Sjätte Tunnan Anno Domini 2016
Etikett Det ska noteras att etiketten vid det medeltida bordet skiljde sig markant från det vi idag anser vara god sed. Via gamla böcker och målningar har vi en ganska bra bild av vad som gällde runt slutet på 1300-talet. Ett exempel är att gaffel inte användes förrän någon gång under sextonhundratalet då kyrkan ansåg att gafflar var ett djävulskt verktyg som användes för att plåga förtappade själar i underjorden! Tallrikar delades med bordsgrannen och varje gäst förväntades ha med egen kniv och sked till måltiden. Åt man inte med bestick så använde man enbart vänster hand, högern skulle alltid hållas ren. Således skickade man alltid saker till sina bordsgrannar med höger hand, exempelvis när man skickade mjödkannan eller bröt bröd. Kniven höll man i höger hand och använde vänster hand för att dela maten med, oftast skar man upp allt man fått på tallriken på en gång. Fanns sked höll man naturligtvis även den i höger hand. När man drack ur sitt krus så höll man i dem nära kanten, den som fyllde på kruset åt en bordsgranne höll kruset greppat i botten, naturligtvis med höger hand. Vapen och dåligt uppförande var strikt förbjudet vid de medeltida gillesmiddagarna. Brott mot reglerna kunde medföra dryga böter.
Gillen Mat enligt konstens alla dåtida regler Gille är från början ett germanskt ord som kan översättas till sammanslutning och de fungerade under medeltiden som föreningar eller brödraskap. Deras vikt och inflytande saknar egentlig motpart i dagens samhälle, men de spände många gånger både över sociala grupperingar och yrken och stod för trygghet och gemenskap i det medeltida samhället. Höjdpunkten för varje gillesmedlem var när det kallades till gillesmiddag, detta skedde minst en gång årligen, men större eller mindre gillesmåltider hölls dagligen runtom i det medeltida Stockholm. Den regelbundet återkommande gillesmåltiden var oftast enkel, de större årliga festerna var mer som banketter. Gillesmåltiden var en kombination av social sammankomst, föreningsmöte och ett uttryck för vänskap mellan gillesbröder och gillesystrar. Gillesmiddgar hölls antingen i gilleshusen, eller på något av stadens finare vinhus. Våra gillen syftar till att föra er lite närmare hur det verkligen kunde ha smakat vid bordet hos ett av de större och bättre gillenas årliga bankett runt år 1435.
Bondens gille För två eller flera gäster vid ett bord 395:- per person Den största delen av den medeltida befolkningen var bönder. Bonden odlade sin mat själv. Vanligt var att man odlade rotfrukter, lök, spannmål och grönsaker så som ärtor och bönor. Livet som bonde kunde vara hårt speciellt vid dålig skörd men när skörden var bra och de skulle ha en fest då de hade massor av god mat på bordet. Första serveringen Purjolökssoppa Andra serveringen Honung- och ingefärsglaserade revbensspjäll, egenrökt fänkålskorv och gryta på älg Serveras med ärtpuré, rotmos, surkål och senap. Tredje serveringen Äppelpaj med lingon
Vegetariskt gille För två eller fler gäster vid ett bord 395:- per person Även om många rätter under medeltiden inte innehöll kött var medveten vegetarianism något väldigt ovanligt. En hård vinter eller en ogin fogde kunde göra det svårt att undvara kött men ordet vegetarian myntades först år 1847. Uttrycket vegetarian idag är väldigt brett. Vissa väljer att äta vilt, andra fisk och/eller kyckling och vissa inget kött alls, så lämnar vi istället de tre serveringarna öppna så att vi kan skräddarsy en meny för att passa just er!
Adelns bankett För två eller flera gäster vid ett bord 645:- per person Adeln bodde på stora gårdar på landet men ägde även gårdar och bodar i staden. På marknaden i den närbelägna staden sålde de varorna som tillverkades på gårdarna. Det kunde röra sig om kött, smör, ost, säd och ull. Det kunde även vara skinn, fisk och järn. Adeln jagade ofta på sina marker och därför innehöll maten vid deras banketter mycket viltkött men också kryddor från orienten och vin från Frankrike. Allt detta för att visa sina rikedomar. Första serveringen Blommat höns, varmrökt laxterrin, egenrökt fänkålskorv och paté Serveras med grön senapssås och bär Andra serveringen Vildsvinsytterfilé, brässerad älgstek, fylld vaktel Serveras med ärtpuré, rökta rotsaker, rotmos och stuvad kål Tredje serveringen Ostbricka och inkokt päron
Förrätter Laxterrin 129:- Varmrökt laxterrin serverad i bröd med knutkål, äpple och grön senapsås Purjolökssoppa 85:- Soppa på purjolök, serverad med lökkräm, smaksatt med tryffel Blommat höns 119:- Blommat höns med rökt sidfläsk, späd spenat och mangold samt rökig buljong Gravad älg 148:- Tryffelcrème, prästost och rårörda lingon Charkuterier 160:- Charkuterier efter tidstypiska recept, tillagade här på Sjätte tunnan serverade med inlagda rovor och bär Sjätte tunnans kocklag bereder kaningryta!
Huvudrätter Torskrygg 205- Torskrygg inlindad i kålblad serveras med kål, pepparrot och brynt smör Viltköttbullar 225:- Viltköttbullar med rotmos, svampsås och rårörda lingon Sjätte Tunnans Revbensspjäll 295:- Honungsglaserade revben med surkål, bakat äpple och senap serveras för två personer eller en väldigt hungrig Vildsvin 305:- Helgrillad vildsvinsytterfilé serveras med Loisyn, lök och blåbär Högrev på älg 265:- Brässerad högrev på älg serveras med ärtpuré, långpepparsky samt rökta rotsaker Persiljerot på olika vis 205:- Roten på persilja serverad på olika vis tillsammans med portobellochampinjon Ryggbiff 285:- Hängmörad ryggbiff serveras med helbakad rotselleri samt kryddsmör på oxmärg, mandel och örter
Desserter Äppelpaj 95:- Äppelpaj med täcke av öldrav serveras med lingon och frusen suröl Sambocade 105:- Cheesecake på getost serveras med bakat fikon, fikonmarmelad samt kanderade valnötter Kokt päron 89:- Mullbärskokt päron fyllt med mandelcrème serveras med kanderad ingefära, färska björnbär samt ingefärssockerlag Ostbricka 135:- Olika sorters ost serveras med torkad frukt och kummin Specialrätter (måste förbeställas minst en vecka i förväg) Spädgris med tillbehör (6-8 personer) 2500:- Sagodjur med tillbehör (6-8 personer) 3000:-
AD 2016