Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Högskolan i Gävle att utfärda kandidatexamen i religionsvetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 17 december 2013 (reg.nr 411-00363-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i religionsvetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 17 december 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Docent Susanne Olsson, Stockholms universitet och docent Hanna Stenström, Uppsala universitet/teologiska högskolan Stockholm. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse av vidtagna åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se

BESLUT 2(2) 2015-05-05 411-00440-14 Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Magnus Johansson i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Magnus Johansson Kopia till: Bedömargruppen

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(7) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Högskolan i Gävle Lärosäte Högskolan i Gävle Huvudområde/examen Religionsvetenskap - kandidat ID-nr A-2014-11- 3703 Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. Urvalet visar också att studenterna inte uppfyller kravet på fördjupning inom någon del av området, samt att de har bristande orientering om aktuella forskningsfrågor. Studenterna visar även bristande kunskap om tillämpliga metoder inom området. I allt för många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. En genomgående bedömning är att uppsatserna i viss mån visar på kunskap kring grundläggande fakta inom området eller kännedom om centralt material, men de visar inte tydligt på någon större kunskap om eller förståelse för centrala teorier och begrepp inom området och fördjupningar saknas. Vidare kan relevanta delar av diskussionerna sakna referenser eller hänvisningar till vetenskaplig forskning på området. Självvärderingen redogör för hur utbildningen utvecklar studenternas kunskap och förståelse avseende detta mål. Självvärderingen ger överlag en tydlig bild av progression inom utbildningen som borde garantera både bredd och djup, aktualitet och metodkunskaper. Bedömargruppen ställer sig frågande till om de specifika kurserna lyckas garantera måluppfyllelse. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet flera grundproblem som berör flera av de mål som befunnits bristande av bedömargruppen. Bland annat framkommer det att ett särskilt problem med distansundervisning är att kontakten med studenterna är liten. Lärosätets analys visar också att bedömningen av uppsatser har varit bristfällig. Som en delförklaring nämns att träning i att skriva på akademisk nivå har varit bristande på kurserna före uppsatskursen. Det finns svagpresterande studenter på utbildningen och lärosätet har underskattat de behov dessa studenter har av skrivträning. Analysen av bristen på fördjupning inom någon del av området kopplas till undervisningen på de lägre nivåerna och att det har ställts för låga betygskrav. Vidare nämns att kursplanerna inte varit utformade i enlighet med de nationella examensmålen.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(7) Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna är flera. Bland annat har flera ändringar gjorts av ansvarsområden och organisation. Exempelvis har ett kvalitetsdrivande utvecklingsarbete inletts vårterminen 2014. En projektgrupp som även inkluderat personer utanför ämnet religionsvetenskap har ansvarat för en analys och för ett åtgärdsprogram inför uppföljningen. Från vårterminen 2014 måste examinator för kandidatuppsatser vara minst docentkompetent. En extern examinator med professorskompetens anlitades under vårterminen 2014. Flera utbildningsinsatser har genomförts för att stärka examinators kompetens. Dessa insatser har även gynnat övriga lärare. En obligatoriskt examinator- och handledarutbildning genomfördes vårterminen 2014, samt en workshop om examensmålen. Vidare har examinators roll förändrats från höstterminen 2014 för att kvalitetssäkra utbildningen ytterligare. Examinator deltar aktivt vid seminarier under uppsatskursens gång för att klargöra examensmål och för att ge feedback på studenternas arbeten. Examinator ska ha fortlöpande kontakt med handledarna och studentkontakten har utökats, det senare anges som särskilt viktigt vid distansundervisning. Självvärderingen beskriver också att handledarnas roll har tydliggjorts, dock utan att specificera hur. För att åtgärda de brister i undervisningen som analysen identifierat har bland annat detaljerade studiehandledningar införts. I dessa anges det vilken aspekt av det vetenskapliga skrivandet som ska tränas för att studenterna gradvis ska utveckla sina färdigheter. Varje aspekt examineras genom särskilda uppgifter. Här tas även vetenskapliga artiklar in i undervisningen. Det pågår också ett arbete för att göra distansundervisningen mer inriktad mot nätbaserade seminarier, kombinerat med förinspelade metodföreläsningar, för att träna studenterna avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet, dess vetenskapliga grund och tillämpliga metoder. Undervisningsmängden har ökat på kandidatnivå från höstterminen 2014, vilket bland annat har lett till att fler metodseminarier införts. Alla lärare har involverats i åtgärderna och i arbetet med att förtydliga lärandemålen så att de korresponderar bättre med de nationella målen. Lärarna har också granskat målformuleringarna så att de blir examinerbara, samt skrivit fram progressionen mellan olika nivåer. I detta arbete har det lagts särskild vikt vid kravet på fördjupning. Högskolans kursplaneberedning har godkänt kursplanerna. Förutom detta har lärosätet även ökat resurstilldelningen för handledning och examination samt infört ett handledarkollegium där alla handledare samt examinator ingår. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(7) Mål: Studenten ska visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. Studenterna visar dock bristande förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. I en allt för stor del av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. Det finns brister vad gäller implementering av ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt i allmänhet, vilket inverkar på helheten i arbetena. Detta kommer starkast till uttryck när det gäller förmågan att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Självvärderingen redogör samtidigt inte på ett övertygande sätt för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning eller hur den utvecklar studenternas förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Bedömargruppen noterar att självvärderingen ger en relativt tydlig bild av progression inom utbildningen som borde garantera måluppfyllelse, speciellt i beaktande av lärandemålen. Problemet med bristande måluppfyllelse blir tydligare då kurs och måluppfyllelse och hur de korresponderar mot varandra granskas. Exempelvis är det otydligt vad gäller den så kallade religionsgeografiska uppgiften som går ut på att samla information om religiös aktivitet (i vid mening) i det egna närområdet och sedan sätta det insamlade materialet i relation till kurslitteraturen samt föra ett självständigt resonemang kring materialet. Detta speciellt som utbildningen hänvisar till lärandemålet att Studenten skall efter att ha läst kursen ha förvärvat grundläggande kunskaper om den religiösa kartbilden i Sverige. Motsvarande frågetecken väcks i förhållande till tanken att kursen Religion, natur och hälsa tillgodoser förmågan att kritiskt tolka relevant information eftersom dess lärandemål stipulerar att [studenten skall] kunna tillämpa dessa kunskaper i ett vårdsammanhang. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att det brustit i bedömningen av uppsatserna. Vidare identifieras bristande träning i ett vetenskapligt, kritiskt förhållningssätt på lägre kursnivåer då detta inte i tillräcklig utsträckning ingått i seminarieuppgifter eller skriftliga examinationer. Vidare har det funnits brister i anknytningen till aktuell forskning på lägre kursnivåer, då det inte använts vetenskapliga artiklar som hjälpmedel för att träna förmågan till självständigt kritiskt tänkande. Ytterligare en analys är att bristen på kritiskt tänkande när det gäller att diskutera företeelser, frågeställningar och situationer troligen hänger samman med för låga kunskapskrav på en del moment på de lägre kursnivåerna. Vidare anges utformningen av kursplanerna som ett problem, då de inte varit tydligt utformade i enlighet med de nationella examensmålen, i synnerhet när det gäller att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar liksom för målet ovan en förändring av ansvar och organisation, särskilt avseende examinatorernas roll. Här ingår också den obligatoriska

