanmetodiken prövas inom ett pilotprojekt i två år, innan kommunen tar ställning till om den ska införas i större skala. I pilotarbetet ingår personal från försörjningsstödet och Vägledningscentrum. Politiker, ledare och medarbetare utbildades under året i förhållningssätt och metodik. I december hölls en heldag i Lean där kolleger från Södertälje kommun medverkade. De berättade hur de med framgång arbetat med frågorna. I Mjölby påbörjade berörda verksamheter processkartläggningar för att se vad som skapar värde för enskilda medborgare. Medborgarundersökning Resultatet av 2009 års medborgarundersökning presenterades för både politiker och tjänstemän. Varje förvaltning genomför aktiviteter som bidrar till att ytterligare förbättra betygen inom medborgarundersökningens tre indexområden. Resultatet används när mål formuleras och nyckeltal fastställs. Exempel på aktiviteter som bedöms kunna förbättra resultatet är: nya bostadsområden: trafiksäkra gång- och cykelvägar fler förskolor ökad andel behöriga lärare trygghetsvandringar en kultur- och fritidsguide utdelad till alla hushåll. Rapporten finns på www.mjolby.se. En ny medborgarundersökning genomförs hösten 2011. Kommunens kvalitet i korthet Mjölby kommun deltog tillsammans med 130 andra kommuner i en jämförande studie som kallas Kommunens Kvalitet i Korthet. Tanken är att kommunerna ska ges möjligheter att jämföra resultat och lära sig av varandra. Studien innehåller mätningar inom fem områden: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, kostnadseffektivitet, och kommunen som samhällsbyggare. Här redovisas ett urval av mått inom ovanstående områden. För att ta del av kommunens resultat i sin helhet hänvisas till www.skl.se/kkik. 21 Förvaltningsberättelse
Mått 5: Simhall 36 0 30 60 Mått 6: Plats på förskola 100 0 50 100 Mått 11: Personalkontinuitet 11 0 5 10 15 20 25 Mått 13: Valdeltagande kommunval % 83 0 50 100 Mått 15: Delaktighetsindex, % av max 45 0 50 100 Mått 20: Kostnad per betygspoäng grundskola 304 200 350 500 Mått 27: Kr/vårdtagare i hemtjänst 67 677 0 125 000 250 000 1. Kommunens tillgänglighet Hur många timmar per vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08 17 på vardagar? I jämförelse med de andra kommunerna är resultatet väl godkänt. Medelvärdet för alla kommuner är 26 timmar, medan Mjölby kommun ligger på 36. Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? I Mjölby kommun fick alla familjer plats önskat placeringsdatum. Andelen som fått plats i genomsnitt för samtliga kommuner är 77 procent. 2. Trygghet Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst beviljad av kommunen under 14 dagar? Måttet anger hur många olika personer från hemtjänsten som hjälper den enskilda i hans eller hennes bostad under en fjortondagarsperiod. 11 olika anställda besöker i genomsnitt den äldre, vilket är bättre i jämförelse med genomsnittet hos undersökta kommuner. 3. Delaktighet och information Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? Här ligger Mjölby kommun strax över medel i jämförelse med de andra kommunerna. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Indexet anger vilka olika former av kommunikation och dialog med medborgarna som kommunen erbjuder. Mjölby kommuns resultat ligger kring medel, vilket är godkänt. 4. Kostnadseffektivitet Hur effektiva är kommunens grundskolor? Måttet visar att grundskolorna i Mjölby kommun ur det här perspektivet är mer effektiva än kommunerna i genomsnitt. Elevernas betygsresultat ligger strax över rikets, medan kostnaderna är lägre än rikets. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kommunens kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten är mycket låg i förhållande till andra kommuners. Andra mätningar visar dessutom att brukare av hemtjänst och personer i särskilt boende i högre grad är nöjda med den hjälp som de får än i andra kommuner, vilket också tyder på en effektiv verksamhet. Mått 30: Antal nya företag per 1000 inv. 3,4 0,0 6,0 12,0 5. Kommunen som samhällsbyggare Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? I Mjölby kommun startas 3,4 företag per 1 000 invånare. Genomsnittet i landet är 5,3 företag. Kommunen stödjer NyföretagarCentrum som bland många tjänster ger kostnadsfri rådgivning för att stimulera nyföretagandet. Mått 35: Andel återvunnet hushållsavfall % 86 0 50 100 Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Kommunen får toppbetyg, en andraplats bland de cirka 120 kommuner som deltog i mätningen för måttet andelen återvunnet hushållsavfall. Förvaltningsberättelse 22