ÄLDREPOLITISK STRATEGI

1 ÄLDREPOLITISK STRATEGI VÄSTÅBOLANDS STRATEGI 2011 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Befolkningsprognos... 6 2.1 Befolkningsprognos i Västra Finland... 6 2.2 Befolkningsprognos i Väståboland... 6 3. Åtgärdsförslag och förverkligande (Plan och åtgärdsförslag)...7 4. Värderingar och etiska principer...14 5. Boende och miljö... 16 6. Trafik och kommunikationer... 18 7. Utbildning, kultur och fritidssysselsättning... 20 8. Riktlinjer för serviceproduktionen... 24 8.1. Servicestrukturen i förhållande till rekommendationerna... 24 8.2. Serviceproduktion... 26 9. Social- och hälsovård... 28 9.1. Vård och service i hemmet... 28 9.2. Dagvård/dagverksamhet... 30 9.3. Boende- och vårdenheter för äldre... 31 9.4. Vården av personer med demens... 34 9.5. Hälso- och sjukvård... 35 9.5.1. Förebyggande åtgärder och kost... 35 9.5.2. Sjukvård och rehabilitering... 36 9.5.3. Munvård... 37 9.6. Användning av teknologi... 38 9.7. Service- och klientavgifter... 39 10. Personalresurser och kompetensutveckling... 42 10.1. Personaldimensionering inom öppna vården... 43 10.2. Personaldimensionering inom anstaltsvården... 45 11. Uppföljning och utvärdering... 46

3 1. Inledning En tjänstemannagrupp tillsattes år 2009 för att utarbeta en äldrepolitisk strategi. Medlemmar i arbetsgruppen var; hälsovårdschef Ewa Gerkman, social- och hälsovårdschef Otto Ilmonen, kulturchef Fia Isaksson, äldreomsorgsledare Ramona Pettersson, äldreomsorgschef Gun Sirén och biträdande överläkare Kenneth Wilson. Social- och hälsovårdsnämnden utsågs till styrgrupp. Medlemmar i styrgruppen var ordförande Kurt Kronehag samt ledamöterna Bengt Backman, Eskil Engström, Siv Eriksson, Merja Fredriksson, Carita Henriksson, Kaija Hilke, Hanna Järvinen, Kyösti Kurvinen, Tapani Niemi och Gunilla Sandelin. Den äldrepolitiska strategin för Väståbolands stad beskriver visionen för kommunens äldreomsorg, slår fast målsättningarna för verksamheten och stakar ut vägen mot dessa. Strategin går hand i hand med stadens allmänna strategi och förverkligar för sin del stadens vision. Väståbolands stads tre grundläggande värderingar är: Utveckling och delaktighet, hela kommunen skall utvecklas utgående från områdenas särbehov och i enlighet med invånarnas önskemål och behov. Hänsyn och gemenskap, inom kommunen frodas en kultur av öppenhet och dialog samt en naturligt fungerande och levande tvåspråkighet. Man tillvaratar och utvecklar de olika kommundelarnas identitet och starka sidor. Trygghet, vi skapar och ger en trygg vardag genom god service nära invånarna. På denna värdegrund byggs kommunstrategins målsättningar inom områdena boende, service och miljö. Väståbolands stad vill satsa på utveckling av boende i stadscentrum och kyrkbyarna och erbjuda mångsidigt och kvalitativt boende. Boendet ska vara tryggt, hälsosamt och miljövänligt. Väståbolands stad vill ge god service i olika livssituationer, satsa på förebyggande service samt serviceinnovationer.

4 Väståbolands stad vill främja företagandet och skapa arbetstillfällen, och genom god informations- och kommunikationsteknik bidra till arbetsmöjligheter i alla kommunområden. I enlighet med denna strategi skall äldreomsorgen erbjuda olika former av service, såväl stödåtgärder inom öppen vård som olika boendetjänster i alla kommundelar. Behov av äldreomsorg varierar mellan de olika kommunområdena, servicen skall vara anpassad efter lokala behov och möjligheter. Genom specialisering kommer även specialservice att kunna erbjudas, såväl i centrum som i periferin. Då befolkningens åldersstruktur ändras bör hela samhället anpassa sig till de äldres behov, inte enbart social- och hälsovården. Största delen av de äldre bor hemma vilket är en stor utmaning för miljöavdelningen, räddningsväsendet, kultur- och fritidsverksamheten, medborgarinstituten och framför allt frivilligsektorn. Utvecklandet av äldreomsorgen styrs av gällande lagstiftning samt av direktiv från social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. Därutöver kan kommunen via budget, lokala principer, avgifter samt äldrepolitisk strategi styra utvecklingen i önskad riktning. Kvalitetsrekommendationernas (social- och hälsovårdsministeriets publikation 2008:4) målsättning är att främja de äldres välfärd och hälsa och förbättra servicens kvalitet och de är avsedda att användas som utvecklings- och utvärderingsredskap för äldreservicen. Rekommendationerna sätter upp mål för de viktigaste tjänsterna för äldre och utgående från dem kan kommunerna sätta upp sina egna mål. Förebyggande arbete och hemmaboende prioriteras medan anstaltsvårdens andel av servicen minskas målmedvetet, vilket kan läsas ur nedanstående tabell.

5 Målsättningar för servicen för de 75 år fyllda/år 2012 2012 2006 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 90,1 % Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 11,5 % Får närståendestöd 5 6 % 3,7 % Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 3,9 % Har långvårdsplats 3 % 6,5 % IVA (ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi), en process där man bedömer konsekvenserna för olika befolkningsgruppers hälsa och välbefinnande innan beslut tas, har också lyfts upp som ett mätinstrument då man planerar social- och hälsovårdsservice.

6 2. BEFOLKNINGSPROGNOS 2.1 Befolkningsprognos i Västra Finland Befolkningen i Egentliga Finland och Satakunta förutspås åldras snabbare än i övriga delar av landet under de tio närmaste åren, vilket ställer allt större krav på utvecklingen av servicen. BEFOLKNINGSPROGNOS %-andelen av befolkningen som fyllt 75 år, prognos för 2007 2040 (SOTKAnet, 2009) 2.2 Befolkningsprognos i Väståboland Invånarantal totalt 2009 2010 2015 2020 2025 2030 15467 15531 15868 16195 16509 16771 65 74 år 1587 1689 2210 2442 2212 2168 75 84 år 1065 1068 1138 1359 1832 2049 Över 85 år 413 430 529 570 668 835 Summa 65 + 3065 3187 3877 4371 4712 5052 Summa 75 + 1478 1498 1667 1929 2500 2884 Baserar sig på befolkningsprognos från år 2009 Vård- och servicebehovet ökar märkbart för personer över 85 år. Ur tabellen framgår att deras antal enligt prognosen mer än fördubblas fram till år 2030.