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(7) pedagogiska kvalitetsutvecklingen och examinator- och handledarutbildning samt en workshop om examensmålen som genomfördes vårterminen 2014. Övriga åtgärder specifika för detta mål är att de detaljerade studiehandledningar som införts på varje kurs tydliggjort träningen av förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. I studiehandledningarna återfinns uppgifter och övningar som tränar studenterna i detta. Även vetenskapliga artiklar har införts liksom mer nätbaserade seminarier som tränar dessa färdigheter och förmågor. Utökad undervisning på kandidatnivå har införts som ytterligare stärker studenternas förmåga till ett vetenskapligt, kritiskt förhållningssätt. Kursplanerna har reviderats på nivåerna 1 90 högskolepoäng och samtliga lärare har deltagit i detta arbete. Kursplanerna är godkända av högskolans kursplaneberedning. Vidare har resurstilldelningen ökat för handledning och examination. Tydligare rutiner har införts för hur studenterna väljer ämne och hur handledare utses, för att säkerställa handledarnas kompetens inom ämnesområdet och metod. Detta anges påverka möjligheterna att lära ut ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Ett handledarkollegium har också införts. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. I allt för många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. Arbetena tenderar att bli deskriptiva och ofullständiga eller att de visar på bristande självständighet. Förmågan att lösa problem bedöms vara svagt utvecklad. Självvärderingen redogör samtidigt inte helt övertygande för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att självständigt identifiera och formulera problem eller hur den utvecklar studenternas förmåga att lösa problem. Självvärderingen visar hur studeranden förväntas formulera problem på egen hand inom olika moment, tydligt i lärandemål och även integrerat i seminarier. Vad gäller förmåga att lösa problem hänvisar självvärderingen främst till hur uppsatsmomentet ska garantera måluppfyllelse. Självvärderingen redogör inte heller helt övertygande hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. Högskolan hänvisar visserligen till en nyligen gjord undersökning som visar att Högskolan i Gävle nästan ligger i topp för samtliga universitet/högskolor när det gäller genomströmning i distansutbildningen, en undersökning där

