Image size: 7,94 cm x 25,4 cm FLASKHALSHANTERING ETT HELHETSPERSPEKTIV Innehåll Bakgrund och Syfte Metod Frågeställningar 1
Bakgrund Framkomlighetsproblem lokalt vid flaskhalsen oftast för biltrafik Påverkan på tätortens trafiknät? Flaskhalsar för andra trafikslaggång, cykel, kollektivtrafik Image size: 5,43 cm x 10,79 cm Bakgrund Tidigare genomförda studier: 8 av de 19 största kommunerna upplever stora problem. Infrastrukturen förväntas lösa problemen. Behov av att vidga analysen: - Tillgänglighetsfrågor - Övriga effekter Praktiskt tillämpbara metoder saknas. 2
Syfte Utveckla metodik för att analysera och utvärdera alternativa lösningar av flaskhalsar. Alla trafikslag (bil-, kollektiv-, gång-, och cykeltrafik) I tätortsmiljön ur ett systempersepktiv. Metodik Etapp 1: Inventering av kunskapsläge Etapp 5: Konklusioner Etapp 2: Problemanalys Etapp 6: Implementering (workshop m.m.) Etapp 3: Metodutveckling Etapp 4:Tillämpningsstudier ( Case Studies ) 3
Inventering av kunskapsläget Modellinventering: 17 trafikmodeller inventerade 3 valda för fortsatt arbete Litteraturinventering: drygt 150 rapporter med relevans Det finns mycket om flaskhalsar för biltrafik Det finns lite om flaskhalsar för kollektivtrafik i tätort Det finns lite om flaskhalsar för cykeltrafik Det finns lite om flaskhalsar för gående Det finns lite om hur de olika trafikslagen interagerar med varandra ur ett helhetsperspektiv Problemanalys/Frågeställningar Det finns definition på vad en flaskhals är vad gäller biltrafik (inflöde>kapacitet) Är definitionen lika tydlig för alla trafikslag? Är definitionen lika relevant för alla trafikslag? Hur arbetar man trafikslagsövergripande om man har olika definitioner? Vilken skala är intressant att arbeta med? Är övergripande nivå samma sak för biltrafik som för gång-trafik? Kan man arbeta med olika skalor för olika trafikslag? Kan man vara översiktlig utan att vara detaljerad? 4
Problemanalys/Frågeställningar I modellinventeringen föreslås 3 trafikmodeller att arbeta med. Kan en ensam modell klara alla önskemål? Kan flera modeller kopplas ihop för att klara alla önskemål? Skall önskemålen anpassas efter vad modellerna klarar? Skall en helt ny modell tas fram? Är trafikmodellering bästa sättet att lösa uppgiften? Kan flaskhalsproblematik jämställas med framkomlighetsproblem eller tillgänglighetsproblem? Vilka mått kan användas som framkomlighetsmått för de olika trafikslagen? Vilka mått kan användas som tillgänglighetsmått för de olika trafikslagen? Finns det andra sätt att mäta flaskhalsar? Problemanalys/Frågeställningar Vilka krav ställs på indata? Behövs detaljerad befolkningsstatistik? Behövs detaljerade trafikräkningar? Behövs räkningar på svängande? Behövs andra trafikdata, såsom hastigheter? Hur räknar man gående? 5
Metodutveckling / Avgränsningar Hur avgränsa arbetet? Resefterfrågan påverkas inte av nätförändringar (i detta skede) Biltrafik, gångtrafik och cykeltrafik skall hanteras Interaktionen mellan biltrafik och gång/- och cykeltrafik skall hanteras Det behövs fler avgränsningar Vilka delar av kollektivtrafiken skall vara med? Fordon i linjetrafik? Terminaler? Resenärer? Skall reskedjor behandlas? Skall gång och cykel ha kapacitetsbegränsningar? På sträcka? I korsningar? Barriäreffekter? Hur kan man röra sig som gående eller cyklist? Metodutveckling / Trafikmodeller Intressanta trafikmodelleringsverktyg Visum CUBE Dynameq Olika verktyg olika fördelar Visum Översiktligt, enkelt, användare CUBE Översiktligt/detaljerat, gränslöst Dynameq Detaljerat/översiktligt, robust 6
Metodutveckling / modellutveckling Tidig metod/modell för tillgänglighet för cyklister Behov av cykelmodell Case study 3 städer Luleå Helsingborg Malmö 3 verktyg Visum CUBE Dynameq/Sampers 7
Hamid Rezaie och Anders Sjöholm Trafik & Landskap TACK 8