SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad eleverna inom din skolenhet når de nationella ämnesmålen och kunskapskraven. Ge en samlad resultatbild (dina program). Kommentera eventuella skillnader och avvikelser. Svar: Av el-programmets elever når 89% slutbetyg inom fyra år vilket är en ökning från 84% och över genomsnittet i riket som ligger på ca 81%. Kommentar: Detta är ett mycket bra resultat. Några mindre avvikelser finns när det gäller vissa ämnen När det gäller idrott och hälsa där 75% nått godkänt. Eleverna från inriktningen dator har haft svårt att delta i lektionerna och därför har många elever inte nått målen. En annan kurs som eleverna har haft svårt att klara är projektarbete där 70% av elever fått godkänt. Många elever som inte kunnat motivera sig till att genomföra projektarbetet som kräver att de arbetar självständigt vilket har visat sig svårt för vissa elever. Av energiprogrammets elever når 100% slutbetyg inom fyra år vilket är en ökning från 94% riksgenomsnittet ligger på 85%. Av dessa elever fick 100% behörighet till universitet- och högskolestudier. Alla elever fick godkänt i kärnämnen. Kommentar: Vad gäller läsåret 11-12 så fick alla elever slutbetyg. Detta har gett eleverna en utbildning med bra betyg och stora möjligheter att få ett arbete. De elever som vill läras vidare nu eller i framtiden har stora möjligheter till detta. De lärarinsatser som har genomförts har varit bra och har gett detta goda
resultat. Vad gäller enskilda ämnen så har estisk verksamhet haft fler elever som inte nått godkänt under årskurs ett än något annat ämne. Elevernas utveckling mot målen 2 Hur arbetar ni vid skolenheten för att elever och föräldrar ska ha kännedom om målen för utbildningen såsom examensmål, ämnesmål, kunskapskrav samt andra föreskrifter om elevens rättigheter? Svar: Genom att lärare informerar eleverna om examensmålen, ämnesmålen och kunskapsmålen. Föräldrar får denna informationen vid föräldramöte i början av höstterminen årskurs ett. Under föräldraträffen ger verksamhetschefen allmän information. Rektor går runt under kvällen till de olika klasserna för att svara på frågor. När eleverna börjar årskurs ett så är de ensamma på skolan och årskurs två och tre kommer en dag senare. Under den första dagen får eleverna lära känna varandra och de lärare som arbetar på programmet. Föräldrar erbjuds att delta i utvecklingssamtalet som genomförs ett per termin där får elever och föräldrar genomgång av utbildningen och möjlighet att samtala om elevens utveckling. Den enskilde läraren går igenom målen för kursen med eleverna och genomför enskilda samtal med elever om hur de når de mål som finns. Eleverna väljer inriktning efter årkurs ett, inför valet har rektor, lärare och SYV informerat eleverna om de olika inriktningarna och det ger en god inblick i de olika inriktningarna. 3 Beskriv hur ni har organiserat arbetet för att ge stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet, exempelvis avseende hur elever med behov av särskilt stöd identifieras, hur behovet av stöd utreds, hur stödet bedrivs samt rutiner för upprättandet av åtgärdsprogram. Svar: I de fall där grundskolan anser och att förälder vill att överlämning ska ske till gymnasieskolan under vårterminen, överlämning sker till specialpedagogen som tar kontakt med rektor och i de många fall görs ett besök på gymnasieskolan under vårterminen i årskurs nio för att planera starten. I de fall där problemen är av medicinska eller sociala slag kommer skolsköterskan och kurator deltar. De elever som har syn och hörselproblem har hjälp av syn- och hörselhabiliteringen som planerar tillsammans med gymnasieskolan vilka hjälpmedel som eleven är i behov av.