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(7) siffermaterialet från Högskolan i Gävle har en stark koppling till ämnet religionsvetenskap. Det här är en positiv indikation, men det är oklart hur det korresponderar med den liberala hållning självvärderingen redogör för vad gäller tidsfrister. Presentationen är ofullständig. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten och självvärdering givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att man brustit i bedömningen av uppsatserna. Samma analys som för målen ovan redovisas här och vidare att studenternas träning i vetenskapligt skrivande på lägre nivåer varit bristande, liksom att de inte tränats tillräckligt i att använda vetenskapliga artiklar. Kursplanernas utformning har inte heller varit adekvat. I analysen av tidsramarna anger åtgärdsredovisningen att utbildningen i en för hög grad anpassats till de specifika svårigheter som kännetecknar distansutbildning, exempelvis studenter som studerar vid sidan om det ordinarie arbetet. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar liksom för målet ovan en förändring av ansvar och organisation, särskilt avseende examinatorernas roll. Här ingår också den obligatoriska pedagogiska kvalitetsutvecklingen och examinator- och handledarutbildning samt en workshop om examensmålen som genomfördes vårterminen 2014. Som en del av åtgärdsprogrammet för detta mål beskrivs de studiehandledningar som finns för varje kurs och som tränar studenterna i förmågan att identifiera, formulera och lösa problem. En utökning av nätbaserade seminarier har införts för att träna studenternas färdighet och förmåga avseende detta mål. Utöver detta har undervisningsmängden ökats och kursplanerna har reviderats. Alla lärare har medverkat i detta arbete där också målformuleringarna har setts över så att de blir examinerbara och får en tydligare progression mellan nivåerna. Kursplanerna är godkända av högskolans kursplaneberedning. En särskild åtgärd rör tidsramarna. Det tidigare systemet med möjlighet till förlängd inlämningstid för hemtentamina kommer under 2015 att ersättas med ett system som istället innebär omtentamen för dem som inte lämnar in i tid. Vidare nämns i åtgärdsredovisningen att handledning och examination får ökad resurstilldelning och att det utarbetats tydligare rutiner för ämnesval och fördelning av handledare samt att man har infört ett handledarkollegium. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Måluppfyllelse: Hög

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(7) Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut 2013-12-17, reg. nr 411-00363-1) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. I alltför många av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. En genomgående bedömning är att uppsatserna uppvisar en icke kritisk hållning och att de inte är underbyggda på ett sådant sätt som målet skulle förutsätta samt att de karaktäriseras av en oreflekterad begreppslighet. Därtill påpekas bristande kontextualisering. Självvärderingen redogör däremot på ett övertygande sätt för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter och för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter. Självvärderingen refererar här till den centrala roll som uppsatsskrivandet har för dessa mål, samt hur de korresponderar med specifika lärandemål. Alldeles speciellt kan bedömargruppen notera att det finns konkreta hjälpmedel som studeranden kan använda sig av för processen inklusive opposition. Det är dock inte helt självklart hur lärandemålen möter de krav som ställs genom dessa delmål. Trots att självvärderingen är övertygande i sin beskrivning kan bedömargruppen inte bortse ifrån de brister som bedömts i de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som urvalet av självständiga arbeten givit. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att man brustit i bedömningen av uppsatser och att studenterna fått bristande träning i vetenskapligt skrivande. Vidare noterar lärosätet att det funnits en brist inom ämnesgruppen om vad detta mål innebär och hur det kan implementeras i undervisningen. I analysen kommer det också fram att etiska aspekter inte har integrerats i undervisningen i tidigare kurser och att kursplanerna inte har varit tillräckligt tydligt utformade relaterat till uppfyllelsen av detta mål. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar på samma sätt som ovan åtgärder vad gäller examinators roll, liksom obligatorisk pedagogisk utbildning samt en workshop för lärarna. Andra åtgärder som beskrivs är studiehandledningarna som införts på varje moment där studenterna tränas i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Fler nätbaserade seminarier har införts där studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt tränas. Omfattningen av undervisningen har också utökats på kandidatnivå. Kursplanerna har reviderats och alla lärare har medverkat i det arbetet. Alla kursplanerna är antagna av högskolans kursplaneberedning. Vidare har en ökad betoning på etiska aspekter gjorts för att kontinuerligt träna förmågan att göra etiska bedömningar. Utöver det har handledare och examinatorer fått ökad resurstilldelning. Tydligare rutiner har införts för ämnesval samt för fördelning av handledare och ett handledarkollegium har införts. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga.

BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 7(7) Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.