Rosenholtz, S.J. (1991). Teacher's workplace: The social organization of schools. New York: Teachers College Press.

Relevanta dokument
V:ås gymnasiet 2

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan

Ledare för kollegialt lärande

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

Träff 4. Har eleverna fått nya möjligheter. OBS: kornhall.net

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism

En kritisk genomgång av formativ bedömning

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Antaganden för förändring

Matematikstrategi

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Forskning och matematikutveckling

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Formativ bedömning i matematikklassrummet

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning vad är viktigt för det som är viktigt?

Learning study elevers lärande i fokus

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Höganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Handlingsplan Matematik F - Gy

Träff 5 Katedral. OBS: kornhall.net

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

OBSERVERADE BRISTER. Likvärdighet

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan

Flerspråkighet en möjlighet!

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Lämna över och ta emot

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Matematiklyftet 2013/2014

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete?

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Att bedöma lärarkvalitet

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

lärande i klassrummet?

Stödinsatser i skolan

Pedagogiskt ledarskap lösning eller låsning?

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Statens skolverk Stockholm

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Förstelärarnas rikskonferens 2019 Det dubbla ledarskapet lärande för elever och för kollegor

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

2011 ett skoläventyr

Pedagogiskt ledarskap vad är viktigt för det som är viktigt?

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Upplägg. Systematik i gruppernas arbete, ledarskap och tidsanvändning

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Skolans resultatutveckling

Skolplan Med blick för lärande

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Transkript:

Uppsala Träff 3

Den första av dessa idéer är att om professionellt lärande verkligen ska leda till något räcker det inte med ett seminarium eller en workshop under en dag. Precis som sina elever behöver lärarna en ängs olika inlärningstillfällen, vilket ju är rätt självklart. Jag kan inte komma på någon gång under hela min undervisningskarriär då jag har ägnat en lektion eller dag med eleverna åt ett specifikt ämne, och sedan aldrig tagit upp det ämnet igen. Jag har dock spenderat ett antal dagar på olika workshoppar, seminarier eller konferenser om professionell utveckling och omedelbart glömt bort hälften av det jag har lärt mig. Och den halvan jag kom ihåg, och kanske till och med använde i min undervisning, bleknade långsamt bort, eftersom jag aldrig fick möjlighet att prata om vad jag gjorde i undervisningen, eller höra om mina kollegors framsteg eller ansträngningar.

1977). All of this suggests that superintendent certainty about a technical culture may determine the extent of interorganizational coupling. Successful superintendents seek out and satisfy teachers professional needs while stuck superintendents conspicuously ignore them. Thus, under conditions of higher uncertainty, managerial andtechnical activities atthe district level are only marginally if at all linked to schools technical activities. Under conditions of lower uncertainty, there is tighter congruence between the behaviors of superintendents, principals, and teachers; activities that occur at the district level align more closely with, and facilitated, activities that occur at the school level. That is, Where there seem greater certainty and fewer threats to their self-esteem, superintendents mobilize district resources in pursuit of interorganizational goals. Howmuch misery might teachers have been spared what myths, what tyranny, what armed and defensive teachers and principals might have vanished from the school landscape, had stuck superintendents understood schools in their vast complexity? Rosenholtz, S.J. (1991). Teacher's workplace: The social organization of schools. New York: Teachers College Press.

Vad är systematiskt kvalitetsarbete?

Vad är pedagogiskt ledarskap?