Överlämning av övriga elever som görs i augusti (när vi vet vilket program eleven kommit in på) från grundskolan till specialpedagogerna i gymnasier. Den informationen ges därefter till rektor som tillsammans med specialpedagogerna, skolsköterska och kurator informerar de lärare som ska undervisa klassen. Viktigt är att dessa insikter ges till undervisande lärare innan eleverna börjar på höstterminen. Utifrån dessa insikter görs anpassningar utifrån det behov som eleven har, det, kan innebära att assistenter anställs, det kan handla om att utöka skolans antal av elevdatorer och även programvaror, även enskild undervisning av lärare i enskild lokal kan vara en åtgärd. Vi ser eleven som individ och det stöd de behöver utifrån de olika behov de har, när vi pratar om stöd sker det i de flesta fall som normalstöd av ordinarie lärare. När det inte räcker skickas en Anmälan risk att inte når kunskapsmålen. till som starar processen för att i vissa fall utarbeta åtgärdsprogram. Några olika åtgärder som vi arbetar med på skolan är: Extra lärare sättas i klassen för att det finns många elever som har diagnoser och/eller andra svårigheter, för att hjälp eleven att klara sin utbildning. Studiegrupper där elever som inte nått målen i sin kurs eller behöver hjälp att klara pågående kurser finns på skolan ett pass per årskurs. Vi har också två tillfällen i veckan där skolans assistenter kan hjälpa elever med hemuppgifter eller läxor. Vår assistentorganisation förändras mellan olika läsår beroende på hur många elever som har behov av hjälp. Vi har pedagogiska assistenter och elevassistenter, där de pedagogiska assistenterna har pedagogisk utbildning. Assistenterna har ett annat uppdrag och stöttar elever som har olika typer av behov som synnedsättning, dysleksi osv. De specialpedagoger som är anställda på skolan arbetar i första hand med de elever som har diagnoser eller de elever som behöver utredas, Vi träffas också en gång i veckan för att gå igenom de elever som är i behov av särskilda insatser. 4 Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Svar: Möjligheten är goda med tanke på att anpassningarna av utbildningen och metoder är stora utifrån den enskilde eleven. Det skulle kunna förbättras ytterligare om det fanns större tillgång till resurser. De lärare som arbetar med dessa utbildningar har i mycket stor grad kompetens i både karaktär och
teoriämnen samt att de flesta har genomfört lärarutbildningen. De om inte har lärarutbildning klart går den under tiden de arbetar som lärare. (VAL) Ett problem under läsåret har varit att den nya GY11 har ställt nya krav på material och uppläggning av utbildningen vilket har tagit mycket tid i anspråk för de lärare som arbetat med i först hand årskurs ett. Ett bra exempel på ett projekt som anpassar lärande till individen är Äga och sköta en fastighet som VF arbetar med. Projekter är öppet, eleverna arbetar med eget hus där el- rördragning görs och vilka resurser som behövs för att få ett drägligt vardagslig i fastigheten. Denna typ av projekt ger eleven möjlighet att arbeta med sitt lärande utifrån sig själv vilket ger större möjlighet att nå målen för utbildningen. NORMER OCH VÄRDEN 5 Beskriv situationen på skolenheten utifrån ett värdegrundsperspektiv, exempelvis när det gäller relationen mellan elever och mellan vuxna och elever, förekomst av kränkningar samt elevers ansvarstagande för sin studiemiljö. Svar: Svar: Utgångspunkten för vårt arbete med värdegrunden ligger i styrdokumenten. I den drogvaneundersökning som genomförs varje år av FRIS förebyggarrådet i Skellefteå i årskurs två. Där ser jag att Kaplanskolan har en hög andel elever som trivs i skolan 91% trivs bra eller mycket bra i skolan med sin utbildning där en liten mycket liten andel har någon gång upplevt sig mobbad och en ännu mindre andel har blivit mobbad. Skolans likabehandlingsplan gäller när vi får kännedom om att någon elev känner sig eller är mobbad och vårt likabehandlingsteamet tar hand om problemet. Vår kurator gör varje år en uppföljning och ställer en fråga till slumpvis utvalda representanter om stämningen i klassen och det resultat som kommer fram ger mig en bra bild av hur de olika klasserna fungera. En utveckling av kamratombudsorganisationen är att alla elever i årskurs ett får en kort utbildning vilket innebär att speciella ombud inte utses i klasserna. I de fall där föräldrar och eller elever inte är nöjda med utbildningen så tar i en träff med föräldrar och kommer tillsammans överens om hur vi ska hantera problemet. I de fall där konflikt uppstår mellan elev och lärare som kan ha sin grund i undervisningen eller i förhållningssättet. (Vilket är mycket sällan) Det finns en handlingsplan som ger ett bra stöd för dessa tillfällen.
