Ekorrens förskola kommun@gnosjo.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ekorrens förskola, Gnosjö kommun. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
1(14) Inledning genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Ekorrens förskola i Gnosjö kommun ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se s webbplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. besökte förskolan Ekorren, avdelningen Paff, den 24-25 januari 2017. Besöket genomfördes av Ulrika Foss Rudbeck och Jenny Bergman. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats vid besöket på avdelningen Paff.
2(14) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. s bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. s bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Paff till stora delar stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom dessa områden. Arbetet med teknik behöver dock utvecklas så att det omfattar båda läroplanens strävansmål rörande detta område. Personalen uttrycker stor osäkerhet kring vad som är teknik och hur detta område ska synliggöras för barnen. Det är viktigt att förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att inhämta kunskap kring vad som avses med teknik och hur detta lärområde kan gestaltas i verksamheten. bedömer också att avdelningen behöver utveckla sitt arbete med att integrera läroplansmålen så att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i större utsträckning bildar en helhet för barnen. Som arbetet är upplagt nu finns det en risk att de blir isolerade händelser, som exempel när vissa delar av naturvetenskap endast berörs en dag i veckan och med tyngdpunkt mot endast de äldre barnen. Den innehållsrika och inbjudande miljön är utformad på ett medvetet sätt och personalen använder både miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Av granskningen framgår att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik följs upp, dokumenteras och analyseras. Personalen upplever dock själva att de har svårt att kontinuerligt hinna med att analysera och utvärdera verksamheten. Det är därför viktigt att förskolechefen även här skapar förutsättningar för och säkerställer att personalen ges denna möjlighet. Förskolechefen har tydliggjort förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen, dock kan förskolechefen utveckla arbetet med att stödja förskollärarna att ta detta ansvar.
Beslur 3(14) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Personalen behöver säkerställa att arbetet med teknik även omfattar läroplanens sfrävansmål gällande att barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. I detta ingår även att förskolechefen behöver säkerställa att personalen ges kompetensutveckling för att kunna stödja barnens utveckling och lärande inom teknik. Förskolechefen och personalen behöver säkerställa att läroplansmålen integreras i det dagliga arbetet så att matematik, naturvetenskap och teknik i större utsträckning bildar en helhet för barnen. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 24 april 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter nio månader. Huvudmannen ska därefter senast den 22 november 2017 redovisa till vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer.
4(14) Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till, Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:211)1 de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Jenny Bergman deltagit. På s vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Ulrika Foss Rudbeck Föredragande
Bes111-1, 5(14) Bakgrundsuppgifter om Ekorrens förskola Förskolan Ekorren ligger i Hillerstorp strax utanför Gnosjö. Förskolan består av tre avdelningar; Piff, Paff och Puff. Sammanlagt är 47 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna på förskolan. Barngruppernas storlek varierar mellan 12-18 barn. har besökt avdelningen Paff som har 17 barn i åldrarna 2-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare sex förskolor. Förskolan Ekorren är certifierad inom Grön Flaggl och arbetar också med NTA2. Vid tiden för s besök arbetar förskolan med temat "klimat, energi, närmiljö och konsumtion" inom Grön Flagg, där avdelningen Paff fokuserar på "jaget och närmiljön". Inom NTA arbetar förskolan med temat "ljud". Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Vid s besök observeras att matematik förekommer i många olika sammanhang och att personalen medvetet erbjuder aktiviteter för att stimulera och utmana barnens matematiska utveckling. 1 Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg för skolor och förskolor. Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent. 2 NTA står för naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett koncept för skolutveckling som bland annat Kungliga vetenskapsakademin står bakom. NTA-teman för förskolan är ljus, ljud, luft och vatten.
