8 Omvårdnadsnämnden 2012

Transkript

1 8 Omvårdnadsnämnden 2012

2

3

4

5

6

7 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (2) ON/2011:82 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget 2012 Sammanfattning Omvårdnadsnämnden har erhållit en budgetram på tkr netto för driftkostnader. Denna ram föreslås fördelas med tkr till vård- och omsorgsboende, tkr för hemtjänst, tkr för LSS-verksamhet, tkr för förebyggande verksamhet, tkr för avdelningen för myndighetsutövning samt tkr för övrig verksamhet. För övriga investeringar har omvårdnadsnämnden erhållit tkr. Omvårdnadsnämnden har tillsammans med förvaltningsledningen reviderat och omarbetat målen med utgångspunkterna att målen ska vara fleråriga, färre, nåbara, jämförbara med andra kommuner och ha brukarfokus. Vid fördelning av omvårdnadsnämndens tilldelade ram ryms inte kostnader för volymökningar inom LSS-verksamheten. Om ytterligare medel ej tillförs för volymökningar måste åtgärder vidtas för att få en budget i balans. Åtgärder motsvarande 10,9 mkr redovisas i ärendet. Beslut 1. Omvårdnadsnämnden godkänner verksamhetsplan och fördelning av erhållen budgetram 2012 inklusive internkontrollplan 2. Omvårdnadsnämnden fastställer inriktningsmål och effektmål för åren Omvårdnadsnämnden beslutar att begära att Kommunstyrelsen avsätter medel i budget 2012 för volymökningar inom LSS. 4. Omvårdnadsnämnden godkänner konkurrensplan Förvaltningen ges i uppdrag att upphandla enstaka platser inom äldreomsorg enligt LOV 6. Driften av gruppbostaden Nybodagatan 16 upphandlas med avtal fr.o.m. 1 april 2012

8 2 (2) 7. Ledsagning, kontaktperson och avlösarservice enligt LSS upphandlas enligt LOV under Avtalet för gruppbostaden Algatan 5-7 ändras till att avse gruppbostad om 5 lägenheter Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi

9 Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget

10 Innehållsförteckning Ansvarsområde... 5 Mål... 6 Uppdrag... 6 Tvärsektoriella frågor... 7 Kvalitetsarbete... 7 Värdegrund... 8 Åtaganden och kvalitetsdeklarationer... 8 Konkurrensplan... 9 Intern kontroll... 9 Ekonomisk ram Budget per verksamhet - sammanfattning Volymökningar 2012 riskbedömning Budget i balans förslag till åtgärder Flerårsbudget Investeringsbudget Befolkningsutveckling Verksamhetsförändringar Osäkerhetsfaktorer Vård- och omsorgsboende Omvärldsfaktorer Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Budgeterade dygnspriser och platser Hemtjänst Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Omvärldsfaktorer Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Daglig verksamhet Bostad med särskild service för unga respektive vuxna Förebyggande verksamhet Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Biståndsbedömda dagverksamheter Avdelningen för myndighetsutövning Omvärldsfaktorer Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Övrig verksamhet Verksamhetsförändringar Ekonomi Budgetprinciper Bilaga 1: Måldokumentet Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 2: Konkurrensplan 2

11 Bilaga 3: Väsentlighets- och riskbedömning Bilaga 4: Internkontrollplan 3

12 Omvårdnadsnämndens vision: Personer med nedsatta funktioner ska ha möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt och det ska vara tryggt att åldras i Solna. 4

13 Ansvarsområde Omvårdnadsnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, samt omsorg om funktionshindrade. Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamhet, daglig verksamhet m.m. Verksamheterna bedrivs på entreprenad, (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi men som är konkurrensutsatt) samt i egenregi, (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). Verksamheten styrs framför allt av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 5

14 Mål Från och med 2010 har en ny modell för styrning och uppföljning av Solna stads verksamheter införts. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Kommunfullmäktige har antagit fyra prioriterade målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg, kunskap och livslångt lärande. Inom målområdet, Trygghet och omsorg, har Kommunfullmäktige fastslagit inriktningsmålet Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Omvårdnadsnämndens tre inriktningsmål går samtliga in under detta inriktningsmål. Ett antal effektmål under varje inriktningsmål ingår i stadens samlade målredovisning. Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål finns i bifogade måldokument, se bilaga 1. De långsiktiga inriktnings- och effektmålen anger dels den inriktning som nämnden ska arbeta mot dels vilka mål man vill att verksamheten ska uppnå. I arbetet med att ta fram mål för omvårdnadsnämnden för åren har utgångspunkterna varit att målen ska vara; fleråriga, färre, nåbara, jämförbara med andra kommuner och ha brukarfokus. Mål ska finnas inom alla verksamhetsområden; omsorg om funktionshindrade, vård- och omsorgsboende, hemtjänst och hälso- och sjukvård. Omvårdnadsnämnden har tre inriktningsmål mot tidigare fem. Inriktningsmålen omfattar trygghet, självbestämmande och välbefinnande. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. För har 14 effektmål tagits fram mot tidigare 19. Uppföljning och utvärdering av effektmålen sker bl.a. genom brukarundersökningar, avtalsuppföljningar, registreringar i olika register, nyckeltal mm. För att kunna göra avstämning under året följs ett antal nyckeltal under året som ska stödja måluppfyllelsen. Nyckeltalen mäts en till tre gånger per år. Bedömningar av måluppfyllelsen redovisas i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Uppdrag Inom de fyra prioriterade målområdena; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg, kunskap och livslångt lärande finns också ett antal verksamhetsanknutna uppdrag riktade till en eller flera nämnder. Uppdragen är formulerade utifrån regeringsprogrammet för perioden Inom målområdet trygghet och omsorg finns två uppdrag som berör omvårdnadsnämnden. 1. Utreda och föreslå lokaliseringar för trygghetsboenden för äldre under mandatperioden. 2. Säkerställa Solna stads kapacitet att erbjuda bostäder för personer med funktionsnedsättning inom LSS under mandatperioden. Nämnder som är berörda av uppdragen är omvårdnadsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Ansvarig nämnd för uppdragen är omvårdnadsnämnden. 6

15 Omvårdnadsförvaltningen har 2011 gjort en utredning och utarbetat ett förslag till införande av trygghetsboende i Solna stad. Tjänsteskrivelsen är överlämnad till kommunstyrelsen för beslut om trygghetsbostäder i Solna. Nämnden ha räven föreslagit att kommunstyrelsen ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att samordna införandet aqv trygghetsbostäder i Solna. Omvårdnadsförvaltningen följer kontinuerligt behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Behovet av platser uppdateras månatligen. I samband med det årliga budgetarbetet lämnar förvaltningen uppgifter om behovet av bostäder för de kommande tre åren. I juni 2011 fick förvaltningen i uppdrag av omvårdnadsnämnden att utreda möjligheterna att bättre utnyttja + 65 lägenheterna. Ett bättre utnyttjande som skulle kunna innebära att lägenheter bl.a. används till personer med funktionshinder. Personer som kan bo i en vanlig lägenhet med hjälp av insatsen boendestöd. En insats som kostar betydligt mindre än en plats i en gruppbostad. Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsnämndens arbete ska på ett tydligt sätt integrera de tvärsektoriella frågorna i sin verksamhet. Frågorna avser internationellt arbete, jämställdhet och integration. Omvårdnadsnämnden fortsätter att utveckla sitt tvärsektoriella arbete under verksamhetsperioden. Det sker bland annat genom kompetensutvecklingsprojektet ArbetSam som har som syfte att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. ArbetSam syftar till att stärka medarbetare som på grund av bristande kompetens har en svag ställning på arbetsmarknaden. Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden och är ett samarbete mellan bland annat Lidingö stad och äldrecentrum i Stockholm. Under 2012 deltar vårdoch omsorgsboendena Skoga och Berga i utvecklingsprojektet. Omvårdnadsnämnden fortsätter sitt arbete med att införa valfrihetssystem (LOV). I ett tvärsektoriellt perspektiv innebär LOV att flera företagare ges möjlighet att utföra tjänster i Solna, flera arbetstillfällen skapas och tjänsterna ges utifrån individuella behov såsom språk, kultur och andra individuella behov. Under verksamhetsperioden fortsätter omvårdnadsnämnden att utveckla sitt arbete med jämställdhetsfrågor genom att beakta jämställdhetsfrågor i biståndshandläggningen och genom att fokusera jämställdhetsfrågor i verksamheterna. Under 2012 fortsätter förvaltningen att redovisa könsuppdelad statistik/nyckeltal i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Statistiken/nyckeltalen ska analyseras och användas i arbetet med verksamhets- och kvalitetsutveckling Omvårdnadsnämnden fortsätter sitt arbete att integrera frivilligorganisationer i sina verksamheter. Det påbörjade arbetet med att integrera stadens andra förvaltningar såsom samarbetet med kultur- och fritidsförvaltningen och arbetsmarknadsenheten fortsätter. Kvalitetsarbete Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen och inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena. 7

16 Omvårdnadsnämnden fortsätter arbetet med att fastställa kvalitetsdeklarationer för övriga verksamheter. Befintliga kvalitetsdeklarationer ska i ett särskilt projekt implementeras både i verksamheterna och hos den enskilde medborgaren. Projektet ska följas upp under verksamhetsperioden för att säkerställa att åtagandena uppfylls och att de leder till en verksamhetsutveckling som ger ständiga verksamhetsförbättringar. Omvårdnadsnämnden fortsätter sitt utvecklingsarbete genom brukarundersökningar, granskningar, utbildningar, projekt, nätverksarbete och samarbete med forskning och utveckling (FOU nu). Arbetet organiseras i en särskild stab för kvalitetsutveckling och genom omvårdnadsakademin involveras intresseorganisationer, högskolor och forskning. Värdegrund En ny lag träder i kraft 1 januari 2011; Värdigt liv i äldreomsorgen. Lagen innebär bl.a. att en nationell värdegrund ska tydliggöra etiska värden och normer samt att en högskoleutbildning i värdegrundsarbete arbetas fram. Det ska även finnas lokala värdighetsgarantier som beskriver hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och med socialstyrelsens föreskrifter. Det sedan tidigare påbörjade värdegrundsarbetet fortsätter år Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Ute i verksamheterna finns resurspersoner i form av utbildade reflektionssamtalsledare som håller det etiska perspektivet levande. Det är viktigt att ständigt pröva våra värderingar i vardagen och att det ges tillfälle att samtala och reflektera runt etiska frågeställningar för att få kunskap om, och insikt i vilka värderingar som styr oss i vårt dagliga arbete. För 2012 har omvårdnadsnämnden ansökt om stimulansmedel för att ytterligare utveckla värdegrundsarbetet. Åtaganden och kvalitetsdeklarationer I verksamhetsplan och budget för 2012 framgår vilka generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som nämnden har för sina olika verksamheter. Det ska finnas en strategi för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Kvalitetsdeklarationerna utgår från såväl de mål som nämnden har beslutat ska gälla för äldreomsorgen som från de krav som ställs vid upphandling. I kvalitetsdeklarationerna beskrivs närmare de områden som förvaltningen funnit vara särskilt betydelsefulla för att den enskilde ska uppleva att insatserna är av god kvalitet. En viktig del i kvalitetsdeklarationerna är att den enskilde ska känna sig nöjd med den vård och omsorg som ges. Om kvalitetsbrist uppstår eller insatser uteblir ska det rättas till så snart som möjligt och den enskilde har rätt till kompensation. Under verksamhetsperioden ska riktlinjer för kompensation utarbetas. Dessutom kommer ett system för implementering och uppföljning av kvalitetsdeklarationerna att tas fram. 8

