Budget 2015 och plan 2016-2017 Sida 0
Innehållsförteckning Budget 2015 och plan 2016-2017 Förutsättningar 3 Utvecklingstendenser 4 Budget och plan 5 Investeringsbudget/-plan 7 Driftbudget/-plan 8 Resultatbudget 10 Balansbudget 11 Finansieringsbudget 12 Noter 13 Organisation 15 Kommunkoncernens styrkort 16 Nämnder och kommunägda bolag Kommunstyrelse 17 Barn- och grundskolenämnd 20 Bygg- och miljönämnd 23 Fritidsnämnd 26 Gemensam nämnd för drift av personalsystem 29 Gymnasienämnd 30 Konsumentnämnd 33 Kulturnämnd 35 Personalnämnd 38 Socialnämnd 41 Nämnd för support och lokaler 44 Teknisk nämnd 47 Valnämnd 51 Gemensam överförmyndarnämnd 52 Revision 54 Skellefteå stadshus AB, koncernen 55 Skellefteå Kraft AB, koncernen 58 Skelleftebostäder AB 61 Fastighets AB Polaris 64 Skelleftebuss AB 66 Skellefteå City Airport AB 68 Investeringsprojekt 70 Styrprinciper 74 Beslut 84 Ordlista 85 Sida 1
Budget 2015 - läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget. Nämnder Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och ett underlag över vad respektive nämnd kan bidra med för att kommunen ska nå målsättningarna och visionen. Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2015 samt plan för åren 2016-2017. DRIFTBUDGET Nämndens driftbudget fastställs av kommunfullmäktige på anslagsnivåer som varierar mellan verksamhet, grupper av verksamheter och nämnd. Grundregeln är att anslagen tilldelas som netto. Det innebär att anslaget ska täcka de kostnader som återstår när övriga intäkter från taxor och avgifter inte räcker för att täcka verksamhetens kostnader. Omdisponering av medel mellan anslagsnivåer beslutas av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2015. En mer detaljerad redovisning per projekt för år 2015 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Huvudprincipen är att investeringsbudgetens anslag fastställs av kommunfullmäktige och tilldelas per investeringsprojekt. Undantag görs för ramanslag avseende specifika investeringsområden som omfattar mindre investeringsprojekt. Kommunägda bolag De kommunägda bolagen kommer in senare i kommunens budgetprocess. Bolagens budgetar för år 2015 färdigställs i slutet av år 2014. Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Sida 2
Förutsättningar I Budget 2015 och plan 2016-2017 framgår på vilket sätt den politiska ledningen fördelat resurser mellan olika verksamheter samt vilka resultat ledningen vill se. Närmast ges först en kort sammanfattning av rådande förutsättningar. Skellefteå kommun har ett stort och mångfaciterat serviceutbud och ett stort antal medborgare som löpande möter kommunen och dess personal i olika situationer. Det är viktigt att känna till hur efterfrågan på kommunens tjänster ser ut och förändras. Det är också viktigt att undersöka hur serviceutbudet upplevs både till kvantitet och kvalitet. Många gånger är behov och efterfrågan större än vad som faktiskt kan genomföras med tillgängliga medel, varför prioriteringar blir nödvändiga. Kommunens samlade resurser används i huvudsak till kärnverksamheter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven är starkt relaterade till befolkningens sammansättning. Dessa verksamhetsområden styrs också till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns ett intresse av att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomi- och verksamhetsstyrning är därför en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när de olika verksamheterna hela tiden ska anpassas till nya behov och utmaningar. God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökning av pensionsåtaganden Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning har Skellefteå kommun beslutat om en policy för god ekonomisk hushållning. Den innehåller bl a finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin utgör en yttre gräns för verksamheternas omfattning. Följande finansiella mål ligger till grund för Budget 2015 och plan 2016-2017: Det årliga resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1-2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. att inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exklusive kommunägda bolag, får maximalt uppgå till 15 000 kronor per invånare. Den framtida ekonomiska planeringen utgår dels ifrån nuvarande aktuella skattesats, och dels ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska årligen delfinansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget motsvarar 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda årsbokslut. Likviditeten ska aldrig understiga 1,0. Verksamhetsmål För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga uppdrag och verksamhetsmål för att kommunens verksamhet ska gå i riktning mot kommunvisionen. Målen ska ange vad som ska uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och för att säkerställa en god ekonomisk hushållning där utgångspunkten är att kommunen finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunens verksamhet samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom fyra perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Sida 3
Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen pågår ständigt. Kommunfullmäktige beslutar om ett mål per perspektiv tillsammans med ett antal fokusområden som anger inriktningen för respektive mål. Kommunfullmäktiges styrkort för 2015 hittar du på sidan 16. Kommunvisionen har fr.o.m. 2015 kompletterats med ordet jämställd. Enligt kommunallagen ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Alla människors lika värde handlar om mänskliga rättigheter. Detta förutsätter att kommunen kvalitetssäkrar sin service till medborgarna. Genom jämställdhetsintegrering ges förutsättningar för kommunmedborgarna att få likvärdig service oavsett kön. Kön ska ses som en övergripande indelningsgrund i jämställdhetsarbetet samtidigt som tillämplig hänsyn tas till social bakgrund, födelseland etc. Könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön gör det möjligt att synliggöra strukturer och ev. behov av beslut och åtgärder för att åstadkomma en likvärdig service till kommunmedborgarna. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som andra kommuner i Sverige, inför många stora och viktiga utmaningar. Det handlar om strukturella förändringar till följd av urbanisering och demografisk utveckling. Det handlar också om verksamhetsanpassningar till följd av medborgarnas förändrade krav på delaktighet och insyn i den kommunala verksamheten. Skellefteå kommun har som ambition att växa, både vad gäller befolkning och näringsliv. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo och verka. De demografiska förändringarna innebär att en mindre andel av befolkningen ska vara med och finansiera den kommunala verksamheten. Intäkter från skatter och statsbidrag förutsetts därför inte öka i samma takt som tidigare. Parallellt med detta ser kraven på kommunal sektor ut att öka vilket blir en stor utmaning för samtliga kommuner i Sverige. Ekonomi Konjunkturen vänder upp Kommunledningskontoret gör följande bedömning om den framtida ekonomiska utvecklingen. Mycket av materialet är hämtat från Sveriges kommuner och landsting 1. Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av 2013. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För hela år 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent vilket är betydligt bättre än 2013 då BNP ökade med 0,9 procent. Det är framförallt exporten och investeringarna som kommer att utvecklas bättre under 2014. En ökad tillväxt i omvärlden får positiv inverkan på den svenska exporten. Samtidigt bedöms både näringslivets och kommunernas investeringar att vända uppåt. Detta är inte minst tydligt i Skellefteå kommun som har investeringsplaner för de kommande tre åren som är betydligt mer omfattande än tidigare år. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster nu stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Nu är bedömningen att hushållens konsumtion växer och att nivån på sparandet sjunker vilket ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter att öka under 2014 vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. År 2014 bedöms löneutvecklingen fortsätta att understiga 3 procent och inflationen (KPI) hålla sig under 1 procent. 2015 bedöms lönerna fortsätta att ligga runt 3 procent samtidigt som inflationen stiger till dryga 2 procentnivån. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt som annars i reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är fortsatt ganska stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin 2014 2015 2016 2017 BNP, % 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, tim 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshet, % 7,7 7,3 6,8 6,6 KPI, % 0,7 2,4 2,9 2,9 Källa: SKL, Budgetförutsättningar 2014-2017 1 Budgetförutsättningar 2014-2017 (cirkulär 14:6) Sida 4