7 3. ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH FÖRVERKLIGANDE (Plan och åtgärdsförslag gäller Pargas stads äldrepolitiska program 2006 2010 förändringar i de övriga kommundelarna har även beaktats) I olika rapporter utgivna av social- och hälsovårdsministeriet betonas att äldrepolitiken i kommunen är en gemensam fråga som bör beaktas inom alla sektorer. Vid planering av bostäder och miljö bör man beakta att de äldre blir en allt större del av befolkningen. För de äldre är fungerande kommunikationer en förutsättning för att de skall kunna bo kvar hemma. Servicelinjen bör utvecklas och transporterna samordnas så att skol- och dagvårdstransporter även kan utnyttjas av äldre personer i periferin. Handikapprådets och äldrerådets expertis bör utnyttjas i större utsträckning. Två gruppboenden för äldre i höghus har startats 2005 och 2009 i Tennby. Det är ett sätt att normalisera boendet för de äldre och samtidigt föra servicen närmare kunderna i stället för kunderna närmare servicen. Det ställer dock högre krav på hurudana bostäder man bygger och hur bostäderna saneras. Servicebostäderna i staden har både sanerats och förstorats. Tillgänglighet, handikappdimensionering samt möjligheten att utnyttja modern teknik har uppmärksammats, vilket ökat möjligheterna till ett självständigt boende. Björkebo sanerades 2004 2006, Aftonros utbyggnad blev inflyttningsklar våren 2009, Fridhems sanering slutfördes hösten 2010, Regnbågen/Nyhem saneras 2010 2012. En gemensam konkurrensutsättning av transporterna (utbildning/social- och hälsovård) genomfördes första gången våren 2009. Det betydde att man i praktiken också började diskutera en kollektivtrafik som så långt som möjligt skulle betjäna alla åldersgrupper, även personer med funktionshinder. Arbetet fortsatte i form av en tillsatt arbetsgrupp som våren 2010 arbetade med helheten, dvs. skolskjutsar, färdtjänst, anropstaxi, servicelinje etc. En gemensam konkurrensutsättning gjordes även hösten 2010.

8 Handikapprådets och äldrerådets sakkunskap har inte utnyttjats i den omfattning man önskat. Kultur- och motionsverksamhet för de äldre bör uppmärksammas i högre grad samt utvecklas i samarbete med tredje sektorn. Samarbetet med den frivilliga och tredje sektorn är aktivt men det finns för tillfället större efterfrågan på frivilliga än vad som kan erbjudas. Dagverksamhet för äldre utvidgas i samarbete med frivilligsektorn, så att man även beaktar behoven i periferin. Nya former av dagverksamhet har inte utvecklats. Solgläntan och Seniorstugan betjänar även de äldre i periferin genom att transporter ordnas till och från verksamheten. För övrigt ordnas dagverksamhet i stadens servicehus, ofta i samarbete med tredje sektorn. De förebyggande hembesöken till 80-åringarna fortsätter. Dessutom uppmärksammas de förebyggande åtgärderna i allt högre grad. Förebyggande hembesök har fortsättningsvis gjorts till 80-åringarna. Inom äldreomsorg/hälsovård har man uppmärksammat det rehabiliteringsinriktade arbetssättet. Deltagande i Kaste-projektet (social- och hälsovårdens nationella utvecklingsprogram) Toimintakykyisenä ikääntyminen vanhuspalveluiden palvelurakenteen ja toimintamallin kehittäminen Länsi-Suomessa 2010 2012 stöder utvecklandet av det förebyggande arbetet. Likaså eftersträvar Virtu-projektet 2010 2013 (Virtual Elderly Care Services on Baltic Islands) att utveckla en virtuell servicemodell som stöder hemmaboendet och servicen i skärgården. Anställningen av en hemförlovningshandledare och utökningen av fysioterapi/ ergoterapiresurserna stöder det förebyggande arbetet i hög grad. Närståendevården utvecklas genom nya stödformer, utbildning och rekreation till vårdarna.

9 Olika former av rekreations-/utbildningsdagar samt samtalsgrupper har utvecklats tillsammans med bl.a. Folkhälsan och Röda Korset, för båda språkgrupperna. Stadens socialhandledare har även effektiverat informationen om övriga rehabiliteringsmöjligheter (t.ex. FPA:s). Alternativa lösningar för avlastning har prövats (t.ex. Omaishoitokeskus Visiitti i S:t Karins), möjligheterna till ytterligare alternativ utökas i och med Folkhälsans 4 intervallplatser tillkommer hösten 2010. Privata köptjänster anlitas i större utsträckning (+11). Privata servicebostäder finns att tillgå (+20). Kvalitetskraven bör uppfyllas vid köp av privata tjänster. Man bör också stöda och uppmuntra företagare som visar intresse för att producera service inom äldreomsorgen. Privata köptjänster anlitas i större grad än tidigare: intensifierat serviceboende, anstaltsvård (sammanlagt 23) och hemsjukvård (tillfälligt) köps vid behov.

10 Seniorhemmet (19 servicebostäder) blev inflyttningsklart 2008. Folkhälsan (20+ 4 boendeplatser, 26 lägenheter) blir inflyttningsklart 1.9.2010. En del av Pensionärsbostadsföreningens servicebostäder i Houtskär saneras och handikappdimensioneras 2009 2010. Servicesedlar tas i bruk för att bredda utbudet av alternativa serviceformer. Servicesedlar har inte ännu tagits i bruk men det är en klar målsättning. En förteckning över företagare inom vård- och servicebranschen bör uppgöras. En förteckning över företagare har inte ännu gjorts. Mindre enheter för äldre mental- och rusvårdsklienter behövs i regionen. Dessa klienter har integrerats i serviceboenden (stadens eller via köptjänster). Mätningar av vårdtyngd och kvalitet utförs, varefter personaldimensioneringen ses över och tillrättaläggs. RaVa-programmet (mätinstrument för att bedöma de äldres funktionsförmåga) har tagits i bruk. De första mätningarna utfördes i april 2010, därefter fortsätter utvecklingsarbetet

11 Samarbete inom social- och hälsovården förbättras genom gemensamma ADB-program gällande bl.a. vård- och serviceplaner samt övrig dokumentering. Ett gemensamt ADB-program, Pegasos, togs i bruk fr.o.m. början av januari 2009. Förändringen var stor och mycket arbetsdryg för personalen men programmet börjar så småningom utvecklas till ett viktigt arbetsredskap. Ytterligare en demensenhet planeras på Malmkulla genom interna omstruktureringar. Under år 2009 genomfördes omändringsarbeten så att avdelning I kunde indelas i två separata verksamhetspunkter, den ena med 8 vårdplatser för dementa klienter och den andra med 10 vårdplatser för klienter i behov av långvård. Personalen är dock gemensam för hela avdelningen. Inrättningsvården omstruktureras så att institutionsplatserna minskar med 30. Platsantalet minskades under planeperioden med 20 vårdplatser enl. följande; Avdelning I, tidigare 30 vårdplatser, nu 18 Avdelning II, tidigare 30 vårdplatser, nu 25 Avdelning III, tidigare 22 vårdplatser, nu 19 Någon ytterligare minskning av antalet vårdplatser kunde inte genomföras, eftersom det ständigt funnits behov av anstaltsvård inom primärvården. Sektorn Inrättningsvård införlivades i Hälsovårdsenheten. Personalresurserna omplaceras från institutionsvården till öppna vården, ca 11 personer. Omplaceringar av personalresurser kunde inte genomföras, eftersom personaldimensioneringen var på för låg nivå. På uppmaning av länsstyrelsen, som inspekterade Malmkullas verksamhet sommaren 2008, fick 4 tidsbundna närvårdare anställas. Nuvarande personaldimensionering; avd. I, 0,75 avd. II, 0,73 avd. III, 0,70 Öppna vården erhöll dock tilläggsresurser.

