Viktiga händelser 4 Tvärsektoriella frågor 5 Värdegrund 5 Måluppfyllelse och kvalitet 6 Intern kontroll Ekonomisk analys

Transkript

1 Omvårdnadsnämnden Årsredovisning

2 Innehållsförteckning Viktiga händelser 4 Profilboende 4 LOV Lagen om Valfrihet 4 Upphandling trygghetslarm och nattpatrull 4 CSR-pris 4 Kvalitetspris 4 Upphandling av gruppbostäder LSS 4 Kvalitetsgarantier - LSS 4 Daglig verksamhet - LSS 5 VillGott 5 Tvärsektoriella frågor 5 Värdegrund 5 Måluppfyllelse och kvalitet 6 Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål samt delmål Intern kontroll 13 Risk- och väsentlighetsbedömning 13 Verksamhetsplan och budget 13 Ekonomi 14 IT-baserad information och kommunikation 14 Efterlevnad av staden styrdokument 14 Omsorg om funktionshindrade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS 14 Verkställighet av beslut 14 Riktlinjer 15 Vård- och omsorgsboende 15 Hemtjänst 15 Systematiskt brandskyddsarbete 15 Systematiskt arbetsmiljöarbete 15 Personal 16 Omvärldsbevakning 16 Intern kontroll 16 Ekonomisk analys 17 Andel upphandlad verksamhet 17 Marknadsandelar upphandlad verksamhet 18 Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden 19 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 20 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet 21 Budgetavvikelse 22 Vård- och omsorgsboende 22 Hemtjänst 22 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS 22 Förebyggande verksamhet 23 Avdelningen för myndighetsutövning 23 Övrig verksamhet 23 Prognossäkerhet 24 Nettokostnadsutveckling 25 Nettokostnadsökning mellan Investeringar 26 Vård- och omsorgsboende 27 Nettokostnadsutveckling 27 2

3 Hemtjänst 28 Hemtjänsttimmar 28 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) 29 Antal personer med respektive insats 29 Genomsnittlig kostnad per insats 30 Nyckeltal 31 Medarbetare 32 Anställda 32 Personalförsörjning 33 Sjukfrånvaro 33 Arbetsmiljö 34 Kompetensutveckling 34 Omvårdnadsakademin 34 Äldreakademin 34 Omsorgsakademin 35 Palliativ vård 35 Värdegrundsarbete 35 SoL-dokumentation 35 Språksam 35 VillGott-projektet 35 Kompetensutvecklingsprojektet Trygga möten 36 Projekt förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 36 Projekt Carpe 36 Hälso- och sjukvårdsområdet 36 Övrigt 36 Jämställdhet 37 3

4 Viktiga händelser Profilboende I mars trädde de nya avtalen i kraft som innebär att Solnas äldre ges möjlighet att välja boende utifrån personliga intressen och behov. Profilerna Konst och hantverk, Film, teater, litteratur och historia, Mat och dryck, Sång, musik och dans, Natur och trädgård, Djur samt IT representeras av sju olika vård- och omsorgsboenden. LOV Lagen om Valfrihet Från och med 1 november infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Upphandling trygghetslarm och nattpatrull Upphandlingen av trygghetslarm och nattpatrull blev klar i mars och egen regi tog hem anbuden för båda verksamheterna. CSR-pris 2010 års CSR-pris, Corporate social Responsibility tilldelades Humaniora vård- och omsorg Skoga för deras sociala ansvarstagande för arbetssökande. Kvalitetspris Nämnden har fastslagit instiftande av omvårdnadsakademins kvalitetspris samt en årlig kvalitetsdag den 20 oktober. Årets kvalitetspris gick till Frösunda vård- och omsorgsboende för bidraget Här är mitt liv - människan bakom ett ansikte. Upphandling av gruppbostäder LSS Upphandlingen har skett under året av gruppbostäderna Spårvägen 6, fd Näckrosen 1 och Spårvägen 12, fd Näckrosen 2. Från och med 1 oktober driver företaget InDies Omsorg AB Spårvägen 6 medan Spårvägen 12 har gått över till egen regi. Upphandlingen av trygghetslarm och nattpatrull blev klar i mars och egen regi tog hem anbuden för båda verksamheterna. Kvalitetsgarantier - LSS Omvårdnadsnämnden beslutade i december om en kvalitetsgaranti som ska gälla för bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Garantierna ska tydliggöra hur stödet och omsorgen i bostaden ska utformas för att vara av god kvalitet. Kvalitetsgarantierna kommer att användas vid upphandling av nya boenden för vuxna eller särskilt anpassade bostäder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4

5 Daglig verksamhet - LSS Egen regis dagliga verksamhet, Sockerbiten fortsätter utbyggnaden. Presentaffären Raffinerat har öppnat under året. Affären har grundats, byggts och drivs nu av personer med funktionshinder. Waxö Omsorg AB har byggt ut sin dagliga verksamhet genom Hagavillan. VillGott Nämnden har 2010 ansökt och fått stimulansmedel för bättre vård och omsorg om äldre personer. För projektet VillGott-Plus har medel beviljats för tre delprojekt där samverkan sker med Landstinget; projektet vård- och omsorg av personer med demenssjukdom, läkemedelsavstämningar samt kost och nutrition. Projekten sociala innehållet inkl hälsoprojekt, seniorcoach, seniorluncher, berätta ditt liv och matutbildningar drivs enbart av omvårdnadsförvaltningen. Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsförvaltningens arbete med de tvärsektoriella frågorna integration och internationellt arbete sker bland annat genom projekten Språksam och Carpe som båda finansieras med medel från Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet Språksam är att testa och utveckla modeller och metoder som höjer den språkliga kommunikationen och kompetensen på arbetsplatsen. Inom omvårdnadsförvaltningen deltar Berga och Skoga vård- och omsorgsboende. Verksamheterna kan redan nu se positiva resultat i form av ökat självförtroende hos medarbetarna, ökad initiativförmåga och därmed högre kvalitet i vården och omsorgen. Projektet avslutas april Projektet Carpe vänder sig till verksamheter inom LSS- området och syftet är att genom en långsiktig och kontinuerlig kompetensutveckling uppnå en ökad kvalitet i omsorgen samt att höja yrkets status. Alla LSS-verksamheter inom Humaniora vård och omsorg deltar. Projektet avslutas juni 2011 Värdegrund Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten Alla medarbetare inom förvaltningen och Humaniora vård och omsorg deltog när Seminarieteater åskådliggjorde olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. Under 2010 genomfördes utbildningsfasen med föreläsningar för chefer och medarbetare samt utbildning för blivande etiksamtalsledare. Utbildningen fortsätter hösten Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Etiksamtalsledare kommer framöver att vara en resurs i verksamheterna och bidra till att hålla det etiska perspektivet levande. Omvårdnadsförvaltningen har upphandlat vård- och omsorgsboenden med profil. En viktig del i en värdig äldreomsorg är att ge äldre personer möjlighet att få fortsätta vara den man är. Genom att erbjuda valfrihet med olika inriktningar ges äldre personer möjlighet att fortsätta utöva sina intressen vid en flytt till ett vård- och omsorgsboende. Detta är en del i en värdig vård och omsorg 5