Professioner (efter Shulman 1998)

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall Teoretisk och akademisk förståelse

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall Teoretisk och akademisk förståelse Skicklig praktik

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall Teoretisk och akademisk förståelse Skicklig praktik Utövande av gott omdöme

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall Teoretisk och akademisk förståelse Skicklig praktik Utövande av gott omdöme Behov av att lära av och i sin praktik

Professioner (efter Shulman 1998) Tjänar andra som i ett kall Teoretisk och akademisk förståelse Skicklig praktik Utövande av gott omdöme Behov av att lära av och i sin praktik Professionell gemenskap

Försteläraren har en nyckelroll https://www.dn.se/debatt/forstelararreformen-har-starkt-lararprofessionen/ Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen Alvehus & Kastberg

Försteläraren har en nyckelroll Detta har haft två effekter. För det första har förstelärare i stor utsträckning avlastat rektorer och biträdande rektorer i det som ibland går under den vaga beteckningen pedagogiskt ledarskap. Sett med professionsglasögon betyder det att lärarprofessionen i ökad utsträckning tagit kontroll över sina egna förutsättningar för utveckling och förkovran. https://www.dn.se/debatt/forstelararreformen-har-starkt-lararprofessionen/ Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen Alvehus & Kastberg

Försteläraren har en nyckelroll Detta har haft två effekter. För det första har förstelärare i stor utsträckning avlastat rektorer och biträdande rektorer i det som ibland går under den vaga beteckningen pedagogiskt ledarskap. Sett med professionsglasögon betyder det att lärarprofessionen i ökad utsträckning tagit kontroll över sina egna förutsättningar för utveckling och förkovran. Ett annat område är att förstelärare tydligare bör knytas till idén om utvecklat kollegialt ansvar, https://www.dn.se/debatt/forstelararreformen-har-starkt-lararprofessionen/ Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen Alvehus & Kastberg

Förstelärarreformen har inte tagits emot väl. Vi gör en annan bedömning av dess konsekvenser, men likväl finns områden som måste utvecklas: Ett sådant är det andra område för kritik som vi pekade ut: Hur tillsättningen går till och på vilka grunder. Här kan särskilt det faktum att det är personer som delvis lämnat professionen, rektorer, som befordrar förstelärarna uppmärksammas. Ett annat område är att förstelärare tydligare bör knytas till idén om utvecklat kollegialt ansvar, eftersom särskilt duktiga lärare redan premierats i och med lärarlönelyftet. Ett tredje är att förstelärarna ges bättre förutsättningar att verka (vissa har inget tids utrymme för detta alls i tjänst) och, naturligtvis, att det handlar om permanenta karriärsteg och inte förminskas till tidsbundna projekt. För att en profession ska kunna åtnjuta ett större förtroende krävs att den kan ta ett större ansvar. För det krävs en förmåga att organisera sig. Vår bedömning är att förstelärarreformen bidragit till detta.

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar)

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Fördjupade kunskaper och metoder

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna

Identifiera behoven av professionellt lärande

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades.

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades. Lärarnas behov av lärande kopplades till elevernas behov av lärande, men de identifierades inte på ett systematiskt sätt, genom en evidensbaserad process som urskiljde övertygelser och undervisningsmetoder.

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades. Lärarnas behov av lärande kopplades till elevernas behov av lärande, men de identifierades inte på ett systematiskt sätt, genom en evidensbaserad process som urskiljde övertygelser och undervisningsmetoder. Lärarnas behov av lärande identifierades genom en samkonstruerad, evidensbaserad process, som hade utformats för att identifiera lärares övertygelser och metoder i relation till elevernas behov av lärande.

Förväntningar på eleverna

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om eleverna och inte om undervisningen.

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om eleverna och inte om undervisningen. Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna betraktades som en del av lärarens ansvarsområde men försöken att göra något åt problemen var individuella och utgjorde en underordnad del av det professionella lärandet.

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om eleverna och inte om undervisningen. Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna betraktades som en del av lärarens ansvarsområde men försöken att göra något åt problemen var individuella och utgjorde en underordnad del av det professionella lärandet. Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna presenterades som en fråga om undervisning/ lärande/relationer, som kräver en systematisk strategi med avseende på professionellt lärande.

Integrering av teori och praktik

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem.

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem. Motiven till specifika undervisningsmetoder presenterades men undersöktes separat. Undervisningssituationer uppfattades som en möjlighet att tillämpa teorier i praktiken.

