LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SUNDBY SKOLA 2016-1 -
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby skola 2016 Förbud mot diskriminering och kränkande behandling I skolan råder absolut förbud att kränka, trakassera och diskriminera, handlingsplikt skolan måste utreda och få stopp på trakasserier och kränkande behandling, krav på insatser för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter samt krav på åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet Det förebyggande arbetet Det åtgärdande arbetet - syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, - omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. EXEMPEL - genomför deliberativa samtal för att öka upplevelsen av medinflytande i den gemensamma arbetsmiljön. - Sundby kan för att skapa gemenskap och synliggöra lärandet. - Faddersystemet, där äldre elever blir faddrar för yngre elever för att skapa trygghet och skapa vänskapsband. - Gemensamma aktiviteter och traditioner där hela skolan deltar. - Arbete med tvärgrupper mellan grupper/klasser som stärker vänskapsband och skapar kontakter över åldersgränser. - Elever erbjuds att massera varandra för att uppmuntra positiv kontakt. - syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. EXEMPEL - Tillräckligt många pedagoger ute på rast för att skapa trygghet på skolgårdens alla ytor. - Fritidspersonalen erbjuder flera aktiviteter ute på rasterna. - Samtal i små grupper med värderingsövningar och samtalsövningar. - Vuxna och elever äter tillsammans. - Vuxna finns med i idrottens omklädningsrum. - Diskutera och formulera trivselsregler tillsammans med eleverna. - Följa upp eventuella konflikter efter raster. - förutsätter goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, - ska omgående påbörjas när vi tar emot information om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. - innebär att mottagande pedagog/ rektor vidtar åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra upprepade kränkningar. EXEMPEL -Samtliga pedagoger ansvarar för att följa planen vid incidenter under lektionstid respektive fritidstid och raster. - Överlämning ska ske från skoltid till fritidstid vid behov. -Blankett Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling ska användas. - Alla rapporter ska lämnas till rektor. - rapporterar alla kränkningar till huvudmannen. Det FRÄMJANDE Plan mot diskriminering och kränkande behandling I skolans Likabehandlingsplan beskrivs hur arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bedrivs samt rutinerna för det åtgärdande arbetet - upptäcka, utreda och åtgärda. - 2 -
Bakgrund Bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan finns i diskrimineringslagen och i skollagen. Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en likabehandlingsplan och enligt skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Exempel på diskriminering Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra och missgynnandet har samband med de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsvariationer sexuell läggning ålder Direkt diskriminering Ingen ska missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariationer och sexuell läggning. Indirekt diskriminering Ingen får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier, kränkande behandling och mobbning Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Handlingen kan riktas mot en eller flera personer och kan utföras av en eller flera personer. Kränkande handlingar kan vara återkommande och kan då betraktas som mobbning - en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier och kränkande behandling kan förekomma mellan barn - barn, barn - vuxen, vuxen - barn och vuxen - vuxen. Barn eller elever som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att barnet eller eleven har kanaler för förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen. - 3 -
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Mobbning är när parterna i en konflikt inte är jämnstarka. Mobbning är när den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Mobbning kan vara svår att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Den mobbade berättar inte alltid vad hon/han är utsatt för eftersom det kan kännas plågsamt och förnedrande att tala om det. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Skolan måste agera En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. har det övergripande ansvaret att lagen följs. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna plan och rapporteras enligt Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling Bilaga1. Om skolan inte gör tillräckligt? Om skolan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd till den utsatte eleven. Detsamma gäller när skolpersonal bryter mot förbudet att utsätta elever för kränkande behandling. Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om barn och ungdomar har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. Tillsyn över lagen Skolverket och ombudsmännen JämO (Jämställdshetsombudsmannen), DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning), HO (Handikappsombudsmannen), BEO (Barn och elevombud) ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. - 4 -