17 Konkurrensplan Konkurrensplanen för omvårdnadsnämnden redovisar nuläge och planering för 2012, avseende driftformer, avtalstider och planerade upphandlingar. Inom området stöd och service till personer med funktionshinder planeras ny upphandling från 1 april 2012 av gruppbostaden Nybodagatan 16. Avtalet gäller till och med 31 mars 2012 och kan förlängas, men nuvarande entreprenör har sagt upp avtalet. Förvaltningen har fått erfarenhet av upphandling av hemtjänst och boendestöd enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) och planerar att 2012 gå vidare med att upphandla LSSinsatserna ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice enligt LOV. I november 2010 infördes LOV inom hemtjänsten. Förfrågningsunderlaget för upphandlingen förtydligas på några punkter, främst när det gäller den ändrade ersättningsmodellen. Omvårdnadsnämnden köper externa platser inom äldreomsorgen. Nuvarande avtal innehåller olika priser och avtalen upphör 30 april Nytt förfrågningsunderlag enligt LOV tas fram under 2012 och nya avtal kan tecknas från och med 1 maj Konkurrensplanen bifogas i sin helhet i bilaga 2. Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll, dvs. att de med en rimlig grad av säkerhet uppnår följande mål. - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs Omvårdnadsnämnden ska i samband med sin verksamhetsplanering genomföra en väsentlighets- och riskanalys. Potentiella risker och felkällor i verksamheten ska identifieras och riskanalysen ska leda till framtagandet av en internkontrollplan. Intern kontroll är en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen och övrig personal samverkar. Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har utifrån målsättningen gjort en övergripande väsentlighets- och riskanalys för år 2012 (bilaga 3. De riskområden som bedömts som väsentligast har tagits med i 2012 års internkontrollplan (bilaga 4) 9

18 Ekonomisk ram Kommunstyrelsen har beslutat om att tilldela omvårdnadsnämnden en ram för löpande driftskostnader för 2012 på tkr netto. Det är en ökning med tkr vilket motsvarar en ökning med 3,6 procent jämfört med Omvårdnadsnämnden har i ramen för 2012 fått kompensation för befolkningsförändringen i för verksamheten relevanta åldersklasser. I ramen ingår även kompensation med 2 procent för löne- och prisökningar. Omvårdnadsnämnden ansvarar för att anpassa sin verksamhet till befintlig budgetram och förvaltningen är skyldig att föreslå åtgärder så att verksamhetens nettokostnader kan inrymmas i budgetramen. Ram 2011 Volymberäknad ram Avgår tillfälligt tillskott utvecklad kvalitet Ram Ram 2012 Volymberäknad ram Tillskott för volymökning och stöd för LSS Ram År 2013 Volymberäknad ram Ram År 2014 Volymberäknad ram Ram I det här dokumentet presenteras hur den av kommunstyrelsen beslutade ramen fördelas på omvårdnadsnämndens verksamheter. Verksamheten har delats in i sex områden: Omvårdnadsboende Hemtjänst Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Förebyggande verksamhet Avdelningen för myndighetsutövning Övrig verksamhet (nämnd, förvaltningsövergripande verksamhet, IT, utbildning m m) 10

19 Budget per verksamhet - sammanfattning Budget Budget Differens Mkr Vård- och omsorgsboende 431,1 442,1 11,0 0,0 442,1 11,0 Hemtjänst 176,5 175,6-0,9-3,9 171,7-4,8 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 168,9 183,5 14,6 10,9 194,4 25,5 Förebyggande verksamhet 20,6 18,1-2,5-2,7 15,4-5,2 Avdelningen för myndighetsutövning *) 30,9 33,3 2,4-0,7 32,6 1,7 Övrig verksamhet **) 37,4 37,0-0,4-3,6 33,4-4,0 Summa bruttokostnader 865,4 889,6 24,2 0,0 889,6 24,2 Finansiering volym LSS Förslag Budget 2012 efter åtgärd Differens 2012/ 2011 Intäkter -128,8-126,6-2,2 0,0-126,6 2,2 Summa nettokostnader 736,6 763,0 26,4 0,0 763,0 26,4 Ram 736,6 763,0 26,4 763,0 26,4 *) inkl bostadsanpassning, boendestöd och turbundna resor **) förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, lokalunderhåll Budgetförslaget bygger på att verksamheternas kostnader har räknats upp utifrån avtalsenliga prisuppräkningar samt antagna löneökningar på 3 procent från 1 april 2012 för verksamheter i egen regi. Kostnader för helårseffekter av volymökningar Den största kostnadsökningen står omsorg om funktionshindrade för 14,6 mkr. Ökningen beror främst på kostnader för helårseffekter av volymökningar 2011och indexuppräkningar. Kostnadsökningen för vård- och omsorgsboende, 11,0 mkr beror främst på avtalsenliga prisuppräkningar och kostnader för helårseffekt för volymökningar 2011 avseende externa köp av platser i andra kommuner och kostnader p.g.a. skottdag. Kostnadsförändringen inom hemtjänsten beror på kostnadsökningar för avtalsenliga prisuppräkningar samt kostnadsminskning genom volymminskning för insatsen personligt utformad hemtjänst. Närmare förklaring till respektive budgetpost återfinns under respektive verksamhet. Intäktsförändringen består av ökade momsintäkter 1,4 mkr, ökade avgifter 3,1 mkr och minskad ersättning från försäkringskassan 3,5 mkr samt lägre stimulansmedel 3,1 mkr. I den tilldelade ramen ryms inte kostnader för volymökningar 2012 inom LSSverksamheten. I tabellen redovisas förslag till budgetfördelning efter föreslagna åtgärder. En omfördelning på 10,9 mkr till LSS-verksamheten från övriga verksamhetsområden exklusive vård- och omsorgsboende föreslås för att finansiera volymökningen. 11

20 En riskbedömning och förslag till åtgärder för att lägga en budget i balans redovisas i kommande avsnitt. Volymökningar 2012 riskbedömning Vid fördelningen av omvårdnadsnämndens tilldelade ram ryms befintlig verksamhet med uppräkning för avtalsenliga prisuppräkningar och antagna löneökningar samt kostnader för helårseffekter för volymökningar För verksamheter inom äldreomsorgens verksamhetsområde har även budgeterats för volymökningar För omsorg om funktionshindrade (LSS) har inga volymökningar för 2012 kunnat läggas in i budgeten. Volymökningar inom LSS-verksamheten kommer av erfarenhet och med hänsyn till befolkningsutvecklingen att komma även För att få en uppfattning om vad volymökningarna kan komma att innebära i kostnader har förvaltningen gjort en riskanalys. Riskanalysen är gjord utifrån samma metod som använts vid Väsentlighets- och riskbedömningen 2012, se bilaga 1. Utifrån riskområdet Budget i obalans med riskindex 12 har en utvidgad väsentlighetsoch riskbedömning gjorts när det gäller volymökningar inom LSS-verksamheten. Vid uppskattningen av sannolikheten för att volymökningar ska inträffa 2012 har tre riskgrupper använts. Sannolikhet. Sannolik 4 Det är mycket troligt att ökningen infaller 2012 Möjlig 3 Det finns risk att ökningen infaller 2012 Mindre sannolik 2 Risken är liten att ökningen infaller 2012 Konsekvenserna vid samtliga händelser är allvarlig eller kännbar. Insats Antal personer Kostnad mkr Risk Hög Boende, vuxna x Personlig assistans, LASS x Personlig assistans, LSS x Daglig verksamhet x Korttidstillsyn, barn över 12 år x Korttidsvistelse x Summa Risk Mellan Risk Låg Boende, vuxna x Boende, barn x Daglig verksamhet x Korttidstillsyn, barn över 12 år x Summa Boende, vuxna x Boende, barn x Summa

21 Ovanstående tabell bygger på en riskanalys som grundar sig på en uppskattad sannolikhet att inkomna ansökningar blir beviljade, kända personer kommer in med ansökan samt att ett antal ej kända personer tillkommer varje år. Ovanstående kostnader är beräknade som helårskostnad. Förvaltningen har gjort en uppskattning av den troliga faktiska kostnaden 2012 med hänsyn tagen till att ansökningar, beslut och verkställighet sker successivt under året. Vid en sådan bedömning beräknas kostnaden 2012 för insatser som har hög risk att inträffa till 9,5 mkr, insatser med mellanrisk 0,9 mkr och insatser med låg risk 0,5 mkr. Tillsammans utgör dessa beräkningar en kostnad på 10,9 mkr. Utifrån detta resonemang föreslås åtgärder för att få budgeten i balans. Budget i balans förslag till åtgärder Utifrån kravet på en budget i balans och skyldigheten att redovisa åtgärder då förvaltningen befarar avvikelser mot budget redovisar förvaltningen nedan förslag till åtgärder. Åtgärder inom äldreomsorgen för att finansiera volymökningar 2012 inom LSS-verksamheten. Ekonomisk effekt 2012 Ekonomisk effekt 2013 Budgethållningsåtgärd Personal och övrig driftkostnad, seniorträffar från 1 juli 2,0 mkr 4,0 mkr Huvudsta seniorträff 0,75 tjänst från 1 juli 0,2 mkr 0,4 mkr Ändrade riktlinjer hemtjänst från 1 januari Serviceinsatser; städ 1 gång/månad, tvätt 1 gång/månad, inköp 1 gång/vecka, apotek 1 gång/ mån, sopsortering, insatsen tas bort 3,9 mkr 3,9 mkr Hälso- och sjukvårdsuppgifter på servicehusen, översyn och avveckling från 1 maj 1,6 mkr 2,4 mkr Anhörigstöd, minskning 1,5 tjänst från 1 juli 0,5 mkr 0,9 mkr Minskning av förvaltningsövergripande utbildning 0,2 mkr 0,2 mkr Vakanshållning två tjänster från 1 januari 1,4 mkr 1,4 mkr Översyn av administrativ organisation inklusive handläggning av kö till +65 lägenheter från 1 september 1,1 mkr 3,3 mkr Lokaler seniorträffar samt översyn lokalytor Summa 10,9 mkr 16,5 mkr Föreslagna åtgärder innebär stora konsekvenser för äldreomsorgen. Med ovanstående förslag till åtgärder blir budgeten per verksamhet enligt nedanstående tabell. 13

22 Budget per verksamhet inkl förslag till åtgärder för att finansiera volymökningar inom LSS-verksamheten Mkr Budget 2012 Finansiering volym LSS Förslag budget 2012 efter åtgärd Vård- och omsorgsboende 442,1 0,0 442,1 Hemtjänst 175,6-3,9 171,7 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 183,5 10,9 194,4 Förebyggande verksamhet 18,1-2,7 15,4 Avdelningen för myndighetsutövning *) 33,3-0,7 32,6 Övrig verksamhet **) 37,0-3,9 33,4 Summa bruttokostnader 889, ,6 Intäkter - 126, ,6 Summa nettokostnader 763, ,0 Ram 763, ,0 *) inkl bostadsanpassning, boendestöd och turbundna resor **) förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, lokalunderhåll Flerårsbudget År 2013 Tkr Volymberäknad ram Ram År 2014 Volymberäknad ram Ram Den volymberäknade ramen för 2013 har räknats upp med 2,8 procent jämfört med 2012 års ram års ram har räknats upp med 2,5 procent jämfört med I de volymberäknade ramarna för 2013 och 2014 ingår även en årlig uppräkning av ramarna med 2 procent som kompensation för löne- och prisökningar. Investeringsbudget Omvårdnadsnämnden har erhållit ett anslag för investeringsutgifter på tkr. Budgeten ska användas till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m m. 14