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem. Motiven till specifika undervisningsmetoder presenterades men undersöktes separat. Undervisningssituationer uppfattades som en möjlighet att tillämpa teorier i praktiken. Teori och praktik var helt integrerade och möjligheterna till praktisk tillämpning betraktades som möjligheter att fördjupa de teoretiska insikterna.

Vilka är era lärares stora utmaningar?

Vilka är era lärares stora utmaningar? Hur vet ni det?

Vilka är era lärares stora utmaningar? Hur vet ni det? Vad gör ni åt det

Didaktik-rutiner Skolpraktik Klassrumspraktik Mätningar och analys lektion Engagera Ledarskap Tid Förbättrad fortbildning Mer planeringstid Ändrade undervisningsrutin er Dekonstruera Undervisa kollegor observerar Analysera Didaktik och innehåll Modifiera/anpassa Normer Tillit Kollektivt ansvar Samarbete Undersökande tankesätt Kollegiala rutiner Lektionsdesign Sambedömning Resultatanalys Lektionsobservatio ner Uppgifter Individuellt/ grupp/helklass Förklaring Lärarledd diskussion Engagemang Repetition Elevers lärande Strukturer Omfång på nätverk Styrka i nätverk Substance Nested Learning Systems for the Thinking Curriculum Lauren B. Resnick EDUCATIONAL RESEARCHER 2010 39: 183 DOI: 10.3102/0013189X10364671

FILMTAJM? HTTPS:// WWW.YOUTUBE.COM/ WATCH?V=NFS7YXPUWNK

Normer och standarder

Normer och standarder Normrelaterade - ger ett läge i förhållande till en standard.

Normer och standarder Normrelaterade - ger ett läge i förhållande till en standard. Diagnostiska, icke-standardiserade kan ge annan information.

Frågan Vad har ni för exempel när resultatdata förändrat undervisningen på skolan? Hur mäter ni nu och hur skulle ni kunna utveckla er mätning för att skapa mer utveckling?

Från att sortera till att lära Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Lära Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Lära Fokus på undervisning Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Lärarteam som är lärandegemenskaper Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Lärarteam som är lärandegemenskaper Externt centraliserat tryck Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Externt centraliserat tryck Lärarteam som är lärandegemenskaper Internaliserad lokal överlåtelse, ansvar och byggande av förmågor. Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Fördjupade kunskaper och metoder Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vilka kunskaper behöver eleverna för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi för att nå de målen? (Lärarnas undersökningar) Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper och metoder Nya inlärningserfarenheter för eleverna Hur vet du vad dina lärare behöver?

Vad är formativ undervisning för en rektor?

Identifiera behoven av professionellt lärande

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades Lärarnas behov av lärande kopplades till elevernas behov av lärande, men de identifierads inte på ett systematiskt sätt, genom en evidensbaserad process som urskiljde övertygelser och undervisningsmetod er.

Identifiera behoven av professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Lärarnas behov av lärande var inget man uttryckte klart eller diskuterade. Deltagandet i det professionella lärandet inleddes med att ny information presenterades Lärarnas behov av lärande kopplades till elevernas behov av lärande, men de identifierads inte på ett systematiskt sätt, genom en evidensbaserad process som urskiljde övertygelser och undervisningsmetod er. Lärarnas behov av lärande identifierades genom en samkonstruerad, evidensbaserad process, som hade utformats för att identifiera lärares övertygelser och metoder i relation till elevernas behov av lärande.

Förväntningar på eleverna

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om elverna och inte om undervisningen.

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om elverna och inte om undervisningen. Svaga prestationer och bristande engagemang bland elverna betraktades som en del av lärarens ansvarsområde men försöken att göra något åt problemen var individuella och utgjorde en underordnad del av det professionella lärandet.