Vision Varje elev som går i och som lämnar Sundby skola ska göra det med gott självförtroende, goda kunskaper och en fortsatt lust att lära. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning av nuläget på skolan ska göras varje år en vecka före höstlovet och samt fortlöpande i samtal på klassråd, på pedagogiska möten samt på EHT. Detta sker dels genom att alla klasser arbetar med Husetmodellen, dels genom en enkät till alla elever. Områdena som ska ses över redovisas i tabellen nedan. En analys av resultatet görs och presenteras i elevrådet och på personalens arbetsplatsträff (APT). Vi beaktar även resultaten från föräldraenkäten gällande trygghet och arbetet mot kränkande behandling. Vid senaste kartläggningen framkom följande behov av förbättringar: Fotbollsplanen upplevs som otrygg för många av barnen. I Husetmodellen framgår att det finns en rädsla mellan elevgrupper, yngre upplever äldre som farliga och bland de äldre upplever flickor pojkar som farliga. Toaletter och omklädningsrum upplevs på sina håll som otrygga platser. Resultaten i 2015 års föräldraenkäter visar också att förtroendet för skolans ledning är lågt och att förtroendet även är lågt när det gäller trygghet och arbetet mot kränkande behandling. Områden Åtgärder som behövs Ansvarig Uppföljning Fotbollsplanen Samtala, engagera och involvera eleverna i att formulera och upprätthålla de regler som gäller på fotbollsplanen. Befinna sig vid och aktivt engagera sig i vad som händer på fotbollsplanen. Organisera för fler lekar och aktiviteter på skolgården. tar del i rastvakt och morgonvärdskap. All personal Otrygghet mellan äldre och yngre elever Språkbruk Toaletter Samtala om vad som händer inom oss då vi kränker och då vi blir kränkta. Främja utrymmet att vara olika genom eget förhållningssätt. Använda skönlitteratur till utvecklande samtal om olika synsätt, perspektiv och värderingar. Se och ta emot elevers och föräldrars upplevelser vid kränkning. Anmäla och följa upp. Samtal i små och stora grupper om ordens valörer och dess effekter på människans självbild. Vuxna håller uppsikt över toaletter och över omklädningsrum i samband med idrotten. Samtal om trivselregler. Uppmärksamhet riktad mot hänsyn och omtanke. All personal All personal Tas upp fortlöpande i deliberativa samtal på klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte samt i ledningsgrupp. Tas upp fortlöpande i deliberativa samtal på klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte samt i ledningsgrupp. Tas upp fortlöpande i deliberativa samtal på klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte samt i ledningsgrupp. Områdena skall finnas på dagordningen i klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte och ledningsgruppsmöte. - 5 -
Mål Skolan skall erbjuda en trygg miljö att utvecklas, arbeta, skapa och leka i för såväl elever som medarbetare. Medarbetare föräldrar och elever ska ha inflytande på relevanta delar av skolans olika processer och rektor ska lyhört deltaga i forum där elever, föräldrar och medarbetare kan komma till tals. Mål Hur skall målen uppnås Vem är ansvarig Fotbollsplanen och övriga lekplatser på skolans område ska erbjuda barn i alla åldrar möjligheter att tryggt utvecklas genom spel, lek, samarbetet och kamratskap. Genom att det i så stor omfattning som möjligt finns aktiva vuxna. Genom att integrera fritidsklubben i fritidsverksamheten skapar vi förutsättningar för eleverna att i högre utsträckning åldersblandat deltaga i olika aktiviteter. Så minimerar vi rädsla för de äldre barnen på skolan. Genom att gemensamt upprätta och fortlöpande utvärdera trivselregler för olika aktiviteter Alla pedagoger Trygg och god arbets- och lekmiljö. Gott ledarskap och god tillgänglighet. Ett adekvat nyanserat och respektfullt språkval och tilltal. samt för spel på fotbollsplanen. Genom att belysa och uppmuntra allt gott beteende. Genom att anmäla alla kränkningar och följa upp varje ärende. Genom att vi informerar vårdnadshavarna om satsningen så att vi kan hjälpas åt. Återkommande tillfällen till möten med information såväl muntligt som skriftligt. Genom att all personal uppmärksammar och berömmer barn som tilltalar varandra och vuxna vänligt och omtänksamt. Genom att som vuxen vara förebild. Genom att i allt skolarbete medvetet främja ett värdigt och nyanserat språkbruk. Genom att reflektera över språkbruk i media, film, litteratur och andra texter. Genom ett aktivt samarbete med föräldrar. Genom att i klassråd, på elevråd, fritidsmöten, lärarmöten och ledningsgruppen reflektera över det aktuella arbetet. Alla pedagoger Alla pedagoger - 6 -
Förebyggande arbete Vi samtalar med eleverna för att utveckla ett gemensamt synsätt på vår gemensamma arbetsmiljö. Vi är lyhörda för föräldrars synpunkter på vår verksamhet och samarbetar för att gemensamt optimera varje elevs utvecklingsmöjligheter. Vuxna och elever äter tillsammans i matsalen. Finns med där det är möjligt och vid behov i omklädningsrum. Vi äter i tre omgångar. På detta sätt blir det färre elever ute på rast samtidigt på lunchrasten. På raster cirkulerar pedagoger på samtliga ytor där elever befinner sig. I mesta möjliga mån ska varje klass ha minst en person ute med barnen men alla vuxna är till för alla barn på skolan. Vi ser över de aktiviteter som erbjuds ute och på rasterna samt deltar i aktiviteter där det behövs. Vi arbetar med tvärgrupper mellan klasserna som stärker vänskapsband och skapar kontakter över åldersgränser. Fritidsklubben och fritids integreras för att främja lek och spel över åldersgränserna. Hur vi arbetar All verksamhet i skolan genomsyras av ett medvetet arbete för att alla ska få möjlighet att utveckla social kompetens och för att stärka barnens/elevernas självkänsla. Det innehåller bl.a. värderingsövningar, samarbetsövningar och konfliktlösning samt samtal i smågrupper. Lärarna arbetar förebyggande