12 Nattpatrullverksamheten startar inom planperioden. Nattpatrullverksamheten startade hösten 2008, vilket betyder att även en sjukskötare jobbar nattetid. Hon fungerar som arbetspar till trygghetsdejouren, besöker vissa på förhand överenskomna kunder samt stöder närvårdarna på Björkebo nattetid. Kundenkäter görs kontinuerligt och de äldres medinflytande beaktas. Kundenkäter, via kvalitetsspel, genomförs regelbundet på Björkebo. Kundenkät till hemvårdens klienter genomförs av studerande på Novia med början hösten 2010. På de olika verksamhetsenheterna kan t.ex. handböcker Jag vill leva tills jag dör, Så här vill jag ha det ge vägledning. Utvecklingsarbetet fortsätter. Eventuell övergång till husläkarsystem utreds. Husläkarsystemet har ej genomförts, den nya hälso- och sjukvårdslagen förutsätter en omprövning av situationen. Uppmärksamhet fästs vid att förbättra äldre personers mun- och tandvård och en tandhygienist anställs för att handha uppföljning och ansvar för vården. Under perioden eftersträvades en mera systematiskt utförd munvård för de äldre. Strävan har inte fullföljts i början av perioden. Från 1.4.2010 anställdes en munhygienist till tandvården som utöver andra uppgifter handhar organisering och planering av äldre invånares tandvård. Arbetet har börjat med introduktion för vårdpersonal på anstalt och i hemvården. Hembesök till de äldre samt besök på anstalten har gjorts. Kommundelarna Nagu, Korpo, Houtskär har redan tidigare haft större personalkapacitet och den äldre befolkningen i de delarna av kommunen har getts en mera omfattande munvård genom åren.

13 Personalens kompetens upprätthålls genom regelbundna kurser som ordnas på lokal och regional nivå. Kompletterande utbildning för social- och hälsovårdens personal skall uppfylla gällande krav. Under omstruktureringen bör behovet av fortbildning beaktas. Det personalpolitiska handlingsprogrammet som för tillfället uppgörs bör beakta det växande behovet av personal inom äldreomsorgen. Gemensamma utbildningsdagar för äldreomsorgens och hälsovårdens personal har årligen ordnats lokalt (t.ex. läkemedelsutbildning, demensutbildning, utbildning gällande olika ADB-program). Extern finansiering har varit möjlig då utbildningar i mån av möjlighet ordnas via olika projekt. Inom staden har man aktivt satsat på personalrekrytering via läroavtal. Service på båda inhemska språken bör kunna garanteras. Eftersom rekryteringen av behörig personal försvårats har också tillgången på personal med kunskaper i båda inhemska språken blivit sämre. Äldreomsorgsplanen uppdateras 2010.

14 4. VÄRDERINGAR OCH ETISKA PRINCIPER Utgångspunkten i den äldrepolitiska strategin bör vara en humanistisk människouppfattning där de äldre ses som subjekt och inte som objekt. Det är viktigt att beakta de äldres olika behov vid planering av servicen. De äldre har inte enbart fysiska behov utan även behov av självförverkligande, uppskattning, samhörighet och trygghet enligt Maslows behovstrappa (teori av psykolog Abraham Maslow 1908 1970, USA). Viktiga etiska principer som tryggar en människovärdig ålderdom är enligt kvalitetsrekommendationerna: Självbestämmanderätt De äldre bör få tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna göra medvetna val. Man bör också uppmärksamma att de äldre och deras anhöriga inte alltid har samma uppfattning om vilken serviceform som är lämpligast. Rättvisa För att uppnå rättvisa bör det finnas enhetliga grunder för beviljande av service och servicebehovet bör bedömas på samma sätt. Gemenskap Självförverkligande Uppskattning Delaktighet Tryckhet Delaktighet bör finnas både på individnivå och på samhällsnivå. På individnivå är det Fysiska behov fråga om att göra delaktighetsprincipen synlig i tjänsterna för de äldre, på samhällsnivå innebär det att äldre har möjlighet att påverka utvecklingen av samhället och livsmiljön.

15 Äldrerådet utgör ett organ, genom vilket de äldre kan påverka ärenden som berör dem. Äldrerådet har fungerat sedan 1998, först i Pargas, sedan i Väståboland. Äldrerådets uppgift är att befrämja och utveckla samarbetet mellan pensionärsföreningarna samt föreningarna för krigsveteraner och krigsinvalider och staden verka för att den äldre befolkningen likvärdigt skall kunna delta i verksamheten i samhället. ta initiativ och göra framställningar samt ge utlåtanden och rekommendationer, gällande de äldres behov. bevaka att, för de äldre viktiga frågor, beaktas i alla förekommande nämnder och andra förvaltningsorgan och att den äldrebefolkningens sakkunskap, förmedlas till nämnder och andra organ. omhänderha andra uppgifter som särskilt ålagts rådet. Individualitet Människan bör betraktas som en självständig individ. Det innebär frihet och valmöjligheter men också ansvar för sitt eget liv samt ansvar gentemot medmänniskor och personal i närmiljön. Trygghet Trygghet innebär skapande av både fysisk, psykisk och social trygghet. Trygghet betyder förutom säkerhet i boende- och vårdmiljöer, även förtroende mellan serviceproducenten och kommuninvånarna. Målsättning Skapa förutsättningar för ökat medbestämmande och delaktighet Lättillgänglig information till äldre, även till nyinflyttade. Åtgärder Kvalitetsmätningar och enkäter görs regelbundet samt uppföljs Broschyrer och hemsidor förnyas och uppdateras regelbundet och information om verksamheten ges i Väståbolands Nytt och i övriga informationsblad.

16 5. BOENDE OCH MILJÖ Eftersom ca 92 % av de äldre bor hemma och bör klara av vardagen relativt självständigt är det av helt avgörande betydelse, hur bostäderna och närmiljön planeras. Att planera flexibla bostäder, som vid behov tillåter olika lösningar är uppenbarligen den mest avgörande faktorn för att de äldre skall kunna bo hemma. En välplanerad miljö främjar den fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmågan och minskar behovet av service och hjälpmedel, samtidigt som självständigheten och jämlikheten ökar. I en välplanerad miljö minskar även olyckorna. Tillgänglighet innebär att miljön är anpassad för både rörelsehindrade och syn- och hörselskadade. Trappor, nivåskillnader, belysning, färg och material inverkar på tillgängligheten. Tillräckligt antal bänkar i områden där de äldre rör sig underlättar vardagen för många som självständigt försöker uträtta sina ärenden. Vinterhalvåret ställer särskilda krav på underhåll av vägar och gator med tanke på den äldre befolkningen.