Fortsatt osäker utveckling av skatteunderlaget Ifjol växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För 2014 prognostiseras för ungefär lika stor ökning av arbetade timmar men något större löneökningar. Det betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Trots detta bedöms skatteunderlagstillväxten att avta till följd av att många pensionärer får sänkta pensioner (automatiska balanseringen) samt att inkomster från arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt. För 2015 och 2016 förutspås att den konjunkturella återhämtningen leder till större sysselsättningsökning än i år och minskad arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder också till att löneökningstakten blir något högre vilket får positiva effekter på skatteunderlaget. Olika skatteunderlagsprognoser Förändring, % 2014 2015 2016 2017 SKL, feb -14 3,1 4,3 5,2 4,8 SKL, dec -13 2,9 4,6 5,5 5,0 ESV, dec -13 3,2 4,0 4,7 4,5 Regering, sep -13 2,7 4,4 5,2 5,1 Befolkning 80 000 invånare år 2030 Skellefteå kommuns målsättning är att invånarantalet år 2030 ska uppgå till 80 000 invånare. 2012 ökade befolkningen med 194 personer och 2013 med 214 personer. Kommunens folkmängd uppgick den 31 december 2013 till 71 988 invånare. I Skellefteå kommun, precis som i övriga riket, finns en tydlig trend att den genomsnittliga befolkningen blir allt äldre. I Skellefteå har antalet barn i grundskolan minskat under en tid, även om en blygsam ökning började visa sig under 2012. Gymnasieskolan bedöms under 2015 ha ett fortsatt avtagande av antalet elever. Om situationen inte förändras står Skellefteå inför en tilltagande befolkning som inte förvärvsarbetar vilket innebär att de gemensamma kostnaderna ska bäras av färre. Flytt- och födelsenetto Befolkningsutvecklingen består i grunden av två komponenter, flyttnettot (summan av inoch utflyttningar) och födelsenettot (summan av födda och döda). I Skellefteå har födelsenettot under många år varit negativt. År 2013 uppgick födelsenettot till minus 80 personer vilket dock är ett steg framåt jämfört med 2012 då nettot slutade på minus 109 personer. Flyttnettot som 2013 uppgick till plus 290 var något svagare jämfört med 2012 då det uppgick till plus 304 personer. Inom flyttnettot har de inbördes relationerna förändrats. Under 2012 hade kommunen ett positivt flyttnetto mot länet, vilket nu förändrats till en negativ siffra. Samtidigt har inflyttningen från utlandet istället ökat. År 2012 År 2013 Flyttnetto länet +29-94 Flyttnetto riket -315-304 Flyttnetto utrikes +590 +688 I åldern 20-24 år uppgick flyttnettot till minus 106 personer och i åldern 25-39 år uppgick nettot till plus 126 personer. Det rimmar väl med bilden av att unga flyttar ut på grund av arbete och utbildning och att människor i familjeåldern flyttar in. Vad gäller kommunens olika församlingar så hade sex av nio en befolkningsökning alternativt en mycket liten minskning. Värt att notera är att Skellefteå lands, Kågedalen, Bureå och St. Örjans även hade ett positivt födelsenetto. Detta kan bero på att samhällen nära centralorten blir attraktiva för barnfamiljer genom att det är ont om tillgängliga bostäder i Skellefteå stad. Budget och plan Resultatbudget Det budgeterade resultatet för kommunen uppgår 2015 till 27 mnkr, vilket är 35 mnkr lägre jämfört med i budget 2014. För åren 2016 och 2017 finns ett budgeterat resultat på 40 mnkr respektive 67 mnkr. I finansieringen av den skattefinansierade verksamheten ingår, förutom intäkter från skatter, statsbidrag, taxor och avgifter en extra finansiering från affärsverksamheten elförsörjning motsvarande 209 mnkr, vilket är något lägre än 2014. Kommunens budgeterade resultat på 27 mnkr utgör 0,7 procent av skatter och stadsbidrag vilket innebär att den finansiella målsättningen inte uppnås fullt ut under 2015. Budgetberedningen väljer ändå att föreslå ett budgeterat resultat som 2015 understiger den finansiella målsättningen. Detta med hänvisning till att kommunen, under konjunktursvaga år med svag utvecklingstakt på kommunens skatteintäkter, inte bör göra för stora tillfälliga neddragningar i den kommunala verksamheten. Kommunens finansiella ställning klarar något eller några år med Sida 5
