Likabehandlingsplan med årlig plan

Likabehandlingsplan med årlig plan Handlingsplan för främjande av likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Norra Hultets förskola 2015-2016

Innehållsförteckning Sida Vision 3 Målsättning, Styrdokument 4 Inledning med lagstöd 5 Definitioner 6 Utvärdering 8 Kartläggning och analys 9 Årlig plan 10 Främjande insatser Förebyggande insatser Åtgärdande insatser Rutiner vid akuta situationer 14 Organisation och ansvarsfördelning 15 Delaktighet och inflytande 16 Dokumentation 16 Kommunikation och förankring 17 Bilagor Lagstöd Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Schematisk bild av likabehandlingsarbetet Blankett för dokumentation

Vision Öjersjö 2016: 2016 har 16 åringen inte bara nått statens och våra mål, utan framförallt sina egna. Rik på stolthet och kunskap lämnar 16 åringen vår skola, övertygad om sin egen förmåga att själv skapa sin framtid. 16 åringen minns sin skoltid som trygg, rolig och nyttig. Vision likabehandlingsarbete och barn/elevhälsoarbete: På Öjersjö har vi en god hälsofrämjande arbetsmiljö utifrån skolans två huvuduppdrag, att främja barns och ungas lärande och att förankra vårt samhälles värdegrund. Barn och unga upplever den sociala, fysiska och psykiska miljön som trygg och inkluderande av alla. Öjersjö ligger i Partille kommun och är ett område med förskola, grundskola och elevgrupper i behov av särskilt stöd såsom grundsärskola. I området finns skolorna Öjersjö Brunn och Öjersjö Storegård samt förskolorna Gökegård, Hallen, Norra Hultet, Ekbacken och Djupedal. Denna plan omfattar verksamheten på Norra Hultets förskola. Ansvarig är förskolechef Terese Ernlind. Norra Hultets förskolas representant i Trygghetsteamet är Patrik Pedersén och Maria Trulsson.

Målsättning: På Norra Hultets förskola ska ALLA barn och vuxna, känna sig trygga, välkomna, bli respekterade och känna gemenskap. Ingen ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Ingen ska heller känna olust eller rädsla för att komma till förskolan. Vi vill ha ett varmt och tillåtande klimat där vi ser varandras olikheter och likheter som någonting positivt. Vi på Norra Hultets förskola ska förmedla grundläggande värden så som människors lika värde, att respektera varandra och att vara en god medmänniska. All personal på förskolan har ett gemensamt ansvar för arbetet med att aktivt förebygga, upptäcka och stoppa alla former av kränkande behandling. Vi på Norra Hultets förskola har som ambition att under en femårsperiod arbeta med de 5 diskriminerings-grunderna, Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning tillsammans med barnen. Detta för att veta att vi faktiskt kommer att beröra alla områden och för att kunna arbeta aktivt med var och ett av dem. Styrdokument: I läroplan för förskolan reviderad 2010 kan vi bland annat läsa följande: Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. Inledning med lagstöd: Alla barn har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Kommunens förskolor och skolor ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Skolor och förskolor ska arbeta aktivt för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna likabehandlingsplan är tänkt att beskriva detta arbete på Hultets förskola. Två lagar som ska skydda barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar är Skollagen 6 kap och Diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet med lagarna är att förtydliga skolans/förskolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan/förskolan. Ytterligare lagar och förordningar skyddar barn/elever i förskola/skola se bilaga 1. Barn- och elevombudet (BEO) övervakar regler om kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Varje verksamhet ska ha en Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt upprätta rutiner för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). De flesta kraven är gemensamma för båda planerna därför anser både BEO och DO att planerna sammanförs i en gemensam likabehandlingsplan/årlig plan mot kränkande behandling (se bilaga 2). Vi på Norra Hultets förskola har valt att slå ihop dessa planer till en. I skollagen finns en skyldighet för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen, det vill säga till förvaltning och till nämnd. 6 kap.10 (SFS 2010:800). Rutiner för detta finns i förvaltningens delegationsordning. Sedan tidigare har vi skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Definitioner: Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). Fler definitioner finns att hämta i Skolverkets allmänna råd 2009. Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig

skyldiga till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etcetera tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Trakasserier Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningar/trakasserier kan vara: fysiska till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar verbala till exempel att bli hotad eller kallad nedlåtande och kränkande ord psykosociala till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- bildburna till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms Mobbning, som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande

behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda Utvärdering: Insatser som genomförts, hur gick det Vid utvärdering av likabehandlingsplanen för 2014-2015 framkom det att en del av målen inte blivit genomförda fullt ut. Bland annat har inte alla avdelningar arbetat med aktivitetstavla, men däremot aktivt strävat efter att skapa grupper i gruppen för att skapa en tryggare miljö med mindre risk för kränkande behandling. Vid ett aktivt uppdelande av barnen har risken för kränkande handlingar minskat. En förklaring till varför det uppsatta målet ej har uppföljts är att arbetssättet har upplevts för abstrakt för de yngre barnen. Målet bör ej föras vidare till nästa handlingsplan. Generellt sett över läsåret framkom det i utvärderingen att många pedagoger saknade kännedom om likabehandlingsplanens specifika mål. En förklaring är att det under läsåret tillkommit många

nya pedagoger och att många bytt arbetslag pga nödvändiga omorganisationer, samt att det inte funnits tydliga rutiner för att kommunicera likabehandlingsplanen på förskolan. Däremot har förskolans värdegrund, respekt omsorg/trygghet tillit till det kompetenta barnet, varit levande i pedagogernas arbete för att skapa så trygga grupper som möjligt. I och med det har arbetet med likabehandling varit aktivt under året, eftersom kommunikation kring förskolans ledord varit ett av dess mål. Detta mål bör behållas även till nästa år eftersom det är basen för en genomsam värdegrund. Årets fokusområde, kön, har fått större utrymme på viss avdelningar jämfört med andra. Aktivt genusgranskat sångtexter och böcker, undvika slentrianmässigt värderande av kläder och skapande. Orsaker till dess olika fördjupningar av målen har varit personligt intresse bland pedagogerna samt omorganisation på avdelningar. Eftersom det är ett mycket viktigt fält att behandla kommer detta fokusområde behållas även till kommande läsår. Ett övergripande resultat som framkommit är att när likabehandlingsplanen följs alternativt ges möjlighet att följas uppkommer färre kränkningar i den dagliga verksamheten. Detta visar på hur viktigt det är att förankra planen i alla pedagogers arbete. För en schematisk bild av likabehandlingsarbetet, se bilaga 3. Tidsplan för arbetet med likabehandlingsplanen:

Kartläggning och analys: Följande insatser/aktiviteter är en del av årets kartläggning, vilken ligger till grund för vårt förebyggande arbete: Gruppdiskus Barnobservationer - vi tittar på barnens lek och hur de är mot varandra. Barnintervjuer - i dagliga samtal och inför utvecklingssamtal pratar vi med barnen om hur de trivs på förskolan. Kartläggningssamtal - i våra samtal med barnen och föräldrarna diskuterar vi hur barnen trivs och uppfattar vistelsen på förskolan. Arbetslagsmöten - under dessa tillfällen är barnens välmående och den sociala atmosfären en stående punkt. Barnkonferenser-kartläggning av det enskilda barnets behov i gruppen. Vi samtalar även dagligen kring stämningen i barngruppen och diskuterar eventuella konflikter som uppstått mellan barn. Personalen har på ett Apt kartlagt och analyserat riskområde vilket kommer att ligga till grund för målformuleringen av det främjande och förebyggande arbetet i denna plan. Genom att vara en närvarande vuxen och lyssna in vad barnen säger så vill vi ligga steget före och förekomma ev. kränkningar. Arbetet kring värdegrund, empati och hur man är en bra kompis kommer ligga till grund för vårt förebyggande arbete. Utifrån vår kartläggning har vi identifierat följande risker (och riskområden); gården, hallen, hjärtat och matsalen. Dessa områden är mer riskbenägna då det är fler barn och pedagoger från olika avdelningar på samma yta. Brist på närvarande pedagoger, miljöer där barnen inte alltid är under uppsikt, stress i arbetsmiljön, få pedagoger och mycket barn. Hierarkier som kan uppstå mellan barnen samt pedagogernas förhållningssätt gentemot alla barns behov. Den generella upplevelsen från flera pedagoger är att fler kräkningar sker då det är färre pedagoger per antal barn, i gemensamma miljöer, samt i de miljöer där det är svårare att ha uppsikt över alla barn. I stressade situationer där ordinarie pedagoger ska ha ansvar för flera barn