17 En förutsättning för att främja hemmaboende är också att samarbetet med miljösektorn och räddningsväsendet är aktivt. Behovet av reparations- och ändringsarbeten i bostaden ökar varför tillräcklig rådgivning och service i dessa frågor är av hög prioritet. Brandsäkerheten blir allt viktigare ju flera äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga som bor hemma. Äldrerådets och handikapprådet har stor sakkunskap i frågor som berör tillgängligheten. Många dyra misstag kan undvikas om deras sakkunskap anlitas i planeringsskedet. Målsättning Främja hemmaboendet genom att skapa en hinderslös och trygg livsmiljö, beaktande också skärgårdens specialförhållanden Beakta de äldres behov vid planering av bostäder och bostadsområden Öka tryggheten och säkerheten i hemmen Staden tillhandahåller olika boendeformer för kommuninvånare Åtgärder Anlita äldrerådets och handikapprådets sakkunskap systematiskt Tillsätta en arbetsgrupp i samverkan mellan social- och hälsovården och miljöavdelningen som utreder problem och utvecklingsmöjligheter i bostadsmiljöer samt föreslår åtgärder. Upprätthålla regelbundet samarbete med räddningsväsendet

18 6. TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER En grundförutsättning för att de äldre skall kunna bo kvar hemma och så länge som möjligt självständigt uträtta sina ärenden är fungerande kommunikationer. Det är en speciellt stor utmaning i en stad som Väståboland. Bilisternas medelålder blir allt högre i takt med att befolkningen åldras. Allt fler av de äldre kör i dag bil, vilket borde beaktas då vägar, gator och olika trafiklösningar planeras. De äldre är oftast försiktiga i trafiken men reaktionsförmågan, hörseln, synen och minnet kan försämras. Så länge man kan röra sig med egen bil, är det lätt att delta i aktiviteter, uträtta ärenden, besöka hälsocentralen m.m. men då detta inte längre är möjligt är behovet av någon form av transportservice stort för att vardagen skall fungera. En fungerande kollektivtrafik minskar antalet speciallösningar, vilka oftast kostnadsmässigt är ett dyrare alternativ för kommunen. Tillgängligheten är viktig inte enbart då det gäller fordonen utan även då det gäller hållplatser och stationer. Även tillräcklig belysning och tillräckligt antal sittplatser är av stor vikt. Färdtjänst enligt socialvårdslagen 1.11.2011

19 Kollektivtrafikens tidtabeller, rutter och avgifter samt tillräcklig information inverkar på utnyttjande av kollektivtrafiken. I periferin kunde både linjetaxi- och anropstaxitrafiken utvecklas ytterligare med tanke på de äldre. Även skol- och dagvårdstransporter kunde vara tillgängliga för äldre. Då kollektivtrafiken inte längre kan anlitas kan färdtjänst enligt socialvårdslagen och handikappservicelagen komma i fråga. Dessa individuella transporter kommer dock alltid i andra hand, då inga andra lösningar är möjliga. En arbetsgrupp med representanter från olika avdelningar har under år 2010 sammanträtt för att bl.a. utveckla och koordinera kollektivtrafiken så att den bättre beaktar olika befolkningsgruppers behov i olika livssituationer. Samarbetet fortsätter på tjänsteinnehavarnivå. Färdtjänst enligt handikappservicelagen Målsättning Tillgängligheten beaktas i planeringsarbete som berör trafik, hållplatser och stationer Kommunikationerna är smidiga och beaktar alla åldersgrupper Antalet individuella skjutsar minskar Åtgärder Arbetsgruppen kring samordning av kollektivtrafiken och övriga transporter, fortsätter sitt arbete Informationsmaterial gällande kommunikationer utarbetas av ansvarig instans i samarbete med äldreomsorgen Effektivare samordning samt utveckling av andra transportlösningar

20 7. UTBILDNING, KULTUR OCH FRITIDSSYSSELSÄTTNING Statens nya kulturpolitiska strategi talar mycket om kulturen som befrämjare av hälsa och välmående. Kulturnämnden i Väståboland har diskuterat utbudet av verksamhet för seniorer och konstaterat att det finns en stor grupp äldre som inte nås av kulturnämndens tjänster. Vill man utveckla nya tjänster kunde det göras som ett samarbetsprojekt mellan kulturenheten, äldreomsorgen, föreningar och konstnärer. Initiativ till att sammankalla aktiva personer och föreningar I kulturnämnden har ett initiativ väckts till att sammankalla aktiva personer och föreningar för att utreda om man kunde skapa en pool med frivilliga som vill ge en del av sin fritid till seniorerna, särskilt till de seniorer som bor hemma eller i institutionsboende och kanske inte nås av stimulerande aktiviteter. Detta förutsätter aktivt och nära samarbete mellan kultursektorn och äldreomsorgen. VårKultur 2011 har seniorer och kultur som tema VårKultur är ett för hela Åboland gemensamt projekt som varje år lyfter fram olika konstgrenar och yttringar, så som musik, lokalhistoria, berättelser. Temat för VårKultur år 2011 är seniorer och kultur. Under projektperioden prövas olika konstformer där seniorer kan vara aktiva deltagare, inte bara passiva konsumenter. Avsikten är att under projektperioden finna ledare och verksamhetsformer som sedan kan fortsätta och bli en del av kulturnämndens verksamhet. Samarbete med pensionärsföreningarna Pensionärsföreningarna i Väståboland är aktiva kulturföreningar. Kulturnämnden kunde utöka samarbetet med föreningarna. Biblioteket Bibliotekets personal håller två s.k. läsekretsar där man talar om böcker och aktuella händelser och eventuellt har högläsning.

21 Bibliotekets personal besöker verksamhetsenheterna med böcker, enligt behov. Bibliotekspersonalen lär känna sina kunder och deras önskemål och väljer ut för kunderna intressanta böcker. Även de personer som inte själva läser kan på vissa enheter få besök av bibliotekspersonal. För de äldre i skärgården är biblioteksbåten viktig. Biblioteket vill gärna, med hjälp av projektfinansiering, utveckla nya verksamhetsformer i samverkan med äldreomsorgen. Medborgarinstituten Medborgarinstituten har ett stort utbud av kurser som direkt eller indirekt riktar sig till seniorer. Bl.a. erbjuds kurser i dans, motion, språk, hantverk, trädgårdsskötsel samt ADB för pensionärer. Även föreläsningar inom ramen för Senioruniversitetet finns på agendan. Medborgarinstituten samarbetar gärna med äldreomsorgen och beaktar även önskemål i mån av möjlighet eftersom en stor del av kursdeltagarna är seniorer. Samarbetet med medborgarinstitutet kunde ytterligare utvecklas, en speciell satsning kunde göras för äldre som inte kan ta sig till kursplatserna.