i klasserna. Alla vuxna arbetar enligt Likabehandlingsplanen vid incidenter under lektionstid. Fritids arbetar förebyggande under raster och på fritidstid (t.ex. fler vuxna på skolgården på rasterna, lite styrda aktiviteter under rasterna m.m.). Alla vuxna arbetar enligt Likabehandlingsplanen vid incidenter på fritidstid och raster. Överlämning från skoltid till fritidstid om incident inträffat under skoltid. Fritids genomför Husetmodellen med barnen på fritidstid. Samtal, kollegialt lärande och handledning ges utrymme på möten och olika forum såsom lärarmöte, fritidsmöte, studiedagar och APT. För att minska rädslan mellan olika elevgrupper fortsätter och förstärker vi arbetet med faddersystem. Vi möjliggör och planerar för aktiviteter i faddergrupper för att stärka det förebyggande arbetet med en trygg skolmiljö. Fritidsklubben flyttar in i Galaxen och ett samarbete med fritids möjliggör indelning av äldre och yngre barn i tvärgrupper och intressegrupper. En fortlöpande översyn och utvärdering görs av personal och elever. Likabehandlingsfrågor är en stående punkt på alla EHT-möten. Kommunikation till elever, vårdnadshavare och medarbetare - Information om skolans arbetssätt vid kränkande behandling finns på skolans hemsida. - Vårdnadshavare informeras om de satsningar som görs inom området. - Information om handlingsplanen ges av klasslärare. - Skolans elevråd informeras. - Information ges vid klassråd och föräldramöten om Likabehandlingsplanen och om till vem man kan vända sig om något inträffar. - Information ges till medarbetarna vid arbetsplatsträffar. - Ny personal och nya elever informeras som en del av introduktionen. - genomför deliberativa samtal en gång per termin samt fortlöpande vid behov. - 7 -
Ansvarsfördelning Vad Det övergripande ansvaret för: - det förebyggande arbetet, - att årligen upprätta och utvärdera och förankra Likabehandlingsplanen, - att se till att planen följs och att blanketten används. - att rapportera till huvudmannen och - att kontakta andra myndigheter vid behov. - ansvar för att förebygga och förhindra all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, - ansvar för att vara insatta i och följa Likabehandlingsplanen. - hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden, - följa upp och utvärdera ärenden, - vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera Likabehandlingsplanen och - rapportera till rektor. - ha olika aktiviteter i början av läsåret så att eleverna lär känna varandra och blir trygga i gruppen, - tillsammans med eleverna gå igenom och diskutera de trivselregler som gäller i klassrummet och i skolan, - informera eleverna om skolans Likabehandlingsplan, - vid samtal med eleverna ta upp frågan om trivsel, trakasserier, kränkande och jämlikhet. - tala om för vuxen om det pågår någon form av kränkande behandling, trakasseri behandling eller diskriminering, - bemöta andra elever och vuxna på ett respektfullt sätt. - kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa, - hjälper ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen, - förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandat i incidenter. Vem är ansvarig All personal tillsammans med vårdnadshavare Samtliga pedagoger Samtliga pedagoger och rektor Alla elever Vårdnadshavare - 8 -
Konkreta åtgärder Rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras på blankett Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling Rutin vid kra nkande behandling Blankett Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling skall användas. 1. Pedagogen pratar med den elev som känner sig utsatt. Vad har hänt? När hände det? Vem/vilka har gjort vad? 2. Pedagogen pratar med de elever som är berörda. 3. Samtal med den utsatte elevens vårdnadshavare. Vid behov kan kuratorssamtal erbjudas. 4. Pedagogen ringer vårdnadshavare till berörda elever. 5. All personal i skolan måste informeras så att de kan vara extra uppmärksamma på vad som händer på raster, i matsalen, på idrotten m.m. Om inte ärendet avslutas: 6. Upprätta en handlingsplan. 7. Boka ett möte med rektor, pedagoger, berörda elever och vårdnadshavare. 8. Överväg om en anmälan till sociala myndigheter eller polis ska göras. Samtal med den utsatte Försök skapa en lugn atmosfär. Be eleven berätta vad som hänt. Förklara att vi är till för att hjälpa och att det inget farligt kommer att hända om man berättar. Förklara att det aldrig är OK att bli utsatt. Berätta hur vi fortsätter att arbeta med frågan. Följ upp med samtal. Samtal med de som pekats ut Ge eleven/eleverna en chans att ge sin version av det som hänt. Berätta att vi har fått höra om vad som hänt. Försök hjälpa eleven att hålla sig till det som skett. Upprätthåll en ömsesidig respektfullt ton under samtalet. Förklara att beteendet ska upphöra omedelbart. Samtalet ska präglas av ett vänligt klimat och vara strukturerat. Påpeka vikten av ett personligt ansvar för vad man gjort och ett personligt ansvar för att det upphör. Förklara konsekvenser. Eventuellt kan ett skriftligt avtal eller en plan göras med den som pekats ut och pedagogen. Följ upp med samtal. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Utvärdering och revidering av handlingsplanen görs årligen av rektor i samverkan med elever, pedagoger och föräldrar. Detta sker i och med den nya kartläggning som görs inför nästa plan. Elever och personal delges resultatet i klassråd, på elevråd och på APT. Kontaktpersoner Ledningsgruppen Lena Runsten, Annica Smitt, Anette Björk, Susanne Cedervall, Pia Hanses och Cathrine Bruske. - 9 -