Tumörmorfologiska grundbegrepp Annika Dejmek T5 HT05
Vad är en tumör? Tumor= eg. svullnad Neoplasi, neoplasm = äkta tumör Oncos - grekiska för tumör. Onkogen, onkologi, etc
Terminologi - grundbegrepp - plasi (gr. plassein - att forma) ( growth ) neo - ny, ex neoplasi dys- oordnad, dålig, abnorm, ex dysplasi meta- förändring från ett tillstånd till ett annat, ex metaplasi hyper- överskott jämfört med normalt, hyperplasi, hypertrofi, hyperthyreos hypo- underskott jämfört med normalt, ex hypoplasi ana- avsaknad av, ex anaplastisk - alla differentieringsdrag i cellerna är försvunna jfr aplasi - avsaknad beroende på att det aldrig utvecklats atrofi- har funnits men tillbakabildats Atypi - allmänt begrepp, avviker från det normala
Vad karakteriserar en tumör? Autonomi En tumör är en förändring som uppkommer genom autonom eller relativt autonom onormal tillväxt som fortsätter även när ursprungliga stimuli upphört En tumör kan vara benign eller malign
Vad menar vi när vi talar om cancer? Cancer Spec bland allmänheten = alla maligna tumörer Användes av den medicinska professsionen, spec av patologer/cytologer synonymt med carcinom = malign tumör utgången från epitelial vävnad Det är idag vedertaget att cancer betecknar ALLA typer av maligna tumörer. Om man menar carcinom bör man säga det för att undvika missförstånd.
Hur klassificeras tumörer? Tumörer kan klassificeras med utgångspunkt från den normala vävnadstyp eller celltyp de utgår från -histogenetisk klassifikation Ändelsen anger om tumören är benign eller malign -om benign tumör -carcinom malign epitelial tumör -sarkom malign mesenkymal tumör
Motsvarande normal vävnad körtelvävnad bindväv fettväv glatt muskulatur tvärstrimmig musk blodkärl lymfkärl lymfatiska celler Benign tumör adenom fibrom lipom leiomyom rhabdomyom hemangiom lymfangiom Malign tumör adenocarcinom fibrosarkom liposarkom leiomyosarkom rhabdomyosarkom angiosarkom lymfangiosarkom lymfom/leukemi skivepitel skivepitelpapillom skivepitelcancer
Klassificering forts Benigna epiteliala tumörer kan också klassificeras enl växtsätt eller makro- eller mikroskopiskt utseende Papillom Polyp
Polyper och papillom En polyp buktar ut från en slemhinneyta. Den kan vara bredbasig eller skaftad. En polyp behöver inte vara neoplastisk. Ett papillom har fingerlika utskott En tumör som buktar ut från ytan kallas exofytisk En tumör som buktar inåt från ytan kallas endofytisk Man brukar inte tala om maligna polyper utan om polypöst växande cancrar. Cancrar som växer som papillom kallas papillärt växande cancrar eller papillära cancrar
Adenom och papillom är båda benigna epiteliala tumörer Adenom utgår från körtelceller eller secernerande celler- t.ex. kolonadenom, thyreoideaadenom Papillom utgår från icke-secernerande epitel- t.ex. skivepitelpapillom, uroepiteliala papillom
Embryonala tumörer eller blastom Liknar histologiskt den embryonala formen av det organ från vilka de utgår. Drabbar så gott som uteslutande små barn Ex neuroblaston, nefroblastom (Wilms tumör), retinoblastom, hepatoblastom Trots ändelsen - om är de flesta typerna av blastom maligna
Vad skiljer en malign från en benign tumör? Benign Celler och cellarrangemang oftast regelbundna Liknar normal vävnad Sällan nekros och blödning Växer oftast långsamt Malign Cellerna skiljer sig från normal vävnad Större eller mindre likhet med normal vävnad beroende på differentieringsgrad Visar tecken på hög tillväxthastighet Ofta nekros och blödning
Proliferationsaktivitet Mitoser Leiomyosarkom Mitoser Normala och atypiska Antal mitoser/synfält viktigt kriterium vid gradering av vissa tumörer
Proliferationsaktivitet proliferationsmarkörer Kan påvisas immuncytokemiskt i morfologisk diagnostik Ki67 proliferationsmarkör som uttryckes i kärnan under sen G1, S, M och G2 fas
Vad skiljer en malign från en benign tumör? Förhållande till omgivande vävnad och spridning till andra organ Benign tumör Malign tumör Välavgränsad med kapsel Välavgränsad utan kapsel Metastaserar inte Spridning via lymfbanor,blodbanor, direktöverväxt
Cellsammanhållning Normalt epitel karakteriseras av god cellsammanhållning Adhesivitet till intilliggande celler och till basalmembranen Basalmembranen består av speciella proteiner som syntetiseras av epitelcellerna
Fibroadenom - den vanligaste benigna brösttumören Finnålspunktat: God cellsammanhållning.- ingen epiteldissociation Ingen cellatypi Liknar normal körtelvävnad