6 Måluppfyllelse och kvalitet Omvårdnadsnämndens mål har sin utgångspunkt i stadens prioriterade målområden Trygghet och omsorg samt Livsmiljö. Av nämndens fyra inriktningsmål avser tre målområden Trygghet och omsorg. Nämnden mäter måluppfyllelsen genom framtagande av statistikuppgifter, resultat från brukarundersökning och genom avtalsuppföljningar. Avtalsuppföljningar ger svar på hur utförarna lever upp till avtalen. Metoden är granskning av dokument, observation och intervjuer av personal och med några pensionärer och närstående. I avtalsuppföljningarna är det främst kvalitetsmått som följs upp och redovisas, exempelvis granskning av rutiner, kompetens, ledarskap, klagomålshantering, dokumentation. I brukarundersökningen får nämnden svar på hur nöjda våra kunder är med omsorgen. Under 2010 har kvalitetsutvecklarna inom äldreomsorgen gjort en fördjupad granskning avseende sociala dokumentationen. I dokumentationen beskrivs varje kunds individuella hjälpbehov och hur stödet ska utformas. I särskilt boende går det att se att dokumentationen har förbättrats jämfört med tidigare år, att datastöd ger en mer strukturerad och därmed en bättre och tydligare dokumentation. Det finns fortfarande förbättringsområden. Som exempel kan nämnas att verksamheterna generellt behöver bli tydligare i dokumentationen om hur omsorgen ska utformas utifrån den enskildes behov. Inom hemtjänsten och i dagverksamheterna har samma utveckling skett som i särskilt boende. De förbättringsområden som kvalitetsutvecklaren har pekat på i hemtjänsten är att dokumentationen ska föras mer utifrån varje individs personliga behov. Inom LSSverksamheterna finns det en övervägande god dokumentation. Under 2010 gjordes avtalsuppföljningar inom LSS-verksamheten, gruppbostäder och daglig verksamhet. Avtalsuppföljningarna visar på att det är god ordning i våra verksamheter avseende rutiner, ledning, verksamhetsinnehåll mm. Resultatet från brukarundersökningen visar att kunderna i hemtjänsten för det mesta är nöjda med den service och omsorg som ges och att de är mer nöjda än år I särskilt boende är de boende och närstående lika nöjda som år I demensboende är närstående mindre nöjda än år De boende och närstående i särskilt boende ska enligt målen, som kunderna i hemtjänsten, för det mesta vara nöjda med servicen och omsorgen. Detta har inte uppfyllts i år. Omvårdnadsnämnden kommer under år 2011fortsätta med olika utvecklingsprojekt för att detta mål ska uppnås och dessutom genomföra en ny enkätundersökning för boendena under december

7 Omvårdnadsnämndens inriktnings- och effektmål samt delmål 2010 Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga och nöjda Effektmål Måluppfyllelse Kommentarer Äldre och personer med funktionsnedsättning får information om rättigheter och skyldigheter vid ansökan om hjälp från omvårdnadsförvaltningen. Delmål 2010: 85 % av de som ansöker om bistånd och eller LSSinsatser upplever att de får tillräcklig information. Äldre och personer med funktionsnedsättning får god omvårdnad Delmål 2010: Alla ska ha individuella genomförandeplaner. Inte bedömd. Frågan i kvalitetsbarometern är ställd utifrån ett bemötande perspektiv. Målet är uppfyllt Det är 82% av hemtjänstkunderna som är nöjda med bemötandet från handläggarna enligt brukarundersökningen(kvalitet sbarometern) Uppföljning har skett genom avtalsuppföljningar. 7

8 Äldre och personer med funktionsnedsättning är nöjda med utförda insatser/omvårdnad Delmål 2010: 90 % är nöjda med utförda insatser/omvårdnad under hela dygnet. Delmål % ska vara nöjda med matens kvalitet samt måltidsrutiner. Äldre ska få en god och säker hälso- och sjukvård Delmål % på vård- och omsorgsboende ska vara nöjda med hälso- och sjukvården samt läkarkontakter. Delmål 2010 Alla ska få en säker läkemedelsbehandling Delmål 2010 Alla ska erbjudas god vård i livets slut Delmål 2010 Alla ska ha en omvårdnadsplan Målet ej uppfyllt Hemtjänst 81% (Kvalitetsbarometern) Boende 76% (Kvalitetsbarometern) Hemtjänst 73% (Kvalitetsbarometern) Boende 61% (Kvalitetsbarometern) Delvis uppfyllt 80% av kunderna är nöjda (Kvalitetsbarometern) Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Målet är uppfyllt Inom LSS verksamheterna har avtalsuppföljningar gjorts och därmed kan endast förutsättningar för att brukarna ska vara nöjda mätas. Resultatet visar på en god kvalitet och presenteras i ett särskilt ärende till nämnden. 84% är nöjda med hälso- och sjukvårdsinsatserna och 76 % med läkarkontakter Kontroll av läkemedelshanteringen genomförs och avvikelser rapporteras till MAS varje månad. Alla vård- och omsorgsboenden har lokala rutiner. Registrering i nationella palliativa registret sker. Omvårdnadsjournaler har granskats genom stickprovtagning. 8

9 Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig respekterade Effektmål Måluppfyllelse Kommentarer Äldre och personer med funktionsnedsättning ska bemötas med respekt. Delvis uppfyllt Delmål 2010: 95 % av de äldre och personer med funktionsnedsättning upplever att de har blivit bemötta med respekt. Hemtjänst 96% (Kvalitetsbarometern) Boende 89% (Kvalitetsbarometern) Alla skall kunna komma i kontakt med rätt person vid behov av hjälp och förfrågningar. Delmål % upplever att de får kontakt inom rimlig tid med rätt person. Målet ej uppfyllt Hemtjänst 69% (Kvalitetsbarometern) Boende 78% (Kvalitetsbarometern) 9

