Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun. Handlingsplan för 2010-2015



Relevanta dokument
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Pedagogisk planering i systemet

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Munkfors kommun Skolplan

Samhälle, samverkan & övergång

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Kvalitetsredovisning 2010

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Sandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Lokal Arbetsplan Sollentuna Musikklasser Läsåret sept-08

Skolplan Uppföljning och utvärdering

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Individuella utvecklingsplaner IUP

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Barn- och elevhälsoplan

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Lokal arbetsplan för skolan

Verksamhetsrapport

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fjärilen 2013

Arbetsplan läsåret 09/10 Östra skolan Centrala området

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Beslut för grundskola

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Kvalitetsredovisning. För Junibackens förskola Lå Grums kommun

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Verksamhetsplan 2005

KVALITETSREDOVISNING Kyrkskolan

Likabehandlingsplan Gäller för lå 09/10

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

KVALITETSREDOVISNING

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Hälsoplan för Källängens skolområde från förskola till och med skolår 9. Kalvhagens Förskola. Läsåret 2009/2010

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Våld i nära relationer

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dnr :117. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Backaskolan i Malmö kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Arbetsplan 2014/Förskola

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Innehållsförteckning

Transkript:

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun Handlingsplan för 2010-2015

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun handlingsplan för 2010-2015 Bakgrund Skolans och förskolans uppdrag är att ge alla barn och elever förutsättningar för att utveckla sina fysiska och psykosociala förmågor och växa upp i en trygg och säker miljö. I Pedagogisk utvecklingsplan för utbildning i Gullspångs kommun 2010-2015 betonas vikten av individens ansvar för sin personliga utveckling som har sin grund i individens upplevelse av samhörighet, dvs. KASAM (känsla av sammanhang). I kommunens samtliga skolor och förskolor ska arbetet för hållbar utveckling bilda en helhet, där hälsa, miljö och värdegrundsarbete blir en ständigt pågående process. Ett hälsofrämjande perspektiv ska tillämpas och arbetet ska fokusera på livskvalitet samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att bidra med planering och stötta verksamheten i arbetet för en hållbar utveckling har ett Hållbarhetsråd bildats enligt beslut i Kommunfullmäktige (2010-01-25). Rådet bildades 25 mars 2010 och är knutet till Barn- och utbildningsförvaltningen. I rådet ska det ingå representanter från personalen i Gullspångs och Hovas rektorsområde, en representant från rektorsgruppen, samt om möjligt kommunens Agenda 21-samordnare. Rådet ska träffas minst två gånger varje termin. Det ska fungera som ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte och inspiration i arbetet med hållbar utveckling och länka ihop de olika skolenheternas arbete för att uppnå målen enligt de nationella styrdokumenten (t.ex. Lpfö 98, Lpo 94 samt kursplaner för grundskolan). Mål Hållbarhetsrådets verksamhetsplan utgår från tre angivna mål inom målområdet Hållbar utveckling i den pedagogiska utvecklingsplanen för utbildning i Gullspångs kommun 2010-2015. 1. Samtliga skolenheter i Gullspångs kommun ska vart tredje år förnya sin utmärkelse Skola för hållbar utveckling. 2. Barns och elevers förståelse för hur de kan påverka sin hälsa och livskvalitet ska öka under år 2010-2015. 3. Samtliga skolenheter ska öka nyttjandet av lokala resurser i närmiljön under år 2010-2015. Mål 1 - Samtliga skolenheter i Gullspångs kommun ska vart tredje år förnya sin utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Som ett led i arbetet med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ska tid avsättas till verksamheterna för planering, dokumentation och reflektion av hållbarhetsarbetet. Erfarenhetsutbyte och kontakter med omvärlden är en viktig del i arbetet. Hållbarhetsaspekten 2

ska genomsyra det dagliga arbetet. All personal ska regelbundet få kompetensutveckling inom området lärande för hållbar utveckling. För att säkerställa skolornas/förskolornas arbete med hållbar utveckling i ett långsiktigt perspektiv är det av stor vikt att det finns en person som fungerar som samordnare för dessa frågor i kommunen. Som stöd för arbetet använder vi Hållbarhetssolen (bilaga 1) och strävar efter att allt fler strålar ska utgöra delar i vårt hållbarhetsarbete. Här redovisas fokusområden som alltid förekommer i arbetet för hållbar utveckling i skolan. Resurshushållning Värdegrund (demokrati, delaktighet m.m.) Kulturaktiviteter Pedagogisk utveckling Omvärldskontakter Nyttjande av lokala resurser (se beskrivande exempel under mål 3) sker årligen och redovisas i respektive skolenhets kvalitetsredovisning. Vart 3:e år sker en grundligare utvärdering genom skolverkets granskning av varje skolenhets ansökan om förnyelse av utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Mål 2 - Barns och elevers förståelse för hur de kan påverka sin hälsa och livskvalitet ska öka under år 2010-2015. En god hälsa förutsätter psykiskt och socialt välbefinnande samt fysisk aktivitet. Skolan ska tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv. Utöver det förebyggande arbetet enligt lagstadgade planer m.m. ska arbete ske enligt nedanstående modell: Samarbete med elevhälsoteamet Samarbete med folkhälsoplaneraren Samarbete med primärvården Samarbete med barnkultursamordnaren Samarbete med Agenda 21-samordnaren Miljö- och hälsovecka (v. 16) - förskola skolår 9 Aktivt arbete med hälsoslingor - förskola skolår 9 Mörkerkväll - skolår 1 6 Livskunskap på schemat - skolår 1 9 Besök i Tobaksdjungeln - skolår 5 och 7 Antitobakskort - skolår 6 9 Besök hos ungdomsmottagning i samverkan med folktandvården - skolår 8 Erbjudan om tobaksavvänjning gm skolhälsovården sker årligen och redovisas i respektive skolenhets kvalitetsredovisning. Vart 3:e år (2011 och 2014) ska grundligare utvärdering ske genom t.ex. enkät eller muntlig intervju med elever under skolår 2, 5 och 8 samt med ett urval av föräldrar i förskolan. 3