Förväntningar på eleverna Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Svaga prestationer och bristande engagemang bland eleverna identifierades som ett problem som handlade om elverna och inte om undervisningen. Svaga prestationer och bristande engagemang bland elverna betraktades som en del av lärarens ansvarsområde men försöken att göra något åt problemen var individuella och utgjorde en underordnad del av det professionella lärandet. Svaga prestationer och bristande engagemang bland elverna presenterades som en fråga om undervisning/ lärande/relationer, som kräver en systematisk strategi med avseende på professionellt lärande.

Integrering av teori och praktik

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem.

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem. Motiven till specifika undervisningsmetod er presenterades men undersöktes separat. Undervisningssituati oner uppfattades som en möjlighet att tillämpa teorier i praktiken.

Integrering av teori och praktik Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Tonvikten låg på teori eller praktik men inte på båda, och det fanns få möjligheter att integrera dem. Motiven till specifika undervisningsmetod er presenterades men undersöktes separat. Undervisningssituati oner uppfattades som en möjlighet att tillämpa teorier i praktiken. Teori och praktik var helt integrerade och möjligheterna till praktisk tillämpning betraktades som möjligheter att fördjupa de teoretiska insikterna.

Från att sortera till att lära Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Lära Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Lära Fokus på undervisning Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Lärarteam som är lärandegemenskaper Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Lärarteam som är lärandegemenskaper Externt centraliserat tryck Kaser & Halbert (2009) s. 13.

Från att sortera till att lära Sortera Fokus på undervisning Lära Fokus på djupt lärande Summativ bedömning för betygssättning och rapportering Formativ bedömning för att ge understödjande återkoppling och stödja självreglering Undervisning i ensamhet Externt centraliserat tryck Lärarteam som är lärandegemenskaper Internaliserad lokal överlåtelse, ansvar och byggande av förmågor. Kaser & Halbert (2009) s. 13.

När det professionella lärandet

När det professionella lärandet inte baseras på elevers och lärares verkliga behov blir det ofta resultatlöst

När det professionella lärandet inte baseras på elevers och lärares verkliga behov blir det ofta resultatlöst Härligt! För du som rektor sitter i en guldsits med en verksamhet där du tillsammans med dina lärare kan upptäcka dessa behov.

Att vara tvungen att låtsas är raka motsatsen till lärande

Att lyfta fram

Att lyfta fram lärares behov av lärande strider mot den kulturella norm enligt vilken man inte får diskutera metodernas effektivitet.

Att lyfta fram lärares behov av lärande strider mot den kulturella norm enligt vilken man inte får diskutera metodernas effektivitet. De som kommer till en fortbildning har låga förväntningar och de som ger den har höga - om det här inte diskuteras

Låga förväntningar

Låga förväntningar Kan uppstå på grund av misslyckanden Kan snabbt få fäste

Låga förväntningar Kan uppstå på grund av misslyckanden Kan snabbt få fäste avhjälps genom att systematiskt införa nya processer, som hjälper till att skapa bättre resultat, så att de börjar tro att de faktiskt kan

Skillnaden mellan de två exemplen Medarbetarnas inställning Motstånd Neutrala Beredda Begränsade kunskaper Begränsad kapacitet Väldigt liten skala Väldigt liten skala Väldigt liten skala God kapacitet Liten skala Liten skala Medelstor skala Goda kunskaper Begränsad kapacitet God kapacitet Liten skala Medelstor skala Medelstor skala Storskaligt Storskaligt Systemomfattande Från Bryk mfl. 2015

Om

Om dessa personligt valda teorier inte på djupet genomsyras av en bredare kunskap om effektivitet och om varför saker fungerar, så blir undervisningen ett personligt snarare än ett professionellt projekt. s. 74

Om dessa personligt valda teorier inte på djupet genomsyras av en bredare kunskap om effektivitet och om varför saker fungerar, så blir undervisningen ett personligt snarare än ett professionellt projekt. s. 74 Systemförändring kräver att man utvecklar ett socialt kapital. s. 75. (och citatet där!)