10 Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha en personlig inflytande över sin tillvaro Effektmål Måluppfyllelse Kommentarer Äldre och personer med funktionsnedsättning ska aktivt medverka i sin utredning. Målet ej uppfyllt Delmål % upplever att de har fått information om vilka valmöjligheter som finns. Delmål % upplever att de har varit delaktiga i sin utredning Delmål % upplever man gjort egna val av vård- och omsorgsboende Äldre och personer med funktionsnedsättning ska delta i utformandet av stöd- och hjälpinsatserna. Delmål % av äldre- och personer med funktionsnedsättning upplever att de har deltagit i utformandet av stöd- och hjälpinsatserna. Delmål % av de äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna till att det finns kvalitetsgarantier Hemjänst 63% (Kvalitetsbarometern) Boende 44% (Kvalitetsbarometern) Inte bedömd. Frågan i kvalitetsbarometern är ställd utifrån ett bemötande perspektiv 52 % av de boende upplever att de gjort eget val (Kvalitetsbarometern) Inte bedömd då frågan i kvalitetsbarometern är ställd avseende möjligheten att påverka hjälpen. Inte bedömd, då det pågår ett utvecklingsprojekt generellt i staden. Omvårdnadsnämndens garantier ska omformas till deklarerade tjänster. Det är 82% av hemtjänstkunderna som är nöjda med bemötandet från handläggarna enligt brukarundersökningen(kvalitetsb arometern) Möjligheten att påverka hjälpen. Hemtjänst 72% enligt kvalitetsbarometern Boende 63% enligt kvalitetsbarometern Information lämnas till alla nya kunder samt att det finns information alla broschyrer om hemtjänst samt boende. Det finns också information på hemsidan. Kvalitetsgarantin för boende enligt LSS togs i omvårdnadsnämnden i december

11 Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull tillvaro Effektmål Måluppfyllelse Kommentarer Äldre och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få sina personliga sociala behov tillgodosedda. Delvis uppfyllt Delmål % av de som bor på ett boende upplever att deras personliga sociala behov tillgodoses. Delmål % av de som bor på ett vård- och omsorgsboende upplever att de är nöjda med utbudet av aktiviteter och med möjligheterna till utevistelse. Delmål % är nöjda med samtalskontakten med personalen. Delmål % ska känna till att det finns möjlighet att besöka seniorträffarna Delmål % av de som besöker seniorträffar upplever att seniorträffarna fungerar som en stödjande miljö och erbjuder aktiviteter som är anpassade för äldre och personer med funktionsnedsättning i samarbete med frivilliga aktörer. Målet ej uppfyllt för boende. 56% (Kvalitetsbrometern) 76% hemtjänst (Kvalitetsbarometern) 64% boende (Kvalitetsbarometern) Ej bedömd Samtliga tillfrågade menade att alla aktiviteterna bidrog till bättre hälsa och att de fysiska aktiviteterna på seniorträffarna var anpassade till deras förmåga, samt att träningen gav dem bättre styrka och ork i vardagen. Deltagarna upplevde att den sociala samvaron och de fysiska aktiviteterna hade en positiv inverkan på livskvaliteten. Resultatet grundar sig på en uppskattning utifrån uppföljning av åtgärdsplaner efter 2009 års avtalsuppföljning. Broschyrer lämnas till alla nya kunder samt vid förebyggande hembesök förutom all övrig information Fokusgrupper på stadens seniorträffar har genomförts av studenter från Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete 11

12 Effektmål Måluppfyllelse Kommentar Alla personer som fyller 80 år som inte har hemtjänst och eller hemsjukvård får erbjudande om hälsosamtal Delvis uppfyllt 200 personer av 300 har fått erbjudande dvs 66%.Övriga får erbjudande första hälften av Cirka 15 % tackar ja till besök eller att få informationsmaterial hemskickat. 12

13 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år Omvårdnadsnämnden och förvaltningsledningen har gjort en övergripande risk- och väsentlighetsbedömning utifrån följande tre kontrollmål: 1. att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt 2. att finansiell rapportering och information om verksamheten fungerar i organisationen 3. att lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer följs Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades internkontrollplanen för år 2010 innehållande följande processer/riskområden: Verksamhetsplan och budget Ekonomi IT-baserad information och kommunikation Efterlevnad av stadens styrdokument LSS Verkställighet av beslut Riktlinjer Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Personal Omvärldsbevakning Internkontroll Verksamhetsplan och budget Kontrollmoment: Uppföljning av budget; uppdrag, kvalitét, måluppfyllelse samt planer Förvaltningen har till Omvårdnadsnämnden rapporterat månadsuppföljning, budgetuppföljningar samt delårsrapporter med prognoser enligt centrala anvisningar från kommunledningen. Prognostiserade avvikelser under året har varierat från +/- 0 till 11,3 mkr att jämföra med bokslutet 10,2 mkr. Nämndens överskott beror främst på att färre hemtjänsttimmar utförts inom den upphandlade hemtjänsten. Kostnaderna för utskrivningsklara från sjukhusen har minskat. Gemensamma lokalkostnader för drift och underhåll är lägre än budgeterat. Momsintäkterna har ökat genom att Berga vård- och omsorgsboende övergått till privat utförare. Överskottet minskas genom högre kostnader för övertalig personal främst i samband med övergången av Berga till privat utförare. Överskotten inom 13

14 äldreomsorgen reduceras delvis genom underskott inom LSS-verksamheten på grund av att fler platser för korttidsvistelse och korttidstillsyn har köpts. Förvaltningen har i samband med delårsrapporter samt i årsredovisningen redovisat måluppfyllelsen enligt anvisningar från kommunledningen. Under året har även förvaltningen till Omvårdnadsnämnden rapporterat resultat från avtalsuppföljningar inom LSS samt brukarundersökning inom hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Ekonomi Kontrollmoment: Kreditbevakning av entreprenörer. Löpande kreditbevakning av entreprenörer sker genom kreditbevakningsföretaget CreditSafe. Enligt stadens anvisningar följs entreprenadernas ekonomiska ställning upp två gånger per år i årsredovisning och delårsrapport per augusti månad. Förutom dessa uppföljningar tas även kontakt direkt med företag där det kan finnas behov av ytterligare upplysningar och information. IT-baserad information och kommunikation Kontrollmoment: Att rutiner och kommunikationsplan finns vid IT-avbrott Rutiner har utarbetats för förutsedda och oförutsedda IT-avbrott. Revidering kommer att ske nästa år. Efterlevnad av staden styrdokument Kontrollmoment: Att stadens riktlinjer och policyer är kända av anställda både på förvaltningen och hos entreprenörer. Samtliga dokument har gåtts igenom vid arbetsplatsträffar. Staben för kvalitetsutveckling följer i samband med avtalsuppföljningar upp att entreprenörerna går igenom dokumenten med sina anställda. Omsorg om funktionshindrade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS Kontrollmoment: Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändringar/inriktning av boendeformer. Behov och tillgång för boende respektive daglig verksamhet följs kontinuerligt upp av samordnaren för boende respektive samordnaren för daglig verksamhet. Nuläge respektive prognoser görs kontinuerligt utifrån befintliga samt kända eventuellt tillkommande personer. Förvaltningen har löpande i budgetuppföljningarna till nämnden rapporterat kostnadsutvecklingen. Verkställighet av beslut Kontrollmoment: Att kunskap finns om ej verkställda beslut enligt SoL och LSS. 14