svagare resultat. Kommunen väljer ändå att långsiktigt ligga kvar med målsättningen om ett resultat för den skattefinansierade verksamheten som, efter uttag från affärsverksamheten elförsörjning, ska uppgå till mellan 1,0 och 3,0 procent av skatter och statsbidrag. Det budgeterade resultatet för 2015 ska ses som en tillfällig avvikelse från det resultatmålet. Balansbudget Balansbudgeten är alltid förknippad med en stor osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2015 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 15 332 mnkr vilket är en ökning med 94 mnkr jämfört med bokslutet 2013. 76 procent av kommunens egna kapital är uppbundet i aktier i kommunägda bolag. Driftbudget Jämfört med budget 2014 ökar nämndernas nettokostnader i den skattefinansierade verksamheten med 192 mnkr. För kommunens nämnder ingår följande anslagsförändringar i budget 2015 jämfört med budget 2014: Nämnder Mnkr Kommunstyrelsen* 33,8 Barn- och grundskolenämnd 74,0 Bygg- och miljönämnd 2,7 Gymnasienämnd 4,3 Fritidsnämnd 1,9 Kulturnämnd 1,2 Socialnämnd 63,0 Nämnd för support och lokaler 4,1 Teknisk nämnd 8,0 Övriga nämnder -1,2 * Exklusive affärsverksamheten elförsörjning I förändringarna ovan har det också beaktats överföring av verksamheter mellan nämnder. För mer detaljerade specifikationer, se avsnitt under respektive nämnd. Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden uppgår till 3,4 procent vilket är oförändrat från 2014. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. Personalomkostnaderna beräknas uppgå till: Anställda 38,46 % Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år 21,29 % Anställda, som är 65 år och äldre 15,81 % Förtroendevalda 38,25 % Investeringsbudget Nettoinvesteringarna för kommunen uppgår till 590 mnkr för år 2015. För åren 2016-2017 planeras investeringar med 602 respektive 775 mnkr. Kommunens investeringsnivåer 2015-2017 är betydligt högre jämfört med tidigare år. Investeringarna fördelar sig enligt följande: Mnkr 2015 2016 2017 Skattefinansierad verksamhet 467 482 525 Affärsverksamhet 123 119 249 Summa 590 602 775 Bland de planerade investeringarna kan främst nämnas stora omstruktureringar inom skolan (både för- och grundskolor) samt gymnasiet. En detaljerad uppställning av planerade investeringar finns under rubriken investeringsprojekt. Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom campingverksamheten och beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Tekniska nämnden har delegation för beslut av taxor och avgifter inom hamnverksamheten. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige för samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Nämnden för support och lokaler ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. Pensioner Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL. Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut att uppgå till cirka 2,5 miljarder kronor. Sida 6
Investeringsbudget/-plan, tkr NÄMND Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 33 900 15 300 10 000 Barn- och grundskolenämnd 1 000 3 000 3 000 Bygg- och miljönämnd 500 500 500 Fritidsnämnd 9 000 9 000 9 000 Gymnasienämnd 3 000 4 000 3 000 Kulturnämnd 600 500 500 Personalnämnd 200 200 200 Socialnämnd 7 000 7 000 8 000 Nämnd för support och lokaler 349 550 325 800 370 700 Teknisk nämnd 62 235 116 935 120 450 Summa 466 985 482 235 525 350 Affärsverksamhet Elförsörjning 45 250 31 450 161 500 Camping 8 500 8 500 8 500 Hamnen 9 900 7 200 6 300 Parkering 750 750 800 Avfall 19 300 19 400 23 200 Sotning 125 100 125 Vatten- och avloppshantering 39 100 51 900 48 800 Summa 122 925 119 300 249 225 Summa investeringar kommunen 589 910 601 535 774 575 Sida 7
Driftbudget/-plan Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse 67 000-256 269-189 269-189 269-189 269 Barn- och grundskolenämnd 60 000-1 325 070-1 265 070-1 265 070-1 265 070 Bygg- och miljönämnd 28 766-83 081-54 315-54 315-54 315 Fritidsnämnd 31 290-229 990-198 700-198 700-198 700 Gem nämnd drift av personalsystem 600-3 934-3 334-3 334-3 334 Gymnasienämnd 55 000-400 572-345 572-345 572-345 572 Konsumentnämnd 0-458 -458-458 -458 Kulturnämnd 6 200-81 899-75 699-75 699-75 699 Personalnämnd 1 700-36 347-34 647-34 647-34 647 Socialnämnd 389 000-2 147 927-1 758 927-1 758 927-1 758 927 Nämnd för support och lokaler 836 571-899 872-63 301-63 301-63 301 Teknisk nämnd 238 520-428 889-190 369-190 369-190 369 Valnämnd 0-165 -165-165 -165 Överförmyndarnämnd 1 200-7 282-6 082-6 082-6 082 Revision 