23 Befolkningsutveckling Solnas befolkning ökade 2010 med personer till personer. Fram till år 2020 beräknas befolkningen öka med ca personer och uppgå till drygt personer år Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år beräknas öka från personer år 2011 till personer beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till personer. Små barn med funktionsnedsättning kan ha behov av insatser från LSS. Antalet små barn som får omfattande insatser har ökat under de senaste åren. Man kan därför anta att ökningen inom åldersgruppen ytterligare kan påverka nämndens resursbehov. Skolungdomar över 12 år kan få insatsen korttidstillsyn. Antalet personer i åldersgruppen 6-15 år beräknas öka från personer 2011 till personer Det är en ökning med 220 personer beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till personer. Antalet personer i gruppen år uppgår 2011 till personer och beräknas minska till personer beräknas personer vara mellan år. Antalet personer i åldersgruppen år beräknas 2011 till personer. Gruppen beräknas öka med 698 personer till personer beräknas gruppen uppgå till personer personer beräknas vara mellan 45 och 64 år Gruppen beräknas öka med 140 personer till personer beräknas gruppen ha ökat till personer. Totalt beräknas antalet personer i åldern år öka från personer 2011 till personer Det är en ökning med 838 personer. När antalet personer i åldern år ökar är sannolikheten stor att även behovet av LSS-insatserna boende med särskild service och daglig verksamhet öka. 15

24 Antalet personer i åldersgruppen år beräknas uppgå till personer år Det är en ökning med 286 personer jämfört med år År 2020 beräknas personer vara mellan år i Solna. År 2012 beräknas antalet personer i åldersgruppen år uppgå till personer, vilket är en minskning med 36 personer jämfört med år Fram till år 2020 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha ökat till personer. Antalet personer i åldersgruppen år beräknas uppgå till personer 2012, vilket är en minskning med 41 personer jämfört med År 2020 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha minskat till 976 personer. År 2012 beräknas antalet personer i åldersgruppen 90-w år uppgå till 750 personer, vilket är en ökning med 15 personer jämfört med år År 2020 beräknas åldersgruppen minska till 716 personer. Inom åldersgruppen minskar antalet personer mellan 90 och 94 år medan antalet personer 95 år och äldre ökar kraftigt. Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av omvårdnadsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen bedömer att behovet av antalet platser under perioden visar på ett ökat behov på platser. 16

25 Verksamhetsförändringar LOV-upphandling planeras för enstaka platser inom äldreomsorgen. LOV-upphandling planeras för ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösarservice inom LSS-området. Avtalet för gruppbostaden Nybodagatan 16 går ut och ny upphandling kommer att ske. För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2012 med plats för sex personer. I kvarteret Sparrisen planeras en gruppbostad med sex platser. Byggstart beräknas till 2012 och gruppbostaden beräknas vara klar Projekt VillGott fortsätter. Under 2011 söks nya stimulandsmedel som får användas även En förutsättning för ansökan av nya medel är att projekten sker i samverkan mellan kommunen och landstinget. Samverkan ska vara dokumenterad i gemensamt dokument, riktlinjer mm. Dessa krav är uppfyllda. Osäkerhetsfaktorer Befolkningsökningen de närmsta åren, främst i åldersgrupperna år, kan komma att påverka behovet av LSS-insatserna boende med särskilt stöd och daglig verksamhet. De är troligt att när denna åldersgrupp ökar så kommer det även att finnas personer med behov av ovanstående insatser. Det krävs lång planering för att möta behovet av framför allt boende. Förvaltningen ser det som angeläget att detta behov finns med vid planeringen av nya bostadsområden. I dagsläget gör förvaltningen bedömningen att behov finns för ytterligare ett nytt boende per år med plats för ca sex personer. Samhällsförändringar påverkar stödet för målgruppen LSS. Antalet personer med multiproblematik och med behov av insatser utöver LSS ökar. Dessa personer kan vara i behov av insatser från olika förvaltningar. Som exempel kan nämnas personer med Aspergers syndrom och missbruksproblematik Både barn och vuxna får diagnoser eller omdiagnostiseras i en större omfattning än tidigare, vilket innebär att deras möjligheter att få insatser enligt LSS ökar. Även personer med en neuropsykiatrisk diagnos ökar. Ombyggnation av Karolinska sjukhuset kommer att pågå Det kan eventuellt påverka vårdtiden för Solnas medborgare samt medföra en ökad kostnad för förvaltningen. Solna har i förhållande till kranskommunerna fler personer på Karolinska sjukhuset. I samband med ombyggnationen ser förvaltningen att det kan finnas risk för att vårdtiderna kortas ytterligare jämfört med idag. Personerna blir då föremål för stadens insatser. Strukturförändringar inom Landstinget avseende akut- och primärvården kan komma att påverka kommunen genom ökade krav på hälso- och sjukvård i särskilt boende och krav på mer avancerad vård. En nationell samordnare är tillsatt av regeringen med uppdrag att stödja kommunaliseringen av hemsjukvården i landet. Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården. Stockholms läns landsting har ännu inte fattat beslut om organisation och tidsplan för arbetet. Sannolikt kommer det att bildas en sär- 17

26 skild politisk styrgrupp, en styrgrupp med ledande tjänstemän samt ett antal arbetsgrupper. Medarbetare från omvårdnadsförvaltningen kommer att ingå i några av arbetsgrupperna. 18

27 Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio vård- och omsorgsboenden. På några finns även korttidsplatser. Vård- och omsorgsboendena består av ett antal lägenheter med eget badrum och trinettkök. Varje boende har tillgång till gemensamma matsalar och vardagsrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Åtta vård- och omsorgsboenden drivs på entreprenad och ett drivs i egen regi. Omvärldsfaktorer Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av omvårdnadsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden Prognosen visar på ett ökat behov på omvårdnadsplatser under perioden. Verksamhetsförändringar LOV- upphandling planeras för enstaka platser inom äldreomsorgen. 19

28 Ekonomi Vård- och omsorgsboende Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr Egen regi Entreprenader, kvalitetssäkring demensvrd Köpta platser Summa kostnader Avgifter Moms Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende 2012 uppgår till 442,1 mkr. Det är en ökning med 11,0 mkr jämfört med budget Bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende bedriven i egen regi och på entreprenad ökar med 7,6 mkr. Budgetökningen beror främst på avtalsenliga indexökningar 6,9 mkr, volymökning p.g.a. skottår 1,1 mkr samt volymökning med en plats på Tryggheten medför en budgetökning på 0,6 tkr. Ökade lokalhyror och minskade sopkostnader medför en budgetökning på 1,6 mkr. Budgeten för kapitalkostnader för vård- och omsorgsboenden ökar med 0,4 mkr. För att stärka och säkra vården nattetid för personer med demenssjukdom budgeteras 1,5 mkr, vilket är i linje med beräknade kostnader för Jämfört med avsatta medel i budget 2011 är det en minskning med 3,0 mkr. Utöver indexökningar på 0,8 mkr ökar budgeten för köp av externa platser med 2,6 mkr för anpassning till volymökningar Ökningen beror främst på köp av fler korttidsplatser för personer som väntar på permanent boendeplats samt utredningsplats för utskrivningsklara personer. Budgeten för intäkter 2012 uppgår till 78,2 mkr, vilket är en ökning med 3,3 mkr jämfört med Det beror på ökade intäkter avseende avgifter 2,8 mkr och moms 0,5 mkr. Budgetprinciper Vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad är budgeterade utifrån avtalade priser och platser. Skoga är budgeterat utifrån ramavtalspriser med avdrag för overheadkostnader samt ersättning för markunderhåll som Skoga själv ansvarar för. Den biståndsbedömda dagverksamheten som drivs på Skoga inryms i Skogas totala budget. 20

29 För de anslagsfinansierade verksamheterna som organisatoriskt tillhör Skoga, paramedicinsk personal och hälso- och sjukvård på servicehusen har budgeterats för löneökningar och prognos för övriga driftkostnader. Köpta platser i andra kommuner har budgeterats utifrån prognos. 21

30 Budgeterade dygnspriser och platser Boende Antal platser Entreprenör Uppräkning Vårddygnspris 2012 Björkgården 60 Förenade Care enligt avtal kr AB kr Polhemsgården 84 Förenade Care enligt avtal kr AB kr Ametisten 80 Carema Äldreomsorg enligt avtal kr AB kr Hallen 48 Aleris omsorg enligt avtal kr AB kr Hallen korttidsbo 21 Aleris omsorg enligt avtal kr AB kr Oskarsro 34 Kavat Vård AB enligt avtal kr kr Tryggheten 32 Aleris omsorg enligt avtal kr AB kr Frösunda 44 Attendo Care enligt avtal kr Köpta platser Utifrån enligt avtal prognos i senaste Mini- och maxpris kr kr budgetuppföljningen Berga 96 Temabo AB enligt avtal kr kr Skoga 88 Egen regi ramavtal minus overhead, faktiska kostn inkl löneuppräkning för rehabpersonal och hemsjukvård s-hus, markunderhåll Skoga korttidsbo 12 Egen regi ramavtal minus overhead kr kr inkl dagverksamhet, + anslag för rehabpersonal s-hus, hemsjukvård s-hus samt ersättning för markunderhåll kr kr 22

31 Hemtjänst Till personer som behöver stöd i den dagliga livsföringen erbjuder kommunen hemtjänst. Hemtjänsten består av insatser i den enskildes hem i form av personlig omvårdnad och praktisk hjälp t ex med städning, tvätt och inköp. Insatserna kan ges under dygnets alla timmar. Hemtjänst kan också ges i form av larm via trygghetstelefoner som installeras hemma hos respektive kund. Solna har kundval för personer som har fått hemtjänst beviljad. Det innebär att kunden kan välja mellan ett flertal hemtjänstutförare. Från och med 1 november 2010 infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. I augusti 2011 finns totalt 20 privata utförare och en kommunal. Dessa utförare ger hemtjänst mellan klockan Larmmottagning, larmutryckningar samt nattpatrull är upphandlat och drivs som intraprenad. Hemtjänst kan även utföras av anhöriga anställda av kommunen. Hemtjänst finns också i form av personligt utformad hemtjänst, vilket är en form av hemtjänst som är särskilt anpassad till individens speciella behov. Verksamhetsförändringar En ny insats- och ersättningsmodell för hemtjänsten infördes den 1 december Den nya modellen är framtagen utifrån förändringarna i socialtjänstlagen som gäller från 1 januari 2011 där värdighets- och välbefinnande för äldre lyfts fram infördes Efter en övergångstid med bl.a. utbildning i det nya arbetssättet och för att kunna fastställa det nya timpriset togs den nya insats- och ersättningsmodellen i bruk fullt ut den 1 juni Den nya ersättningsmodellen innebär att ersättningen för omvårdnadsinsatser blir för faktiskt utförd tid. Ersättning och timpris för serviceinsatser och fria insatser blir oförändrat d.v.s. utifrån schablontid per utförd insats. Syftet med den nya modellen är att förenkla beställningar, minska administration, och öka flexibiliteten för både beställare, utförare och hemtjänstkunder 23

32 Ekonomi Hemtjänst Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr Upphandlad hemtjänst Upphandlad trygghets-larm och nattpatrull Personligt utformad hemtjänst, boendestöd anhöriganställda Summa kostnader Avgifter Moms Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade bruttokostnaderna för hemtjänsten 2012 uppgår till 175,6 mkr. Det är en minskning med 0,9 mkr jämfört med Bruttokostnaderna för den upphandlade hemtjänsten ökar med 0,6 mkr. Budgeten har räknats upp med 2,8 mkr beroende på avtalsenlig prisuppräkning av hemtjänstpriset. I budgeten ingår även en minskning med 2,2 mkr i förhållande till budget Den tillfälliga kostnadsökning som budgeterades 2011 för att täcka kostnader i samband med införandet av den nya insats- och ersättningsmodellen ingår ej i budget Budgeten för trygghetslarm och nattpatrull är i princip oförändrad. Budgeten ökar med 0,4 mkr för avtalsenliga indexökningar men minskar samtidigt p.g.a. volymminskning med 0,4 mkr. Bruttokostnaderna för personligt utformad hemtjänst minskar med 1,6 mkr beroende på volymminskning. För boendestöd i egen regi budgeteras en volymökning motsvarande 0,5 mkr medan budgeten för anhöriganställda minskat med 0,4 mkr för anpassning till behovet. Budgeten för intäkter 2012 uppgår till 24,3 mkr, vilket är en ökning med 0,6 mkr jämfört med Ökningen beror på 0,3 mkr högre avgifter samt 0,3 mkr ökade momsintäkter. Budgetprinciper Den upphandlade hemtjänsten är budgeterad utifrån avtalat pris och volym. För serviceinsatser och fria insatser, 315 kr per timme för januari och februari och 321 kr per 24