22 Motion för seniorer Många seniorer rör sig för litet och är inte heller så mobila att de kan ta sig till ledd verksamhet. För dessa seniorer kunde man utveckla olika anpassade motionsprogram med hjälp av t.ex. bildserier. Också en skriftlig guide om betydelsen av motion och hälsosam kost kunde delas ut till seniorerna. Det finns ett utbud av motionsgrupper men arrangörerna är många, det kan vara allt från Medborgarinstitut, till föreningar och privata motionsidkare. Man borde därför samla all information gällande de olika grupperna i en broschyr och på stadens hemsida. Staden har inte anställd personal ämnad för att leda olika motionsgrupper för seniorer men verksamheten kunde eventuellt ordnas i form av köptjänster. Den nya terapibassängen i Folkhälsanhuset kommer framöver att kunna erbjuda utökade möjligheter till motion och rehabilitering.

23 Målsättning Ett utökat samarbete mellan utbildningsavdelningen, kultursektorn, församlingen, föreningarna och övriga frivilliga En seniormötesplats med inriktning på motion Möten över generationsgränserna Åtgärder Kultursektorn arbetar för att engagera flera frivilliga och förbättra koordineringen av frivilligresurserna, i samverkan med äldreomsorgen, t.ex. med hjälp av extern finansiering Kultursektorn uppmuntrar de äldre att delta i olika former av motion genom att ta i bruk nya metoder samt förbättra informationen om tillbuds stående kulturarrangemang, i samverkan med äldreomsorgen Samarbetsprojekt med dagvård och skola Utveckla biblioteken till andra vardagsrum för de äldre Kulturbehovet skrivs in i vård- och serviceplanen Motionsstigar anläggs i parkerna

24 8. RIKTLINJER FÖR SERVICEPRODUKTIONEN 8.1. Servicestrukturen i förhållande till rekommendationerna Enligt de riktlinjer som social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar i kvalitetsrekommendationerna Behov av service och boende, för 75 år tjänster fyllda för de äldre, skulle målsättningen för servicen se ut Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 enligt följande i Väståboland samt kommunområdesvis: 2010 Bor Behov hemma av service med eller och utan boende, hjälp 75 år 91 92 fyllda % 1371 1525 1765 2288 2639 Väståboland Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 263 (80 Faktiskt < 75år) antal år 202 2010 225 2015 260 2020 338 2025 389 2030 Får Behov närståendestöd av service och boende, 75 år fyllda 5 6 % 64 (20< 75år) 2010 82 92 106 138 159 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 1371 1525 1765 2288 2639 Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 117 Faktiskt bst (6<75år antal ) år 2010 82 2015 92 106 2020 138 2025 159 2030 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 263 (80 < 75år) 2010 202 225 260 338 389 Har långvårdsplats 3 % 91 pl.(10<75år) 45 50 58 75 87 Bor Får hemma närståendestöd med eller utan hjälp 91 92 5 6 % 64 (20< 75år) 1371 82 1525 92 1765 106 2288 138 2639 159 Får Bor regelbunden i intensifierat hemhjälp serviceboende 13 14 5 6 % 263 117 (80 bst (6<75år < 75år) ) 202 82 225 92 106 260 138 338 159 389 Får Har närståendestöd långvårdsplats 5 63 % 91 64 pl.(10<75år) (20< 82 45 92 50 106 58 138 75 159 87 Väståboland Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 117 bst (6<75år ) 82 92 106 138 159 Behov Har långvårdsplats av service och boende, 75 år fyllda 3 % 91 pl.(10<75år) 45 50 58 75 87 Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 2010 Bor Behov hemma av service med eller och utan boende, hjälp 75 år fyllda 91 92 % 1022 1151 1324 1719 1984 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 199 (60 Faktiskt < 75 år) antal år 151 2010 170 2015 195 2020 254 2025 293 2030 Får Behov närståendestöd av service och boende, 75 år fyllda 5 6 % 33 (16 <75 år) 2010 61 69 80 103 119 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % Faktiskt antal år 2010 1022 2015 1151 1324 2020 1719 2025 1984 Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 82 bst. (4<75 år) 61 69 80 103 119 2030 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 199 (60 < 75 år) 2010 151 170 195 254 293 Har långvårdsplats 3 % 68 pl.(7 < 75 år) 34 38 43 56 65 Bor Får hemma närståendestöd med eller utan hjälp 91 92 5 6 % 33 (16 <75 år) 1022 61 1151 69 1324 80 1719 103 1984 119 Får Bor regelbunden i intensifierat hemhjälp serviceboende 13 14 5 6 % 199 82 bst. (60(4<75 < år) 151 61 170 69 195 80 103 254 119 293 Får Har närståendestöd långvårdsplats 5 63 % 68 33 pl.(7 (16 <75 < 75 år) år) 61 34 69 38 43 80 103 56 119 65 Nagu Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 82 bst. (4<75 år) 61 69 80 103 119 Nagu Har långvårdsplats 3 % 68 pl.(7 < 75 år) 34 38 43 56 65 Behov av service och boende, 75 år fyllda Nagu Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 2010 Bor Nagu Behov hemma av service med eller och utan boende, hjälp 75 år 91 92 fyllda % 144 153 183 250 308 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 21 Faktiskt (5 <75 antal år) år 2010 21 2015 23 2020 27 2025 37 2030 45 Får Behov närståendestöd av service och boende, 75 år fyllda 5 6 % 5 (0 <75 år) 2010 9 9 11 15 19 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % Bor i intensifierat serviceboende 5 6 8 bost Faktiskt (alla antal 75 +) år 2010 144 9 2015 153 9 2020 183 11 2025 250 15 2030 308 19 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % (* 21 (5 <75 år) 2010 21 23 27 37 45 Har Bor Får långvårdsplats hemma närståendestöd med eller utan hjälp 91 92 5 6 3 % 10 5 pl. (0(0<75 år) 144 59 153 59 183 611 250 815 10 308 19 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 21 (5 år) (* Bor en på i intensifierat Folkhälsan, serviceboende dessutom 2tillf. bostäder/platser 5 6 % 8 bost (alla 75 +) 219 239 11 27 15 37 19 45 Får närståendestöd 5 6 % (* 5 (0 <75 år) 9 9 11 15 19 Bor Har i långvårdsplats intensifierat serviceboende 5 63 % 810 bost pl. (0<75 (alla 75 år) +) 95 95 11 6 15 8 10 19 (* en på Folkhälsan, dessutom 2tillf. bostäder/platser (* Har långvårdsplats 3 % 10 pl. (0<75 år) 5 5 6 8 10 (* en på Folkhälsan, dessutom 2tillf. bostäder/platser Väståboland Pargas Väståboland

