Omvårdnadsnämnden Årsredovisning 2011 1
Innehållsförteckning Viktiga händelser Hemtjänstutförare Trygghetslarm och nattpatrull Seniorlunchrestauranger Hagalundsgatan 15-17 LOV Lagen om Valfrihet Årets upphandling Kvalitetspris VillGott Tvärsektoriella frågor Värdegrund Kvalitetsarbetet Måluppfyllelse Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning Uppföljning av processer/rutiner Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Marknadsandelar upphandlad verksamhet Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Budgetavvikelse Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Förebyggande verksamhet Avdelningen för myndighetsutövning Övrig verksamhet Prognossäkerhet Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsökning mellan 2010-2011 Investeringar Vård- och omsorgsboende Nettokostnadsutveckling Hemtjänst Hemtjänstkunder Hemtjänstersättning Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) Antal personer med respektive insats Antal personer med insatsen personlig assistans LSS respektive LASS Genomsnittlig kostnad per insats Nyckeltal Medarbetare Anställda Personalförsörjning Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 4 4 4 4 4 4 4 4 4 5 6 6 7 9 9 9 10 10 11 12 13 14 15 15 15 15 16 16 16 17 18 18 19 20 20 21 21 21 22 22 23 24 25 27 27 28 28 28 29 2
Kompetensutveckling Omvårdnadsakademin Äldreakademin Omsorgsakademin Värdegrundsarbete Språksam SoL-dokumentation Projekt Carpe Kompetensutvecklingsprojektet Trygga möten Palliativ vård VillGott-projekten Övrigt Arbetsmiljö Bilaga 1: Måluppfyllelse Bilaga 2: Uppföljning av internkontrollplan 30 30 30 30 31 31 31 31 31 32 32 32 32 3
Viktiga händelser Hemtjänstutförare Under 2011 har 11 nya utförare tillkommit att välja på för personer som fått hemtjänst beviljad. Totalt finns nu 23 stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Trygghetslarm och nattpatrull Den 1 mars 2011 flyttade trygghetslarmet och nattpatrullen till nya lokaler i Skoga vårdoch omsorgsboende och trygghetslarmen från Solna tas emot av Tunstall Trygghetscentral i Örebro. Seniorlunchrestauranger I samarbete mellan omvårdnadsförvaltningen, Äldreforum och lokala krögare har tre Seniorlunchrestauranger i Solna valts ut. Initiativet är ett led i att skapa nya sociala mötesplatser för äldre i Solna. I restaurangen finns möjlighet till sällskap och hjälp med serveringen. Hagalundsgatan 15-17 Inflyttning till nya gruppbostaden Hagalundsgatan 15-17 startade den 1 april 2011. Nybodagatan 16 Nämnden beslutade i december att upphandlingen av Nybodagatan 16 avbryts då inget anbud nådde upp till de krav som ställs. Från och med 1 april 2012 drivs gruppbostaden i egen regi. LOV Lagen om Valfrihet Nämnden har antagit förfrågningsunderlag för att upphandla boendestöd enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Årets upphandling Omvårdnadsförvaltningen fick 2011 års pris för årets upphandling av tidningen Upphandling24. Solna fick utmärkelsen för att man tänkt i nya banor vid upphandlingen av vård- och omsorgsboenden. Övriga nominerade för Årets upphandling var Lunds universitet och Nya Karolinska Solna. Kvalitetspris Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdnadsakademins kvalitetspris samt en årlig kvalitetsdag den 20 oktober. Årets kvalitetspris gick till Berga vård- och omsorgsboende för bidraget Berättarkonst och folksagor. VillGott I projektet VillGott-Plus har omvårdnadsförvaltningen i Solna stad och landstinget samverkat i tre delprojekt. Fokus har legat på att utveckla vårdkedjan för personer i ordinärt boende med demenssjukdom och/eller nutritionsproblem. Skriftliga samverkansrutiner har tagits fram som omfattar identifiering, utredning, omvårdnad och stöd, uppföljning samt anhörigstöd. 4
Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsförvaltningens arbete med de tvärsektoriella frågorna integration och internationellt arbete sker bland annat genom projekten Språksam, Arbetsam och Carpe som alla finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet Språksam är att testa och utveckla modeller och metoder som höjer den språkliga kommunikationen och kompetensen på arbetsplatsen. Inom omvårdnadsförvaltningen har personal deltagit från Berga och Skoga vård- och omsorgsboende. Projektet har medfört positiva resultat i form av ökat självförtroende hos medarbetarna, ökad initiativförmåga, förbättrad dokumentation och därmed högre kvalitet i vården och omsorgen. Projektet avslutades i april 2011. Kompetensutvecklingsprojektet ArbetSam har som syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. ArbetSam syftar till att stärka medarbetare som på grund av bristande kompetens har en svag ställning på arbetsmarknaden. Projektet ägs av Lidingö stad och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Projektet startade under hösten 2011 och håller på till och med 30 juni 2013. Inom Humaniora vård och omsorg finns samliga verksamheter representerade samt Berga vård- och omvårdnadsboende som drivs av privat entreprenör. Projektet Carpe vänder sig till verksamheter inom LSS- området och syftet är att genom en långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling uppnå en ökad kvalitet i omsorgen samt att höja yrkets status. Alla LSS-verksamheter inom Humaniora vård och omsorg har deltagit. Projektet är förlängt till och med mars 2012. Seniorträffarna har sedan flera år tillbaka haft samarbete med Solna kulturskola. Under 2011 har detta samarbete utökats till att omfatta även Bagartorpsskolan och Stråkets förskola. Elever, förskolebarn och seniorer har tillsammans haft skapande verksamhet. Exempel på detta är att bygga trummor och musicera tillsammans. Under sommaren turnerade nio elever från Solna kulturskola runt på Solnas seniorträffar och två av stadens äldreboende. Målsättningen var att sprida sång, musik och glädje bland Solnas äldre. Initiativet kallades för VillGotts sommarmusikanter. Musikanterna gjorde även en avstickare till Solnas vänort Valmiera i Lettland där man spelade på en sommarfestival och på lokala äldreboenden. Denna resa gjordes tillsammans med så kallade Villgott-volontärer - pensionerade solnabor som arbetar ideellt på seniorträffar med sång och musik. Projektet har inneburit generationsöverskridande möten där musik och social samvaro bidragit till glädje och bättre hälsa för äldre. En generationsövergripande orkester bildades, ungdomar har fått sommarjobb och inblick i de äldres värld samt internationella kontakter. Solna stad är en av 32 kommuner som valts ut som förvaltningsområde för det finska språket i Sverige. Solna stad gör en kartläggning över behovet av service på finska görs under perioden december 2011 till februari 2012. Omvårdnadsförvaltningen deltar i arbetet att ta fram frågor när det gäller förvaltningens verksamhetsområden. Omvårdnadsnämndens arbete med att införa valfrihetssystem (LOV) innebär positiva effekter ur ett tvärsektoriellt perspektiv. Fler företagare ges möjlighet att utföra tjänster i Solna, fler arbetstillfällen skapas och tjänsterna ges utifrån individuella behov såsom språk, kultur och andra individuella behov. 5
Värdegrund Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten 2009. Aktiviteter som skett i detta arbete under åren är bl.a. Seminarieteater som åskådliggjort olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. Alla medarbetare inom förvaltningen har deltagit i dessa seminarier. Under 2010 genomfördes utbildningsfasen med föreläsningar för chefer och medarbetare samt utbildning för blivande etiksamtalsledare. Under 2011 har Humaniora vård och omsorg bildat ett nätverk för etiksamtalsledarna och dessa träffas regelbundet. Etiksamtalsledarna har bytt titel och kallas numera reflektionssamtalsledare. Reflektionssamtalsledarna är en resurs i verksamheterna och bidrar till att hålla det etiska perspektivet levande. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Omvårdnadsförvaltningen har upphandlat vård- och omsorgsboenden med profil. En viktig del i en värdig äldreomsorg är att ge äldre personer möjlighet att få fortsätta vara den man är. Genom att erbjuda valfrihet med olika inriktningar ges äldre personer möjlighet att fortsätta utöva sina intressen vid en flytt till ett vård- och omsorgsboende. Detta är en del i en värdig vård och omsorg. Den 1 januari 2011 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den nya bestämmelsen innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Omvårdnadsförvaltningen har 2011 sökt och beviljats stimulansmedel för att införa lokala värdighetsgarantier. Arbetet med att ta fram dessa kommer att ske under 2012. Kvalitetsarbetet I och med den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin 2010 har Solna stad beslutat att ta fram kvalitetsdeklarationer inom samtliga verksamheter. Omvårdnadsnämnden har antagit fem kvalitetsdeklarationer för verksamhetsområdena hemtjänst, vård- och omsorgsboende för äldre, för boende för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt två för myndighetsutövning enligt LSS och enligt Socialtjänstlagen. Som ett första steg i spridningen av information får kunden idag kvalitetsdeklarationen hemskickad tillsammans med beslutet om insats. Under året har två brukarundersökningar genomförts, en för boende och daglig verksamhet för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt en brukarundersökning för närstående och boende på vård- och omsorgsboende. Omvårdnadsnämnden har för avsikt att fortsätta utarbeta kvalitetsdeklarationer för övriga verksamheter som bl.a. fixarservice, anhörigstöd och dagverksamheter. Befintliga kvalitetsdeklarationer ska i ett särskilt projekt implementeras både i verksamheterna och hos den enskilde medborgaren. Projektet ska följas upp för att säkerställa att åtagandena uppfylls och att de leder till kontinuerlig verksamhetsutveckling 6
Måluppfyllelse Omvårdnadsnämndens mål har sin utgångspunkt i stadens prioriterade målområden Trygghet och omsorg. Under året har två brukarundersökningar genomförts. Brukarundersökningarna har varit riktade till brukare i gruppbostad enligt LSS och i daglig verksamhet enligt LSS och till äldre och deras anhöriga i vård- och omsorgsboende. Svarsfrekvensen är hög i båda undersökningarna. Syftet har varit att belysa hur man upplever kvaliteten i våra verksamheter Resultat gruppbostäder och daglig verksamhet enligt LSS Jämfört med den föregående undersökningen 2009 blev resultatet avsevärt bättre. Verksamheterna håller generellt en god kvalitet. Årets resultat visar att brukarna är betydligt nöjdare med kvaliteten än vid föregående undersökning. Jämfört med resultatet från de senaste undersökningarna i andra kommuner placerade sig Solna sammanvägt högt i position. Resultat vård- och omsorgsboende för äldre År 2010 gjordes senaste brukarundersökningen på vård- och omsorgsboenden i Solna. Förvaltningen var inte nöjd med resultatet därför beslutades det att en brukarundersökning skulle göras redan efter ett år och alla utförare fick i uppdrag att analysera resultatet och vidta åtgärder för att höja kundnöjdheten. Även förvaltningen utvecklade sin uppföljningsmetodik till ett mer brukarfokuserat arbetssätt. Årets resultat är betydligt bättre. Förvaltningens vård- och omsorgsboenden håller enligt de boende och deras närstående en god och jämn kvalitet. Nämnden har fem inriktningsmål och 18 effektmål inom målområdet Trygghet och Omsorg. Sammanfattningsvis har två av de fem inriktningsmålen uppfyllts och tre är delvis uppfyllda. 13 av 18 effektmål är uppfyllda. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga och nöjda med insatser och omvårdnad följs upp med sju effektmål. Effektmålet om att 75 procent av närstående/anhöriga upplever att de får tillräckligt stöd är uppfyllt. Målet om att alla på vård- och omsorgsboende har en omvårdnadsplan med riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall är uppfyllt. Målet avseende att de boende på gruppbostad och servicebostad upplever att de får välja mat är delvis uppfyllt. Det är 75 procent av de svarande boende i servicebostad som upplever att de får välja mat och i gruppbostad är det 48 procent som svarat att de upplever att de får välja mat. Målet avseende att de som bor på vård- och omsorgsboende och de som har hjälp av hemtjänst ska vara nöjda med matens kvalitet samt måltidsrutiner är delvis uppfyllt. I hemtjänsten är målet uppfyllt, på vård- och omsorgsboende har resultatet förbättrats med 10 procent från 53,1 procent till 65,3 procent. Målet om att 85 procent av hemtjänstkunderna ska ha möjlighet att komma i kontakt med rätt personal utifrån ärendets karaktär är uppfyllt. 7
Målet om säker läkemedelsbehandling är uppfylld. Alla sjuksköterskor använder e-dos för att ta fram läkemedelslistor. Målet om att 70 procent av alla dödsfall ska registreras i palliativa registret är uppfyllt. Det är 92 procent som är registrerade. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig respekterade följs upp med tre effektmål Effektmålet om att 85 procent ska ha en egen kontaktman är uppfyllt. Målet om att hemtjänstkunder med två hjälpinsatser varje dag under en 14 dagars period ska möta högst 12 hemtjänstpersonal är uppfyllt. Effektmålet om att 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver är delvis uppfyllt. Det är 84 procent av de svarande i gruppbostad, 88 procent i servicebostad och 79 procent i daglig verksamhet som uppger att de får det stöd de behöver. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha personligt inflytande över sin tillvaro följs upp med fyra effektmål. Effektmålet om att 75 procent av personer som beviljas omvårdnadsinsatser ska ha individuellt utformade mål i utredningen är uppfyllt. Effektmålet om att 75 procent av de personer som beviljas bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt första handsval tillgodosett är inte uppfyllt. Det är 47 procent som har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Under året har det varit hög beläggning på våra boenden vilket har inneburit mindre möjlighet att få sitt förstahandsval tillgodosett. Av de som har valt vård- och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. Målet om att 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av dem som har daglig verksamhet ska uppleva att personalen är lyhörd för deras synpunkter är delvis uppfyllt. Det är 72 procent av de svarande i gruppbostad, 81 procent i servicebostad, och 63 procent i daglig verksamhet som uppger att personalen är lyhörd för deras synpunkter. Målet om att 75 procent av hemtjänstkunder och boende på vård- och omsorgsboende ska vara delaktiga vid upprättande av genomförandeplaner samt ha skrivit under är uppfyllt. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull tillvaro följs upp med tre effektmål. Effektmålet om att 80 procent av personer som bor på vård- och omsorgsboendena ska erbjudas organiserade aktiviteter under helgerna är uppfyllt. Målet om att 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad ska uppleva att de får bestämma vad ska göra på sin fritid bedöms vara uppfyllt. Bedömningen baseras på årets avtalsuppföljning. Målet om att 80 procent av besökarna på seniorträffarna ska tycka att det är ett bra utbud av aktiviteter är uppfyllt. Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt. Inriktningsmålet Det förebyggande arbetet ska förstärkas följs upp med ett effektmål Effektmålet om att alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök är uppfyllt. Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt. 8
Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år 2011. Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har gjort en övergripande risk- och väsentlighetsbedömning utifrån följande tre kontrollmål: 1. att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt 2. att finansiell rapportering och information om verksamheten fungerar i organisationen 3. att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades internkontrollplanen för år 2011 innehållande följande processer/rutiner: Verksamhetsplan och budget Ekonomi IT-baserad information och kommunikation Efterlevnad av stadens styrdokument LSS Verkställighet av beslut Vård- och omsorgsboende med förstärkt minoritetsskydd Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Upphörande av tvångs- och skyddsåtgärder på vård- och omsorgsboende Omvärldsbevakning Internkontroll Uppföljning av processer/rutiner Uppföljningen av processer/rutiner redovisas i bilaga 2, Uppföljning av omvårdnadsnämndens internkontrollplan 2011. Utifrån stadens riktlinjer och den granskning som revisorerna gjort när det gäller internkontrollarbetet har förvaltningen under året fördjupat arbetet med den interna kontrollen. En arbetsgrupp med representanter från staben för kvalitetsutveckling, staben för ekonomi, avdelningen för myndighetsutövning och nämndsekreterare har arbetat med olika riskområden. I det arbetet har för varje riskområde en systematisk väsentlighets- och riskbedömning gjorts utifrån konsekvens, sannolikhet och riskindex. Riskområden som uppnått ett visst riskindex har tagits med i 2012 års internkontrollplan. Omvårdnadsnämnden har fått en redovisning av arbetet och genomgång av internkontrollplanen i samband med en planeringsdag då nämnden gick igenom målen och internkontrollplanen. 9
Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Ej upphandlad verksamhet 29% Upphandlad verksamhet 71% Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, larm- och nattpatrull, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionshinder) uppgår till 71 procent. Andelen är oförändrad jämfört med 2010. 10
Marknadsandelar upphandlad verksamhet Förenade Care har störst marknadsandel 23 procent. Näst följd av Aleris med 17 procent och Carema med 14 procent. Alla dessa tre företag driver både vård- och omsorgsboende och hemtjänst i Solna. Förenade Care och Aleris driver dessutom även dagverksamheter. Aleris och Carema driver även LSS-gruppbostad. Temabo med en marknadsandel på 11 procent driver ett stort vård- och omsorgsboende samt en dagverksamhet. 11
Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden Förenade Care har störst marknadsandel när det gäller upphandlade vård- och omsorgsboenden motsvarande 30 procent. Förenade Care driver Polhemsgården och Björkgården. Näst störst är Aleris och som har 20 procent. Aleris driver Tryggheten, Hallen samt Olivträdet. Temabo som driver Berga har en marknadsandel på 18 procent. Därefter kommer Carema som driver Ametisten vilket motsvarar en marknadsandel på 15 procent. Attendo driver Frösunda och har en marknadsandel på 10 procent. Oskarsro drivs av Kavat vård vilka har en marknadsandel på 7 procent. 12
Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Förenade Care har störst marknadsandel inom hemtjänsten, 18 procent. Humaniora intraprenad och Mica har båda 16 procent. Därefter kommer Carema, Aleris, Olivia och Attendo. Nya LOV-utförare har tillsammans en marknadsandel på 3 procent. Av de nya utförarnas marknadsandel står ProffsSystern för en marknadsandel på 37 procent. I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten har antalet utförare successivt ökat. Under 2010 ökade antalet nya utförare med fem företag. Under 2011 har ytterligare 11 företag tillkommit och vid årets slut fanns totalt 23 utförare av hemtjänst. I takt med att antalet utförare har ökat har även antalet byten av utförare ökat. Under 2011 skedde 117 stycken byten av hemtjänstföretag. Under 2010 var motsvarande antal 59 stycken. 13
Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna samt daglig verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 66 procent och driver gruppbostäderna Storgatan 50 och Centrumslingan 45 samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter och Lilla Ateljen, Vingen och Hagavillan. Carema har en marknadsandel på 10 procent och driver gruppbostaden Andersvägen 3B. Frösunda LSS driver gruppbostaden Nybodagatan 16 och har en marknadsandel på 9 procent. Därefter kommer InDies Omsorg som har 8 procent och driver gruppbostaden Spårvägen 6 och Aleris som driver gruppbostaden Algatan 5 och har en marknadsandel på 7 procent. 14
Budgetavvikelse Verksamhet mkr Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnad Vård- och omsorgsboende 356,2 354,7 1,5 Hemtjänst 152,8 155,5-2,7 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 144,5 150,0-5,5 Förebyggande verksamhet 14,8 13,5 1,3 Avdelningen för myndighetsutövning 30,9 32,0-1,1 Övrig verksamhet 37,4 32,6 4,8 Summa netto 736,6 738,3-1,7 Omvårdnadsnämndens budget för 2011 uppgår till 736,6 mkr. Nämndens nettokostnader för året är 738,3 mkr vilket innebär ett underskott mot budget på 1,7 mkr. Underskottet motsvarar 0,2 procent av nettobudgeten. Den största budgetavvikelsen står omsorg om funktionshindrade enligt LSS för som redovisar ett underskott på 5,5 mkr. Vård- och omsorgsboende Omvårdnadsboendena redovisar nettokostnader på 354,7 mkr vilket innebär ett överskott på 1,5 mkr mot budget. Överskottet beror på att kostnaderna för att stärka och säkra vården och omsorgen nattetid för personer med demenssjukdom blev 4,0 mkr lägre än budgeterat. Överskottet reduceras genom 4,0 mkr högre kostnader för köp av fler platser i andra kommuner. En ytterligare plats på Tryggheten 0,3 mkr samt 0,4 mkr högre övriga kostnader än budgeterat. Avgiftsintäkterna är 2,2 mkr högre än budgeterat. Hemtjänst Hemtjänstens nettokostnader är 155,5 mkr vilket innebär ett underskott på 2,7 mkr mot budget. Den upphandlade hemtjänsten är 4,0 mkr högre än budgeterat främst beroende på tillfälliga kostnader i samband med införandet av en ny ersättningsmodell samt fler utförda hemtjänsttimmar. Humaniora hemtjänst redovisar ett överskott på 0,5 mkr som till största delen beror på schablonersättning i samband med införandet av ny ersättningsmodell. Intraprenaden larm och nattpatrull visar ett underskott 2011 på 0,3 mkr beroende på högre personalkostnader än erhållen ersättning. Intraprenaden har dock ett överskott från 2010 på 0,2 mkr som delvis täcker årets underskott. Boendestöd redovisar ett underskott på 0,4 mkr mot budget p.g.a. ökad volym. Underskotten minskas delvis genom lägre kostnader p.g.a. minskad volym för personligt utformad hemtjänst 1,7 mkr och anhöriganställningar 1,3 mkr. Övriga kostnader är 0,2 mkr högre än budgeterat. Avgiftsintäkterna och momsintäkter är 1,3 mkr lägre än budgeterat. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 150,0 mkr vilket innebär ett underskott på 5,5 mkr mot budget. Underskottet beror huvudsakligen på volymökning och ökad vårdtyngd för boende för vuxna och barn vilket innebär 3,6 mkr mer än budgeterat. Köp av fler platser för korttidsvistelse ger 1,0 mkr högre kostnader än budgeterat. Fler personer har beviljats personlig assistans enligt LSS och LASS vilket innebär 2,6 mkr högre kostnader än 15