På de yrkesförberedande programmen måste eleverna träna på att arbeta självständigt det blir en del av utbildningen. Den självständighet och kunskap som elever måste ha kommer att kommenteras av de branschråd som vi genomför en gång per termin, där företag som tar emot elever på APU deltar. Vilket ger mig goda insikter i hur utbildningen fungerar. 6 Beskriv värdegrundsarbetet när det gäller kontinuerliga insatser, specifika insatser under pågående verksamhetsår, insatser för att motverka kränkningar samt insatser när kränkning förekommit. Hela skolan arbetar med följande insatser. Svar: Förebyggande/ undersökande: Skolsköterskan har samtal med alla elever i åk ett Elevenkät i åk tre Drogvaneenkät åk två Regelbundna samtal med kamratombud/elevskyddsombud i varje klass Mentorssamtal en gång per termin Information till föräldrar i åk ett och till alla elever vid höstterminsstart. Förebyggande Åk. ett startar läsåret en dag före åk två och tre. Detta innebär att de får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön innan de äldre eleverna börjar. Alla klasser i åk ett träffar elevvården och Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, under en halv dag då man arbetar med att stärka sammanhållningen i klassen och betonar vikten av att samarbeta och se varandras positiva sidor. I åk tvåträffar klasserna Skolkyrkan, eller annan lämplig samarbetspartner, med ett tema som behandlar relationer. Likabehandlingsteam som träffas två gånger per termin för att stämma av läget på skolan. När något rapporteras Likabehandlingsteamet möts och beslutar om hur man ska agera. I regelrätta mobbingärenden följs upprättad handlingsplan. ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 7 Hur har ni arbetat för att ge elevernas inflytande över sin utbildning? Svar:. Arbetet med att göra eleverna delaktiga pågår kontinuerligt. Det innebär att vi arbetar konsekvent med elevernas motivation och insikt om att det är deras utbildning. Ett viktigt verktyg är genomgångar av elevens studieplaner som sker under olika tidpunkter av utbildningen. Inför utvecklingssamtalen gjorde eleverna i årkurs ett på elprogrammet
självskattning av hur det gått i olika ämnen. Lärarna genomförde samma skattning och utifrån dessa insikter genomfördes ett utvecklingssamtal. Inför samtalet träffas arbetslaget och går igenom eleverna för att mentor ska ha så goda kunskaper som möjligt. Skolan har ett elevråd men det har inte varit så stor aktivitet, vilket är syn eftersom rådet kan ge oss en annan infallsvinkel på elevernas behov. Klassråd förekommer i varierande omfattning. Eftersom en av skolans uppdrag är att fostra demokratiska medborgare så är det viktigt att skolan använder de möjligheter som ges. Deltagande i Branschråd ger eleverna ytterliger en möjlighet att delta och utrycka sina synpunkter. Enligt svaren i elevenkäten så behöver större möjligheter för eleverna att vara med och planera arbetet i skolan samt att de ska utvärdera arbetet i skolan. BEDÖMNING OCH BETYG 8 Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål och kunskapskrav. Svar: Genom att besöka verksamheten och lektioner. Ett annat forum för att skaffa mig insikt och kunskap är de arbetslagsträffar där diskussion och samtal om att de mål som finns för utbildningen efterlevs. Att skapa intresse och arbeta med omotiverade elever är ett av de viktigaste utvecklingsområdena i skolan. Rektor deltar med lärarna eller de ber mig delta i lagträffarna för att komma fram till arbetssätt som får våra elever mer engagerade. De diskussionerna tar också upp innehållet i undervisningen och olika funderingar på att förändra och förbättra detsamma. Ett exempel på arbetsmetod är ett mindre övergripande arbete som genomförs vindkraft där olika ämnen och lärare deltar. Vi/gymnasieskolan arbetar med en utvecklingsdialog med Umeå Universitet som medpart där vi tillsatt inspiratörer som i dialog med universitet arbetar fram utvecklingsdagar som all personal deltar i. Dessa inspiratörer träffar också skolledningen för att resonera om hur vi ska arbeta för att våra elever ska få ett större engagemang. Utifrån införandet av GY11 har vi i Skellefteå arbetet med de olika ämnenas och kursenas mål och hur de ska bedömas, formativt. Medarbetsamtalen är en möjlighet att diskutera vilka mål som läraren haft med sin betygssättning.