15 Statistik över beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader från det att beslut fattats, följs upp systematiskt enligt fastställda handläggningsrutiner. Sektionschefer på avdelningen för myndighetsutövning redovisar dessa beslut till nämndens arbetsutskott en gång per månad och till nämnden kvartalsvis. Riktlinjer Kontrollmoment: Att riktlinjerna för SoL och LSS följs. Individärenden redovisas en gång per månad till nämndens arbetsutskott. Vård- och omsorgsboende Kontrollmoment: Att ha kontroll över utbyggnadsbehov, förändring/inriktning av boendeformer. Förvaltningen har i ärende till omvårdnadsnämnden presenterat en prognos över behovet av vård- och omsorgsboendeplatser perioden Behov och lediga platser för vård- och omsorgsboenden, korttidsboende och dagverksamheter för personer med demenssjukdom och behov av funktionsträning sammanställs varje månad. Förvaltningens ledningsgrupp informeras kontinuerligt. Kontrollmoment: Att vård- och omsorgsboende bedrivs enligt gällande avtal och överenskommelser. En gång per år sker avtalsuppföljningar/brukarundersökningar. Sammanställning över klagomål redovisas en gång per år till nämnden samt avvikelserapportering gällande hälso- och sjukvård i vård- och omsorgsboende. Hemtjänst Kontrollmoment: Att hemtjänst bedrivs enligt gällande avtal och överenskommelser. En gång per år sker avtalsuppföljningar/brukarundersökningar. Sammanställning över klagomål redovisas en gång per år till nämnden. Systematiskt brandskyddsarbete Kontrollmoment: Att rutiner följs. Omvårdnadsnämndens säkerhets- och beredskapsplan har reviderats och redovisats för nämnden. I planen finns beskrivet vilka rutiner och uppgifter som ska finnas på enhetsnivå och förvaltningsnivå samt hur uppföljningen ska ske. Systematiskt arbetsmiljöarbete Kontrollmoment: Att rutiner följs. Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads arbetsmiljöpolicy som bygger på Arbetsmiljöverkets rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. 15

16 I enlighet med beslutet om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, i Solna stad ska arbetsmiljöuppgifterna skriftligen fördelas från respektive nämnd till respektive förvaltningschef, som i sin tur skriftligen ska fördela till underställd chef. Förvaltningens arbetsmiljökommitté, FAMK har haft kontinuerliga sammanträden under året och en särskild årsplan över förvaltningens arbetsmiljöarbete har fastställts. Lokal arbetsmiljökommitté, LAMK finns på respektive enhet. Kartläggning av arbetsmiljön sker via arbetsplatsträffar, arbetsmiljöronder samt via arbetsmiljöenkät. Antalet arbetsskade- och tillbudsanmälan följs upp årligen. Samtliga chefer inom egen regi har gått arbetsmiljöutbildning med certifiering. Personal Kontrollmoment: Att kompetens- och utvecklingsbehov säkerställs. Genom omvårdnadsakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. Alla projekt och utbildningar finns samlade i en gemensam plan. Projekten och utbildningarna finns även sammanställda i en utbildningskalender på intranätet. Alla utförare utarbetar en utbildningsplan för sin specifika verksamhet och för sina medarbetare. Att entreprenörerna har personal med kompetens i enlighet med avtalen kontrolleras i samband med avtalsuppföljningarna som görs en gång per år på alla upphandlade enheter. Omvärldsbevakning Kontrollmoment: Samhälleliga förändringar, lagändringar. Omvärldsbevakning sker löpande genom att respektive chef håller sig informerad och uppdaterad om vad som händer inom sitt verksamhetsområde. Det sker t ex genom, prenumeration av nyhetsbrev, bevakning av rättsfall, rättspraxis, lagändringar mm. Omvårdnadsakademin har utvecklat samverkan mellan praktisk verksamhet, högskolor och forskning. Omvårdnadsakademin samarbetar med Karolinska Institutet, FoU Äldre norr, FoU Södertörn och Socialhögskolan. Genom detta samarbete tas forskningsresultat tillvara och sprids till verksamheterna till gagn för de äldre och för personer med funktionsnedsättning. Intern kontroll Kontrollmoment: Revidering av nämndens internkontrollplan. Nämnden har utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning kommit fram till riskområden och beslutat internkontrollplan i budget och verksamhetsplan för Förvaltningen har under året arbetat med internkontrollplanerna. 16

17 Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet E j upphandlad verks amhet 29% Upphandlad verks amhet 71% Andelen upphandlad verksamhet (vård- och omsorgsboende, hemtjänst, larm- och nattpatrull, dagverksamheter samt gruppbostäder och daglig verksamhet för personer med funktionshinder) uppgår till 71 procent. Andelen har ökat jämfört med 2009 då 64 procent var upphandlat. Ökningen beror på att Berga vård- och omsorgsboende som tidigare drevs i egen regi var med i upphandlingen av profilboenden. Även larm- och nattpatrull som tidigare drevs i egen regi är nu upphandlat. 17

18 Marknadsandelar upphandlad verksamhet Förenade Care har störst marknadsandel 21 procent. Näst följd av Carema och Aleris som båda har 17 procent. Därefter kommer Attendo och Temabo med vardera 9 procent. Tre av ovanstående företag, ej Temabo, driver både vård- och omsorgsboende och hemtjänst i Solna. Aleris och Carema driver dessutom även dagverksamheter och LSSgruppbostäder. 18

19 Marknadsandelar upphandlade vård- och omsorgsboenden Marknadsandelar upphandlad vård- och omsorgsboende Temabo 16% Kavat vård 6% Attendo 12% Carema 20% Förenade Care 26% Aleris 20% I och med upphandlingen av profilboenden kom två nya företag till som utförare och marknadsandelarna förändrades jämfört med tidigare år. Förenade Care har nu störst marknadsandel när det gäller upphandlade vård- och omsorgsboenden motsvarande 26 procent. Förenade Care driver Polhemsgården och Björkgården. Näst störst är Aleris och Carema som båda har 20 procent var. Aleris driver Tryggheten, Hallen samt Olivträdet. Carema driver Ametisten. Temabo är ny utförare och driver från och med 1 mars Berga och har i och med det en marknadsandel på 16 procent. Därefter kommer Attendo med en marknadsandel på 12 procent och som driver Frösunda. Kavat vård är ny utförare från 1 mars och driver Oskarsro och har en marknadsandel på 6 procent. 19

20 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Förenade Care har störst marknadsandel inom hemtjänsten, 21 procent. Mica har 17 procent och Humaniora intraprenad 16 procent. Tre utförare har lika stor marknadsandel, Aleris, Olivia och Carema har alla 13 procent. Därefter kommer Attendo med 8 procent. I samband med att LOV infördes 1 november 2010 inom hemtjänsten ökade antalet utförare med ytterligare fem företag. Dessa har ännu endast ett fåtal kunder vilket inte påverkar marknadsandelarna. Alla företag, förutom Olivia, fick en kundstock vid första upphandlingen av hemtjänsten enligt kundvalsmodellen. Olivia har tecknat avtal med kommunen vid senare tillfälle och fick då ingen befintlig kundstock. De företag som tillkommit i och med att LOV infördes 1 november har heller inga garanterade kunder vid inträdet. 20