Vana att undersöka sina övertygelser Relationer byggda på respekt och utmaning

Vana att undersöka sina övertygelser Relationer byggda på respekt och utmaning Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld. Lärare fokuserar på saker de och skolan kan göra något åt.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Lärare fokuserar på saker de och skolan kan göra något åt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld. De inblandade försöker inte skylla på andra, men de tar heller inte på sig ansvaret för områden de inte kan påverka.

Professionellt lärande är inte en process som handlar om att först lära sig nya saker och därefter hur man tillämpar dem. Tillämpningen är en del av hur man lär sig något och förstår det mer ingående.

Med en expert diskutera Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten? Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten? På vilka områden och tillsammans med vem är vi mest effektiva? Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten? På vilka områden och tillsammans med vem är vi mest effektiva? Finns det något vi redan vet som kan användas för att uppnå önskade resultat? Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten? På vilka områden och tillsammans med vem är vi mest effektiva? Finns det något vi redan vet som kan användas för att uppnå önskade resultat? Vad behöver vi lära oss och göra för att uppnå bättre resultat och vilka mål har vi för lärandet? Lärarna vänjer sig vid processen.

Med en expert diskutera Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att möta våra elevers behov av lärande På vilket sätt har vi bidragit till de nuvarande elevresultaten? På vilka områden och tillsammans med vem är vi mest effektiva? Finns det något vi redan vet som kan användas för att uppnå önskade resultat? Vad behöver vi lära oss och göra för att uppnå bättre resultat och vilka mål har vi för lärandet? Vilka källor till bevis/kunskap kan vi använda? Lärarna vänjer sig vid processen.

Det är ofta frestande att fråga lärare om deras lärandebehov, snarare än att fastställa dem med hjälp av bevis.

Vad är specifikt med lärares kunskap?

https://www.youtube.com/watch?v=nrwdm4ejnqs

https://www.youtube.com/watch?v=nrwdm4ejnqs

Skillnaden mellan de två exemplen Medarbetarnas inställning Motstånd Neutrala Beredda Begränsade kunskaper Begränsad kapacitet Väldigt liten skala Väldigt liten skala Väldigt liten skala God kapacitet Liten skala Liten skala Medelstor skala Goda kunskaper Begränsad kapacitet God kapacitet Liten skala Medelstor skala Medelstor skala Storskaligt Storskaligt Systemomfattande Från Bryk mfl. 2015

S. 71 och 75 lärande är inte en process som handlar om att först lära sig nya saker och sedan hur man tillämpar dem. Tillämpningen är en del av hur man lär sig något. Lärande är inte något man ägnar sig åt vid ett enskilt tillfälle, utan snarare en förändringsprocess som man deltar i över tid.

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om:

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om: vad som är bäst att undervisa om härnäst utan att ge akt på vad dessa elever redan vet;

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om: vad som är bäst att undervisa om härnäst utan att ge akt på vad dessa elever redan vet; undervisningsmaterial utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa;

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om: vad som är bäst att undervisa om härnäst utan att ge akt på vad dessa elever redan vet; undervisningsmaterial utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla eleverna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig;

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om: vad som är bäst att undervisa om härnäst utan att ge akt på vad dessa elever redan vet; undervisningsmaterial utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla eleverna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig; vilka aktiviteter som väcker störst intresse, i stället för att fråga vad som leder till att eleverna anstränger sig;

Hattie Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att lärare fattat beslut om: vad som är bäst att undervisa om härnäst utan att ge akt på vad dessa elever redan vet; undervisningsmaterial utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla eleverna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig; vilka aktiviteter som väcker störst intresse, i stället för att fråga vad som leder till att eleverna anstränger sig; att strukturera materialet så att det är lätt att lära, snarare än hur man maximerar utmaningen i lärandemålen.