9 Hur säkerställer du att lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning? Svar: Varje år i juni görs en sammanställning av resultaten från nationella proven och en analys av hur de korrelerar med de betyg som senare sattes i klassen. Utredningen presenteras och diskuteras med lärare under hösten. 10 Beskriv hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling samt hur elever och vårdnadshavare får information om denna utveckling. Svar: Genom att gå igenom elevernas individuella studieplaner i början av årskurs två och årskurs tre inför utvecklingssamtalet. Under årskurs ett går arbetslag, elevvård och rektor igenom klasserna och den utveckling som eleverna haft, denna genomgång sker under höstterminen. Varje lärare pratar med eleverna under kursen om hur eleverna ligger till och i de fall där eleverna befaras få ett F skicks en anmälan till skolledaren som tar in mer information för att kunna beslutat om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Den information som vårdnadshavaren får är i första hand genom utvecklingssamtal men även genom kontakt med mentorr. UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 11 Hur har lärarna jobbat med elevernas APL och/eller kontakter med arbetsliv och högskola?. Svar: Lärare har direkt kontakt med företag och handledare på företag för att erbjuda eleverna APU/APL. Branschråd som genomförs två gånger per termin där träffa olika företrädare med skolans repr. Programrepresentanter har deltagit i processutbildning för att förbättra skolans rutiner runt APU/APL. Den processutbildning som tillsammans med Umeå Universitet RUC, Norsjö kommun samt Skellefteå kommun har arbetat fram gemensamma dokument som ska användas när läraren besöker och bedömer på sin APL. I dessa dokument arbetar läraren med att lägga in kursernas centrala innehåll vilka delar av kurser som genomför under den arbetsplatsförlagda tiden.
REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen 12 Redogör för hur du som rektor format din organisation. Om du uppdragit åt andra anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter: Beskriv åt vem och vad uppgifterna avser. Svar: Utifrån de nationella styrdokumenten och vår ledningsdeklaration så har jag organiserat arbetet på programmen genom att bilda arbetslag som består av de olika lärare som undervisar gruppen. (Programarbetslag.) Vi har arbetsplatsträffar var fjortonde dag med all personal som avslutas med tid för arbetslagen. Denna organisation ger mig möjlighet att träffa mina anställa ofta och ge eller få information. Arbetslagen har en samordnare som kallar till träffas men som inte har några uttalade ledningsuppgifter. Ansvaret för skolan olika förbrukningskonton är lärare som har ett utökat ansvar som att kontrollera att kontot inte överskrids. Det ansvar som i skollagen har lagt på rektor att meddelar vårdnadshavare om eleven har ogiltig frånvaro har delegerats till läraren. Meddelande till vårdnadshavare går ut via mail om sådan är inlämnad i annat fall genom telefonsamtal. Åtgärdsprogram delegeras i vissa fall till lärare, specialpedagoger eller annan personal, i vissa av dessa fall delegeras även besluten. 13 Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Svar: Svar: Genom att besöka verksamheten och lektioner. Ett annat forum för att skaffa mig insikt och kunskap är de arbetslagsträffar där diskussion och samtal om hur vi når de mål som finns. Att skapa intresse och arbeta med omotiverade elever är ett de viktigaste områden som vi har att arbeta med idag. Jag deltar med lärarna eller de ber mig delta i lagträffarna för att komma fram till arbetssätt som får våra elever mer engagerade. De diskussionerna tar också upp innehållet i undervisningen och olika funderingar på att förändra och förbättra detsamma. Vi/gymnasieskolan arbetar med en utvecklingsdialog med Umeå Universitet som medpart där vi tillsatt inspiratörer som i dialog med universitet arbetar