21 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna och barn samt daglig verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 60 procent och driver gruppbostäderna Storgatan 50 och Centrumslingan 45 samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter och Lilla Ateljen, Vingen samt Hagavillan. Frösunda LSS är näst störst med 23 procent och driver gruppbostäderna Nybodagatan 16 samt Spårvägen 6 och 12 till och med 30 september. Från och med 1 oktober driver InDies Omsorg Spårvägen 6 medan Spårvägen 12 drivs i egen regi. Carema har en marknadsandel på 10 procent och driver gruppbostaden Andersvägen 3B. Aleris driver gruppbostaden Algatan 5 och har därmed 7 procent. Waxö Omsorg har utökat sin verksamhet genom Hagavillan och därmed ökat sin marknadsandel från 46 procent 2009 till 60 procent

22 Budgetavvikelse Verksamhet mkr Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnad Vård- och omsorgsboende 350,8 348,4 2,4 Hemtjänst 156,7 149,5 7,2 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 134,6 138,6-4,0 Förebyggande verksamhet 14,0 14,0 0,0 Avdelningen för myndighetsutövning 32,8 30,1 2,7 Övrig verksamhet 39,9 38,0 1,9 Summa netto 728,8 718,6 10,2 Omvårdnadsnämndens nettobudget för 2010 uppgår till 728,8 mkr. Nämndens nettokostnader för året är 718,6 mkr vilket innebär ett överskott mot budget på 10,2 mkr. Det motsvarar 1,4 procent. Den största budgetavvikelsen står hemtjänsten för 7,2 mkr. Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende redovisar nettokostnader på 348,4 mkr, vilket är ett resultat på 2,4 mkr mot budget. Överskottet beror främst på 3,5 mkr högre momsintäkter. Berga vård- och omsorgsboende övergick den 1 mars till privat utförare vilket innebär ökade momsintäkter. I och med övergången uppstår viss eftersläpning av kostnader, främst kostnader för timanställda och OB-ersättning, totalt 1,8 mkr. Färre platser har köpts i andra kommuner vilket ger 0,3 mkr lägre kostnader. Intäkter i form av avgifter blev 0,4 mkr högre än budget. Hemtjänst Hemtjänstens nettokostnader är 149,5 mkr, vilket är ett resultat på 7,2 mkr mot budget. Den upphandlade hemtjänsten är 7,7 mkr lägre än budget på grund av att färre hemtjänsttimmar utförts jämfört med budgeterat. Intraprenaden Humaniora redovisar ett underskott för 2010 på 0,3 mkr beroende på högre personalkostnader jämfört med erhållen ersättning. Larm- och nattpatrullen drivs från och med 1 juni som intraprenad och visar ett överskott på 0,2 mkr. Avgiftsintäkterna är 0,4 mkr lägre än budgeterat. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 138,6 mkr, vilket är ett resultat på 4,0 mkr mot budget. Fler platser för korttidsvistelse och korttidstillsyn har köpts vilket ger 2,2 högre kostnader än budget. Kostnaderna för gruppbostäder drivna på entreprenad är 1,4 mkr högre än budgeterat beroende på tilläggsavtal samt utökning med en lägenhet. De högre kostnaderna kompenseras av att kostnaderna för köpta externa platser för boende vuxna och barn är 1,4 mkr lägre än budgeterat. Budgetöverskottet beror på att budgeterad volymökning ej förbrukats. 22

23 Fler personer har fått insatsen personlig assistans LSS och en placering har beviljats extratimmar vilket innebär totalt 0,8 mkr högre kostnader än budget. Fler personer har beviljats insatsen assistans enligt LASS (Lagen om assistansersättning) vilket innebär 2,5 mkr högre intäkter samt 3,1 mkr högre kostnader. De högre kostnaderna jämfört med intäkterna beror delvis på övertalig personal i samband med avslutande av ärenden. Kostnaderna för daglig verksamhet är 0,4 mkr högre beroende på fler placeringar Förebyggande verksamhet I den förebyggande verksamheten ingår både biståndsbedömda och icke biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar) samt anhörigstöd. Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 14,0 mkr, vilket är ett resultat i nivå med budget. Nettokostnaderna för Seniorträffarna inklusive lokaler är 0,2 mkr lägre beroende på lägre personalkostnader än budgeterat. Överskottet reduceras genom högre kostnader för biståndsbedömda Lyktans dagverksamhet avseende retroaktiv kostnad 2009 Avdelningen för myndighetsutövning I avdelningen för myndighetsutövning ingår förutom handläggning även boendestöd, bostadsanpassning, utskrivningsklara och turbundna resor. Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 30,1 mkr, vilket är ett resultat på 2,7 mkr mot budget. Kostnaderna för utskrivningsklara personer från sjukhusen har minskat vilket innebär ett överskott på 2,0 mkr jämfört med budget. Kostnaderna för själva myndighetsutövningen är 0,9 mkr lägre, främst beroende på lägre vikariekostnader. Kostnaderna för boendestöd och bostadsanpassning är 0,2 mkr högre än budgeterat. Övrig verksamhet Den övriga verksamheten omfattar förvaltningsövergripande verksamhet som förvaltningsledning, IT, övergripande personalkostnader. Verksamheterna redovisar nettokostnader på 38,0 mkr, vilket är ett resultat på 1,9 mkr mot budget. Tillfälliga medel på 2,0 mkr för att stimulera kvalitetsutvecklingen har delvis förbrukats, vilket ger ett överskott på 1,7 mkr. Övertalig personal främst i samband med övergången av Berga till privat entreprenör är 1,9 mkr högre än budgeterat. Gemensamma lokalkostnader för drift och underhåll är 0,9 mkr lägre än budgeterat. Skulden för semesterlön och okompenserad övertid har minskat vilket ger 0,5 mkr lägre kostnader. Kapitalkostnader och övriga kostnader är tillsamman 0,7 mkr lägre än budget. 23