budgeterat. Färre personer har insatsen personlig assistans enligt LASS vilket innebär 4,0 mkr lägre intäkter samt 4,7 mkr lägre kostnader. De högre kostnaderna reduceras delvis av 1,0 mkr lägre kostnader för daglig verksamhet beroende på budgeterad volym som inte är verkställd. Förebyggande verksamhet I den förebyggande verksamheten ingår både biståndsbedömda och icke biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar) samt anhörigstöd. Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 13,5 mkr vilket innebär ett överskott på 1,3 mkr mot budget. Överskottet beror på 0,7 mkr lägre kostnader än budgeterat för anhörigstöd samt 0,4 mkr lägre hyra i och med att återställningskostnaden är slutbetald för minskade ytor vid avvecklingen av servicehusdelen på Turkosen. Övriga kostnader är 0,2 mkr lägre än budgeterat. Avdelningen för myndighetsutövning I avdelningen för myndighetsutövning ingår förutom handläggning även boendestöd, bostadsanpassning, utskrivningsklara och turbundna resor. Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 32,0 mkr vilket innebär ett underskott på 1,1 mkr mot budget. Kostnaderna för bostadsanpassning är 1,1 mkr högre än budgeterat och kostnaderna för boendestöd är 0,9 mkr högre än budget p.g.a. volymökning. Även turbundna resor är 0,5 mkr högre än budgeterat. De högre kostnaderna kompenseras delvis av lägre kostnader för utskrivningsklara personer från sjukhusen 0,6 mkr samt lägre kostnader för själva myndighetsutövningen 0,8 mkr beroende på vakanshållning av sektionschef samt lägre vikariekostnader Övrig verksamhet Den övriga verksamheten omfattar förvaltningsövergripande verksamhet som förvaltningsledning, IT, övergripande personalkostnader. Verksamheterna redovisar nettokostnader på 32,6 mkr vilket innebär ett överskott på 4,8 mkr mot budget. Överskottet inom övrig verksamhet beror främst på 1,9 mkr lägre driftkostnader för IT, 1,9 mkr lägre kostnader för förvaltningsövergripande kostnader som utbildning, tomgångshyror och kapitalkostnader. Erhållen ersättning med 0,8 mkr från stimulansbidrag för nedlagd tid i samband med införandet av LOV. Övriga kostnader är 0,2 mkr lägre än budget. 16
Prognossäkerhet Prognosen för budgetavvikelse har varierat under 2011. Den procentuella avvikelsen i förhållande till budget har varierat mellan 0 procent till 1,1 procent. Den största prognostiserade budgetavvikelsen var i mars 8,3 mkr och den lägsta i oktober 0,0 mkr. Verksamhet feb mars april aug okt bokslut Vård- och omsorgsboende 0,0 0,0 3,5 4,2 4,1 1,5 Hemtjänst 0,0 0,2-2,0-1,1-0,2-2,7 Omsorg om funktionshindrade enl LSS -7,7-8,3-5,9-5,8-6,2-5,5 Förebyggande verksamhet 0,0 0,0-0,3 1,0 1,0 1,3 Avd för myndighetsutövning -0,9-1,0-1,4-2,0-1,2-1,1 Övrigt 0,9 0,8 0,7 1,6 2,5 4,8 Totalt -7,7-8,3-5,4-2,1 0,0-1,7 Procentuell avvikelse 1,0% 1,1% 0,7% 0,3% 0,0% 0,2% De två första budgetuppföljningarna prognostiserade större underskott. Förvaltningen fick i april i uppdrag av nämnden att återkomma med åtgärdsförslag för att få budgeten i balans. Ärendet med budgethållningsåtgärder behandlades av omvårdnadsnämnden i juni. Nämnden beslöt att senarelägga genomförandet av åtgärder för att stärka och säkra vården nattetid för personer med demenssjukdom till 1 november. För omsorg om funktionshindrade enligt LSS har prognoserna stadigt förbättrats och varierat främst på grund av volymökningar för boende samt personlig assistans. Prognosen för vård- och omsorgsboende har varierat främst p.g.a. behovet av platser i andra kommuner samt budgethållningsåtgärder. Prognossäkerheten för hemtjänsten har påverkats av införandet av en ny ersättningsmodell för den upphandlade hemtjänsten. Inom förebyggande verksamhet och avdelningen för myndighetsutövning har variationerna varit förhållandevis små. Inom övrig verksamhet visar prognoserna störst variation. 17
Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna har ökat med 19,7 mkr mellan 2010 och 2011. Det är en ökning med 2,7 procent. Mellan 2009 och 2010 ökade nettokostnaderna med 6,6 mkr vilket motsvarar 0,9 procent. Ökningstakten har därmed ökat. LSS-verksamheten står för 11,4 mkr av nettokostnadsökningen medan nettokostnaderna för äldreomsorgen och övriga verksamheter ökat med 8,3 mkr. Nettokostnaderna för LSS-verksamheten har ökat med 11,4 mkr, det är en ökning med 8,2 procent jämfört med 2010. Ökningen mellan 2010 och 2011 beror främst på volymökningar för boende vuxna samt korttidsboende och korttidsvistelse. Mellan åren 2009 och 2010 ökade nettokostnaderna för LSS-verksamheten med 7,0 mkr vilket motsvarar 5,3 procent. För äldreomsorgen och övriga verksamheter har nettokostnaderna ökat med 8,3 mkr mellan 2010 och 2011 vilket motsvarar 1,4 procent. Ökningen mellan 2010 och 2011 beror på indexhöjningar, volymökning inom hemtjänsten och fler köpta platser SoL. Ökningen reduceras genom volymminskning för anhöriganställningar och personligt utformad hemtjänst. Inom övrig verksamhet har kostnadsminskningar främst skett för IT-kostnader och övertalig personal. Mellan åren 2009 och 2010 minskade nettokostnaderna med 0,4 mkr vilket motsvarade 0,1 procent. Kostnadsminskningen berodde till stor del på upphandlingen av vård- och omsorgsboenden till lägre priser samt färre utförda hemtjänsttimmar och upphandling av larm- och nattpatrullen. Nettokostnadsökning mellan 2010-2011 Omvårdnadsnämndens nettokostnader är 19,7 mkr högre 2011 jämfört med 2010. Intäkterna har ökat med 6,1 mkr jämfört med föregående år, främst beroende på att nattpatrullen och trygghetslarmet fr.o.m. 2011 drivs på helår som intraprenad och 18
erhåller ökade interna intäkter med 6,7 mkr, ökade avgiftsintäkter med 1,7 mkr samt övriga ökade intäkter med 1,4 mkr främst beroende på ökade stimulansbidrag. Ersättningen från Försäkringskassan för personlig assistans enligt LASS har minskat med 3,7 mkr p.g.a. färre personer. Kostnadsökningen på 25,8 mkr jämfört med föregående år, beror på indexuppräkningar 8,5 mkr, volymökning hemtjänst och fler köpta platser SoL 11,5 mkr samt ökade interna kostnader för nattpatrullen och trygghetslarmet 5,1 mkr. Kostnaderna för LSS har ökat med 8,1 mkr främst för boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse, daglig verksamhet samt nytt gruppboende Hagalundsgatan, medan kostnaderna för personlig assistens har minskat. Nya avtal har gett minskade kostnader för Polhemsgården samt Berga vård- och omsorgsboende med 1,7 mkr. Kostnaden för övrig personal har minskat med 1,3 mkr. IT kostnaderna har minskat med 1,7 mkr. Kostnaden för anhöriganställningar och personligt utformad hemtjänst har minskat med 2,1 mkr samt kostnaden för förvaltningsledning har minskat med 0,6 mkr. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår för året till 1,5 mkr vilket är i nivå med budget. Investeringarna är 1,1 mkr lägre jämfört med föregående år beroende på installation av sopsugsystem på Ametisten och Polhemsgården 2010. 19
Vård- och omsorgsboende Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna för vård- och omsorgsboende (exklusive avgifter och momskompensation) har ökat med 8,4 mkr mellan 2010 och 2011. Ökningen motsvarar 2 procent. Ökningen beror på ökade kostnader för avtalsenliga prisökningar samt köp av fler platser i andra kommuner. Mellan 2009 och 2010 minskade kostnaderna med 3,0 mkr, vilket motsvarade en minskning med 0,7 procent. Minskningen berodde på att nya priser i och med upphandlingen av sju nya boenden ledde till lägre kostnader och dessa kompenserade ökade kostnader för avtalsenliga prisökningar samt fler platser i andra kommuner. Mkr Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Förändring 2010-2011 Köpta platser 32,9 34,0 39,2 5,2 Berga, egen regi 57,2 10,8 0,0-10,8 Skoga, egen regi 62,3 64,1 65,0 0,9 Entreprenad 271,4 311,9 325,0 13,1 Summa 423,8 420,8 429,2 8,4 Fler personer har fått omvårdnadsplatser i andra kommuner vilket inneburit en kostnadsökning med 5,2 mkr. Berga vård- och omsorgsboende övergick till privat utförare 1 mars 2010 vilket innebar lägre kostnader för egen regi. Kostnadsökningen för Skoga beror på ökade personalkostnader på grund av avtalsenliga löneökningar. Kostnadsökningarna för omvårdnadsboenden som drivs på entreprenad är totalt 13,1 mkr och beror på avtalsenliga prisökningar. 20