Mål 3 Samtliga skolenheter ska öka nyttjandet av lokala resurser i närmiljön under år 2010-2015. Vår närmiljö i Gullspångs kommun, både natur- och kulturlandskapet, är en fantastisk tillgång som vi kan öka nyttjandet av i skolan och förskolan. Alla ungdomar som lämnar skolan bör t.ex. ha sett en lekande Gullspångslax eller Gullspångsöring, varit ute på Vänern och besökt Högsåsen. Samarbetet med lokala näringslivet och föreningslivet kan utvecklas. Detsamma gäller kontakten med övriga delar inom den kommunala verksamheten. t.ex. tekniska förvaltningen, miljö- och byggnadsförvaltningen samt energi- och klimatrådgivningen. Innehållet av närodlade produkter ska öka i skolmaten. Allt detta ska Hållbarhetsrådet på olika sätt stötta. Förhoppningen är att hållbarhetsarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen ska komma till nytta även för kommunens övriga verksamheter samt användas vid profilering av kommunen. Senast år 2015 rekommenderas nedanstående moment med lokal anknytning ingå i verksamheten för respektive åldersgrupper av barn/ungdomar. Valda tidsintervall bedöms vara ekonomiskt och praktiskt möjliga att genomföra. Det står naturligtvis varje skolenhet fritt att genomföra olika moment oftare om så anses möjligt och önskvärt. Ytterligare exempel på de olika enheternas arbete med hållbar utveckling finns sammanställt i dokumentet Exempel på de olika skolenheternas nyttjande av lokala resurser som uppdateras varje år. Förskolan Närnaturområde (eller skolskog) som regelbundet används Odlingsrutor Besök på Getryggens fritidsområde med motorikbana, inne- och uteklassrum (vart 3:e år) * Besök av polis och ambulanspersonal Besök på brandstation (vart 3:e år) * Besök på lokalt företag (vart 3:e år) * Besök på lokalt museum, kulturminnesmärke, kulturarrangemang o.d. (vart 3:e år) * Samarbete med äldreboende Grundskolan yngre/förskoleklass Skolskog som regelbundet används Odlingsrutor Mörkerkväll Besök på Högsåsen - skolår 5-6 (vart 2:a år) * Besök i speciella naturområden t.ex. Ribbingsfors, Gullspångsälven, Vänerstranden, Folkeberg, Hovaåns dalgång, Getryggen (vart 2:a år) * * Aktiviteten kan innebära en viss kostnad och genomförs årligen eller med något eller några års intervall. 4

Besök av polis och ambulanspersonal Besök på brandstation Besök på lokalt företag (årligen) * Besök på centralåtervinningen, Odenslund - skolår 5 (årligen) * Besök på vattenverk - skolår 6 Besök på lokalt muséum, kulturminnesmärke, kulturarrangemang o.d. (vart 2:a år) * Grundskolan äldre Skolskog som regelbundet används Ekologisk skolträdgård (årligen) * Besök på Högsåsen - ht skolår 7 (årligen) * Studieresa till Kinnekulle vt skolår 7 (årligen) * Vandring längs Gullspångsälven från Gullspång till Amneholm - skolår 8 (årligen) * Besök på Ribbingsfors för natur- och kulturstudier Besök av polis Besök på lokalt företag (vart 3:e år) * Besök på Gullspångs kraftstation skolår 9 Besök vid laxens lekplatser i Gullspångsforsen ht skolår 9 På Vänern och Göta kanal med båten Marianne - vt skolår 9 (årligen) * Besök på lokalt muséum, kulturminnesmärke, kulturarrangemang o.d. (vart 2:a år) * sker årligen och redovisas i respektive skolenhets kvalitetsredovisning. Budget Preliminär budget för de olika ålderskategorierna redovisas i bilaga 2 som uppdateras vid behov. Arbetet med ökad konkretisering av olika hållbarhetsaspekter, bl.a. genom praktiskt utnyttjande av lokala resurser, innebär på kort sikt en viss ökad kostnad. I ett längre perspektiv förväntas arbetet däremot ge allt större vinster både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Bilagor 1: Hållbarhetssolen 2: Budgetöversikt * Aktiviteten kan innebära en viss kostnad och genomförs årligen eller med något eller några års intervall. 5