33 timme från och med mars. För omvårdnadsinsatser är ersättningen 350 kr per utförd timme för januari och februari och 357 kr per timme från och med mars. Budgeten för den upphandlade hemtjänsten är beräknad för timmar. Nattpatrull, larmmottagning samt larmutryckningar är budgeterade utifrån avtalad ersättning och antal besök respektive larmkunder. Anhöriganställda och personligt utformad hemtjänst budgeteras utifrån behov, löneökningar samt prognos för övriga kostnader. 25

34 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) omfattar tio insatser och ges till personer som omfattas av lagen. De personer som omfattas av lagen, den sk personkretsen är uppdelad i tre grupper där varje grupp har olika behov. Personkrets ett innefattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets två omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Bedömningen om en person tillhör personkrets ett eller två bygger alltså på medicinska diagnoser. Till personkrets tre hör personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. För att en person ska omfattas av personkrets tre måste alla kriterier, varaktiga och stora funktionsnedsättning som ger betydande svårigheter och ett omfattande stödbehov, vara uppfyllda. De tio insatser som ges till personer tillhörande personkrets 1-3 utifrån LSS är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd (Landstingets ansvar) Syftet med insatsen är att tillförsäkra personer med stora funktionsnedsättningar och deras anhöriga tillgång till kvalificerade expertinsatser såsom kurator, psykolog, logoped, sjukgymnast m.m. 2. Personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans Med personlig assistans avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Stödet skall vara knutet till personen och inte till någon viss verksamhet. Med personlig assistans kan den enskilde ges frihet att själv bestämma om i vilka situationer och vid vilka tillfällen som hjälpen skall ges. Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för vuxna till att bo på en institution. Personer över 65 år har inte rätt till utökad assistans men bibehåller de assistanstimmar som beviljats senast dagen före 65 årsdagen. 3. Ledsagarservice Denna insats skall tillgodose den funktionshindrades behov av att få en annan person till stöd för att kunna delta i samhällslivet. Det kan gälla ledsagning till fritidsaktiviteter, för att besöka vänner, läkare m.m. 4. Avlösarservice i hemmet Med avlösarservice avses vanligen avlösning i det egna hemmet, dvs. att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter, så att föräldrarna t.ex. skall kunna ägna sig åt det funktionshindrade barnets syskon eller för att resa bort. 26

35 5. Kontaktperson Kontaktpersonens uppgift kan vara att bryta den enskildes isolering genom samvaro och fritidsaktiviteter, men också ge råd till eller vara förespråkare för den funktionshindrade. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet innebär att en funktionshindrad person tillfälligt under en kortare eller längre tid vistas på korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Genom korttidsvistelse skall anhöriga kunna ges avlösning och utrymme för avkoppling. För den funktionshindrade personen kan korttidsvistelse både tillgodose behov av miljöombyte och rekreation och ge möjlighet till personlig utveckling. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Den korttidstillsyn som avses gäller barn och ungdomar över 12 år och täcker tider som före och efter skolans slut, lovdagar m.m. Tillsynen måste kunna erbjudas på ett sätt som tryggar föräldrarnas möjligheter att delta i arbetslivet. 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har enligt denna punkt rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Familjehemmet bör i första hand ses som ett komplement till föräldrahemmet. 9. Bostad med särskild service för vuxna Vuxna har rätt till bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad, vilket kan utformas genom särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, servicebostad med visst fast stöd från personal eller gruppbostad med erforderlig fast bemanning. 10. Daglig verksamhet Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete. Insatsen daglig verksamhet skall tillgodose meningsfull sysselsättning. Rätt till denna insats har enbart personer som tillhör persongrupperna 1 & 2. Omvärldsfaktorer Fler personer med funktionsnedsättning och störningar får numera sin funktionsnedsättning diagnostiserat så att man tillhör någon av LSS personkretsar. Diagnoserna ges också på ett tidigare stadium än tidigare. Även vuxna med funktionsnedsättning får idag en ny diagnos eller en omdiagnostisering. Det innebär att personerna har ökade möjligheter att kunna erhålla insatser i enlighet med LSS-lagstiftningen. Gruppen yngre vuxna och ungdomar med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar mycket. Med diagnostiserad autism/ asperger tillhör man LSS personkrets, vilket är första kriteriet för att kunna få insatser enligt LSS. Gruppen små barn med omfattande behov har ökat och denna grupp kommer framöver att ha mycket omfattande boendebehov både som barn, ungdom och vuxna. Ju fler dörrar i samhället som stängs för personer med funktionsnedsättningar desto större ansvar måste kommunerna ta för gruppen. Lågkonjunkturen påverkar möjligheten att hitta praktikplatser. 27

36 En förändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans trädde i kraft 1 januari Förändringen innebär att en ny målgrupp identifieras; personer med psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har på uppdrag från regeringen arbetat fram en bedömningsmodell, kriterier för LASS (lagen om assistansersättning). Ombedömningar enligt den nya bedömningsmodellen leder i vissa fall till att Försäkringskassan drar in rätten om assistans. Försäkringskassans striktare bedömning av de grundläggande behoven medför en förskjutning från insatsen personlig assistans enligt LASS till insatsen personlig assistans LSS. Detta innebär en högre kostnad för kommunen. Om LSS-insatser nekas i större utsträckning finns risk att SoL-insatser ökar. Redan under 2011 kan förvaltningen se en kraftig ökning av insatsen personlig assistans LSS. Verksamhetsförändringar Den nya gruppbostaden för vuxna i Hagalund med sju lägenheter är från och med 2012 i full drift. Inflyttning har skett successivt under 2011 och drivs i egen regi. För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare gruppbostäder 2012 och 2013 med plats för vardera sex personer. Avtalet för gruppbostaden, Nybodagatan 16 gäller till och med 31 mars 2012 och kan förlängas, men nuvarande entreprenör har sagt upp avtalet. En ny upphandling planeras med avtal från 1 april Antalet platser på den dagliga verksamheten i egen regi, Sockerbiten minskar från 20 till 10 platser. Förändringen beror på anpassning till det minskade behovet på den typ av verksamhet som Sockerbiten erbjuder. Förvaltningen har fått erfarenhet av upphandling av hemtjänst och boendestöd enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) och planerar att 2012 gå vidare med att upphandla LSS-insatserna ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice enligt LOV. 28

37 Ekonomi LSS-verksamhet Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr Personlig assistans LASS och LSS Boende vuxna Daglig verksamhet Övrig LSS-verksamhet Summa kostnader Avgifter Moms LASS-ersättning Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade bruttokostnaderna för omsorgen om funktionshindrade enligt LSS uppgår till 183,5 mkr, vilket innebär en ökning med 14,7 mkr. Budgetökningen beror på kostnadsökningar för personlig assistans 3,4 mkr, boende vuxna 10,2 mkr, daglig verksamhet 0,8 mkr samt övrig LSS-verksamhet 0,3 mkr. Bruttokostnaderna för personlig assistans har budgeterats till 38,7 mkr vilket är en ökning med 3,4 mkr. Antalet personer med LASS har ökat Det innebär en budgetökning 2012 med 1,7 mkr för de 20 första timmarna som kommunen ansvarar för. Även antalet personer med personlig assistans LSS har ökat 2011 vilket innebär en budgetökning med 5,2 mkr Antalet personer med LASS som har kommunen som utförare minskar vilket innebär 3,5 mkr lägre kostnader. Ersättningen från försäkringskassan minskar med motsvarande belopp. Bruttokostnaderna för boende vuxna har budgeterats till 79,2 mkr vilket är en ökning med 10,2 mkr. Avtalsenliga index och prisuppräkningar för externa platser, gruppbostäder på entreprenad och i egen regi medför en budgetökning på 1,7 mkr. Budgeten för köpta externa platser ökar med 7,3 mkr 2012 beroende på fem fler placeringar 2011 samt med 1,2 mkr p.g.a. prisökning för en specialplacering. Bruttokostnaderna för daglig verksamhet har budgeterats till 33,8 mkr, vilket är en ökning med 0,8 mkr. Avtalsenliga indexuppräkningar för entreprenad och externa platser medför en budgetökning på 0,9 mkr. Behovet av externa platser har ökat 2011 vilket medför en budgetökning på 0,8 mkr Antalet platser på daglig verksamhet som drivs i egen regi har 2011 minskat från 20 till 10 platser. Förändringen beror på anpassning till det minskade behovet på den typ av verksamhet som Sockerbiten erbjuder. Förändringen innebär en budgetminskning på 1,0 mkr

38 Den övriga LSS-verksamheten består av bostad med särskild service för barn, kontaktperson, ledsagarservice, avlösarservice, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år samt korttidsvistelse. Bruttokostnaderna för dessa insatser budgeteras till 31,8 mkr vilket är en ökning med 0,2 mkr. Fler personer har fått insatserna kontaktperson och avlösare under 2011 vilket innebär en budgetökning på 0,8 mkr för Budgeten för korttidsvistelse ökar med 1,5 mkr beroende på fler placeringar Budgeten för köp av externa platser för barn minskar med 2,1 mkr p.g.a. att en placering flyttat till externt vuxenboende och en till nya gruppbostaden i Hagalund. De budgeterade intäkterna minskar med 2,9 mkr. Det beror främst på att ersättningen från försäkringskassan blir 3,5 mkr lägre då antalet personer som har kommunen som utförare minskat. Budgeterade momsintäkter ökar med 0,6 mkr. Budgetprinciper De anslagsfinansierade verksamheterna ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, personlig assistans, korttidstillsyn och korttidsvistelse utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader. Platser på daglig verksamhet och bostad med särskild service som är upphandlade budgeteras utifrån avtal. Köpta platser i andra kommuner är budgeterade utifrån beslutade insatser. I budgeten finns inte med kostnader för volymökningar under Daglig verksamhet Daglig verksamhet Utförare Antal platser Pris/dag 2012 Solna dagcenter Waxö Omsorg AB kr/dag kr/dag kr/dag kr/dag kr/dag /kr/dag Lilla Ateljén Waxö Omsorg AB Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag 30

39 Ateljén Vingen Waxö Omsorg AB Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå 3 653kr/dag Nivå kr/dag Hagavillan Waxö Omsorg AB Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag Nivå kr/dag VillMer (fd Sockerbiten) Egen regi 10 Budget motsvarar 673 kr/dag Externa platser Utifrån prognos Mini- och maxpris 236 kr kr/dag Bostad med särskild service för unga respektive vuxna Bostad med särskild service för vuxna Spårvägen 6 (Näckrosens gruppbostad) Andersvägen 3B (Facklans gruppbostad) Algatan 5 (Hallens gruppbostad) Nybodagatan 16 (Nyboda gruppbostad) Storgatan 50 Centrumslingan 45 Utförare Antal platser Pris/dygn 2012 Indies kr/dgn Omsorg AB kr/dgn Carema AB kr/dgn kr/dgn kr/dgn kr/dgn Aleris AB kr/dgn kr/dgn Frösunda kr/dgn LSS AB kr/dgn Waxö Omsorg kr/dgn AB Waxö Omsorg AB Nivå kr/dgn Nivå kr/dgn Nivå kr/dgn Nivå kr/dgn Nivå kr/dgn Nivå kr/dgn Egen regi kr/dgn Spårvägen 12 (Näckrosens gruppbostad) Hagalundsgatan 42 Egen regi 6 Budget motsvarar kr/dygn Hagalundsgatan 17 Egen regi kr/dgn Externa platser Utifrån prognos Mini- och maxpris kr kr/dgn 31

