LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY SKOLA 2014

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY SKOLA

2 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby skola 2014 Förbud mot diskriminering och kränkande behandling I skolan råder absolut förbud att kränka, trakassera och diskriminera. handlingsplikt skolan måste utreda och få stopp på trakasserier och kränkande behandling. krav på insatser för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. krav på åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet Det förebyggande arbetet Det årgärdande arbetet - syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, - omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. EXEMPEL - Sundby kan för att skapa gemenskap och synliggöra lärandet - Faddersystemet, där äldre elever blir faddrar för yngre elever för att skapa trygghet och skapa vänskapsband. - Gemensamma aktiviteter och traditioner där hela skolan deltar - Arbete med tvärgrupper mellan grupper/klasser som stärker vänskapsband och skapar kontakter över åldersgränser. - Elever erbjuds att massera varandra för att uppmuntra positiv kontakt. - syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. EXEMPEL - Vuxna är med i matsalen och vi äter i tre omgångar, i faddergrupper. - Vuxna finns med i idrottens omklädningsrum. - Färre elever ute på lunchrast samtidigt. - Så många personal som möjligt ute på raster. - Fritidspersonalen erbjuder flera aktiviteter ute på rasterna. - Samtal i små grupper med värderingsövningar och samtalsövningar. - Rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. - Ta fram ordningsregler tillsammans med eleverna. - Forumspel - kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, - ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. - innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. EXEMPEL - Alla pedagoger får ansvaret att följa planen vid incidenter under lektionstid resp. fritidstid och raster. - Överlämning från fritidspersonalen till aktuell lärare efter rast om incident inträffat på rasten. - Vid incidenter ska blanketten Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling användas. - Alla rapporter skall lämnas till rektor som informerar huvudmannen. Det FRÄMJANDE Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) i vår Likabehandlingsplan

3 Bakgrund Bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan finns i diskrimineringslagen och i skollagen. Det främjande och förebyggande arbetet ska enligt diskrimineringslagen beskrivas i en likabehandlingsplan och enligt skollagen i en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan skrivas samman till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Direkt diskriminering En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Indirekt diskriminering En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier, kränkande behandling och mobbning Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Handlingen kan riktas mot en eller flera personer och kan utföras av en eller flera personer. Kränkande handlingar kan vara återkommande och kan då betraktas som mobbning. En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier och kränkande behandling kan förekomma mellan barn - barn, barn - vuxen, vuxen - barn och vuxen - vuxen. Barn eller elever som upplever sig diskriminerade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Det är viktigt att barnet eller eleven har kanaler för förtroendefulla samtal med någon i personalgruppen. Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk

4 Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Mobbning är ofta svår att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det mobbade barnet berättar sällan vad hon/han är utsatt för, eftersom det känns för plågsamt att tala om det. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Skolan måste agera En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rektor har det övergripande ansvaret att lagen efterlevs. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta skall ske enligt denna plan och rapporteras enligt Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling Bilaga1. Om skolan inte gör tillräckligt? Om skolan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd till den utsatte eleven. Detsamma gäller när skolpersonal bryter mot förbudet att utsätta elever för kränkande behandling. Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Man behöver dock ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som trakasserier. Det kan vara svårt att bedöma om barn och ungdomar har den insikten. Därför är det viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. Tillsyn över lagen Skolverket och ombudsmännen JämO (Jämställdshetsombudsmannen), DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning), HO (Handikappsombudsmannen), BEO (Barn och elevombud) skall utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling

5 Vision Varje elev som går i och som lämnar Sundby skola ska göra det med gott självförtroende, goda kunskaper och en fortsatt lust att lära. Kartläggning och nulägesanalys En kartläggning av nuläget på skolan skall göras veckan före höstlovet. Detta sker dels genom att alla klasser arbetar med Huset modellen, dels genom en enkät till alla elever. Områdena som skall ses över redovisas i tabellen nedan. En analys av resultatet görs och presenteras i klasserna och på personalens arbetsplatsträff (APT). Vid förra kartläggningen framkom följande behov av förbättringar: Omklädningsrummen i idrottshallen känns osäkra för många elever. Området skall finnas på dagordningen i klassråd, elevråd, fritidsmöte, lärarmöte och ledningsgruppsmöte. Områden Åtgärder som behövs Ansvarig Uppföljning Inomhus Omklädningsrum och duschar i hantverkshuset Rektor I maj 2014 Översyn av organisationen så att det finns vuxna i omklädningsrummen. Vuxna i omklädningsrummen skall alltid agera vid konflikter eller bråk. Se över fritidsschemat. All personal Tas upp i klassråd, elevråd, fritidsmöte. Lärarmöte och ledningsgrupp Mål Skolan skall erbjuda ett positivt klimat så att alla elever och medarbetare känner sig trygga och tycker att det är roligt att gå till skolan respektive arbetet. Mål Hur skall målen uppnås Vem är ansvarig Trygg omklädning och dusch i idrotten. I så stor utsträckning som möjligt ha en vuxen i omklädningsrummet. Alla vuxna ingriper vid behov. Rektor Alla pedagoger - 5 -