samt över vikariers arbete är risken större att rutiner och regler inte följ lika noggrant. Därmed ökar risken för kränkningar. Under ett föräldraråd fick vårdnadshavarnas åsikter och funderingar kring risker i verksamheten komma till tals. Vi har också använt oss av den årliga enkäten som skickats ut till vårdnadshavarna kring barns trivsel i förskolan. Med utgångspunkt från årets kartläggning kommer vi att arbeta med riktade insatser som redovisas under rubriken förebyggande insatser: Ett utvecklingsområde för verksamheten är att skapa ett arbetssätt kring hur vi som storarbetslag ska arbeta för att alltid ha så trygga gemensamma miljöer som möjligt, där benägenheten för kränkningar är minimala. Hur arbetet ska planeras och ansvar ska fördelas då det är flera vikarier på förskolan. Det är av stor vikt att fördela personalen jämt över förskolans gemensamma områden samt genom god kommunikation mellan pedagoger. Årlig plan: Främjande arbete: Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck identitet och ålder. Övergripande mål: Alla barn och elever i Öjersjö ska vara väl förtrogna med diskrimineringsgrunderna utifrån mognad och ålder. Delmål: Under året ska vi introducera diskrimineringsgrunderna på ett lekfullt sätt. Ett extra fokus kommer i år att ligga på kön. Genom kommunikation få en samsyn kring våra ledord; Respekt, Trygghet och omsorg och Tillit till det kompetenta barnet.

Planerade aktiviteter under verksamhetsåret: Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Läsa en gemensamt utvald text i ämnet genuspedagogik med efterföljande diskussion. verksamhetsåret - 15/16 Trygghetsteamet Maj -16 Regelbundet återkommande punkt på verksamhetsåret - Alla pedagoger på Maj -16 avdelningsplanering två gånger per termin. 15/16 förskolan. Kontinuerlig diskussion och kommunikation kring våra ledord. Kontinuerligt i verksamheten samt under Förskolechef och Juni-16 alla pedagoger Stängningsdagar och APT Genusmedveten högläsning i barngrupp. Verksamhetsåret -15/16 Alla pedagoger Maj -16 I vårt främjande arbete på Norra Hultets förskola vill vi arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och lägga en grund för barnen i hur man är en god medmänniska. Vi vill skapa en tillåtande miljö där barnen ser varandras olikheter och likheter som någonting positivt. Vi vill att barnen lär sig respektera varandra samt att våga vara sig själva. För att arbeta förebyggande strävar vi vuxna mot att alltid vara goda förebilder genom att respektera varandra samt att ha ett tillåtande klimat. Vi vill skapa både en fysisk och psykiskt trygg miljö för barnen på förskolan. Vi försöker möblera avdelningarna så att både barn och vuxna känner sig välkomna och trygga. De vuxna ska finnas nära som stöd för att kunna motverka eventuella kränkningar. Vi tror även att kränkande kommentarer minskar om man som vuxen kommunicerar med barnen i deras lek. Vi vill vara observanta i barnens konflikter och hjälpa till att lösa dem. Vi tror det är viktigt att barnen får öva på att lösa sina konflikter med kompisarna, men vi vuxna ska finnas nära och vägleda till en bra lösning för alla parter. Vi arbetar aktivt med att stärka barnen till att finna sin egen identitet. Detta tror vi bidrar till att motverka kränkande behandling. Vi tror det är viktigt att barnen får uttrycka sina känslor och träna på att sätta ord på hur saker känns. För att göra barnen medvetna om sina rättigheter vill vi t.ex. arbeta med böcker om de mänskliga rättigheterna. Under vecka 43 uppmärksammar vi FN dagen.

Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet utgår från identifierade riskfaktorer och tar sikte på att minimera risken för kränkningar. Vår kartläggning har lagt grunden till de planerade aktiviteter vi kommer att arbeta med verksamhetsåret 2014/2015. Övergripande mål: Utifrån förskolans årliga kartläggning av lärmiljön identifierar vi riskfaktorer och vidtar åtgärder för att minimera barns utsatthet. Delmål: Att alla barn på Norra Hultets förskola ska få möjlighet att utveckla sin identitet samt få sina behov tillgodosedda. Verka för ett positivt klimat som motverkar destruktiva hierarkier mellan barnen. Planerade aktiviteter under verksamhetsåret: Planerade aktiviteter under Tidpunkt Ansvarig Utvärdering läsåret Arbeta med självkänsla identitettrygghet Arbeta aktivt med att dela in barnen i mindre grupper. Pedagogerna har verksamhetsåret - 15/16 Alla pedagoger. Maj -16 verksamhetsåret - Alla pedagoger. Maj -16 15/16 övergripande ansvar för att minimera kränkningar i grupperna. Samtliga pedagoger jobbar aktivt verksamhetsåret Alla pedagoger. Maj 16 med att lära känna samtliga barn på -15/16 förskolan bla vid gemensamma dopin frukosten. Levandegöra likabehandlingsplanen Kontinuerligt under Alla pedagoger. Kontinuerligt i det dagliga arbetet genom verksamhetsåret kommunikation. Exempelvis Casediskussioner. 15/16

Åtgärdande insatser och rutiner för akuta situationer Det åtgärdande arbetet omfattar arbetet att upptäcka, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, både när barn/elev kränks av personal och när barn/elev kränks av andra barn/elever. Övergripande mål: Barn och elever i Öjersjö har tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar och trakasserier inte sker, och att de vuxna på ett skyndsamt sätt hanterar uppkomna situationer. Delmål: Ha en tydlig och välkänd handlingsplan för hur vi arbetar om någonting händer. Rutinerna för dokumentationen ska vara tydliga och användarvänliga. Planerade aktiviteter under läsåret: Planerade aktiviteter under Tidpunkt Ansvarig Utvärdering läsåret Medvetandegöra alla som arbetar i verksamhetsåret - Alla pedagoger Maj -16 förskolan om rutinerna vi har vid akuta situationer. 15/16 Dagliga samtal om stämningen i barngruppen. Verksamhetsåret -15/16 Alla pedagoger Maj -16 Rutiner vid akuta situationer Om det inträffar en kränkning måste förskolan agera. För att detta ska ske på ett bra sätt utgår vi från ett antal åtgärder. Vid akuta kränkningar: Vid akuta kränkningar ska vi på förskolan agera skyndsamt. Vi samlar alla inblandade och har ett samtal med var och en. Samtalen ska dokumenteras och förskolechef informeras. Blankett för dokumentation, se bilaga 4. Förskolans representant i Trygghetsteamet finns som stöd för samtalen.

Därefter pratar arbetslaget ihop sig om hur vi ska gå vidare och informerar därefter vårdnadshavare om vad som hänt. Det är viktigt att vi följer upp det vi bestämmer kring fortsatt arbete och har en dialog med vårdnadshavarna. Ansvarig: enskild pedagog och arbetslag. Vid upprepade kränkningar: När vi upptäcker att ett barn tenderar att bli kränkt eller att någon återkommande kränker någon annan av sina kamrater ska förskolechef meddelas. Arbetslaget ska göra en analys och diskutera vad som hänt för att få en helhetsbild av situationen. Vårdnadshavare ska informeras. Samtalen ska dokumenteras. Vid behov upprättas en handlingsplan/åtgärdsplan för båda parter. Medverkande vid upprättandet av planen kan vara ansvarig pedagog/specialpedagog och vårdnadshavare. Planen ska dokumenteras. Därefter lämnas ett ex till förskolechef. Återkoppling/Uppföljning ska ske kontinuerligt med berörda vårdnadshavare. Ansvarig: enskild pedagog och förskolechef. Vuxen som kränker barn Handlingsplan när vuxen kränker barn: 1. Händelsen anmäls till förskolechef. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur bemötandet med berört barn fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med förskolechefs chef. Barnet kan vända sig till Barn- och elevombudet.