Hur känner man igen en malign tumör - principiella drag Stora kärnor Multipla oregelbundna nukleoler Stor kärna i förhållande till cytoplasman Flerkärniga celler Dissociation = nedsatt kohesivitet eller adhesionsförmåga
Premaligna och maligna epitelförändringar Normalt eller metaplastiskt epitel Lätt dysplasi? Måttlig dysplasi Grav dysplasi Premalignt Carcinoma in situ Invasiv cancer Malignt
Carcinoma in situ Cellerna uppfyller morfologiska malignitetskriterier och genomsätter epitelets alla lager men har inte brutit igenom basalmembranen En in situ tumör kan därför per definition inte metastasera
Begreppet Intraepitelial neoplasi Dysplasi och carcinoma in situ sammanföres idag ofta till ett begrepp som kallas intraepitelial neoplasi Ex Cervikal intraepitelial neoplasi - CIN, pancreatic intraepithelial neoplasia - PanIN, prostatic intraepithelial neoplasia - PIN Intraepitelial neoplasi kan precis som dysplasi indelas efter graden och utbredningen av cellförändringarna i epitelet Grav dysplasi och carcinoma in situ sammanföres i praktiken ofta eftersom gränsen är flytande morfologiskt
Dysplasi och carcinoma in situ (CIS) i cervix uteri Biopsier från portio/cervix uteri 1. Normal slemhinna 2. Grav dysplasi/cis Intraepitelial neoplasi gr. III basalmembran 3. Invasiv skivepitelcancer 4. Invasiv skivepitel-cancer Ingen basalmembran
Klassificering av maligna tumörer, forts Varför behövs klassificering? För att kunna förutsäga prognosen och välja behandling Maligna tumörer kan klassificeras antingen med utgångspunkt från differentiering (grade) eller stadium (stage)
Hur klassificeras maligna tumörer Differentieringsgrad - grade I princip ett mått på aggressivitet Baseras på: Mitosaktivitet Kärnstorlek och polymorfism Likhet med motsvarande normal vävnad
Differentieringsgrad Högt differentierad tumör Medelhögt differentierad tumör Lågt differentierad tumör Anaplastisk tumör Ju lägre differentierad en tumör är, desto mera skiljer den sig från motsvarande normal vävnad En anaplastisk tumör är helt odifferentierad och det går inte att dra några slutsatser om ursprunget
Normalt körtelepitel vs adenocarcinom
Malign tumör - prostatacancer Högt differentierad Någorlunda god cellsammanhållning Försök att efterlikna en normal körtel Medelhögt differentierad Inga körtelrör Dissociation nedsatt kohesivitet mera atypiska celler
Malign tumör i ascites - diffus ventrikelcancer som metastaserat(vuxit igenom) till bukhålan Lågt differentierad Dissocierade tumörceller Stora atypiska, hyperkromatiska kärnor Inga strukturer som liknar normala körtlar eller gångar
Hur klassificeras maligna tumörer Tumörstadium - stage Stage är ett mått på tumörens utvecklingsstadium Stage är ett bättre prognostiskt mått än grade
Stage TNM - klassificeringen är det mest använda systemet för staging av maligna tumörer
TNM-klassifikationen T primärtumören N lymfkörtelmetastaser M fjärrmetastaser Kan baseras på kliniska fynd eller patologisk undersökning OBS modifierade varianter för olika tumörer
TNM-klassifikation T Primärtumören T0 = ingen primärtumör påvisad Tis= in situ växt T1- T3 - ökande storlek, tilltagande lokal utbredning = infiltrationsdjup i primärorganet Överväxt på omgivande organ = T4 Ytterligare undergrupper a- d, (ex T2b) TX = okänt status
TNM-klassifikation N Regionala lymfkörtelmetastaser Storlek, antal, fixerade mot omgivande vävnad, etc N0 = inga lymfkörtelmetastaser påvisade N1-N3 - ökande storlek, fixering, etc (N4 distala lymfkörtelmetastaser) NX okänt lymfkörtelstatus
TNM klassifikation T1 T2 T3 T4 Ökande storlek, djupväxt i organet Inväxt i omgivande vävnad Inga lymfkörtel metastaser N0 N1 N2 N3 Ökande antal, storlek, överväxt
TNM klassifikation M M0 inga fjärrmetastaser M1 fjärrmetastaser MX okänt status
Vad karakteriserar adenocarcinom resp skivepitelcancer?
Slembildning är det ultimata tecknet på adenocarcinomdifferentiering Slem mukus Sk neutrala muciner Px bronk -adenocarcinom Kan påvisas histokemiskt med slemfärgning PAS (periodic acid Schiff) färgar kolhydrater (tex glykogen) och glykoproteiner
Keratinisering eller hornbildning är det ultimata tecknet på skivepiteldifferentiering Borstprov bronk Keratin är ett stabilt olösligt protein Obs att alla epiteliala celler innehåller cytokeratiner, som är en typ av intermediära filament vars typ varierar i olika slags epitel. Skivepitelceller kan koppla på gener som kodar för specialiserade proteiner som interagerar med cytokeratinerna och cellmembranerna och bildar keratin. Detta sker normalt i hudens ytlager.
Och nu var det slut..