6 Förebyggande arbete I vardagsarbetet är vuxna med i matsalen och där det är möjligt och vid behov i omklädningsrum. Vi äter i tre omgångar i faddergrupp. På detta sätt blir det färre elever ute på rast samtidigt på lunchrasten. På raster är så många personal som möjligt ute. På förmiddagsrasten skall det vara minst tre och på lunchrasten minst två. Fritidspersonalen erbjuder flera aktiviteter ute på rasterna. Vi arbetar med tvärgrupper mellan klasserna som stärker vänskapsband och skapar kontakter över åldersgränser. Hur vi arbetar I klasserna och i elevgrupper arbetar man med social kompetens för att stärka barnens/elevernas självkänsla. Det innehåller bl.a. värderingsövningar, samarbetsövningar och konfliktlösning samt samtal i smågrupper. Lärarna arbetar förebyggande i klasserna. Alla lärare får ansvaret att följa planen vid incidenter under lektionstid. Fritids arbetar förebyggande under raster och på fritidstid (t.ex. fler vuxna på skolgården på rasterna, lite styrda aktiviteter under rasterna m.m.). Fritidspersonalen får ansvaret att följa planen vid incidenter på fritidstid och raster. Överlämning från fritidspersonalen till aktuell lärare efter rast om incident inträffat på rasten. Fritids kommer också att göra Huset modellen med barnen på fritidstid. Handledning varje vecka för lärarlagen, där kommer även likabehandlingsfrågor att tas upp. Faddersystemet med aktiviteter i faddergrupper bidrar till det förebyggande arbetet. Maria undersöker om vi kan ta in en teater från Friends. Kommunikation till elever, vårdnadshavare och medarbetare - information om skolans arbetssätt vid kränkande behandling finns på skolans hemsida - information om handlingsplanen sker av klasslärare - information som riktar sig direkt till skolans elevråd - information vid klassråd och föräldramöten om handlingsplanen och vart man kan vända sig om något inträffar - information till medarbetarna vid arbetsplatsträffar - ny personal och nya elever informeras som en del av introduktionen - 6 -

7 Ansvarsfördelning Vad Det övergripande ansvaret för: - förebyggande arbete. - årligen upprätta och utvärdera och förankra likabehandlingsplanen. - se till att planen följs och att blanketten används. - rapportera till huvudmannen. - kontakta andra myndigheter vid behov. - ansvara för att förebygga och förhindra all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. - ansvara för att vara insatta i och följa likabehandlingsplanen. - hantera, utreda och dokumentera inkomna ärenden. - följa upp och utvärdera ärenden. - vara delaktiga i arbetet med att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen. - rapportera till rektor. - ha olika aktiviteter i början av läsåret så att eleverna lär känna varandra och bli trygga i gruppen. - tillsammans med eleverna gå igenom och diskutera de trivselregler som gäller i klassrummet och i skolan. - informera eleverna om skolans Likabehandlingsplan. - vid samtal med eleverna ta upp frågan om trivsel, trakasserier, kränkande behandling och jämlikhet. - tala om för vuxen om det pågår någon form av kränkande behandling, trakasseri eller diskriminering. - bemöta andra elever och vuxna på ett respektfullt sätt. - kontakta vuxen på skolan vid misstanke om att ens eget barn eller annan elev på skolan far illa. - hjälper ditt barn att förstå innebörden av begreppen och innehållet i planen. - förstå att du blir kontaktad enbart när ditt eget barn på något sätt är inblandad i incidenter. Vem är ansvarig Rektor All personal tillsammans med vårdnadshavare Alla pedagoger Alla pedagoger Alla elever Vårdnadshavare - 7 -

8 Konkreta åtgärder Rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa skall dokumenteras på blankett Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling Rutin vid kränkande behandling Blankett Rapport/utredning vid trakasserier och kränkande behandling skall användas. 1. Pedagogen pratar med den elev som känner sig utsatt. Vad har hänt? När hände det? Vem/vilka har gjort vad? 2. Pedagogen pratar med de elever som är berörda. 3. Samtal med den utsatte elevens vårdnadshavare. Vid behov kan kuratorssamtal erbjudas. 4. Pedagogen ringer vårdnadshavare till berörda elever. 5. All personal i skolan måste informeras, så att de kan vara extra uppmärksamma på vad som händer på raster, i matsalen, på idrotten m.m. Om inte ärendet avslutas här så: 6. Upprätta en handlingsplan. 7. Ev. kan ett möte bokas med rektor, pedagogen, berörda elever och vårdnadshavare. 8. Kan en anmälan till sociala myndigheter eller polis göras Samtal med den utsatte Försök skapa en lugn atmosfär. Be eleven berätta vad som hänt. Förklara att vi är till för att hjälpa och att det inget farligt kommer att hända om man berättar. Förklara att det aldrig är OK att bli utsatt. Berätta hur vi fortsätter att arbeta med frågan. Följ upp med samtal. Samtal med de som pekats ut Ge eleven/eleverna en chans att ge sin version av det som hänt. Berätta att vi har fått höra om vad som hänt. Försök hjälpa eleven att hålla sig till det som skett. Tolerera inte nonchalant beteende under samtalet. Kräv att beteendet upphör omedelbart. Samtalet skall präglas av ett vänligt klimat, men vara strukturerat. Påpeka vikten av ett personligt ansvar för vad man gjort och ett personligt ansvar för att det upphör. Eventuellt kan ett skriftligt avtal/plan göras med den som pekats ut och pedagogen? Följ upp med samtal - 8 -

9 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Utvärdering av handlingsplanen görs årligen av rektor och likabehandlingsgruppen Detta sker i och med den nya kartläggning som görs inför nästa plan. Efter kartläggning av nuläget skall elever och personal delges resultatet och vara med om att upprätta den nya planen. Detta bör ske i klassråden, elevrådet och på APT. Kontaktpersoner Ledningsgruppen Maria Sporring, Annica Smitt, Anette Björk, Andreas Ydebrink och Cathrine Bruske - 9 -