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om:

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om: vad som är bäst att fortbilda om härnäst utan att ge akt på vad dessa lärare redan vet;

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om: vad som är bäst att fortbilda om härnäst utan att ge akt på vad dessa lärare redan vet; fortbildningsmateriel utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa;

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om: vad som är bäst att fortbilda om härnäst utan att ge akt på vad dessa lärare redan vet; fortbildningsmateriel utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla lärarna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig;

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om: vad som är bäst att fortbilda om härnäst utan att ge akt på vad dessa lärare redan vet; fortbildningsmateriel utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla lärarna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig; vilka aktiviteter som väcker störst intresse, i stället för att fråga vad som leder till att lärarna anstränger sig;

Hattie - revised version Vi måste ställa frågor om vilka uppfattningar om undervisning som har lett till att rektorer fattat beslut om: vad som är bäst att fortbilda om härnäst utan att ge akt på vad dessa lärare redan vet; fortbildningsmateriel utan hänsyn till eventuella bevis (annat än att de använts tidigare) om att de är de bästa; att hålla lärarna engagerade och sysselsatta men inte ser till att de lär sig; vilka aktiviteter som väcker störst intresse, i stället för att fråga vad som leder till att lärarna anstränger sig; att strukturera materialet så att det är lätt att lära, snarare än hur man maximerar utmaningen i lärandemålen.

Lärares övertygelser Risken för konflikt mellan befintliga övertygelser och det som är grunden för det professionella lärandets processer.

Skolverket

Skolverket En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär.

Skolverket En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv (Skolverket. 2003. Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik).

Skolverkets ny allmänna råd om betyg och betygsättning tycks bryta en trend och lägga mer ansvar och tillit på läraren.

Skolverkets ny allmänna råd om betyg och betygsättning tycks bryta en trend och lägga mer ansvar och tillit på läraren.

In Sweden, across four waves of TIMSS, relating to daily life was a negative predictor of achievement, whereas memorizing formulas and listening to the teacher were positive predictors. Instructional Science pp 1 18 Cite as Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices Authors Authors and affiliations Kimmo ErikssonOla Helenius and Andreas Ryve

I introduktionen beskrev vi tre långvariga debatter om lärarnas roll i undervisningen; värdet av att relatera matematik till elevernas vardag; och vinsterna med att memorera formler och procedurer. Vi hävdade att alla tre debatterna kan betraktas som en reformrörelseposition som stod mot en position baserad i kognitiv vetenskap.

I introduktionen beskrev vi tre långvariga debatter om lärarnas roll i undervisningen; värdet av att relatera matematik till elevernas vardag; och vinsterna med att memorera formler och procedurer. Vi hävdade att alla tre debatterna kan betraktas som en reformrörelseposition som stod mot en position baserad i kognitiv vetenskap. I vår studie fann vi att bättre resultat var förknippat med mer lärarledd undervisning, mindre koppling till elevernas dagliga liv, och i synnerhet mer memorering av formler och procedurer. Detta är förenligt med den kognitiva vetenskapens positioner i dessa debatter.

I introduktionen beskrev vi tre långvariga debatter om lärarnas roll i undervisningen; värdet av att relatera matematik till elevernas vardag; och vinsterna med att memorera formler och procedurer. Vi hävdade att alla tre debatterna kan betraktas som en reformrörelseposition som stod mot en position baserad i kognitiv vetenskap. I vår studie fann vi att bättre resultat var förknippat med mer lärarledd undervisning, mindre koppling till elevernas dagliga liv, och i synnerhet mer memorering av formler och procedurer. Detta är förenligt med den kognitiva vetenskapens positioner i dessa debatter. På grund av möjligheten till alternativa förklaringar (tredje variabler och omvänd orsak) kan vi emellertid inte dra några långt gående slutsatser från dessa samband bara.