40 Förebyggande verksamhet Förebyggande verksamhet omfattar seniorträffar, biståndsbedömda dagverksamheter för dementa samt dagverksamheter med funktionsbevarande inriktning. Dessutom finns en mötesplats i Bergshamra som drivs genom ett samverkansavtal mellan Solna Stad Omvårdnadsnämnden och Ulriksdals rödakorskrets. Utöver ovanstående biståndsbedömda dagverksamheter köper Solna även enstaka platser i andra kommuner. Sedan 2007 har regeringen avsatt medel för att stödja kommuner och landsting i deras arbete att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Solna har fått stimulansmedel för åren 2007 till Medlen har använts till projektet VillGott och VillGott Plus. Syftet med VillGott är att öka livskvaliteten för Solnas seniorer. Utvecklingsarbetet har bestått av flera delprojekt. Under 2011 har fokus legat på att utveckla vårdkedjan för personer med demenssjukdom och nutritionsproblem. Arbetet har skett i samarbete med landstinget. Ytterligare stimulansmedel har sökts för att fortsätta samverkan mellan huvudmännen. Under 2012 planeras ett projekt för att implementera framtagna samverkansrutiner. Verksamhetsförändringar En ny bestämmelse i socialtjänstlagen om stöd till anhöriga infördes 1 juli 2009, Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller som stödjer en närstående som har funktionshinder, innebär en skyldighet för kommunen att erbjuda stöd till nya målgrupper. Kommunen ska bland annat förbättra informationen, arbeta uppsökande för att nå nya målgrupper i samarbete med sjukvården samt integrera anhörigstödet i socialtjänstens verksamheter. I samband med införandet av den nya bestämmelsen har kommunen fått särskilda stimulansmedel för att utveckla anhörigstödet. Ett anhörigteam har bildats till vilket anhöriga och personal kan vända sig för att få information, råd och stöd. Anhörigteamet samarbetar med seniorträffen på Ankaret dit anhöriga kan komma för att få träffa anhörigteamet men även träffa andra i liknande situation, delta i anhöriggrupp, föreläsningar utbildning eller cirkelkurser. Samarbetet med frivilligorganisationerna kommer att fortsätta. Seniorträffarna fortsätter sin utveckling bl.a. genom VillGott-volontärer. 32

41 Ekonomi Förebyggande verksamhet Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr Seniorträffar Biståndsbedömda dagverksamheter Stimulansbidrag Anhörigstöd/frivilligverks Summa kostnader Seniorträffar Biståndsbedömda dagverksamheter Stimulansbidrag Anhörigstöd/frivilligverks Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade bruttokostnaderna för den förebyggande verksamheten uppgår till 18,1 mkr vilket är en minskning med 2,5 mkr. Kostnaderna för seniorträffarna budgeteras till 6,5 mkr vilket är 0,2 mkr lägre än Minskningen beror på lägre hyra för seniorträffen Turkosen vilket ger en budgetminskning på 0,7 mkr. Flyttning av tjänsten som fixarservice inklusive övriga driftkostnader samt löneökningar ger en budgetökning på 0,5 mkr. De biståndsbedömda dagverksamheternas nettokostnader för 2012 budgeteras till 5,6 mkr, vilket innebär en ökning med 0,5 mkr jämfört med Ökningen beror på högre kostnader för turbundna resor och avtalsenliga prisuppräkningar. För verksamheten anhörigstöd/frivilligverksamhet budgeteras 3,4 mkr. Det är en ökning med 0,3 mkr jämfört med Ökningen beror på finansiering av 0,25 verksamhetschef för anhörigstöd samt löneökningar. Totalt har 2,5 mkr budgeterats för stimulansmedel på kostnads- respektive intäktssidan. Av budgeterade stimulansmedel avser 1,2 mkr medel för stimulansbidrag som omvårdnadsnämnden erhöll 2011 av staten. Stimulansmedlen används till projekten VillGott och VillGott plus som syftar till att förbättra äldreomsorgen inom områdena kost och nutrition, demensvård och det sociala innehållet. Under 2011 har kraven för att få ta del av stimulansmedlen skärps. Dokumenterad samverkan mellan kommunen och landstinget ska finnas i form av exempelvis gemensamt program, riktlinjer eller motsvarande. Omvårdnadsnämnden har beviljats stimulansmedel även under åren

42 Omvårdnadsnämnden erhöll medel 2010 från Socialstyrelsen för att användas för att genomföra den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Bestämmelsen anger att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarit sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Av totalt 2,5 mkr budgeterade stimulansmedel avser 1,3 mkr medel som överförs från 2011 till 2012 för genomförande av den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen. Budgetprinciper Seniorträffarna är anslagsfinansierade. De budgeteras utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader. Platser på de biståndsbedömda dagverksamheterna är upphandlade och budgeteras utifrån avtal. Biståndsbedömda dagverksamheter Biståndsbedömd dagverksamheser Utförare Antal plat- Pris 2012 Gläntan Temabo AB kr/dag kr/dag Lyktan Förenade Care AB kr/dag kr/dag Hallens dagverksamhet för dementa Aleris omsorg AB kr/dag kr/dag Hallens dagverksamhet med Aleris omsorg kr/dag funktionsbevarande inriktning AB kr/dag Externa platser Utifrån prognos Mini- och maxpris kr kr/dag 34

43 Avdelningen för myndighetsutövning Avdelningen för myndighetsutövning ansvarar för utredning, beslut och beställning av insatser i form av hjälp i hemmet, särskilt boende samt dagverksamhet enligt SoL kap 4 1, 2 kap 3 samt för utredning, beslut och beställning av insats enligt LSS. Avdelningen ansvarar även för uppföljning och omprövning av beslutade insatser på individnivå. Här handläggs även ärenden gällande köp av platser i andra kommuner, riksfärdtjänst, färdtjänst, utredningar kring god man samt avgiftshantering. Avdelningen arbetar även med utskrivningsklara i enlighet med betalningsansvarslagen. Avdelningen ansvarar även för bostadsanpassning. Bostadsanpassningsbidrag kan sökas av personer med funktionsnedsättning för byggnadstekniska åtgärder i och samt i anslutning till sin bostad. Bidraget regleras i Lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ändamålet med lagen är att genom bidraget, ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Boendestöd är insats i hemmet som är till för att stödja den enskilde att klara av ett eget boende i dess praktiska planering och skötsel. Tanken med stödet är att den enskilde tillsammans med boendestödjaren ska utföra hemmets sysslor till skillnad från hemtjänst där personal går in med punktinsatser och utför de sysslor den enskilde inte klarar av. Under denna rubrik budgeteras även kostnader för utskrivningsklara patienter, riksfärdtjänst, turbundna resor samt KBH (kommunalt bostadstillägg för yngre handikappade). Omvärldsfaktorer De lagändringar som direkt påverkar Omvårdnadsnämndens myndighetsutövande är, den nya lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagen ska tillämpas för alla tjänster som ges i enlighet med socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Lagen underlättar för kommuner och landsting att öka valfriheten i sina verksamheter och ge den enskilde ökad valfrihet. I samband med införandet av LOV har ändringar i socialtjänstlagen och sekretesslagen gjorts. Ändringarna är nödvändiga för att den enskilde ska kunna välja att avvakta med en insats, för att få en viss utförare och utan att kommunen riskerar särskild avgift för icke verkställt beslut. Ändringen i sekretesslagen syftar till att tydliggöra att absolut anbudssekretess inte gäller i lag om valfrihetssystem. Verksamhetsförändringar Samarbetet med arbetsförmedlingen och andra förvaltningar kommer att fortsätta att utvecklas i riktning mot att staden själv ska kunna anordna förmedling av praktikplatser. I samband med personalavgång kommer verksamhetens organisation att ses över. 35

44 Ekonomi Avdelningen för myndighetsutövning Redovisning Budget Pris- och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr Avdelningen för myndighetsutövning Bostadsanpassning Utskrivningsklara Riksfärdtjänst och turbunda resor Boendestöd, KBH, familjehem enl SoL Summa kostnader Avdelningen för myndighetsutövning Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade bruttokostnaderna för avdelningen för myndighetsutövning uppgår till 33,3 mkr, vilket innebär en ökning av budgeten med 2,4 mkr. För själva myndighetsutövningen inklusive lokaler budgeteras 19,2 mkr vilket är en ökning med 0,3 mkr och beror på löneökningar. För bostadsanpassning budgeteras 5,5 mkr vilket är i linje med budget För utskrivningsklara budgeteras 0,3 mkr, vilket är en minskning med 0,3 mkr jämfört med budget Kostnaderna för utskrivningsklara har stadigt minskat sedan Prognosen för 2011 pekar på en kostnad på under 0,1 mkr. I budgeten finns därmed även utrymme för eventuell ökning under För riksfärdtjänst och turbundna resor budgeteras 3,3 mkr Det är en ökning med 0,8 mkr. I budgeten har även hänsyn tagits till att en ny upphandling av resor sker 2012 vilken kan innebära kostnadsökningar. För boendestöd budgeteras 4,7 mkr vilket är en ökning med 1,5 mkr jämfört med Ökningen beror på volymökningar 2011 vilka ger kostnader på 1,1 mkr 2012 samt volymökningar 2012 på 0,4 mkr. I budgeten ingår även indexuppräkningar på 0,1 mkr För KBH och familjehem enl SoL budgeters 0,3 mkr. Budgetprinciper Avdelningen för myndighetsutövning budgeteras utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader. 36

45 Övrig verksamhet I den övriga verksamheten ingår förvaltningsledningen, nämndverksamhet och kostnader för personer med servicehusbeslut. Förvaltningsledningen består av nämndadministration, medicinskt ansvarig sjuksköterska, stab för kvalitetsutveckling, stab för ekonomi, stab för information samt stab för IT. Nämndsekreterare och registrator ansvarar huvudsakligen för nämndadministration och internkontroll. Informationsansvarig ansvarar för att skapa en utveckling av information och kommunikation inom och utanför förvaltningen samt omvärldsbevakning inom sitt område. IT-stabens främsta uppdrag är att ansvara för verksamhetssystemen både avseende förvaltning, utbildning, utveckling och omvärldsbevakning. Dessutom ska staben samverka med stadens IT-funktion och leverantörer. Staben för ekonomi ansvarar huvudsakligen för ekonomisk planering, uppföljningar, delårsbokslut, årsredovisning, statistik samt omvärldsbevakning, Staben för kvalitetsutvecklings huvudsakliga ansvarsområden är upphandling, avtalsfrågor, uppföljning av avtal, utveckling och utbildning. Genom äldre- och omsorgsakademin ska staben ansvara för att initiera, samordna och utvärdera förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling. Dessutom ansvarar staben för att klagomål som inkommer till förvaltningen handläggs, kartläggs och åtgärdas. Staben sammanställer statistikunderlag för att kunna utarbeta prognoser gällande behov av exempelvis behov av särskilt boende och ansvarar för frågor gällande projektering av ny- och ombyggnation, tillbyggnad av lokaler och byggnader mm samt säkerhetsfrågor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett övergripande ansvarar för hälso- och sjukvården i särskilt boende och dagverksamheter i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. I samband med upphandlingen 2010 av vård- och omsorgsboenden har även utförarna av vård- och omsorgsboende egna medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Verksamhetsförändringar Inom både informations- och IT-området pågår en stor utveckling inom staden som exempel e-strategier, nya verksamhetssystem, förbättrad information och kommunikation. Förvaltningen kommer att fortsätta ge ut en äldreomsorgstidning (4 ggr per år) med information om goda exempel inom äldreomsorgen i Solna. I denna tidning kan annonsering om kommande aktiviteter ske samt att den ska verka för att information om förvaltningens verksamheter finns tillgänglig för Solnas medborgare. Under 2012 kommer denna informationssatsning att utvärderas. Samarbetet med pensionärsorganisationerna fortsätter avseende 2012 års seniordag. Utvärdering och fortsatt utveckling av tjänsten Jämför hemtjänst kommer att genomföras. 37