25 Korpo Korpo Korpo Behov av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 2010 Faktiskt antal 2010 år 2010 2015 2020 2025 2030 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 90 107 124 160 186 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 2010 90 107 124 160 186 Bor Får regelbunden hemma med hemhjälp eller utan hjälp 91 92 13 14 % 21 (9<75 år) 90 13 107 16 124 18 160 24 186 27 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 21 (9<75 år) 13 16 18 24 27 Får regelbunden närståendestöd hemhjälp 13 14 5 6 % 217 (9<75 (3<75 år) år) 135 166 187 10 24 Får närståendestöd 5 6 % 7 (3<75 år) 5 6 7 10 2711 Får Bor närståendestöd i intensifierat serviceboende 5 6 % 7 bst 7 (alla (3<7575 år) +) 5 6 7 10 11 Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 7 bst (alla 75 +) 5 6 7 10 11 Bor Har i långvårdsplats intensifierat serviceboende 5 6 3 % 13 7 bst pl. (3<75 (alla år) +) 35 46 47 10 5 11 6 Har långvårdsplats 3 % 13 pl. (3<75 år) 3 4 4 5 6 Har långvårdsplats 3 % 13 pl. (3<75 år) 3 4 4 5 6 Houtskär Houtskär Behov Houtskär av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 Faktiskt antal 2010 år 2010 2015 2020 2025 2030 Faktiskt antal 2010 år 2010 2015 2020 2025 2030 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 83 76 84 104 114 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 2010 83 76 84 104 114 Bor Får regelbunden hemma med hemhjälp eller utan hjälp 91 92 13 14 % 18 (5<75 år) 83 12 76 11 84 12 104 15 114 17 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 18 (5<75 år) 12 11 12 15 17 Får regelbunden närståendestöd hemhjälp 13 14 5 6 % 18 2 (1<75 (5<75 år) 125 115 125 156 177 Får närståendestöd 5 6 % 2 (1<75 år) 5 5 5 6 7 Får Bor närståendestöd i intensifierat serviceboende 5 6 % 15 2 (1<75 bst (1<75 år) år) 5 5 5 6 7 Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 15 bst (1<75 år) 5 5 5 6 7 Bor Har i långvårdsplats intensifierat serviceboende 5 63 % 15 -- bst (1<75 år) 53 52 53 63 74 Har långvårdsplats 3 % -- 3 2 3 3 4 Har långvårdsplats 3 % -- 3 2 3 3 4 Iniö Iniö Iniö Behov av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Behov av service och boende, 75 år fyllda Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 2010 Faktiskt antal år 2010 2015 2020 2025 2030 Faktiskt 2010 antal år 2010 2015 2020 2025 2030 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 32 28 35 45 49 Bor hemma med eller utan hjälp 91 92 % 2010 32 28 35 45 49 Bor Får regelbunden hemma med hemhjälp eller utan hjälp 91 92 13 14 % 8 (1<75 år) 32 5 28 4 355 457 49 7 Får regelbunden hemhjälp 13 14 % 8 (1<75 år) 5 4 5 7 7 Får regelbunden närståendestöd hemhjälp 13 14 5 6 % 81 (1<75 (0<75 år) 52 42 52 73 3 Får närståendestöd 5 6 % 1 (0<75 år) 2 2 2 3 7 3 Får Bor närståendestöd i intensifierat serviceboende 5 6 % 18 (0<75 bst (1<75 år) år) 2 2 2 3 3 Bor i intensifierat serviceboende 5 6 % 8 bst (1<75 år) 2 2 2 3 3 Bor Har i långvårdsplats intensifierat serviceboende 5 63 % -- 8 bst (1<75 år) 12 12 12 13 2 Har långvårdsplats 3 % -- 1 1 1 1 3 2 Har långvårdsplats 3 % -- 1 1 1 1 2 Ur tabellerna kan man utläsa att hela Väståboland i god tid förberett sig för det ökande antalet äldre. Det har satsats på både olika boendeformer och anstaltsvård för de äldre så att kriterierna uppfylls för många år framöver. Man bör dock uppmärksamma att avstånd samt glesbebyggda områden innebär ett betydligt större behov av servicebostäder i skärgården än i tätorterna, där man bor centralt och har servicen nära. I intensifierat serviceboende i Väståboland bor också en del yngre pensionärer samt övriga personer med funktionsnedsättning.

26 8.2. Serviceproduktion Offentliga sektorn I socialvårdslagen och folkhälsolagen anges vilka skyldigheter kommunen har att främja invånarnas välfärd och hälsa samt trygga rådgivningen, i kvalitetsrekommendationerna ges förslag om detta. Kommunen har helhetsansvaret för att de äldre har tillgång till rätt dimensionerad och kvalitativ service men servicen kan produceras på flera olika sätt. Detta ökar också de äldres möjligheter till valfrihet och medbestämmande. Privata sektorn I takt med att antalet äldre ökar och deras ekonomi, tack vare arbetspensioner, förbättrats kommer också den privata sektorn tydligare med i bilden som ett komplement till den kommunala servicen. Situationen har förbättrats i och med att man kan göra hushållsavdrag i beskattningen. Den privata sektorn kan erbjuda sina tjänster: - direkt till kunden - i form av köptjänst - i form av servicesedlar

27 Tredje sektorn Inom äldreomsorgen har man under många år aktivt samarbetat med den tredje sektorn. Seniorerna deltar flitigt i intresseorganisationernas och församlingarnas verksamhet men deras samhälleliga aktivitet kommer ytterligare att öka. I framtiden ökar antalet personer som inte är bundna till förvärvsarbete och således kan utföra andra uppgifter. Antalet yngre pensionärer är stort och dessa resurser bör tillvaratas. Eftersom aktiviteter i samarbete med tredje sektorn fungerar utmärkt även i förebyggande syfte och då de flesta pensionärer upplever dem som meningsfulla, bör denna verksamhet utnyttjas effektivt. Exempel på väl fungerande samarbetsformer: - Avlastning inom närståendevården, väntjänst/finlands Röda Kors - Hemservice/Krigsinvalidernas Brödraförbund år 2000, Pargas Krigsveteraner år 2002 - Församlingarna - Anhöriggrupper - Aktiviteter för de äldre - Pensionärsföreningarnas och handikappföreningarnas verksamhet - Serviceboende - Apoteket Servicesedlar Införande av servicesedlar kräver ett grundligt förarbete samt nära samarbete med företagarna och tredje sektorn, särskilt på lokal nivå. För kunden skulle införandet av servicesedlar betyda utökade valmöjlighet och påverkningsmöjligheter. Målsättning Utöka samarbetet med olika aktörer inom tredje sektorn Utöka samarbetet med privata sektorn Stärka de äldres valmöjligheter Åtgärder Ibruktagande av servicesedlar förverkligas Nya verksamhetsformer uppkommer i samarbete med tredje sektorn och kultursektorn