6(14) Personalen beskriver hur de använder vardagliga situationer för att stimulera barnens matematiska utveckling. Som exempel nämner personalen att det sker vid samlingen då antalet närvarande och frånvarande barn räknas, att barnen får räkna vid dukningen och att de får in matematik i samband med påklädningen då de benämner att barnet ska ha två vantar. "Det är ju hur mycket som helst som är matematik", säger personalen. Under de två dagar observerar verksamheten noteras också att personalen ofta undersöker, resonerar och reflekterar tillsammans med barnen. Vid exempelvis en rörelselek får barnen olika uppdrag. Ett uppdrag handlar om att barnen, genom att samarbeta, ska ställa fyra fötter i en ring på golvet och varje barn måste ha med minst en fot. Några av barnen ställer sig med fötterna i en av ringarna och räknar, "det blev fem fötter", säger de. Ett annat barn säger att "den foten ska bort" och pekar på en av fötterna i ringen. Foten tas bort och barnen räknar igen och då blir det fyra fötter. Den vuxne frågar "var [barnets namn] ide bra?" och barnen säger "ja". Lite senare får barnen i uppdrag att tänka ut hur de vill att en hinderbana ska se ut (rumsuppfattning). Barnen väljer material och "bygger" sedan hinderbanan. Barnen får förklara hur de har tänkt och vad man ska göra vid de olika "stationerna" och sedan tar sig alla barnen igenom hinderbanan. Personalen berättar att de går matematiklyftet och att det har gjort att de fått en annan medvetenhet om vad matematik är. "Vi använder begreppen mer medvetet nu som till exempel 'den är kort och den är lång'. Och vi ställer andra frågor till barnen, 'hur tänkte du nu?' använder vi ofta", säger personalen. Enligt personalen använder även barnen mer begrepp nu, som till exempel "kortaste, kloss och enorm". Personalen säger att "det är viktigt att våga använda de rätta orden, som barnen kanske inte alltid förstår utan att vi förklarar". Naturvetenskap Naturvetenskap förekommer mest under lärarledda aktiviteter under s besök. Observationer visar att personalen uppmuntrar och stödjer barnen att utforska och ställa frågor om naturvetenskapliga processer och fenomen under dessa aktiviteter. Som exempel kan nämnas avdelningens tema om
BesIt5 7(14) ljud (fysikaliskt fenomen) som de arbetar med en gång i veckan. Barnen är indelade i två grupper, en med yngre barn och en med äldre barn. De yngre barnen får pröva på att lyssna på olika ljud och gissa på vad det är som låter. Det gör de genom ett "ljudmemory", där den vuxne skakar små burkar med olika föremål i och där barnen ska hitta två burkar som låter lika. De äldre barnen får bland annat undersöka ljud genom att göra "viskleken", ha på sig hörselkåpor, prata i en slang och lyssna genom ett stetoskop och en lur. Den vuxne samtalar med barnen kring vad som är sändare, mottagare och transportör. Vidare får några barn gå iväg och spela in ljud på läsplattan och sedan spela upp ljudet för de andra barnen som ska gissa vad det är för ljud. Observationen visar dock att situationen är lektionsliknande och mer inriktad mot ett "görande" än lärande, vid till exempel viskleken sker inget samtal om varför "det blev som det blev". Vid en promenad till skogen observeras att barnen undersöker bland annat is, kottar och ett omkullvält träd. Flera gånger noteras dock hur möjligheten att fördjupa samtalen inte tas tillvara, som till exempel problematiserar inte den vuxne varför isen är olika tjock beroende på underlag eller varför trädet har vält. Det tar lång tid att gå till skogen och när barnen leker vid det omkullvälta trädet frågar barnen flera gånger om de inte ska gå snart. De vuxna är väldigt avvaktande och inväntar barnens initiativ. Framme vid skogen finns en bana av rep där olika djur har gömt sig. Vid varje djur finns olika uppdrag åt barnen, vid en bild på en groda ska barnen till exempel göra "sex grodhopp". Barnen är mer intresserade av att leta efter djuren än att leka och vänta vid trädet. Personalen berättar att det är framförallt genom arbetet med NTA och Grön Flagg som de stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap. Av insänd dokumentation framgår att under våren 2016 arbetade de äldre barnen en dag i veckan med vatten som tema inom NTA. Barnen fick ställa hypoteser och genomföra en rad olika experiment med vatten som till exempel att lösa olika ämnen i vatten, testa ytspänning, undersöka is samt kallt och varmt vatten. Alla experiment dokumenterades på liknande sätt med text och bilder; först barnens hypotes om vad de tror ska hända, därefter resultat och förklaring. Personalen beskriver arbetet med NTA som mycket lyckat. "Den roligaste