46 Informations- och kommunikationsfrågor riktade till personer med funktionsnedsättning ska samordnas i staden och förbättras. Ekonomi Övrig verksamhet Redovisning Budget Pris- och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr SSK hemsjukv, servicehus Nämnd och KPR IT Övergripande utbildningskostnader Förvaltningsledning inkl staber Övriga förvaltningsövergripande kostnader Summa kostnader Servicehus och fixarservice Nämnd och KPR IT Övergripande utbildningskostnader Förvaltningsledning inkl staber Övriga förvaltningsövergripande kostnader Summa intäkter Nettokostnader De budgeterade nettokostnaderna för den övriga verksamheten uppgår till 37,0 mkr, vilket innebär en minskning av budgeten med 0,4 mkr. Kostnaderna för hemsjukvård och servicehus budgeteras till 4,9 mkr, vilket är en minskning jämfört med 2011 på 0,3 mkr. Minskningen beror på att tjänsten som fixarservice tidigare budgeterats under denna post 0,5 mkr, men från och med 2012 budgeteras under seniorträffarna. Budgeten för hemsjukvård ökar med 0,2 mkr. För nämnd och KPR budgeteras 1,0 mkr vilket innebär en ökning med 0,1 mkr beroende på löneökningar. För IT-kostnader budgeteras 6,9 mkr vilket är en minskning med 0,4 mkr beroende på lägre kapitalkostnader. 38

47 Övergripande utbildningskostnader budgeteras till 1,4 mkr. Det är en ökning med 0,2 mkr jämfört med Ökningen avser utbildning och omvårdnadsakademin. Förvaltningsledning och staber budgeteras till 15,3 mkr vilket är 0,1 mkr högre än 2011 beroende på löneökningar. Övriga förvaltningsövergripande kostnader budgeterats till 7,4 mkr, vilket är en minskning jämfört med 2011 med 0,1 mkr beroende på avveckling av lokal på Östervägen. Budgetprinciper Den övriga verksamheten budgeteras utifrån antagna löneökningar samt prognos för övriga kostnader 39

48 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 1 (9) KF:s inriktningsmål Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Nämndens inriktningsmål Äldre och personer med funktionsnedsättning ska vara trygga med stöd, insatser och omvårdnad. Nämndens effektmål Effektmål 1. Kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående i demensboende ska uppleva att personalen har tillräcklig kunskap och kompetens. Basår och utgångsvärde 2010 Kunder i eget boende 86 %, omvårdnadsboe nde 82%, demensboende 72% År 2012 Demensbo ende ska öka med minst 5%- enheter, övriga minst bibehålla År 2013 År 2014 Se 2012 Minst 85 % ska var uppfyllt. Uppföljning och utvärdering Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner/ Avtalsuppföljning vartannat år. Utbildningsnivå mäts 1 ggr/år i Öppna jämförelser, Nöjd Kund Index 1 ggr/år Effektmål 2. Kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående i demensboende ska uppleva att det som regel är samma personer som ger hjälpen kunder i eget boende 78 %, omvårdnadsboe nde 77 %, demensboende 91 % Omvårdna dsbo och eget boende ska förbättra resultat med minst 5%- enheter,de mensbo minst bibehålla Se 2012 Minst 85% ska vara uppfyllt Brukarundersökning som vi kan jämföra oss med andra kommuner/avtals-uppföljning vartannat år/statistik hemtjänst 3 ggr/år. Personalkontinuitet på vård- och omsorgsboende mäts 1 ggr/år

49 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 2 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Effektmål 3. Kunder i omvårdnadsboende och närstående i demensboende ska vara nöjda med kvalitén i de sjukvårdande insatserna 2010 Kunder på Omvårdnadsboe nde 84%, demensboende 64% Demensbo ende ska förbättra resultatet med minst 10%- enheter, omvårdna dsboende minst bibehålla Se 2012 Minst 85% ska vara nöjda Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år,verksamhetschef och Ansvarig sjuksköterska följer upp omvårdnadspersonalens reella kompetens en gång per år.

50 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 3 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Antal genomförda registreringar i Senior Alert avseende kost, tryckskador och fall. Antal registreringar mäts 3 ggr/år och ska vara lägst 70% Antal registreringar i Palliativa registret. Antal registreringar mäts 3 ggr/år och ska vara lägst 85 %. Antal läkemedelsavvikelser (fel dos, utebliven dos, utebliven signering). Antalet mäts 3 ggr/år och ska minska med 50 %.

51 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 4 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Effektmål 4. Kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående i demensboende ska oftast, som helhetsomdöme, vara nöjda med den hjälp som ges Kunder i eget boende 81%, omvårdnadsboe nde 76 %, demensboende 73 % Omvårdna dsboende och demensbo ende ska öka med minst 5%- enheter, eget boende minst bibehålla Se 2012 Minst 85 Brukarundersökning där vi kan % ska jämföra oss med andra kommuner vara nöjda vartannat år,nöjd Kund Index (NKI) mäts årligen Effektmål 5. De som bor i gruppbostad /servicebostad och de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de kan säga till om något är fel Nytt Minst 65% ska uppleva att de kan säga till om något är fel Ska öka med minst 10% Minst 75% ska vara uppfyllt Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner/ Avtalsuppföljning vartannat år.

52 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 5 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Äldre och personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande Effektmål 1. Kunder i eget boende och i omvårdnadsboende ska uppleva att de kan påverka hur hjälpen ska utformas. Resultat 2010 Kunder i eget boende 81%, omvårdnadsboe nde 64% Omvårdna dsboende ska öka med minst 10%- enheter, eget boende minst bibehålla resultatet. Se 2012 Minst 85% ska vara uppfyllt. Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år.andel upprättade genomförandeplaner där kund/närstående deltagit vid upprättandet. Andelen mäts 1 g/år. Effektmål 2. Kunder i eget boende och i omvårdnadsboende ska uppleva att personalen har tillräckligt med tid att utföra hjälpinsatserna Resultat 2010 Kunder i eget boende81%, omvårdnadsboe nde 70% Omvårdna dsboende ska öka med minst 10%- enheter och eget boende minst bibehålla resultatet. Se 2012 Minst 85% ska vara uppfyllt Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Utförd tid för omvårdnad jämfört med beställd tid för omvårdnad(hemtjänst). Tiden mäts 3 ggr/år. Andel vård- och omsorgsboendeenheter som har detta som förbättringsområde och som vidtagit åtgärder enligt sin utvecklingsplan. Andelen mäts 1 ggr/år.

53 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 6 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Effektmål 3. Kunder som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende ska få sitt förstahandsval tillgodosett. Resultat % fick sitt förstahandsval tillgodosett Resultatet ska minst bibehållas Se 2012 Minst 70% Andel kunder som har fått sitt förstahandsval tillgodosett.mäts 3 ggr/år Effektmål 4. De som bor i gruppbostad /servicebostad och de som har insatsen daglig verksamhet ska vara nöjda med hjälpen med mat och måltider. Resultat 2009 gruppbostad 45%, servicebostad 91%, daglig verksamhet 53% Gruppbost ad och daglig verksamhe t ska öka med minst 10%- enheter.se rvicebosta d minst bibehålla. Se 2012 Minst 75% ska vara nöjda. Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Andel verksamheter som har organisation och metoder för att ta tillvara synpunkter och önskemål avseende mat. Andelen mäts 1 ggr/år.

54 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 7 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till välbefinnande Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde Resultat 2010 Kunder i eget boende76 %, omvårdnadsboe nde 64 %, demensboende 56 % År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering Effektmål 1. Kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående på demensboende ska vara nöjda med den tid personalen har att samtala. Boendena ska öka med minst 10%- enheter,eg et boende minst bibehålla resultatet. Se 2012 Minst 85% ska vara nöjda Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Andel boendeplatser som dagligen erbjuder den äldre möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål. Andelen mäts 1 ggr/år. Statistik från RKA 1 ggr/år där vi kan jämföra oss med andra kommuner. Andel verksamheter som har detta som förbättringsområde och som vidtagit åtgärder enligt sin utvecklngsplan. Andelen mäts 1

55 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 8 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Effektmål 2. Kunder i omvårdnadsboende och närstående på demensboende ska vara nöjda med utbudet av olika aktiviteter (gemensamma samlingar och individuella aktiviteter mm) och möjligheterna till utevistelse. Effektmål 3. Kunder i omvårdnadsboende och närstående på demensboende ska vara nöjda med den mat som serveras samt bemötande och servering i boendets matsal(restaurang) Basår och utgångsvärde Resultat 2010 Kunder i Omvårdnadsboe nde: ute 55%, aktiv. 57%, demensboende: ute 44%, aktiv. 45% Omvårdnadsboe nde maten 54%, servering 69%, demensboende maten 54% År 2012 Ska öka med minst 5%- enheter Nöjdhet avseende mat ska öka med minst10%- enheter År 2013 År 2014 Ska öka med minst 10% Minst 75 % ska vara nöjda Se 2012 Minst 85 % ska vara nöjda. Uppföljning och utvärdering Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Andel boendeplatser som erbjuder minst två organiserade aktiviteter per dag under vardagar. Andel boendeplatser som erbjuder möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar. Statistik från RKA 1 ggr/år där vi kan jämföra oss med andra kommuner.genomförandegrad av planerade våningsaktiviteter. Mäts 1 ggr/ år i avtalsuppföljning. Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Andel verksamheter som har organisation för att ta tillvara synpunkter och önskemål avseende mat. Andelen mäts 1 ggr/år. Andel verksamheter där kunden får välja maträtt vid minst ett av dagens huvudmål. Andelen mäts 1ggr/år.