24 Prognossäkerhet Prognosen för budgetavvikelse har varierat under Den procentuella avvikelsen i förhållande till budget har varierat mellan 0 procent till 1,5 procent. Den största budgetavvikelsen var i oktober, 11,3 mkr och den lägsta i februari 0,0 mkr Verksamhet feb mars april aug okt bokslut Vård- och omsorgsboende -2,8-3,6-0,2 2,0 2,3 2,4 Hemtjänst 3,3 3,8 3,7 6,9 6,9 7,2 Omsorg om funktionshindrade enl LSS 0,0 0,0-0,2-2,6-1,7-4,0 Förebyggande verksamhet 0,0-0,2-0,2 0,0 0,1 0,0 Avd för myndighetsutövning 0,0 3,0 3,3 3,3 3,7 2,8 Övrigt -0,5 1,1 2,0 0,8 0,0 1,9 Totalt 0,0 4,1 8,4 10,4 11,3 10,2 Från och med uppföljningen per april månad har variationerna i prognoserna varit förhållandevis små. Inom äldreomsorgen visar prognosen för vård- och omsorgsboende störst variation. Främsta orsaken är behovet av platser i andra kommuner. Inom hemtjänsten har prognossäkerheten stadigt förbättrats. Inom övriga verksamhetsområden har variationerna varit förhållandevis små. För omsorg om funktionshindrade enligt LSS har prognoserna varierat främst på grund av volymökningar för personlig assistans. Mkr 20,0 P rog nos avvikels er ,0 10,0 5,0 v arav S ol v arav L S S 0,0-5,0 feb mars april aug okt boks lut 24

25 Nettokostnadsutveckling Mkr 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Nettokos tnads ökning 10,9 6,6 Ö kning Ö kning Nettokostnaderna har ökat med 6,6 mkr mellan 2009 och Det är en ökning med 0,9 procent. Mellan 2008 och 2009 ökade nettokostnaderna med 10,9 mkr vilket motsvarar 1,6 procent. Ökningstakten har därmed minskat. Det är framför allt upphandlingen av vård- och omsorgsboenden och färre utförda hemtjänsttimmar som ligger bakom den lägre kostnadsökningen. Nettokostnadsökning mellan Omvårdnadsnämndens nettokostnader är 6,6 mkr högre 2010 jämfört med 2009 Kostnaderna för omsorg om funktionshindrade har ökat med 12,4 mkr. Ökningen beror främst på att fler personer fått insatsen personlig assistans, 6,5 mkr samt volymökningar för korttidsvistelse, korttidstillsyn och daglig verksamhet, 3,9 mkr. Indexuppräkning och tilläggsavtal för gruppbostäder har ökat kostnaden med 2,0 mkr. Kostnaderna för hemtjänsten totalt har ökat med 6,9 mkr. Färre antal utförda hemtjänsttimmar ger 3,8 mkr minskade kostnader. Indexuppräkning av timpriset har ökat kostnaden med 2,6 mkr. Interna kostnader har ökat med 6,9 mkr p.g.a. att Larmoch Nattpatrullen drivs från och med 1 juni som intraprenad. I ökningen ingår även minskade kostnader p.g.a. volymminskning för Humaniora hemtjänst. Anhöriganställningar och bostadsanpassning har ökat med 1,2 mkr. Kostnaden för vård- och omsorgsboende har minskat med 3,5 mkr. Upphandling av sju boenden, totalt 454 platser med nytt avtal från och med 1 mars, har minskat kostnaderna med 15,0 mkr, varav 11,0 mkr avser Polhemsgården. Indexuppräkning av dygnspriser ger ökade kostnader på 6,9 mkr. Fler personer har fått vård- och omsorgsboende i andra kommuner, vilket ökat kostnaden med 1,1 mkr. Kostnaderna för Skoga och Berga vård- och omsorgsboende har ökat med 2,5 mkr samt övriga kostnader 1,0 mkr. Övertalig personal har ökat med 2,4 mkr främst p.g.a. att Berga vård- och omsorgsboende övergick till privat utförare 1 mars. IT-kostnaderna har ökat med 1,0 mkr samt övriga kostnader med 1,2 mkr. Avgifter och momskompensation har ökat intäkterna med 6,0 mkr. Då fler personer har fått insatsen personlig assistans har ersättningen från Försäkringskassan ökat med 25

26 3,8 mkr. Externa intäkter i form av stimulansmedel för projektet VillGott samt övriga intäkter har minskat med 2,8 mkr. Interna intäkter har ökat med 6,8 mkr p.g.a. att Larm- och Nattpatrullen drivs som intraprenad samt minskad volym för Humaniora hemtjänst. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår för året till 2,6 mkr. Jämfört med 2009 är det en ökning med 1,6 mkr, vilket främst beror på installation av sopsugsystem på Ametisten och Polhemsgården kostnad, 1,2 mkr. 26

27 Vård- och omsorgsboende Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna för vård- och omsorgsboende (exklusive avgifter och momskompensation) har minskat med 3,0 mkr, dvs. 0,7 procent mellan 2009 och Minskningen beror på att nya priser i och med upphandling av sju nya boenden lett till lägre kostnader och dessa har kompenserat ökade kostnader för avtalsenliga prisökningar samt fler platser i andra kommuner. Ökningen mellan 2008 och 2009 uppgick till 6,8 mkr, dvs en procentuell ökning med 1,6 procent. Den största ökningen 4,3 mkr berodde på avtalsenliga indexuppräkningar för entreprenader. mkr Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Förändring Köpta platser 34,7 32,9 34,0 1,1 Berga, egen regi 54,9 57,2 10,8-46,4 Skoga, egen regi 60,3 62,3 64,1 1,8 Entreprenad 267,1 271,4 311,9 40,5 Summa 417,0 423,8 420,8-3,0 Fler personer har fått plats på vård- och omsorgsboenden i andra kommuner vilket inneburit en kostnadsökning med 1,1 mkr. Berga vård- och omsorgsboende övergick till privat utförare 1 mars vilket innebär lägre kostnader för egen regi. Kostnadsökningen för Skoga beror på ökade personalkostnader på grund av avtalsenliga löneökningar. Kostnadsökningarna för vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad är totalt 40,5 mkr och beror på att Berga övergått till privat utförare samt avtalsenliga prisökningar. 27

28 Hemtjänst Hemtjänsttimmar Antalet utförda hemtjänsttimmar år 2010 blev timmar vilket är 79 procent av beställda timmar. År 2009 utfördes hemtjänsttimmar vilket var 80 procent av beställda timmar. De beställda timmarna minskade från 2009 till 2010 med drygt 1 procent samtidigt som de utförda timmarna minskade med 2,5 procent. Antalet kunder har minskat med 48 personer från i snitt 1205 kunder 2009 till 1157 kunder i snitt Minskningen motsvarar 4 procent. Utförda timmar i snitt per kund och månad har däremot ökat från 32,7 timmar till 33,2 timmar vilket motsvarar 1,4 procent. 28