8(14) dagen i veckan", säger förskolläraren. I samband med faktagranskning av beslutet förtydligar förskolläraren att hon menar att barnen som deltog blev så engagerade att det som hade tagits upp på NTA-träffen sedan diskuterades under hela veckan och att det då blev ett lärande för alla barn på avdelningen. Det framkommer också av intervjun med personalen att de erbjuder barnen möjlighet att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Personalen berättar att de arbetar mycket på gården tillsammans med barnen med att så frö, skörda och äta det som de har odlat. Resterna läggs på komposten. "Genom Grön Flagg arbetar vi med hållbar utveckling. Barnen är delaktiga och sorterar, vi samlar metall och kartong och i tvättrummet finns olika behållare för återvinning där barnen kan slänga saker", säger personalen. Teknik Enligt personalen arbetar de med teknik men de tycker att "teknik är den svåraste biten att synliggöra för barnen". Det framkommer också av intervjun med personalen att de tycker att de har sämre kunskaper i teknik. Förskolläraren säger till exempel att "vi har ju 'plus-plus' och lego, men jag känner inte att jag har tillräcklig kunskap för att kunna väcka någon aha-upplevelse kring det". Enligt förskolläraren måste "vi pedagoger bli medvetna om vad som är teknik". Personalen ger exempel på att barnen får skapa med olika typer av material, att de får bygga med hjälp av lego och "plus-plus" och att lådan med olika klossar som är mjuka och hårda leder till situationer när barnen sinsemellan pratar om hur de ska bygga (stabilitet). Under ett fordonstema kom det in mycket teknik, berättar personalen. "Ett barn klurade på hur saker och ting fungerar och då kom vi in på hydraulik", säger personalen. Ett annat exempel som förskolläraren nämner under den enskilda intervjun är ett arbete under temat "jaget och närmiljön". Då fick varje barn först ta kort på sitt hus med läsplattan, därefter rita sitt hus på ett papper för att till sist bygga sitt hus (konstruktionslek). "Då blev det en röd tråd det här med matematik och teknik", säger förskolläraren
9(14) Under en icke planerad aktivitet observeras hur några barn och en vuxen leker med råa riskorn som finns i en plastlåda tillsammans med trattar, deciliter- och litermått. Ett barn säger att hen ska göra "ett experiment och då måste man ta ut alla grejer". Barnet för sedan riskornen till ett av hörnen i plastlådan och försöker bygga ett torn av riskornen. För att få riskornen att stanna kvar sätter barnet i trattar runt om som hen sedan flyttar på. Barnet utbrister "experimentet rinner!". "Berätta", säger den vuxne. "Det är ett torn som ska rinna ner härifrån" svarar barnet och den vuxne frågar "varför la du i trattarna där?" och barnet svarar "för att det inte skulle rinna ner". Den vuxne avslutar med att fråga om experimentet blev som hen hade tänkt sig och barnet svarar "ja". Personalen ger i intervjun få exempel på hur barnen erbjuds att utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Vid observationer noteras att det förekommer tillfällen när personalen inte är närvarande och kan samtala och resonera med barnen kring vardagsteknik. Som exempel kan nämnas när några barn har tagit fram en låda med skruvar och muttrar som de börjar leka med och pratar om att de gör "hammare". Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med tre avdelningar. Avdelningen Paff har tillgång till fyra egna rum och två rum som delas med övriga avdelningar. Rummen är av varierande storlek. Det större rummet används vid samling och rummet är avdelat med hjälp av bokhyllor så att "rum i rummet" skapas. I övriga rum finns bland annat en ateljé, ett kombinerat rum för byggaktiviteter, läsning och vila och ett rum med dockor och leksakskök. Ett av de gemensamma rummen kallar personalen för "musikrummet" och där finns bland annat ribbstolar och olika material för rörelselekar. Vid observationer noteras att matematik, naturvetenskap och teknik förekommer i olika sammanhang och miljöerna, såväl inomhus som utomhus, är tillsynes uppbyggda så att de stimulerar till utveckling och lärande. I samtliga av avdelningens rum är materialet tillgängligt för barnen och exponerat på ett inbjudande sätt. På väggarna finns ett stort utbud av pedagogiskt material som till exempel bokstäver, siffror, foton, teckningar, ett "träd" där barnen kan mäta sig