56 Omvårdnadsnämndens mål 2012 Bilaga 1 9 (9) KF:s inriktningsmål Nämndens inriktningsmål Nämndens effektmål Basår och utgångsvärde År 2012 År 2013 År 2014 Uppföljning och utvärdering 4. Kunder i eget boende ska vara nöjda med hjälpen med mat och måltider. Resultat 2010 Kunder i eget boende 73% Resultat ska öka med minst 5%- enheter Se 2012 Minst 85 % ska vara nöjda. Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Andel verksamheter som har organisation för att ta tillvara synpunkter och önskemål avseende mat. Andelen mäts 1 ggr/år. 5. De som bor i gruppbostad/servicebosta d ska uppleva att de får hjälp med sina fritidsaktiviteter Resultat 2009 gruppbostad 52%, servicebo 55% Resultat ska öka med minst 10%- enheter Se 2012 Minst 75% ska vara uppfyllt Brukarundersökning där vi kan jämföra oss med andra kommuner vartannat år. Genomförandegrad av planerade individuella aktiviteter.mäts 1 ggr/år. Stickprovsundersökning 1 ggr/år

57 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Per Eriksson Bilaga SID 1 (12) ON/2011:93 Omvårdnadsnämndens konkurrensplan 2012 Innehållsförteckning: Äldreomsorg... 2 Hemtjänst (service och omvårdnad i ordinärt boende)... 2 Omvårdnadsboende... 3 Entreprenörer:... 3 Enskilt omvårdnadsboende... 3 Frösunda vård- och omsorgsboende, 44 boende Externa platser inom äldreomsorgen... 4 Övrigt inom äldreomsorgen... 4 Trygghetslarm... 4 Larmmottagning... 4 Nattpatrull... 5 Seniorträffar... 5 Dagverksamheter för personer med demenssjukdom och för social gemenskap... 5 Kostverksamheten vid Skoga... 6 Stöd och service till personer med funktionshinder... 6 Gruppboende enligt LSS 9.9, driftentreprenader... 6 Gruppboende enligt LSS 9.9, enskild verksamhet... 8 Gruppboende enligt LSS 9.9, egen regi... 8 Daglig verksamhet enligt LSS 9.10, driftentreprenad... 9 Verksamheter:... 9 Daglig verksamhet enligt LSS 9.10, enskild verksamhet... 9 Ramavtal för externa platser för insatser enligt LSS 9 kap Verksamheterenligt LSS

58 2 Äldreomsorg Hemtjänst (service och omvårdnad i ordinärt boende) Sedan sker all upphandling av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). F.n. finns 22 leverantörer godkända. Avtalen löper tills vidare med 9 månaders uppsägningstid. Godkända företag: Adela Omsorg AB Akedo Omsorg AB Aleris Omsorg AB Attendo Care AB Augusta Entreprenad AB Care Rent International AB Carema Omsorg Aktiebolag Divan Äldreomsorg- och Sjukvård Ekonomisk förening numera Omsorgsjouren Enklare Vardag Sverige AB Eveo AB Förenade Care AB Ideal Vård och service Livis Omsorg AB MAximal COnsensus i REnhetens NAmn, MACORENA Handelsbolag Medihem AB Mica Omsorg Stockholm AB Olivia Vård & Omsorg AB Proffssystern i Stockholm AB Saxena Omsorg AB Solna stad SottoVento group AB Sverigefinsk hemtjänst AB Pris: Fr.o.m : - per timme för omvårdnadsinsatser. Ersättning ges för tid som redovisas i verksamhetssystemet Mobipen. För serviceinsatser betalas schablonmässig ersättning för utförda insatser som beräknas motsvara en ersättning på 321:- per timme. Verksamhet i egen regi Humaniora hemtjänst Humaniora hemtjänst driver verksamhet på samma villkor som de upphandlade leverantörerna. Humaniora betalar för overheadkostnader 2,5 procent av ersättningen per utförd hemtjänsttimme. Förslag/tidplan:

59 Förfrågningsunderlaget för upphandlingen förtydligas på några punkter hösten Det gäller den ändrade ersättningsmodellen, en tydligare skrivning om försäkringsvillkor, krav på kollektivavtal eller motsvarande, justering av tidsplanen för godkännande, skärpta krav på ledning och personalens kompetens samt redaktionella ändringar föreslås. Omvårdnadsboende 3 Entreprenörer: Aleris Äldreomsorg AB (Hallen, Tryggheten) Carema Äldreomsorg AB (Ametisten) Förenade Care AB (Björkgården, Polhemsgården) Kavat vård AB (Oskarsro) Temabo AB (Berga) Vårddygnspriser : Ametisten 1 515: - Berga 1 515: - Björkgården 1 525: - Hallen 1 554: - Hallen (korttidsplats) 1 703: - Oskarsro 1 595: - Polhemsgården (inkl korttidsplatser) 1 703: - Tryggheten 1 515: - Ersättningen höjs med 2 % årligen per den 1 mars. Nuvarande avtal gäller från till och med Om parterna är överens kan avtalet förlängas på samma villkor i 3 år med möjlighet till ytterligare en förlängning i 3 år. Längsta möjliga sammanlagda avtalstid är nio år. Enskilt omvårdnadsboende Frösunda vård- och omsorgsboende, 44 boende. Entreprenör: Attendo Serviceboende AB Nuvarande överenskommelse gäller fem år från och med den 1 december 2010 avseende 44 platser. Från och med är det beläggningsgaranti på 22 platser (våning 3 och 4), för de övriga 22 platserna är det ingen beläggningsgaranti. Vårddygnspriset från 1 januari 2012 är kronor inklusive lokalkostnader för gemensamhetsutrymmen. Verksamhet i egen regi/intraprenad Skoga

60 4 I februari 2005 beslutade nämnden om att Skoga inte ska konkurrensutsättas. I stället tecknas en intern överenskommelse med Humaniora vård- och omsorg. Vårddygnspriset 1 jan 2012 är 1 495: - (1 683:- för korttidsboende). Vårddygnspriset höjs med 2 % per 1 mars Externa platser inom äldreomsorgen Entreprenörer: MEDiHEM, Vittsjö sjukhem, Wikmansgården, Finskt Äldrecentrum, Carema Äldreomsorg, Nömmebergs Vårdhem, Edsätra, gästhemmet Edsby Slott, Omvårdnad i Skönvik AB, Stockholms sjukhem, Furuhöjden, Attendo, Nya Nåshemmet, Norbärke Sjukhem, Rosstorp, Ersta Diakoni samt Aleris Äldreomsorg. Avtalstid: Avtalet gäller till Vårddygnspris: Varierande, mellan och 3 396: - per enhet fr.o.m Priserna räknas upp med 2 procent för varje tolvmånadersperiod. Förslag/tidplan: Avtalen upphör den 30 april Nytt förfrågningsunderlag enligt LOV fastställs av omvårdnadsnämnden under 2012 Nya avtal kan börja tecknas från 1 maj 2013 Övrigt inom äldreomsorgen Trygghetslarm Trygghetslarmet upphandlades Humaniora vård- och omsorg ansvarar sen för verksamheten. Avtalstid: Överenskommelsen gäller till och med och med möjlighet till förlängning med 2*2 år. Verksamheten är budgeterad till tkr Ersättningen uppgår 1 januari 2012 till 502 kronor per larmkund. Ersättningen höjs med 2 % från 1 juni. Larmmottagning Mottagningen av trygghetslarm upphandlades hösten 2010 och ett avtal med Tunstall tecknades att gälla fr. o m Ersättningen uppgår till 38 kronor per larmkund och månad. Antalet kunder är ca 1400.

61 Nattpatrull Nattpatrullen upphandlades Humaniora vård- och omsorg ansvarar sen för verksamheten. Avtalstid: Överenskommelsen gäller till och med och med möjlighet till förlängning med 2*2 år. Verksamheten är budgeterad till tkr Ersättningen uppgår 1 januari 2012 till 124 kronor per besök. Ersättningen höjs med 2 % från 1 juni. Seniorträffar Seniorträffarna drivs av Humaniora vård- och omsorg. Seniorträffar finns i alla stadsdelar inom Solna Stad. De äldre kan när de vill, besöka dessa verksamheter. Det krävs inget biståndsbeslut. Verksamheterna finns på Hallen, Turkosen, Bollen, Gunnarbo, Ankaret, Skoga, i Ritorp Sockerbiten och i Bergshamra. Seniorträffen i Bergshamra drivs i samverkan med Röda Korset. Ankaret drivs till viss del i samverkan med Sveriges pensionärsförbund (SPF). Verksamheterna är anslagsfinansierade och är budgeterad till 3967 tkr 2012, exklusive lokalkostnader. Förslag/tidplan: Seniorträffarna ska inte konkurrensutsättas på grund av att förvaltningen har erhållit statliga stimulanspengar som bl.a. används för att utveckla seniorträffarna. Dagverksamheter för personer med demenssjukdom och för social gemenskap Verksamheter Gläntan, i Bergshamra drivs av Aleris och har plats för åtta personer. Aleris driver verksamheten fram till därefter införlivas verksamheten i Berga vård- och omsorgsboende. Temabo tar över ansvaret för driften med samma avtalstid som för Berga vård- och omsorgsboende. Lyktan har sin verksamhet på Polhemsgården och har plats för åtta personer. Enheten drivs av Förenade Care sedan Vid Hallen driver Aleris två dagverksamheter. Dagverksamheten för personer i behov av social gemenskap har plats för 15 personer och dagverksamheten för demenssjuka har 8 platser. Entreprenörer: Aleris Äldreomsorg AB, Temabo AB och Förenade Care AB. Avtalstid: Avtalen gäller från och med (Lyktan)/ till och med Därefter kan avtalen förlängas med 2* 36 månader. Förlängningen gäller för varje period om ingen av parterna sagt upp avtalet senast 9 månader innan avtalstiden upphör. Priserna räknas upp med 2 procent för varje tolvmånadersperiod. 5

62 6 Priser: Verksamheterna för personer med demens kostar 468: - (Gläntan) resp. 435: - (övriga) per dag och person. Verksamheten för social gemenskap kostar 375: - per dag. Ersättningen gäller fr.o.m Kostverksamheten vid Skoga Kostverksamheten upphandlades Entreprenör: Svenska Försvarsrestauranger AB (SFAB) Avtalstid: Avtalstiden är till och med med möjlighet till förlängning i ytterligare 2*3 år. Stöd och service till personer med funktionshinder Gruppboende enligt LSS 9.9, driftentreprenader Spårvägen 6 Spårvägen 6 är ett boende med 5 lägenheter för personer med utvecklingsstörning (personkrets 1). Entreprenör: Indies omsorg AB Avtalstid: Avtalet gäller tre år från med möjlighet till förlängning ytterligare 2 * 3 år. Vårddygnspris: 1 836: - per dygn (1 873 fr. o m ) Nybodagatan 16 (Nyboda) Nybodagatan är ett boende med 6 lägenheter för personer med utvecklingsstörning Entreprenör: Frösunda LSS AB Avtalstid: Avtalet gäller från den 1 april 2007 till och med Avtalet kan förlängas med ytterligare 2*3 år, men entreprenören har sagt upp det. Vårddygnspris: 1 719: - (fr o. m : -) Tidsplan/förslag: Nytt förfrågningsunderlag fastställs av omvårdnadsnämnden hösten 2011 Nytt avtal gäller från

63 7 Andersvägen 3B Verksamheten är ett boende med 5 lägenheter för personer med utvecklingsstörning Entreprenör: Carema Orkidén AB Avtalstid: Avtalet löper fram till med möjlighet till förlängning 2*3 år. Vårddygnspris: 1 669: - (1 702 fr.o.m ). Tidsplan/förslag: Avtal tecknades från till och med Därefter kan avtalet förlängas med 2*3 år. Förlängningen gäller för varje period om ingen av parterna har sagt upp avtalet senast 9 månader innan avtalet upphör. Algatan 5-7 Verksamheten är ett boende för personer med förvärvad hjärnskada (LSS personkrets 2) och har plats för sex boende(fem boende från och med ). Entreprenör: Aleris Äldreomsorg AB Avtalstid: Avtalet gäller till och med Avtalet kan förlängas med 2*3 år. Förlängningen gäller om ingen av parterna har sagt upp avtalet senast 9 månader innan avtalet upphör. Vårddygnspris: 1 758: - fr.o.m Tidsplan/förslag: Efterfrågan på boendeplaceringar för personer med förvärvad hjärnskada har minskat under senare tid, troligen beroende på att personer i den aktuella målgruppen i stället väljer att söka personlig assistans. Detta har lett till att det varit svårt att utnyttja alla lägenheter för gruppboende. Med anledning av detta och att det finns ett behov av träningsmöjligheter för personer med boendestöd föreslås att en av lägenheterna görs om till en träningslägenhet för personer som omfattas av LSS. Gruppbostaden kommer att bestå av fem lägenheter från och med Förlängning senast den 31 maj 2014 Beslut om ny upphandling september 2016 Avtalet upphör den 28 februari 2018

64 8 Centrumslingan Centrumslingan ät ett serviceboende med sammanlagt 13 platser. Entreprenör: Waxö Omsorg AB Avtalstid: Centrumslingan drivs i enlighet med det ramavtal som Solna stad och sju andra kommuner tecknat med Waxö omsorg i samband med upphandling av stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Avtalet löper fram till och därefter det inte förlängas. Vårddygnspris: Priset per dygn är från och med den 1 mars 2012 för nivå 1: kronor, för nivå 2: kronor och i nivå 3 är priset kronor. Förslag/tidplan: Avtalet upphör och kan inte förlängas Ny upphandling enligt LOU med avtal från Gruppboende enligt LSS 9.9, enskild verksamhet Storgatan 50 Verksamheten har 6 boende. Entreprenör: Waxö Omsorg AB Avtalstid: Avtalet tecknades ursprungligen fr.o.m Om avtalet inte är uppsagt senast den 30 juni förlängs avtalet med ett år i taget. Vårddygnspris: 2 808: - (inklusive hyra) fr.o.m Förslag/tidplan: Avtalet förlängs. Gruppboende enligt LSS 9.9, egen regi Hagalundsgatan 42 Gruppbostaden består av en enhet med 6 boende. Verksamheten är anslagsfinansierad och omsätter 4,1 mkr exklusive lokalkostnader år Detta motsvarar en vårddygnskostnad på 1852 kr. Förvaltningens förslag: Verksamheten drivs även fortsättningsvis av Humaniora vård- och omsorg.

