för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av mjölkkorna. Funkoner som bevakas är juverhälsa, reprodukon och uodring. Herd Navigators biologiska modell avgör vilka kor som ska provtas och vad som ska mätas. För dessa kor samlas mjölkprover automaskt upp vid mjölkningen och förs via smala ledningar ll en analysenhet. Där mäts: Laktat Dehydrogenas (LDH) Progesteron Urea Betahydroxybutyrat (BHB) Parametrarna LDH är e enzym som bryter ner den mjölksyra som bildas i inledningsskedet av mast. Dea gör a e mastlarm för en juverinflammaon från Herd Navigator kan komma två ll tre dagar före det a flock ses i mjölken. Denna dighet gäller dock inte master med snabbt förlopp såsom ll exempel vissa coliinfekoner. För kroniker gäller oa e annorlunda mönster för uppkomst av mastsymtom, och symtom så som kondukvitet eller flock i mjölken kan lika gärna vara första symtom. Kor med varning för mast redovisas i en rapport i DelProns Kontrollpanel. De individuella kornas LDH-värden visas grafiskt, jämte flera valbara data för kon såsom mjölkmängd samt när kon passerat en viss larmgräns, i Kobilden. Med hjälp av mätning av progesteron kan förutom brunst även utebliven brunst eer kalvning, risk för cysta, dig fosterdöd och dräkghet påvisas. Mätning påbörjas dagar före det a man vill seminera ll 55 dagar eer den dräkghetsgivande semineringen. Biomodellen styr på så sä a det mellan två brunster tas prover mer sällan och inför förväntad brunst provtas kon mer oa. När nivån sjunker under 5 ng/ml kommer e brunstlarm. Brunst och olika reprodukonsstörningar samt förmodad dräkghet redovisas i separata rapporter. De individuella kornas progesteronnivåer visas grafiskt i Kokortet. Även semineringar, dräkghetsundersökningar m.m. syns i kokokortet. Urea mäts och redovisas på gruppnivå. Besäningen är indelad i dig och sen laktaon för förstakalvare respekve flerkalvande kor. Ur dessa fyra grupper tas en andel djur ut för provtagning och resultatet redovisas grafiskt för grupperna. Dea ger möjlighet a direkt följa upp förändringar med avseende på balansen mellan protein och energi i foderstaten. BHB är en ketonkropp som liksom aceton bildas när kon befinner sig i negav energibalans med lägre nivåer blodglukos och samdig hög nedbrytning av fevävnad. Ketonkroppar finns då i blodet och utsöndras i bland annat mjölken. BHB mäts de första dagarna i laktaonen. I kontrollkortet finns en rapport för kor med förhöjd ketosrisk. De individuella kornas nivåer visas grafiskt i kokortet. Metoden är känslig för a upptäcka a något är i olag för den enskilda kon. Oast kommer varning om ketos innan kon hunnit tappa mjölkavkastning och definivt före kon har foderrester i krafoderstaonen. Funkonen kan liknas vid en extra övervakning av nykalvade kor. Utbildning Med en Herd Navigatorinvestering följer också en utbildning. Den omfaar fyra halvdagsträffar. Vad som tas upp anpassas ll kundens behov, med tolknings- och llämpningsmål eer genomförd utbildning. Under utbildningsden följs också gårdens resultat i både managementprogram och kokontrollen upp. Kursprogram: 1. En introdukon två ll fyra veckor eer installaon. 2. Eer en ll två månader följer yerligare träning plus anpassning och nyskapande av SOPar (Standard Opera- on Procedure) i samarbete med gårdens rådgivare och besäningsveterinär. 3. Halvårsuppföljning 4. Eårsuppföljning Redan eer första besöket finns löpande möjlighet med telefonrådgivning. Förbättringspotential Erfarenhet har visat a störst förbäringspotenal med Herd Navigator på besäning snivå oast finns inom fruktsamhetsarbetet. Uppföljning av de fem första svenska Herd Navigatorgårdarna visar a brunstobservaonsprocenten förbäras med i genomsni nära 24 procentenheter. Förändringen av dräkghetsprocenten varierade mellan gårdarna, några förbärade si resultat medan andra försämrade si resultat. I genomsni sjönk dräkghetsprocenten 6 procentenheter under första året med Herd Navigator. Möjliga förklaringar ll det försämrade dräkghetsresultatet på vissa gårdar skulle kunna vara a det är en ny teknik som man behöver lära sig llämpa och/eller a man med kon- nuerliga progesteronprov hiar även svaga brunster som biologiskt har sämre dräkghetsresultat och/eller ändrad seminstrategi med digare semineringar. I genomsni för fyra gårdar ökade reprodukonseffekviteten med cirka 9 procentenheter. Resultatet av dräkghetsprocent och reprodukonseffekvitet omfaas endast av fyra gårdar då en gård uteslöts då de inte dräkghetsundersöker sina djur. Den största svårigheten för framgångsrikt fruktsamhetsarbete är a hia brunster. Samdigt visar studier a det semineras på icke brunsga kor, i genomsni mellan 5 13 % av semineringarna görs på ej brunsg ko. Utvecklings- Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige
arbetet av Herd Navigator bekräar dea. Störst ekonomiskt värde antas brunstobservaonsförbäringar ha. Dea under förutsäning a reprodukonseffekviteten samdigt förbäras, det vill säga dräkghetsresultatet får inte försämras så mycket a det blir färre dräkgheter. De studier och simuleringar som gjorts för a värdera ekonomisk effekt av förbäringar i fruktsamhetsresultatet visar a på stor ekonomisk potenal för en majoritet av besäningarna. Den faktor som mest påverkar fruktsamhetsresultatet är hur många av brunsterna som det semineras på. Hur stor ekonomisk potenal besäningen har av förbärat fruktsamhetsarbete påverkas av nuläget avseende kalvningsintervall, som påverkas av strategi, brunstobservaon och dräkghetsresultat, laktaonskurvans form, kostnader för rekrytering och semineringar, kalvvärdet, foderkostnad och mjölkpris. Värdet av fruktsamhetsförbäringarna är i storleksordningen kronor ll strax över 1 kr/ko och år enligt preliminära kalkyleringar som gjorts i de svenska Herd Navigatorgårdarna. Referenser de Vries A., J. van Leeuwen W.W. Thatcher. 5. Economics of improved reproducve performance in dairy cale. Department of animal sciences, Florida Cooperave Extension Service, AN156, Instuon of Food and Agricultural Sciences, University of Florida. Pecsok, S.R., M.L. McGilliard, and R.L. Nebel. 1994. Conceponrates: Derivaon and esmates for effects of estrus detecon on cow profitability. Journal of Dairy Science 77: 8 15 Stevenson, J. S. 1. Reproducve management of dairy cows in high milk-producing herds. Department of animal sciences and industry, Kansas state university. Journal of dairy science 84 (E. Suppl.): E128 E143. Annica Hansson arbetar som produkonsrådgivare sedan elva år varav de första åren på Hansa Husdjur och sedan 11 på Växa Sverige Sydväst. Hon är utbildad husdjursagronom och blev klar. Annica gillar utmaningar och ser möjligheter i det mesta. Hon tycker a det är spännande och givande a samarbeta och a utnyja varandras kompetenser. Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 41
Sida 1 av 4 Herd Navigator,sensorteknik medekonomiskpotential D&U Skövde28augusti13 AnnicaHansson, Produktionsrådgivareochutbildningsansvarigför Herd NavigatoriSverige Disposition Bakgrund Utbildning Vadmäts Biomodellen Exempelpåarbetssätt Erfarenhetpåsvenskagårdar Frågor Bakgrund Utbildningsupplägget för köpare av Herd Navigator ManagementprogramutvecklatiDanmark SamarbetemellanFOSSochDeLaval i dotterbolagetlattec (:)isamverkanmed DanskKvaeg FOSS löseranalyserpågården DeLaval lösningtillmjölkningssystem DanskKvaeg ITlösning,rådgivande,utbildning Funktionernaförövervakningutveckladeefter önskemålfråndanskalantbrukare Dag 1 (installation) Installation av DeLaval 1-3 veckor ½ dags Introduktion av Herd Navigatorspecialist på gården 1-2 månader ½ dags träning på gården. Anpassning av SOP tillsammans med gårdens egna rådgivare, foder och veterinär. 6 månader Support och uppföljning av uppnådda resultat. Vid behov justering av SOP 12 månader Uppföljning. Parametrarsommäts Inställningarnärprovertas Fruktsamhet progesteron uteblivenbrunst brunst cysta dräktighet Utfodring Ketos Betahydroxybuturat (BHB) Ketos IochII Urea urea Protein ochenergistatus Mastit LaktatDehydrogenas (LDH) Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 77
Sida 2 av 4 Ketos ExempelpåSOP(StandardOperationProcedure)förmastit GerentextinformationiRapporten Möjliggörattenöverenskommenstrategiellerviktig informationbliröppenförsamtligamedarbetare Mätsfrånlaktationensstarttilldagarefterkalvning Stortmörkertalibesättningarna Storvariationmellanbesättningar Varieraröveråretberoendeavfoderstat,värmeellerannanstörning Storförbättringspotentialavseendemjölkavkastning,fruktsamhetoch utslagning KetosSOP(StandardOperationProcedure) Ketos tidigtilaktationärallvarligareurkonsperspektiv jämförtmedsenare Progesteronprovtagning Biomodellen Uteblivenbrunst Optimalsemineringstidpunkt Aktivitetsmätare Dräktighetsförklaring 9 Heatdetectionrate1stlactation 8 7 BrunstSOP Seminstrategi därmålförförstasemineringsättsutifrån laktationsnummerochmjölkavkastning Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 78 Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige
Sida 3 av 4 Heatdetectionrate>1lactation Conceptionrates1stlactation 9 8 7 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Conceptionrates>lactation1 Reproductionefficiency>1lactation,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Gård1 Gård2 Gård3 Gård4 Gård5 Ekonomisktutfallavsvenskagårdar Styrkorochmöjligheter Fruktsamhetenharoftaststörst förbättringspotential Energiförsörjningochövervakningav nykalvade UtbildningenochframtagandetavSOP fårin managementmedvetenhetochfokus erfarenhethittillsvisarattdetkrävsuppföljning Högrelägstanivåidjurövervakningen Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 79
Sida 4 av 4 Svagheterochhot Avanceradteknik Ökadsårbarhet Varningssystemviddriftsstörningbehövs,ochär pågång Kostnaden ManagementärAochO Nyckelnärmedvetenhetochkompetens, målsättningsamtuppföljning. TrotsSOPförsemineringpåbörjadessemin senareändagförca%avkorna Jämförmedannansvenskbesättning Förutsättningar Målsättningochkompetens Resultat Frågor? annica.hansson@vxa.se 8 Djurhälso- och Uodringskonferensen 13 Växa Sverige