29 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) Antal personer med respektive insats Årligen lämnas statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB, över antalet verkställda beslut per insats. Antalet verkställda beslut per insats redovisas samma mätdag varje år, den 1 oktober. Totalt redovisades 395 beslut 2010 vilka avsåg 222 personer. En person kan ha mer än ett beslut. Den insats som ökat mest är korttidstillsyn, 40 personer fick den insatsen Det är 9 personer fler än 2009 och motsvarar en ökning med 29 procent. Mellan 2008 och 2009 var antalet oförändrat. Även antalet personer med insatsen korttidsvistelse har ökat från 32 personer 2009 till 34 personer Den insats som flest personer får är daglig verksamhet, 112 personer fick den insatsen Antalet personer som fått insatsen personlig assistans var personer. Det är en ökning med två personer jämfört med Antalet personer som fått insatsen kontaktperson var personer. Det är en ökning med 3 personer jämfört med 2010 men en minskning med 12 personer jämfört med Insatsen ledsagarservice har minskat från 30 personer åren 2008 och 2009 till 28 personer Insatserna avlösarservice, boende barn och vuxna visar små förändringar. 29

30 Genomsnittlig kostnad per insats Ovanstående diagram visar genomsnittlig kostnad per år för respektive insats. Kostnaden varierar stort mellan de olika insatserna. Högsta genomsnittliga kostnaden per år redovisar insatsen boende barn. Genomsnittlig kostnad 2010 var 924 tkr. Motsvarande kostnad 2009 var 992 tkr. Den höga kostnaden 2008, tkr berodde på en förhållandevis dyr placering. Antalet placeringar är få, 5 personer får insatsen, och kostnaden påverkas stort. För 2010 var genomsnittlig kostnad för insatsen boende vuxna 865 tkr jämfört med 857 tkr år Den låga ökningen, 1 procent beror på fler placeringar med lägre dygnspris. Genomsnittlig kostnad för insatsen daglig verksamhet 2010 var 275 tkr. Motsvarande kostnad 2009 var 266 tkr. Kostnadsökningen på 3 procent beror förutom avtalsenlig prisökning, på fler placeringar med lägre priser. Personlig assistans kostade i genomsnitt 264 tkr år 2010 jämfört med 276 tkr för år Insatserna korttidsvistelse och korttidstillsyn visar genomsnittlig kostnad 2010 på 197 tkr respektive 174 tkr. Motsvarande kostnad 2009 var 188 tkr och 179 tkr. Genomsnittlig kostnad 2010 för ledsagarservice är 62 tkr, kontaktperson 36 tkr samt avlösarservice 49 tkr. 30

31 Nyckeltal Omvårdnadsnämnden Bruttokostnad/dygn,vård- o omsorgsboende, kr Demenscentra, se kommentar Egen regi, se kommentar Entreprenad Boende på vård- och omsorgsboende Andel kvinnor/män % 72/28 71/29 Boende på korttidsplats/växelvård Andel kvinnor/män % 63/37 61/39 Bruttokostnad/utförd hemtjänsttimme, kr Intraprenad, se kommentar Entreprenad Hemtjänstkunder Andel kvinnor/män % 61/39 61/39 Bruttokostnad/boendedygn, LSS vuxna, kr Entreprenad Externa platser, se kommentar Egen regi Bruttokostnad/dag LSS daglig verksamhet, kr Entreprenad, se kommentar Externa platser, se kommentar Egen regi, se kommentar Kommentarer Bruttokostnaden per dygn för demenscentrat Polhemsgården uppgår till kr/dygn Det är en minskning med drygt 13 procent jämfört med 2009 och beror på att verksamheten har upphandlats till ett lägre vårddygnspris. Bruttokostnaden per dygn för omvårdnadsboende i egen regi uppgår till 1644 kr/dygn Det är en ökning med 7 procent jämfört med Förutom löne- och prisökningar beror ökningen på eftersläpande kostnader i samband med att Berga vårdoch omsorgsboende övergick till privat entreprenör. Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme intraprenad uppgår till 314 kr/timme Det är en ökning med 4 procent jämfört med Ökningen beror på att Humaniora 2010 haft höga kostnader i förhållande till de ersatta utförda timmarna. Bruttokostnaden per dygn för LSS-boende externa platser uppgår till kr/dygn Det är en ökning med 9 procent jämfört med Ökningen beror på att ett antal platser med lägre vårddygnspris har avslutats samtidigt som tilläggsavtal har tillkommit för befintliga platser. Bruttokostnaden per dag för daglig verksamhet LSS på entreprenad uppgår till 878 kr/dag Det är en minskning med 4 procent jämfört med Minskningen beror på att andelen platser med låga priser har ökat. Bruttokostnad per dag för daglig verksamhet LSS externa platser uppgår till kr/dag Det är en ökning med 8 procent jämfört med 2009 och beror på att andelen platser med låga priser har minskat. 31

32 Medarbetare Anställda Antal anställda Ålder i snitt 45,6 46,7 46,3 Antalet anställda uppgår till 355 tillsvidare- och visstidsanställda, vilket är en minskning jämfört med 2009 med 97 personer. Minskningen beror på att Berga vård- och omsorgsboende övergick till privat utförare 1 mars. Antal Åldersfördelning år år år år 60 år och över Totalt Män Kvinnor Av samtliga anställda är 78 procent kvinnor och 22 procent män. Medelåldern för omvårdnadsförvaltningens samtliga anställda är 46,3 år 2010 vilket är 0,4 år lägre än De tillsvidareanställda har en medelålder på 46,6 år medan visstidsanställda i genomsnitt var 42,1 år Av samtliga anställda är 39 procent 50 år eller äldre (43 procent 2009). Av dessa är 8 procent 60 år eller äldre (11 procent 2009). Motsvarande fördelning för visstidsanställd personal är 17 procent respektive 6 procent. Av samtliga medarbetare har 95 procent en tillsvidareanställning. Av de kvinnliga medarbetarna har 95 procent en tillsvidareanställning, motsvarande för män är 96 procent. 32