65 9 Hagalundsgatan Gruppbostad med sex bostäder och en satellitlägenhet öppnades i maj Gruppbostaden är anslagsfinansierad och beräknas omsätta 6,3 mkr. Kostnaden per vårddygn beräknas 2012 till 2 470: - exkl. lokalkostnader. Spårvägen 12 Enheten har fem lägenheter och är ett boende för personer med bestående begåvningsnedsättning till följd av förvärvad hjärnskada (LSS personkrets 2). Spårvägen 12 drivs sen av Humaniora vård och omsorg. Verksamheten är anslagsfinansierad och är budgeterad till 4,6 mkr exkl. lokalkostnader, vilket motsvarar kronor per vårddygn Daglig verksamhet enligt LSS 9.10, driftentreprenad Verksamheter: Solna dagcenter med 19 platser och Lilla ateljén med 10 platser. Entreprenör: Waxö omsorg AB Avtalstid: Avtalet är förlängt t.o.m och därefter upphandling enligt LOV Priser: Från och med den 1 oktober 2011 är priset 786 kronor per dag för Solna dagcenter. För Lilla Ateljén är priset indelat i 4 omsorgsnivåer 154, 302, 611 och 836 kronor per dag. Förslag/tidplan: Avtalet upphör Nordvästkommunerna gör en gemensam upphandling enligt LOV för daglig verksamhet med nya avtal från Daglig verksamhet enligt LSS 9.10, enskild verksamhet Vingen med utlokaliserad verksamhet på Hagavillan Vingen har 19 platser och Hagavillan har 15 platser. Entreprenör: Waxö omsorg AB Avtalstid: Avtalet tecknades ursprungligen fr.o.m Om avtalet inte är uppsagt senast den 30 juni varje år förlängs avtalet med ett år i taget. Priser: Priset per dag från den 1 januari 2012 är indelat i omsorgsnivåer; nivå 1: 279 kronor, nivå 2: 421 kronor per dag, nivå 3: 653 kronor per dag samt nivå 4: 900 kronor per dag.

66 10 Förslag/tidplan: Avtalet förlängs. Ramavtal för externa platser för insatser enligt LSS 9 kap 6-10 Avtalen omfattar: Korttidsvistelse (9.6) Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet (9.7) Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, (9.8) Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, (9.9) Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder, (9.10.) Avtalen är förlängda till och med ( daglig verksamhet och korttidsvistelse) respektive ( boende och korttidstillsyn). 1. Enigma Omsorg AB 2. Dungens korttidshem 3. Carema Orkidén inklusive Dungens boende 4. Attendo Care AB(verksamheter samt Ösmohemmet) 5. Resursteamet i Stockholm 6. Frösunda LSS AB (10 verksamheter) 7. Bambi ekonomisk förening 8. Törngårdens autismcenter (3 verksamheter) 9. Majsangruppen 10. Misa(8 verksamheter) 11. Solom (12 verksamheter) 12. Dubo Resurscenter 13. Lästringe Alma 14. KÅS omsorgsverksamheten 15. Utvecklingspedagogik Häggvik- Sweden AB(2 verksamheter) 16. Kombo boendeträning 17. Franstorps verkstäder 18. Korttidshemmet Navet & Korttidshemmet Drömmen (2 verksamheter) 19. Waxö Omsorg AB (4 verksamheter). Förslag/tidplan: Daglig verksamhet och korttidsvistelse upphandlas enligt LOV i samverkan med övriga Nordvästkommuner med nya avtal från och med Boende och korttidstillsyn upphandlas enligt LOU, i samverkan med övriga nordvästkommuner, med nytt avtal från och med Verksamheter enligt LSS Omvårdnadsnämndens verksamhet i egen regi ansvarar för verkställighet av vissa LSSinsatser till barn, ungdomar och vuxna.

67 11 Verkställighetsuppdraget består av insatserna personlig assistans (9.2), ledsagarservice (9.3), kontaktpersoner(9.4), avlösarservice (9.5), korttidsvistelse i familj (9.6) Personlig assistans Personer som har ett stort uttalat behov av hjälp med det mesta kan beviljas denna insats. Har man ett behov överstigande 20 timmar/vecka, ansöker man hos Försäkringskassan om insatsen. Familjen kan då välja utförare. LSS-besluten är anslagsfinansierade och omsätter 2636 tkr år 2012, beräknat på timmar. LASS- besluten är finansierade genom ersättning från försäkringskassan. Ledsagarservice Vissa personer behöver ha en följeslagare vid olika aktiviteter. Verksamheten är anslagsfinansierad och omsätter tkr år 2012, beräknat på 6 000timmar. Kontaktperson Många personer som tillhör personkretsen har ett mycket begränsat socialt nätverk. Kontaktpersonen blir istället för en vän. Verksamheten är anslagsfinansierad och är budgeterad till tkr år 2012, beräknat på ett sjuttiotal ärenden. Avlösarservice Familjer som har ett barn med funktionshinder kan beviljas insatsen avlösarservice med cirka 20 timmar/månad. Vårdnadshavaren får då möjlighet att uträtta ärenden, umgås med andra barn i familjen eller annat som föräldrarna anser sig ha behov av. Verksamheten är anslagsfinansierad och beräknas omsätta tkr år 2012, beräknat på timmar. Korttidsvistelse (korttidsfamilj) Korttidsvistelse innebär ofta avlastning för föräldrarna och miljöombyte för barnet. Verksamheten är anslagsfinansierad och beräknas kosta 210 tkr. Förslag Vid behandlingen av konkurrensplanen för 2009 beslöt omvårdnadsnämnden att godkänna konkurrensplan 2009 med undantag av upphandlingen av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som senareläggs. Bakgrunden till detta beslut var att det då fanns en viss osäkerhet rörande vad som skulle komma ut av den då aktuella LSS-utredningen. Vi har nu fått erfarenhet av upphandlig av hemtjänst och boendestöd enligt LOV, och förvaltningen vill därför föreslå att nämnden inför ett valfrihetssystem enligt LOV för verksamheterna Ledsagarservice, Kontaktperson samt

68 12 Avlösarservice. För personlig assistans och korttidsvistelse i familj bedöms inte valfriheten kunna ökas ytterligare eftersom de personer och familjer som berörs av dessa insatser redan har ett avgörande inflytande över vilka assistenter resp. korttidsfamiljer familjer som ska anlitas. Tidplan Ett förfrågningsunderlag tas fram för publicering under vintern 2011/2012. Boendestöd Boendestöd ges enligt SoL till personer inom personkretsen för LSS. Sen den 1 april upphandlas verksamheten enligt LOV. En utförare, Stöd och Resursgruppen i Stockholm AB, har hittills godkänts. Gällande individavtal löper på under den tid de tecknats för. Förslag/tidplan: Nya ansökningar behandlas fortlöpande.

69 Väsentlighets- och riskbedömning 2012 Bilaga 3 Väsentlighet = ekonomiska, politiska, tekniska, mänskliga och verksamhetsmässiga konsekvenser för kommunen eller enskilda kommuninvånare. Konsekvens (K) vid fel/oönskade händelser: Försumbar 1 Obetydlig för intressenter/verksamhet Lindrig 2 Uppfattas som liten av intressenter/verksamhet Kännbar 3 Uppfattas som besvärande av intressenter/verksamhet Allvarlig 4 Är så stor att fel/händelsen inte får inträffa Sannolikhet (S) för fel/oönskade händelser: Osannolik 1 Risken är praktiskt taget obefintlig Mindre sannolik 2 Risken är liten Möjlig 3 Det finns risk för att fel/oönskad händelse uppstår Sannolik 4 Det är mycket troligt att fel/oönskad händelse uppstår Riskindex = konsekvensen (K) multipliceras med sannolikhet (S). Områden som bedöms ha 6 poäng eller mer tas med till interkontrollplan. Risker Konsekvens (K) Sannolikhet (S) Riskindex (RI) Budget i obalans Felaktiga utbetalningar Otillräckligt med platser på omsorgsboende i Solna Otillräckligt med platser på LSSboenden i Solna Otillräckligt med platser för daglig verksamhet (LSS) i Solna Otillräckligt med platser på omsorgsboenden för finsktalande i Solna Entreprenörer klarar inte av sina uppdrag ekonomiskt Entreprenörer klarar inte av sina uppdrag kvalitetsmässigt Obehöriga tar del av innehållet i patient/boendedokumentationen

70 Brister i nattlig tillsyn av personer med demenssjukdom på omsorgsboenden Bristande efterlevnad av stadens policyer/riktlinjer Bristande efterlevnad av lagar/föreskrifter Dröjsmål med rapporteringen om missförhållanden /påtagliga risker för missförhållanden (lex Sarah) Osäker brandskydd Brist på personal Bristande kännedom om nya lagar, föreskrifter etc. som berör nämndens verksamhetsområde

71 SOLNA STAD Bilaga 4 1 (3) Omvårdnadsnämnden Internkontrollplan för omvårdnadsnämnden 2012 Process/Rutin Kontrollmoment Ansvarig Frekvens Metod Rapporteras Budget Uppföljning Förvaltningschef Avdelningschef Stabschef Enligt anvisningar Månadsuppföljningar, delårsrapporter, årsredovisningar och ev. särskilda redovisningar ON KF (årsredovisning) Ekonomi/entreprenörer Kreditbevakning av entreprenörer Förvaltningschef Stabschef Enligt anvisningar 2 ggr/år samt vid behov Löpande kreditbevakning genom kreditbevakningsföretaget CreditSafe. Vid behov kontakt med företaget ON, KF Redovisning/felaktiga utbetalningar Att ha kontroll över att felaktiga utbetalningar ej sker Staben för ekonomi 1 gång/år Stickprovskontroll enligt metod för alla förvaltningar Internt registrerad utbetalning Representation och gåvor Manuell kreditering av faktura Jävutbetalningar till anställd ON, KF Kvalitet/utförare Att verksamheter drivs enligt gällande avtal och överenskommelser Staben för kvalitetsutveckling 1 gång/år Avtalsuppföljningar Brukarundersökningar ON, KF Vård- och omsorgsboende Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändring/inriktning av boendeformer Staben för kvalitetsutveckling Avdelningen för myndighetsutövning 1 gång/år 4 gånger/år Behovsprognoser Trendprognoser Månatlig redovisning av ej verkställda beslut ON, KF AU