28 9. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Kvalitetsrekommendationerna betonar förebyggande arbete, hemmaboende samt en utförlig bedömning av det individuella servicebehovet. För att boende- och vårdmiljöer för äldre skall kunna förbättras bör mans satsa på tillgänglighet, trygghet och trivsel. Vård- och serviceplanerna bör uppdateras och utvecklas, vid behov i samverkan med anhöriga. Kostnadsökningen inom vården kan stävjas med hjälp av målinriktade förändringar i servicestrukturen, mera stöd för hemmaboende och mindre institutionsvård. 9.1. Vård och service i hemmet Hjälp av anhöriga Enligt olika utredningar (J. Olme 2001, Braskén 2010, förebyggande hembesök 2005, 2006, 2007, 2008, 2009) har de äldre nära kontakt med släkt och vänner. Största delen träffade släkten dagligen eller flera gånger i veckan. De som hade barn, utnyttjade hemservice/hemsjukvård mindre. Släkt, vänner och grannar utgör en resurs. Närståendevård Närståendevårdarnas antal har mångdubblats under de senaste 10 åren. Denna trend ser ut att fortsätta, vilket är en positiv utvecklig eftersom närståendevården är en både human och ekonomiskt fördelaktig vårdform. Ca 70 vårdtagare över 65 år Arvodens storlek är 349, 465, 580, 695 och tillägg 113 (2010 års nivå) Avlastning ordnas hemma, som dagverksamhet eller som intervallvård. Rekreation, gruppdiskussioner, föreläsningar och må bra dagar arrangeras i samarbete med församlingen, Röda Korset, Folkhälsan m.fl.

29 Hemservice och hemsjukvård Hemvårdens uppgift är att hjälpa och stöda personer med psykiska, fysiska och sociala funktionshinder så att vardagen fungerar och hemmaboendet stöds. Övergången till gemensam elektronisk vård- och serviceplan (Pegasos) underlättar samarbetet inom hemvården men också med hälso- och sjukvården. De som saknar anhöriga har enligt olika utredningar större behov av kommunal service. Hemvård anlitas ofta först i en relativt hög ålder. Detta stämmer överens med hemvårdsstatistiken enligt vilken ca 45 % av klienterna är över 85 år. Eftersom de som utnyttjar servicen är i hög ålder och behöver regelbunden service är behovet av hjälp stort även under kvällar och veckoslut. Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök är en del av det förebyggande arbetet. Ett gemensamt frågeformulär utarbetades för de Åboländska kommunerna inom ramen för Välfärdsprojektet och besöken påbörjades år 2005. På de förebyggande hembesöken bedöms servicebehovet och hälsotillståndet samt t.ex. behov av omändringsarbeten i bostaden. De äldre får också information om olika serviceformer och kontaktpersoner. Besöken görs i de flesta fall till den grupp som under året fyller 80 år. Rådgivningscentraler Behovet av information och råd ökar både hos de äldre och deras anhöriga, i takt med att de äldre bor hemma allt längre. Olika former av rådgivningscentraler har utvecklats i landet och tanken är att tröskeln till kontakt skall vara låg. En del information kan skötas via telefonkontakter men möjligheter till individuell rådgivning är viktigt.

30 Stödservice Stödservicen kompletterar hemservicen genom: Matservice Mat i servicehus Mat hemkörd Trygghetsservice Trygghetstelefon Spisvakt Dörralarm VälfärdsTV Bildtelefon Transportservice Transport till bastu Transport till dagvård (övervakad) Transport enl. socialvårdslagen Bastu- och klädservice Målsättning Förbättra de äldres tillgång till rådgivning Utveckla närståendevården Förbättra tillgången till vård i hemmet Skapa förutsättningar för palliativ vård och stöd, med respekt och värdighet i livets slutskede Åtgärder Förverkliga rådgivningsverksamheten på naturliga mötesplatser i de olika kommundelarna Involvera ergoterapeuten som handledare/rådgivare i hemmets vardagssituationer samt vid handikappanpassning av bostaden Förbättra avlastning och övrigt stöd till närståendevårdarna Utnyttja ambulansen inom trygghetsservicen och hemsjukvården i Nagu och Korpo, i mån av möjlighet Tillämpa skräddarsydda lösningar för att trygga servicen i hemmet i glesbyggda områden

31 9.2. Dagvård/dagverksamhet De äldre bör liksom alla andra invånare ha någonting att se fram emot, uppleva att livet har en mening. En meningsfull vardag ger självkänsla och välbefinnande och stöder hemmaboendet. Olika former av aktiviteter och dagverksamhet ordnas i servicehusen i alla kommundelar, ofta i samarbete med tredje sektorn. Solgläntan, dagvårdsenhet i Pargas med 12 platser för personer med demens. Aktiviteter ordnas i form av vardagssysslor i vilka gästerna deltar enligt förmåga. Seniorstugan, dagvårdsenhet i Pargas med 6 platser samt ett öppet vardagsrum. Olika formera av aktiviteter, stöd, vård och avlastning erbjuds. En efterfrågan på ledd dagverksamhet finns i skärgården. Målsättning Utveckla och utöka dagverksamheten för äldre Åtgärder Satsning på ledd verksamhet i kommundelarna i skärgården Utökning av dagverksamhet i Pargas, i samarbete med tredje sektorn 9.3. Boende- och vårdenheter för äldre Målsättningen för boende- och vårdenheter bör enligt kvalitetsrekommendationerna vara att de är rymliga, trivsamma och trygga och att fysiska och psykiska behov beaktas. Man bör fästa uppmärksamhet vid tillgängligheten och säkerheten och satsa på kundvänlig teknik. Varje klient bör ha rätt till eget rum med ett anslutet hygienutrymme om klienten inte uttryckligen önskar bo tillsammans med någon annan. Det bör finnas möjlighet till samvaro och meningsfull sysselsättning i en hemlik miljö, där man lever tillsammans. Utevistelse bör vara en självklar del av vardagen.

32 Stadens egna enheter: Aftonro/Iniö Intensifierat serviceboende (8) + servicebostäder (10) i omedelbar närhet. En utbyggnad med 4 bostäder blev inflyttningsklar våren 2009. Barn i närmiljön och gemensam matsal med barnen. Fridhem/Houtskär Intensifierat serviceboende (15), en del av utrymmena saneras år 2009 2010. Fridhem omges av Pensionärsbostadsföreningens radhus, med 17 bostäder. En del av dessa bostäder är sanerade, bostäderna är handikappanpassade, moderna och rymliga. Saneringen slutfördes 2010. Regnbågen/Nyhem/Korpo Ålderdomshem (13), intensifierat serviceboende (7) och serviceboende (11). En omfattande helhetssanering genomförs 2010 2012. Grannas/Grannbo/Nagu Ålderdomshem (10) och intensifierat serviceboende (7 + 2). Furubostiftelsens 25 radhuslägenheter finns i omedelbar närhet. De är i behov av sanering. Äldreomsorgen och hälsovården finns i gemensamma utrymmen. Malmkulla/Pargas Långvårdsenhet (62 platser) varav 17 vårdplatser för dementa. Björkebo/Pargas Intensifierat serviceboende (52+2). Omfattande sanering slutförd i december 2006. På Björkebo kombinerar man gruppboende och serviceboende till en enhet med ett mångsidigt utbud av olika boendeformer. Bostäderna är handikappanpassade och utrustade med modern teknik. Gruppboende i höghus, Tennbyhemmet och Tildahemmet/Pargas 2 gruppboenden i höghus omfattande 2 x 5 rum och kök, med utrymmen för 8 personer.