200-2 239-2 039-2 039-2 039 Summa nämnder 1 716 047-5 903 994-4 187 947-4 187 947-4 187 947 FINANSIERING Intäkter Skatteintäkter 3 210 735 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Generella statsbidrag och utjämning 853 861 853 861 835 299 814 282 Särskilda statsbidrag 22 544 22 544 22 544 22 544 Finansnetto 26 000 26 000 26 000 26 000 Bidrag från elförsörjningen 208 700 208 700 207 700 206 100 Återföring internränta 75 000 75 000 75 000 75 000 Återföring po-pålägg 907 000 907 000 943 000 982 000 Kostnader Arbetsgivaravgifter -753 720-753 720-780 768-811 526 Årets intjänade pensioner -147 280-147 280-156 232-164 474 Avtalsförsäkringar -6 000-6 000-6 000-6 000 Pensioner -114 093-114 093-117 233-123 708 Medel till kommunstyrelsens förfogande -67 800-67 800-199 825-305 899 Summa skattefinansierad verksamhet 7 019 887-6 992 887 27 000 40 000 67 000 Sida 8
Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 NÄMND Intäkter Kostnader Nettokostn Nettokostn Nettokostn Affärsverksamhet Elförsörjning 309 769-309 769 0 0 0 Camping 24 520-24 520 0 0 0 Hamn 23 185-23 185 0 0 0 Parkering 21 355-21 355 0 0 0 Avfallshantering 121 626-121 626 0 0 0 Sotning 9 950-9 950 0 0 0 Vatten- och avloppshantering 145 916-145 916 0 0 0 Summa affärsverksamhet 656 321-656 321 0 0 0 Resultat kommunen 7 676 208-7 649 208 27 000 40 000 67 000 Sida 9
Resultatbudget kommunen Budget Plan Plan 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter, not 1 1 830 313 1 873 813 1 923 205 Verksamhetens kostnader, not 2-5 736 910-5 915 574-6 077 515 Avskrivningar -159 000-160 000-160 500 Verksamhetens nettokostnader -4 065 597-4 201 761-4 314 810 Skatteintäkter, not 3 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Generella statsbidrag o utjämning, not 4 853 862 835 299 814 282 Finansiella intäkter, not 5 28 000 28 000 26 900 Finansiella kostnader, not 6 Årets resultat 27 000 40 000 67 000 Resultatbudget kommunen, exkl elförsörjning Budget Plan Plan 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 1 522 544 1 566 044 1 615 436 Verksamhetens kostnader -5 652 841-5 831 505-5 993 446 Avskrivningar -142 000-142 000-142 000 Verksamhetens nettokostnader -4 272 297-4 407 461-4 520 010 Skatteintäkter 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Generella statsbidrag och utjämning 853 862 835 299 814 282 Utdelning från elförsörjningen 208 700 207 700 206 100 Finansiella intäkter 26 000 26 000 26 000 Årets resultat 27 000 40 000 67 000 Sida 10
Balansbudget, mnkr Budget Utfall 2015 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 14 276 13 563 Omsättningstillgångar 1 056 1 675 Summa tillgångar 15 332 15 238 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 325 13 236 varav årets resultat 62 71 Avsättningar 152 181 Skulder Långfristiga skulder 835 835 Kortfristiga skulder 1 020 986 Summa skulder 1 855 1 821 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 15 332 15 238 Sida 11
Finansieringsbudget kommunen, mnkr Budget Plan Plan 2015 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 27 40 67 Justering för ej likviditetspåverkande poster 5 10 14 Av- och nedskrivningar 159 160 161 Medel från den löpande verksamheten 191 210 241 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -590-602 -775 Medel från investeringsverksamheten -590-602 -775 Förändring av likvida medel -399-392 -533 Finansieringsbudget kommunen, exkl elförsörjning, mnkr Budget Plan Plan 2015 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 27 40 67 Justering för ej likviditetspåverkande poster 5 10 14 Av- och nedskrivningar 142 142 142 Medel från den löpande verksamheten 174 192 223 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -545-570 -613 Medel från investeringsverksamheten -545-570 -613 Förändring av likvida medel -371-378 -390 Varav investeringar i affärsverksamhet 78 88 88 Varav investeringar i skattefinansierad verksamhet med positivt driftsnetto, samt skolor 305 302 302 Sida 12