33 Personalförsörjning Personalomsättningen på omvårdnadsförvaltningen är låg för samtliga yrkesgrupper. Omvårdnadsförvaltningen har en positiv inställning till praktikanter från olika högskolor samt vårdgymnasier bland annat som ett led i rekrytering. Det är många medarbetare som har haft Solna stads omvårdnadsförvaltning som sin praktikplats under sin utbildning. Detta arbete har fortsatt under året. Kompetensutveckling av chefer i omvårdnadsförvaltningens verksamheter sker kontinuerligt. Utbildning sker genom stadens ledarskapsutvecklingsprogram samt genom externa utbildningar. Rekrytering och anställning av handläggare, chefer, omvårdnadspersonal m.fl. har skett efter kompetens, erfarenhet och med hänsyn till personlig lämplighet. För biståndshandläggare och LSS- handläggare avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning. Utöver detta har ledningen strävat efter att ha en balans i arbetsgrupperna avseende ålder, kön och etnisk bakgrund. För att kunna behålla personal inom staden är det viktigt med fortlöpande utbildning, konkurrenskraftiga löner och en rak och öppen kommunikation på arbetsplatsen och möjlighet till personlig utveckling. Ledningen uppmuntrar personalen till att delta i olika projektarbeten, samverka både inom och utom förvaltningen och på så sätt skapa nytänkande och kvalitetshöjning i arbetet. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Förändring 2009>2010 Totalt samtliga anställda 12,4 11,5 9,4 8,1-1,3 varav män 7,3 5,0 3,3 4,2 0,9 varav kvinnor 13,6 13,1 10,9 9,3-1,6 Ålder Personer upp till 29 år Personer år Personer 50 år och äldre 4,7 13,0 13,6 4,4 11,9 12,5 4,2 11,1 8,3 4,5 8,8 8,2 0,3-2,3-0,1 Total sjukfrånvaro exkl medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning 8,1 6,9 6,4 6,2-0,2 Sjukfrånvaron totalt för samtliga anställda har minskat med 1,3 procent jämfört med 2009 och uppgår 2010 till 8,1 procent av tillgänglig arbetstid. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,9 procent jämfört med 2009 medan sjukfrånvaron för kvinnor minskat med 1,6 procent, från 10,9 till 9,3 procent. Den största minskningen av sjukfrånvaron 2,3 procent har skett i åldersgruppen år. Den totala sjukfrånvaron för denna åldersgrupp ligger däremot fortfarande högst. I åldersgruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron ökat något jämfört med Den totala sjukfrånvaron exklusive medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat med 0,2 procent från 6,4 procent 2009 till 6,2 procent 2010.

34 Humaniora vård och omsorg har under hösten 2010 genom projektet Villgott vill dig gott undersökt om hälsoprofilbedömning (HPB) kan vara ett sätt att arbeta med hälsofrämjande åtgärder. Individen får genom samtal och tester kunskap om sin hälsa för att sedan själv komma fram till vilka förändringar hon eller han kan göra för att förbättra hälsan. 26 personer har deltagit i projektet. Resultatet av utvärderingen visar att majoriteten av deltagarna uppfattade sin HPB som positiv och att det är ett bra sätt för arbetsgivaren att arbeta med hälsofrämjande åtgärder. Utifrån resultatet av projektet kommer Humaniora vård och omsorg att fortsätta det hälsofrämjande arbetet under 2011 i syfte att minska korttidssjukfrånvaron. Arbetsmiljö Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads arbetsmiljöpolicy som bygger på Arbetsmiljöverkets rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. I enlighet med beslutet om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, i Solna stad ska arbetsmiljöuppgifterna skriftligen fördelas från respektive nämnd till respektive förvaltningschef, som i sin tur skriftligen ska fördela till underställd chef. Förvaltningens arbetsmiljökommitté, FAMK har haft kontinuerliga sammanträden under året och en särskild årsplan över förvaltningens arbetsmiljöarbete har fastställts. Lokal arbetsmiljökommitté, LAMK finns på respektive enhet. Kartläggning av arbetsmiljön sker via arbetsplatsträffar, arbetsmiljöronder samt via arbetsmiljöenkät. Antalet arbetsskade- och tillbudsanmälan följs upp årligen. Samtliga chefer inom egen regi har gått arbetsmiljöutbildning med certifiering. Kompetensutveckling Omvårdnadsakademin Omvårdnadsförvaltningen har bildat en Omvårdnadsakademi för att säkra kvalitetsutvecklingen av vården och omsorgen. Omvårdnadsakademin är ett forum för regelbunden samverkan med högskolor och forskningscentra där förvaltningens satsningar på utbildning och utveckling samordnas. Omvårdnadsakademin arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling genom att initiera och uppmuntra utbildning och utveckling. Samverkan med högskolor och FoU-enheter är en betydelsefull del i detta arbete. Resultat av utvecklingsprojekt och forskning ska komma de äldre och personer med funktionsnedsättning till del. Omvårdnadsakademin verksamhet är organiserad i en Äldreakademi och en Omsorgsakademi. Äldreakademin Genom Äldreakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling inom äldreområdet. Äldreakademins övergripande mål är att verka för en äldreomsorg av hög kvalitet. I Äldreakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FOU norr och Karolinska Institutet. För att de äldre ska ha möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka 34

35 Äldreakademins arbete sitter även representanter från Solna stads äldreforum i äldreakademins styrelse. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. Omsorgsakademin Omvårdnadsförvaltningens satsningar på utveckling och utbildning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättningar samordnas i Omsorgsakademin. Omsorgsakademin startade sin verksamhet I Omsorgsakademin samarbetar omvårdnadsförvaltningen med FoU Södertörn och Socialhögskolan. För att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka Omsorgsakademins styrelse är Solna stads handikappkonsulent med i Omsorgsakademins styrelse. Palliativ vård På varje vård- och omsorgsboende i Solna finns rutiner för hur personalen ska arbeta med palliativ vård. Arbetet med palliativ vård forsätter i ordinarie verksamhet genom att medicinskt ansvariga sjuksköterskan håller i ett nätverk för de palliativa ombuden samt ett nätverk för sjuksköterskorna. Fortsatt utbildning av nya palliativa ombud sker via FOU norr. Värdegrundsarbete Inom omvårdnadsförvaltningen pågår ett värdegrundsarbete som startade hösten Alla medarbetare inom förvaltningen och Humaniora vård och omsorg deltog när Seminarieteater åskådliggjorde olika etiska dilemma med efterföljande diskussion. Under 2010 genomfördes utbildningsfasen med föreläsningar för chefer och medarbetare samt utbildning av blivande etiksamtalsledare. Genom värdegrundsprojektet vill omvårdnadsförvaltningen öka kunskapen inom området etik samt höja medvetenheten om etiska frågeställningar. Etiksamtalsledare kommer framöver att vara en resurs i verksamheterna och bidra till att hålla det etiska perspektivet levande. SoL-dokumentation Under året har utbildnings- och fortbildningssatsningen Dokumentation enligt SoL fortsatt. Utbildningen är riktad till omvårdnadspersonal. Utbildningen innehöll förutom kunskap om vad och hur man ska dokumentera även grundkunskap i att hantera en dator samt kunskap om det program som ska användas. Språksam Arbete med språklig utveckling på vård- och omsorgsboenden. Språksam är ett språkprojekt på två år där personal från Skoga och Berga deltar. Projektet sker i samarbete med Äldrecentrum, ett flertal kommuner, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Språkprojektet syftar till att förbättra kunskaperna i svenska språket hos vårdpersonalen samtidigt med att man förkovrar sig i omvårdnadsarbetet. Projektet pågår till april VillGott-projektet Inom följande områden har utbildnings- och utvecklingssatsningar: skett - rehabiliterande arbetssätt i myndighetsutövning - kost och nutrition inom hemtjänst och särskilt boende - demensvård på Skogas nya demensboende - sociala innehållet i livet för seniorer i Solna, samt fysisk aktivitet för seniorer - förebyggande hembesök för personer över 75 år 35