33 Övriga serviceproducenter: Pensionärsbostadsföreningen/17 servicebostäder/houtskär Furubostiftelsen/25 servicebostäder/nagu Pargas Seniorhem/19 lägenheter Solgård/24 pensionärsbostäder/pargas Lilla Ro hemmet/staden köper 10 anstaltsplatser för dementa/pargas Folkhälsanhuset/Pargas 26 lägenheter 24 gruppboendeplatser varav 4 intervallplatser Övriga köptjänster : 6 (Villa Näset/1, Liedon hoitokoti/3, Konkordiahemmet/1, Hanna ja Yrjö stiftelsen/1,) Situationen i Väståboland 31.12. 2010 iniö Hout- Korpo Nagu Pargas Köp- Västskär Tjänster åboland Intensifierat serviceboende 8 15 7 6 + 2 53 20+6 89+27=116+2 Serviceboende 10 11 21 ÅlderdomsheM 13 10 23 Övriga långvårdsplatser 62 10 62+10=72 Serviceboende, stiftelse, 17 25 69 111 förening För specialgrupper (personer med demens, personer med funktionsnedsättning, mentalvårdsklienter och missbrukare) är mindre enheter, som kan startas upp med små kostnader i lägenheter eller egnahemshus, ett bra alternativ. Behovet av olika boendeformer för personer med demens antas öka kraftigt fram till år 2030. Ett familjehem för äldre var verksamt i Pargas mellan åren 1988 1993. Nu har man igen lyft upp dylika alternativ på riksnivå.

34 Målsättningar Staden skall förverkliga de nationella rekommendationerna för vård och service för de äldre. Åtgärder På Regnbågen/Korpo omstruktureras 5 av ålderdomshemmets platser till gruppboende för dementa (intensifierat serviceboende), i samband med saneringen år 2011. Dementa med särskilda behov, från andra kommundelar, kan även erbjudas service på gruppboendet. En eventuell omstrukturering av verksamheten på Malmkulla utreds. Behovet av stödboende för äldre i Nagu kommundel utreds. 9.4. Vården av personer med demens En allt större vikt har fästs vid vården av och omsorgen om dementa eftersom de förutspås öka kraftigt de närmaste årtiondena. Demenssjukdomar påverkar behovet av service i mycket hög grad. I Väståboland finns en dagvårdenhet för dementa, 2 vårdenheter på Malmkulla, en på Folkhälsan och en på Lilla Ro. Behov av en liten demensenhet i skärgården finns, vilket är möjligt att förverkliga i och med saneringen av Regnbågen. På övriga enheter finns klienter med lindrigare symptom. De flesta personer med demens bor dock kvar i hemmet med hemvård och hjälp av anhöriga. För tillfället deltar Väståbolands stad i projektet Muistiluotsi, vars målsättning är att utveckla vårdstigar för de demenssjuka och deras anhöriga. En av äldreomsorgens ansvarspersoner har under flera år deltagit i ett kompetensnätverk inom demensvården på riksnivå. Nätverket tillför äldreomsorgen i Väståboland det senaste nytt inom demensvården. Uppmärksamhet bör fästas vid att i tillräckligt tidigt skede diagnostisera personer med demenssymptom samt kartlägga servicebehovet. Man bör också sträva efter ett flexibelt system som beaktar de individuella behoven inom demensvården.

35 Målsättning Beakta den kraftiga ökningen av antalet personer med demens vid planering av servicen Stöd och information till anhöriga Åtgärder Utöka antalet dagvårds- och boendeplatser för personer med demens Anpassa miljön till de dementas behov genom omändringsarbeten i bostäder och boendeenheter Förbättra koordineringen av servicen och vården för personer med demens Utbildning i demensvård bör ha hög prioritet Erbjuda flexibla tjänster som kontinuerligt anpassas till förändringarna i funktionsförmågan hos klienter med demenssymptom. Klienternas familj och anhöriga bör få tillräcklig information och stöd 9.5. Hälso- och sjukvård 9.5.1. Förebyggande åtgärder och kost Målet för insatserna för de äldre bör vara att man så långt som möjligt kan bevara sin funktionsförmåga och därmed föra ett självständigt liv. Förebyggande åtgärder bör vidtas i tid innan funktionsförmågan hunnit försämras för mycket. Den preventiva hälsovården skall vara tillgänglig och svara mot de äldres individuella behov. För att resultat skall uppnås bör ett gott samarbete finnas mellan de olika serviceproducenterna av tjänster för de äldre. Möjlighet till olika motionsformer för de äldre bör prioriteras. Rehabiliterande verksamhet för att förebygga varaktiga funktionsinskränkningar bör prioriteras. Detta gäller både individuell rehabilitering och grupprehabilitering.

36 En satsning på geriatrisk rehabilitering bör ske. Möjligheter till olika boendeformer för äldre bör beaktas och möjlighet att bo hemma eller i hemliknande förhållanden med tillräcklig hjälp bör prioriteras för att öka kvaliteten i äldrevården. En bra kost är en viktig faktor med tanke på hälsa och välbefinnande livet ut. Ett förbättrat näringstillstånd hos de äldre innebär framför allt piggare och friskare människor med förbättrad livskvalitet. Det innebär också minskad vårdtyngd, mindre arbetsbelastning och reducerade vårdkostnader. Personalen bör följa upp kost- och näringsintag eftersom detta direkt påverkar de äldres funktionsförmåga. Utbildning för personalen i dessa frågor bör även uppmärksammas. Servicehusens matsalar är viktiga samlingsplatser för de äldre i alla kommundelar. Här kan de äldre samlas för att delta i olika aktiviteter och besöka mottagningar samtidigt som de har möjlighet att äta varm lunch alla dagar i veckan. Servicehusens matsalar ger även dem som bor på serviceboende möjlighet att träffa hemmaboende äldre. Eftersom antalet äldre ökar kommer behovet av denna serviceform att öka, liksom behovet av hemtransporterad mat. Det är därför mycket viktigt att samarbetet med kosthållet fungerar smidigt och att kosthållet utvecklas parallellt med målsättningarna inom äldreomsorgen. 9.5.2. Sjukvård och rehabilitering Största delen av de äldre är rätt friska och välmående. De utnyttjar den normala servicen på hälsocentralen enligt behov på samma sätt som övriga åldersgrupper. En fungerande vårdkedja är extra viktig för äldre: en snabb och kunnig diagnostik, vård och möjliga åtgärder utan dröjsmål, effektiv rehabilitering samt tillgång till olika hjälpmedel i hemmet är av avgörande betydelse. De äldre är längre än tidigare aktiva medborgare. Den gradvis ökande livslängden gör dock att befolkningen utsätts för flera sjukdomar än tidigare. För flera av dessa sjukdomar har de medicinska behandlingsformerna utvecklats och tillgängligheten