E3 as] 10 (14) och där det finns tillgång till måttband, tumstock och linjal. På väggarna finns också rikligt med dokumentation av olika arbeten och aktiviteter som genomförts. Personalen uppger i intervjun att de har pratat mycket om hur de ska utforma avdelningens miljö och material. De återkommer till att de vill att miljön ska vara föränderlig och tillåtande samt att materialet inte ska vara bundet till ett visst ställe på avdelningen. "Men det gäller ju också att vi är där och utmanar barnen i hur de kan använda materialet", säger personalen. Förskolans gård är stor och här finns bland annat tillgång till flera sandlådor, gungor, klätterställningar, en motorikbana, en lekstuga och odlingslådor. Här finns också en "avkopplingsplats" mellan några träd med madrasser avskärmade med tygremsor. Enligt insänd dokumentation skapades den som en del i temat om närmiljö, en plats där barnen kan "koppla av och lära sig lyssna, lukta och se". Under observationer noteras att barnen självständigt tar fram och leker med olika material, både inomhus och utomhus. Oftast finns också personalen där och resonerar kring hur materialet kan användas. Som exempel kan nämnas en situation vid sandlådan där en vuxen pratar med barnen kring torr och blöt sand när de bakar sandkakor och ett annat exempel är den ovan beskrivna situationen där barnen lekte med riskornen. Dock förekommer tillfällen när personalen inte är närvarande och kan samtala och resonera med barnen. Till exempel observeras en situationen som hade kunnat tas tillvara genom att exempelvis uppmärksamma barnen på ett fysikaliska fenomen, friktion. Flera barn samtalar om vem som har "halkigast" strumpor på sig, de prövar även vem som halkar bäst på golvet. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Personalen berättar att de har en gemensam planeringstid varje vecka och därutöver även egen planeringstid. De säger att det är mycket som de ska gå igenom under planeringstiden och att de inte alltid hinner med det de vill göra. "Första steget, att planera gör vi, men det är svårt med det andra, att utvärdera och analysera". Enligt personalen dokumenteras inte de veckovisa mötena och
11(14) det finns ingen mall eller liknande från förskolechefen kring vad de ska ta upp under planeringstiden, men de säger att förskolechefen vill att de ska använda en del av tiden till reflektion, "men det är svårt att få till det". Personalen tycker att den största utmaningen i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik är att synliggöra arbetet, att dokumentera det och reflektera över det. De menar att de också behöver bli bättre på att göra detta tillsammans med barnen "så att inte bara vi reflekterar och diskuterar", säger personalen. Förskolläraren som intervjuas enskilt poängterar att arbetet med NTA fungerar bra för där finns det dels en tydlig struktur i hur de ska dokumentera och reflektera, dels finns det en tydlig koppling till läroplansmålen. "Jag funderar på om vi skulle kunna överföra det arbetssättet till vårt övriga arbete, jag tror att vi skulle kunna göra det enklare än hur vi gör idag med dokumentation och reflektion", säger förskolläraren. Personalen berättar att de under tre dagar per år arbetar mer styrt med det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefen uppger att de har ett kvalitetsarbete som är indelat i "A, B och C", där A är lärandet, B är samverkan och C är normer och värden, men "lärandet är ju med hela tiden", säger förskolechefen. I samband med faktagranskning av beslutet anger förskolechefen att under dagen i september arbetar pedagogerna med del A och B. "De får skatta sig på vissa bruksfrågor som vi förskolechefer har tagit fram där de sedan analyserar resultatet. Därefter ger man förslag på åtgärder för utveckling och förskolan skriver in de mål och kriterier de vill prioritera i sin arbetsplan för del A och B... Detta ska vara ett dokument som är levande och som kontinuerligt ska vara framme så att man ser om man är på rätt väg." Vidare anger förskolechefen att de i januari gör på samma sätt för del C, arbetet utvärderas och nya mål sätts, och i slutet på maj utvärderas del A och B. Av arbetsplanen för 2016/17 framgår att avdelningen har tre prioriterade mål under A-delen där två strävansmål rörande matematik finns med liksom ett mål som handlar om temat "konsumtion, energi, klimat och närmiljö (Grön Flagg). Annan dokumentation som har tagit del av är olika uppföljningar av föregående läsår, som till exempel arbetet med NTA och Grön Flagg, liksom kvalitetsredovisningen för läsåret 2015/16.