PISA science (2015) Science ranking: 1-10 11-20 Others Sweden OECD ave. More enquirybased More teacherdirected

Index of teacher-directed instruction Factors associated with Science performance Multilevel regression models of education systems, schools and students Index of enquiry-based instruction

Inga till några lektioner Lärarledda metoder Några till många lektioner Många till alla lektioner Genomsnittlig poängökning Genomsnittlig poängminskning Andel av eleverna Inga till några lektioner Undersökande metoder Några till många lektioner Många till alla lektioner Den mest lyckosamma kombinationen verkar vara lärarledd undervisning i de flesta till alla lektioner och undersökande i några

Students, Computers and Learning MAKING THE CONNECTION Programme for International Student Assessment

One interpretation of all this is that building deep, conceptual understanding and higher-order thinking requires intensive teacher-student interactions, and technology sometimes distracts from this valuable human engagement. Students, Computers and Learning MAKING THE CONNECTION Programme for International Student Assessment

Vana att undersöka sina övertygelser Relationer byggda på respekt och utmaning

Vana att undersöka sina övertygelser Relationer byggda på respekt och utmaning Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld. Lärare fokuserar på saker de och skolan kan göra något åt.

Vana att undersöka sina övertygelser Lärare skapar behov av att veta och värdesätter kunskaper om sina egna och andras undervisningsmetoder. Lärare är öppna för de antaganden som ligger bakom de personliga teorier de har valt. Lärare fokuserar på saker de och skolan kan göra något åt. Relationer byggda på respekt och utmaning Allas förmåga till inlärning, i en fortlöpande process styrd av behovet att veta. Att vinna kunskap är förenat med fällor, misslyckanden och djupa diskussioner. Inom relationerna kan man utmana varandra utan risk för att bli förlöjligad eller beskylld. De inblandade försöker inte skylla på andra, men de tar heller inte på sig ansvaret för områden de inte kan påverka.

Didaktik-rutiner Skolpraktik Klassrumspraktik Mätningar och analys lektion Engagera Ledarskap Tid Förbättrad fortbildning Mer planeringstid Ändrade undervisningsrutin er Dekonstruera Undervisa kollegor observerar Analysera Didaktik och innehåll Modifiera/anpassa Normer Tillit Kollektivt ansvar Samarbete Undersökande tankesätt Kollegiala rutiner Lektionsdesign Sambedömning Resultatanalys Lektionsobservatio ner Uppgifter Individuellt/ grupp/helklass Förklaring Lärarledd diskussion Engagemang Repetition Elevers lärande Strukturer Omfång på nätverk Styrka i nätverk Substance Nested Learning Systems for the Thinking Curriculum Lauren B. Resnick EDUCATIONAL RESEARCHER 2010 39: 183 DOI: 10.3102/0013189X10364671

1977). All of this suggests that superintendent certainty about a technical culture may determine the extent of interorganizational coupling. Successful superintendents seek out and satisfy teachers professional needs while stuck superintendents conspicuously ignore them. Thus, under conditions of higher uncertainty, managerial andtechnical activities atthe district level are only marginally if at all linked to schools technical activities. Under conditions of lower uncertainty, there is tighter congruence between the behaviors of superintendents, principals, and teachers; activities that occur at the district level align more closely with, and facilitated, activities that occur at the school level. That is, Where there seem greater certainty and fewer threats to their self-esteem, superintendents mobilize district resources in pursuit of interorganizational goals. Howmuch misery might teachers have been spared what myths, what tyranny, what armed and defensive teachers and principals might have vanished from the school landscape, had stuck superintendents understood schools in their vast complexity? Rosenholtz, S.J. (1991). Teacher's workplace: The social organization of schools. New York: Teachers College Press.

Nästa gång Träff 4, 7/12 Gy-Sär Kapitel 4 i Timperley: Har eleverna fått nya möjligheter. Kapitel 5 i Kornhall: Lärande och kunskapssyn. Ta med film på dig själv i en ledarskapssituation (5 min).