fram utvecklingsdagar som all personal deltar i. Dessa inspiratörer träffar också skolledningen för att resonera om hur vi ska arbeta för att våra elever ska få ett större engagemang. 14 Redogör för den kompetensutveckling personalen får och anledningen till att kompetensutvecklingen haft denna inriktning. Svar: Svar: För att utveckla personalens IT-kompetens som öppnar nya möjligheter i arbetet med eleverna: - PIM-utbildning till alla lärare - Lärplattformen, Samarbeta.se. Workshops har anordnats vid 4 tillfällen under 2011. För att förbereda och implementera Gy2011: Lärare har arbetat i arbetslag och ämneslag vid ett flertal tillfällen under 2011. Dessutom har frågan bearbetats på arbetslagstid, arbetsplatsträffar och ordinarie arbetstid. Samtliga yrkeslärare var samlade under en dag för föreläsning och workshops. För implementering av entreprenöriellt lärande : En seminarieserie för alla lärare, fyra halvdagar har genomförts under 2011. Programrepresentanter har deltagit i processutbildning för att förbättra skolans rutiner runt APU/APL. Föreläsning om tobaksrelaterade frågor för all personal för att minska tobaksanvändningen på skolan. 15 Hur inhämtar du kunskap om lärarnas undervisning och hur följer du upp och använder denna kunskap? Svar: Genom besök i verksamheten både spontana och förberedda. Medarbetarsamtalet blir den plats som ett samtal om hur det ser ut. De besök som elever gör och där de delger mig sina funderingar och åsikter. Elevers uppfattningar får jag också under besöken i verksamheten. 16 På vilket sätt följs skolenhetens samlade resultat upp, exempelvis när det gäller elevernas kunskapsresultat och värdegrundsarbetets insatser, och hur används detta underlag?
Svar: Arbetslagens verksamhetsbeskrivning samt det betygsresultat som eleverna fått. 17 På vilket sätt tar du reda på att de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd ger förbättrat resultat? Svar: Rektors reflektion utifrån elevhälsa-teamets sammanställning: Åtgärdsprogram/tidigare EVK, innefattar alltid uppföljning. Mentor eller specialpedagog får ansvar för uppföljning, det kan finnas annan personal på skolan som också genomför utvärderingar. Dessa utvärderingar kan leda till att ytterligare åtgärder genomförs. Innan denna insats görs har läraren gett eleven möjlighet att arbeta på annat sätt för att nå målen. I övrigt se den stödorganisation som vi byggt upp inför detta läsår. De lärare som arbetar med studiegrupper har jag träffar och diskutera upplägget med. 18 Beskriv utvecklingsinsatser som görs vid skolenheten för eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Svar: Den kompetensutveckling som vi genomför, syftar till att alla elever ska nå så långt som möjligt. Lärares individualisering av undervisningen kan se ut på många olika sätt och utgå från elevens ambitionsnivå. Vissa kurser använder sig av en lärplattform där eleverna kan arbeta vidare eller i efterhand hinna ikapp. Lärplattformen kan innefatta genomgångar som filmats, planeringsupplägg, kunskapstest osv. Här samlas också de kommentarer och resultat av olika slag som eleven haft vilket leder till att både lärare och elev kan följa utvecklingen. Rektors förslag till utveckling, förbättringsåtgärder: Att utveckla och utöka elevens deltagande och planerande av sin utbildning kommer att bli avgörande för hur eleverna kommer att lyckas med lärandet. För de elever som behöver särskilt stöd måste organisationen utvecklas och arbetsgången vid F-varning blir snabbare och tydligare. Samma utveckling behöver ske när det gäller att skriva åtgärdsprogram och dess uppföljning. Uppföljning av betygssättningen i de olika kurserna samt genomföra samtal kring dessa frågor är ett utvecklingsområde. Viktigt kommer att bli genomförande av samtal med lärare kring betygssättning.
Utveckling av hur vi använder våra datasystem och att ge elever och lärare en öppnare dator där de själva kan lägga in och ta bort program.