Noter Budget Plan Plan 2015 2016 2017 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl. interna poster 1 500 000 1 543 500 1 592 892 Intäkter elförsörjning 307 769 307 769 307 769 Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 19 467 19 467 19 467 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 077 3 077 3 077 Summa verksamhetens intäkter 1 830 313 1 873 813 1 923 205 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl. interna poster 5 318 839 5 350 994 5 390 868 Kostnader elförsörjning 84 069 84 069 84 069 Pensionsutbetalningar 114 093 117 233 123 708 Årets intjänade pensioner 152 109 163 454 172 972 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, regionala utvecklingsstrategin 25 000 25 000 25 000 Arbetslöshetsåtgärder (exkl. ISA, KAM) 2 800 2 800 2 800 Särskilda åtgärder inkl. näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang 24 000 24 000 24 000 Höjd sysselsättningsgrad och åtgärder för löneskillnader 2 000 2 000 2 000 Omstruktureringsåtgärder 10 000 10 000 10 000 FOU 4 000 4 000 4 000 Övriga satsningar, budgetreserv 132 024 238 098 Summa medel till kommunstyrelsens förfogande 67 800 199 824 305 898 Summa verksamhetens kostnader 5 736 910 5 915 574 6 077 515 Sida 13
Noter Budget Plan Plan 2015 2016 2017 Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 210 735 3 378 462 3 540 628 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning 2 Utjämningsbidrag inkomstutjämning 542 439 543 796 541 959 Utjämningsavgift kostnadsutjämning 433 434 436 Regleringsbidrag 9 613-10 813-30 500 Strukturbidrag 16 245 16 290 16 335 Utjämning LSS 166 066 166 526 166 986 Kommunal fastighetsavgift 119 066 119 066 119 066 Summa generella statsbidrag och utjämning 853 862 835 299 814 282 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter 26 000 26 000 26 000 Ränteintäkter elförsörjning 2 000 2 000 900 Uttag från elförsörjning 208 700 207 700 206 100 -avgår interna poster -208 700-207 700-206 100 Summa finansiella intäkter 28 000 28 000 26 900 Not 6 Finansiella kostnader Uttag från elförsörjning 208 700 207 700 206 100 -avgår interna poster -208 700-207 700-206 100 Summa finansiella kostnader 0 0 0 2 Kommunerna svarar för en rad olika samhällsangelägenheter. Förutsättningar för att bedriva verksamheten varierar beroende på skatteunderlag, åldersstruktur, geografiskt läge, glesbygdsgrad m.m. För att utjämna dessa skillnader finns generella system för både inkomst- och kostnadsutjämning. Utjämningssystemet som började gälla fr.o.m. 1 januari 2005 består av följande delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag Dessutom finns ett speciellt system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna som började gälla fr.o.m. 1 mars 2004. Sida 14
Nämnds- och förvaltningsorganisation Sida 15
Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort 2015 beskriver den inriktning som kommunens politiska ledning vill se Skellefteå kommun utvecklas mot. Visioner och mål är gemensamma för alla som arbetar i Skellefteå kommun. För att kommunens inriktning ska få genomslag i hela kommunkoncernen beslutar fullmäktige även om ett styrkort för respektive nämnd och bolag. Nämndernas styrkort 2015 beslutas av kommunfullmäktige i juni 2014 och de kommunägda bolagens styrkort 2015 beslutas av fullmäktige i november 2014. För att ytterligare få genomslag i verksamheten tas det fram aktiviteter och verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen som är kopplade till nämndernas och bolagens styrkort. Kvalitetssäkring av arbetet med kompetensförsörjning görs gemensamt utifrån förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner och rapporteras till personalnämnd en gång per år. Antalet medarbetare per chef anpassas till uppdraget men också till effektivitet och kundnytta. Sida 16
Kommunstyrelse Ordförande: Lorents Burman Chef: Kristina Sundin Jonsson Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs vilken står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förutom uppdraget mot den politiska verksamheten har förvaltningen i uppdrag att utgöra en kompetensresurs för kommunchefen, kommunens ledningsgrupp, förvaltningar och bolag, för ledning och utveckling av kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Utvecklingstendenser Skellefteå kommun står, precis som många andra kommuner i Sverige, inför stora demografiska utmaningar. En allt mindre andel av befolkningen ska bära välfärden på sina axlar. Samtidigt pågår en urbanisering där kommunens invånare, inte bara flyttar från Skellefteå till storstäderna, utan också, flyttar från kommunens egna mindre serviceorter in till Skellefteå centralort. Parallellt med dessa trender påverkas kommunens ekonomiska förutsättningar genom att den totala intäktsmassan inte ökar i samma takt som kostnaderna. Urbaniseringen ökar också trycket på