AKUTA KORONARA SYNDROMET



Relevanta dokument
Aterosklerosens olika ansikten

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Hur högt är för högt blodtryck?

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

30 REKLISTAN

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

Information till dig som har kranskärlssjukdom

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Akut kranskärlssjukdom

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Carl von Linné, år 1733:

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI

Hälsoeffekter av motion?

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Handläggning av diabetes typ 2

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka

Svensk Förening för Diabetologi Höstmöte oktober 2011 Är insulinterapi farligt vid hjärtinfarkt och diabetes?

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

1. Vad menas med refraktär angina och vilka behandlingsmöjligheter finns? (2P)

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer

Ischemisk hjärtsjukdom

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE Stockholm, Sweden

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Arvo Hänni ÖVERVIKTSENHETEN SHS-Akademiska

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Diabetes och njursvikt

Peter Fors Alingsås Lasare2

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Vårdriktlinjer vid kranskärlssjukdom Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Transkript:

AKUTA KORONARA SYNDROMET

Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös förändring i ett kranskärl. rl. Innefattar myokardskada, dvs hjärtinfarkt samt instabil angina pectoris och plötslig död pga arytmi utlöst av syrebristen i hjärtmuskeln.

Kolesterolets roll i patofysiologin Ateroskleros Höga LDL värden ökar risken för endotelskada Endotelskada bidrar till att plack bildas Plackruptur initierar trombosbildning Human koronarartär med ett stort, lipidrikt plack Anpassad från Ross R. In Hurst s The Heart, Arteries and Veins. 9th ed. New York: McGraw-Hill, 1998:1139-1159; Davies MJ. In Hurst s The Heart, Arteries and Veins. 9th ed. New York: McGraw- Hill, 1998:1161-1173.

Tidslinje ateroskleros Skumcell Fett strimma Intermediär lesion Aterom Fibröst plack Komplicerad lesion/ruptur Endoteldysfunktion Första årtiondet Tredje årtiondet Fjärde årtiondet Tillväxt huvudsakligen genom ökad lipidansamling Anpassad från Stary HC et al. Circulation. 1995;92:1355-1374. Glatt muskulatur och kollagen Trombos, hematom

EKG-definitioner STEMI: Minst 2 mm ST-höjning i minst 2 närliggande bröstavledningar eller minst 1 mm i 2 extremitets- avledningar. Till denna grupp räknas även nytillkommet vänstergrenblock v och isolerade ST-sänkningar i V1-3 3 vilka kan återspegla ren posterior ST-höjning NSTEMI / instabil angina: ST-sänkning minst 1 mm och/eller diskordant T-vågsinversion. Episoder av signifikant ST-sänkning/h nkning/höjning med eller utan symtom vid ischemimonitorering.. EKGförändringarna är r ej diagnostiska som enskilt fynd. EKG-fynd ej obligat.

Klassificering enligt FCP- grupper (Follow-up Chest FCP Pain) FCP-grupp 1 Uppenbar hjärtinfarkt (absolut HIVA-indikation indikation) Typiska symtom och ST-höjning med eller utan Q-vågor FCP-grupp 2 Stark misstanke om hjärtinfarkt (HIVA/avd 32) Typiska symtom men ej Ekg signifikant Atypiska symtom, Ekg visar sannolikt hjärtinfarkt Plötslig debut av svår r hjärtsvikt även utan signifikant Ekg-bild Instabil angina oavsett Ekg-fynd FCP-grupp 3 Vag misstanke om hjärtinfarkt Svårv rvärderade rderade symtom och inga tecken påp akut ischemi Ekg-mässigt FCP-grupp 4 Ingen misstanke om akut hjärtinfarkt eller instabil angina Ingen misstanke om ischemisk hjärtsjukdom Stabil angina pectoris

Riskfaktorer för f r kardiovaskulär Rökning Diabetes Lipider Hypertoni Hereditet Ålder.. sjukdom

SCORE Sverige

Behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket 1 Önskvärd nivå: LDL <3,0 mmol/l TC <5,0 mmol/l vid mycket hög risk <2,5 mmol/l <4,5 mmol/l Indikatorer för ökad risk: Triglycerider >1,7 mmol/l HDL <1,0 mmol/l för män <1,3 mmol/l för kvinnor 1, Information från Läkemedelsverket 1:2005 www.mpa.se

Det dysglykemiska isberget Befolkningens metabola situation Dysglykemi Progressiv riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Diabetes Nedsatt glukostolerans Högt glukosvärde Normalt?