12 (14) Personalen uppger vidare att de löpande dokumenterar barnens kunnande med hjälp av läsplatta eller i enskilda anteckningsblock där de skriver ned sina iakttagelser. Enligt förskolläraren som intervjuas enskilt utgör den dokumentationen en del av underlaget för att följa upp barnens förändrade kunnande inom matematik, naturvetenskap och teknik. "Barnets lärande har blivit mer synligt för barnen", säger hon. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas sn matematiska utveckling samt i sitt hitresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer i intervjuer att personal och förskolechef är medvetna om att det är förskollärare som, enligt styrdokumenten, har det pedagogiska ansvaret för verksamhetens arbete med matematik, naturvetenskap och teknik. Av intervjun med personalen framgår att en av förskollärarna har det övergripande ansvaret för verksamheten och för att "saker blir gjorda". Denna förskollärare intervjuas enskilt och hon säger att hon till exempel förbereder sig inför arbetslagets planeringstid så att man kan arbeta effektivt och att man får ut så mycket som möjligt under denna tid. Förskolläraren upplever dock att hon inte får tillräckligt stöd från förskolechefen i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. "Jag skulle vilja att han ger mer feedback, att han ställer frågor och utmanar: hur tänker ni kring miljön och temat och så vidare", säger hon. Personalen säger att det är sällan som förskolechefen är med i verksamheten eller deltar på deras planeringstid. Om de pratar med förskolechefen om matematik, naturvetenskap och teknik så sker det på förskolans gemensamma arbetslagsträffar. När det gäller stödet från förskolechefen angående dokumentation säger förskolläraren att han försöker ge exempel på hur de kan dokumentera. "Jag tror att vi gör den lite för svår, han försöker nog visa att dokumentation inte behöver bli så svår", säger förskolläraren. Den återkoppling som förskolechefen ger på deras dokumentation sker, enligt personalen, i samband med det som de
13 (14) lämnar in vid de tre tillfällena per år. "Då får vi lite vägledning, dels kan han fråga 'ni har skrivit så här, vad menar ni med det?', dels undrar han varför vi har skattat oss på ett visst sätt", säger personalen. Angående arbetssätt inom matematik, naturvetenskap och teknik vill förskolläraren särskilt betona vikten av att ställa rätt följdfrågor till barnen, som till exempel: "Varför gör du så? Hur tänkte du då? Kan du göra på annat sätt?". Enligt förskolläraren pratar de mycket om detta i arbetslaget och de försöker också påminna varandra om att inte vara för snabba med att svara barnen. "Det är också viktigt att visa att vi lär oss de här 'ämnena' tillsammans med barnen. När vi hade vattenprojektet visste barnen att vi inte hade alla svar, men att vi kan undersöka det tillsammans", säger förskolläraren. Viktiga framgångsfaktorer i arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik är, enligt förskolläraren, att personalen tycker det är roligt och visar intresse och engagemang för ämnesområdena. Förskolechefs ansvar I intervjun berättar förskolechefen hur han organiserat för att personalen ska kunna uppfylla de uppdrag de har gällande matematik, naturvetenskap och teknik. "Det är ju tre oerhört viktiga delar som vi ska ha med i vår verksamhet", säger han. Bland annat beskriver han att han vill att planeringstiden ska användas för att reflektera över vad som har gjorts under veckan och hur man kan göra så att det blir ännu bättre. "Men det är en ständig diskussion om att planeringstiden inte räcker till", säger han. Förskolechefen tycker dock att personalen har förutsättningar för att planera verksamheten, men att det ibland kan vara svårt att få ut den enskilda planeringstiden. När det gäller hur förskolechefen följer upp att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik följer läroplanens intentioner berättar han att detta bland annat görs genom det systematiska kvalitetsarbetet och genom verksamhetsbesök. Just verksamhetsbesöken säger han att han skulle vilja göra oftare. "Jag skulle vilja utveckla detta ännu mer, genom verksamhetsbesök ser man hur personalen arbetar och jag skulle vilja ge dem mer feedback", säger han. I samband med faktagranskning av beslutet anger förskolechefen att han också träffar förskollärarna fyra gånger per termin och för pedagogiska diskussioner.
14 (14) Enligt förskolechefen har det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats de senaste åren. Han säger att i den självskattning som personalen gör varje år så har personalen skattat sig högre när det gäller dokumentation och reflektion. "Vårt Ipad-projekt har ökat och förbättrat dokumentationen. Nu dokumenteras vad man gör, vad man har för syfte och att man får in läroplansmålen i det", säger han. Han betonar att det viktigaste i dokumentationen är analysen och åtgärderna, vilka åtgärder som vidtas efter analysen "så att det sker någon utveckling av verksamheten". När det gäller kompetensutveckling är det fokus på matematiklyftet, men det sker även en del kompetensutveckling inom ramen för Grön Flagg och NTA, berättar förskolechefen. Han är medveten om att personalen själva skattar sin kunskap om teknik lägre, jämfört med matematik och naturvetenskap. "Jag har haft diskussion med personalen om vad teknik är. Jag tror att det handlar om att bli medveten om vad teknik är, att sätta sig ner och reflektera om vad teknik handlar om", säger förskolechefen.