nyinvesteringar som i sig kan leda till ökade driftkostnader. För att möta dessa utmaningar och samtidigt lägga grunden för ett arbete som ska göra att vi når kommunvisionen måste värdegrunden hållas levande; att alla som verkar i kommunen känner ett engagemang för den, att vi är professionella i det vi gör och i alla våra möten. Det primära i allt arbete ska vara medborgarnyttan parallellt med en god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat ökade satsningar på medborgar- och kunddialog och en fortsatt utveckling av kommunens serviceutbud. Samtidigt måste kommunen lägga grunden för en långsiktigt social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Det pågår idag ett omfattande arbete på bred front för att Skellefteå ska kunna bli 80 000 invånare år 2030. Det handlar bland annat om: Omstruktureringar inom kommunens skolverksamheter, från förskolan till gymnasiet. Fortsatt utveckling av boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förenkling vid medborgarnas kontakter med kommunen. Att tydliggöra vad Skellefteå som plats står för och genom olika insatser stärka Skellefteås attraktionskraft. Att skapa ett attraktivt och levande centrum till gagn för hela kommunen. Ett rikt kultur- och fritidsliv som baseras på önskemål och behov från medborgarna. Ett arbete för ett förbättrat näringslivsklimat. Detta är bara ett antal av viktiga förändringsarbeten som pågår. Kommunledningskontoret ska, tillsammans med övriga förvaltningar och bolag, bidra till att kommunens ambitioner uppnås. Kommunledningskontoret måste ha den kunskap och kompetens som krävs för att kommunens högsta politiska ledning ska få det stöd som behövs. Stöd för att fullt ut klara av att leva efter kommunfullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Detta är viktigt för att den kommunala verksamheten ska säkras för kommande generationer. Kommunledningskontoret måste också ha kunskap och kompetens för att övergripande kunna arbeta strategiskt med samhällsutveckling, långsiktig planering, näringslivsfrågor, verksamhetsutveckling med stöd av IT, processutveckling, m.m. Förvaltningen bär också det strategiska ansvaret för kommunens HR-arbete med målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Sida 17
Driftbudget, tkr 2015 2016 2017 Budget 2014 155 315 Uppräknad planeringsram 1 929 Tidigare beslutat, reservkraft stadshuset 160 Omorganisation tillväxtavdelningen -1 335 Förändring elförsörjningens resultat 200 Busstrafiken 22 500 Inflyttarservice 1 000 Ändrad hantering av reavinster 9 500 Budget 2015 189 269 Anslag Kommunfullmäktige 14 881 14 881 14 881 Kommunstyrelse 6 394 6 394 6 394 Kommunledningskontor 167 994 167 994 167 994 Elförsörjning 0 Summa 189 269 189 269 189 269 Investeringsbudget, tkr 2015 2016 2017 Kommunledningskontor 33 900 15 300 10 000 Elförsörjning 45 250 31 450 161 500 Sida 18
PERSPEKTIV Medborgare/Kund Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå NÄMNDSMÅL 5 % förbättring i kommunkompassens resultat Bedömningsintervaller < 2 2 4,9 5 Jämförelsevärde 2013 års resultat var 569 av maximalt 800 PERSPEKTIV Utveckling/Tillväxt Långsiktig hållbar utveckling Attraktiv stad NÄMNDSMÅL Centrumplan med kulturhus och nytt resecentrum finns framtagen Bedömningsintervaller Ej färdigställd Färdigställd, ej Färdigställd och beslutad beslutad Jämförelsevärde Efter den kommunala folkomröstningen måste centrumplanen revideras PERSPEKTIV NÄMNDSMÅL Ekonomi God ekonomisk hushållning Strategiska investeringar Fem samarbeten/investeringar som ger ekonomiska vinster är definierade och genomförda Bedömningsintervaller < 3 3-4 5 Jämförelsevärde - PERSPEKTIV Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med stolta, delaktiga och engagerade medarbetare Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald NÄMNDSMÅL Samtliga arbetsplatser uppfyller kriterierna för attraktiv arbetsplats Bedömningsintervaller < 5 5-7 8 Jämförelsevärde Två mönsterarbetsplatser fanns registrerade vid 2013 års slut Förtydligande: Medborgare/Kund: Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan: det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället Medarbetare: År 2014 ersatte attraktiva arbetsplatser det tidigare konceptet med mönsterarbetsplatser i kommunen. En attraktiv arbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal framtagna kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Sida 19