GAMI Prognos relaterat till glukosstatus OGTT vid utskrivning (n= 168) Tid till betydelsefull hjärt-kärlhändelse IGT 34% NGT 33% DM 33% Onormal 67% Sanolikhet för händelsefri överlevnad 1.0 0.9 0.8 0.7 0.0 0 Glukostolerans Normal Onormal p = 0.002 10 20 30 40 50 Uppföljnadstid (månader) (Bartnik et al Eur Heart J 2004; 25:1990)

Svenska Riks-Hia registret Given behandling (justerad) Reperfusion Heparin/Lwmh Asa Betablockad Statin ACE-hämmare Revask <14d Diabetes mellitus 0.5 1 1.5 2 Mindre Mer OR 0.83 0.88 0.97 0.97 0.88 1.45 0.86 (Norhammar et al Europ Heart J 2003; 24:838-48)

The FRISC 2 trial Early revascularisation in ACS One year event rate (crude) Invasive MI or Death Event rate (%) OR = 0.63 p = 0.066 Death Event rate (%) Non-invasive 30 30 25 25 20 15 OR = 0.72 p = 0.018 20 15 OR = 0.69 p = NS 10 5 10 5 OR = 0.52 p = 0.027 0 No diabetes Diabetes 0 No diabetes Diabetes (Norhammar et al J Am Coll Card 2004; 43; 585-591)

Vad är diabetes? Enligt ADA 1998 och WHO 1999 Tillstånd Diabetes Plasma glukos (mmol/l) Fastande Belastad 2 tim Nedsatt glukos tolerans (IGT) Förhöjt fasteblodsocker (IFG) >7.0 >11.1 <7.0 7.8-11.0 5.6-6.9 NA Normal genomsnitt 5.1 5.8 (75e percentilen 5.4 6.8)

Glukos som riskfaktor Metaanalys av 20 studier Risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom Relativ risk 3 2.5 2 1.5 Relativ risk 3 2.5 2 1.5 1 4 5 6 7 8 9 Fasteglukos (mmol/l) 1 4 6 8 10 12 2 timmars glukos (mmol/l) Fasteglukos 6.1 mmol/l RR = 1.33 (1.06-1.67) Postprandiellt glukos 7.8 mmol/l RR = 1.58 (1.19-2.10) (Coutino et al. Diabetes Care 1999, 22: 659)

Improved Myocardial Metabolism in Diabetes and MI DIGAMI - long term mortality Death rate 0.7 0.6 Mean follow-up 3.4 years (1.6-5.6) 0.5 0.4 Control Infusion 0.3 0.2 0.1 0 RR = 0.72 [0.92-0.55] p = 0.011 Absolute reduction 11% 0 1 2 3 4 5 Years (Malmberg for DIGAMI study group Brit Med J 1997, 314:1512)

Behandlingsmål enligt europeiska riktlinjer Joint Prevention Group Guidelines 2003 www.euroheartj.org Blodtryck <130 / 80 Plasmaglukos mmol/l 6.0 HbA1c % (DCCT standard) 6.1 Kolesterol mmol/l <4.5 LDL-kolesterol <2.5 (HDL-kolesterol >1.0) (Triglycerider mmol/l <1.7) Livsstilsmodifiering Strukturerad

Multifaktoriell intervention vid typ 2 diabetes Steno 2 studien Patienter Typ 2 diabetes + mikroalbuminuri n = 160; medelålder = 55 years startifiering för albumin i urinen Standardbehandling n = 80 Intensiv behandling n = 80 Uppföljningstid 6.6 8.8 år (snitt 7.8) (Gaede et al New Engl Med 2003; 348:383)

Multifaktoriell intervention vid typ 2 diabetes Steno 2 resultaten Slutstadieutveckling Hjärt-kärldöd, infarkt, stroke, amputation, CABG, PCI % Konventionell terapi Intensiv terapi P=0.007 Uppföljning tid (månader) (Gaede et al New Engl Med 2003; 348:383)

Koronarangiografi, inneliggande Hög g risk för f r tidigt återinsjuknande STsegment sänkning påp EKG, förhf rhöjning av myokardskademarkör (troponin eller CKMB). Ålder > 70, manligt kön, k diabetes mellitus,, tidigare hjärtinfarkt stärker indikationen. Refraktär ischemi upprepade episoder av angina och/eller ischemi i vila eller vid lätt l ansträngning ngning trots adekvat medicinsk behandling. Kvarstående hemodynamisk instabilitet eller hjärtsvikt. Recidiverande kammararytmier. Trombolysbehandlad STEMI?

Misstänkt, stabil angina B9 Arbets-EKG Svåra symtom Uttalad ischemi B12 B12 Kranskärlsröntgen och ultraljud hjärta Läkemedel Lindriga symtom Lindrig ischemi B17 B18 Läkemedel Utredning och behandling av stabil kärlkramp

Huvudstamsstenos 3-kärlssjukdom och/eller dålig vänsterkammare B28, B31 B27 ACB Kranskärlsröntgen Ultraljud hjärta 1,2-kärlssjukdom och Normal vänsterkammare B20 PCI Diabetes B33 Särskilda kriterier Utredning av stabil kärlkramp med utgångspunkt kranskärlsröntgen