Ansvarig: enskild pedagog och förskolechef. Organisation och ansvarsfördelning: Rektor/förskolechef ansvarar för förskolans program för likabehandling. Öjersjös förskolor har ett eget trygghetsteam med representanter från samtliga förskolor. Karin Bomb förskolechef är ledningsgruppens representant och sammankallande för gruppen. Hon kommer tillsammans med kurator Karin Nystås att träffa teamet regelbundet. Gruppens uppgift är att bevaka och hålla sig informerade om nyheter inom likabehandlingsområdet, driva dessa frågor i arbetslagen samt vara ett stöd för medarbetarna runt frågor om trakasserier och kränkande behandling. Vuxnas förhållningssätt till varandra, föräldrar och barn lyfts bl a på medarbetar samtal pedagogförskolechef. Frågor och diskussioner som rör likabehandling, trivsel och trygghet finns också med på samtalen. Delaktighet och inflytande: För att arbetet med likabehandlingsplanen ska fungera så bra som möjligt för oss på Hultets förskola ser vi det som mycket viktigt att all personal är väl förtrogna med planen. Arbetet med likabehandlingsplanen framtagande har gjorts av två pedagoger på Hultets som har en extra kunskap och intresse av likabehandlingsfrågor samt av förskolechef och kurator. Samtlig personal på Hultets förskola har gemensamt efter diskussioner tagit fram de metoder och åtgärder i hur arbetet med värdegrunden ska ske. Ansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen ligger givetvis på ALLA inom förskolan. Information om likabehandlingsplanen till nyanställd personal. Ansvarig: Förskolechef och Hultets representant i trygghetsteamet Inför barnens utvecklingssamtal samtalar pedagog-barn om bl.a. trivselfrågor och om hur det tycker och känner inför vistelsen på förskolan. Utifrån dessa svar vill vi anpassa vår verksamhet och forma våra rutiner. Vi pratar även dagligen med barnen om hur de uppfattar dagarna på förskolan. Detta är ett sätt att ytterligare involvera barnen i likabehandlingsarbetet. Ansvarig: Varje ansvarspedagog.

Likabehandlingsarbetet presenteras på föräldrarådet där synpunkter tagits emot och diskuterats. Likabehandlingsplanen kommer även att finnas tillgänglig för vårdnadshavarna på förskolan hemsida. Ansvarig: Förskolechef och Hultets representant i trygghetsteamet. Dokumentation I förskolor och skolor ska alla enskilda ärende dokumenteras, då barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur förskolan/skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. Kommunikation och förankring När den årliga likabehandlingsplanen är färdig kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare och personal. Planen kommer att presenteras i alla barngrupper, på en nivå som är anpassad. Personalen på förskolan/skolan kommer regelbundet att diskutera planens innehåll på olika former av arbetslagsmöten. Samtliga anställda ska ha ett eget exemplar. Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprättande av likabehandlingsplan varje år

Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Det finns ännu inte krav på att det förebyggande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade). Kraven på en likabehandlingsplan är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet upprättas årligen delaktighet av barn och elever redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året - en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Anmälan till huvudman vid kännedom om kränkning I skollagen (2010:800) beskrivs skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla det till skolhuvudmannen (6 kap.10 ). Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftligt och dateras. 2. Rektor får informationen och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Utredningen ska innehålla en beskrivning av händelsen, vilka som är inblandade, vilka som har informerats (föräldrar, elevhälsoteam), föreslagna åtgärder och tid för uppföljning. 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 5. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, men där det finns skäl att misstänka att det kan röra sig om kränkningar, ska utredas och anmälas till rektor/huvudman enligt rutiner ovan. Blanketter för detta finns på Framsidan. De heter Anmälan till rektor och huvudman vid misstanke om kränkande behandling och Utredning vid misstanke om diskriminering, repressalier eller kränkande behandling. Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp

Bilaga 2: Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO Sammanförd plan Plan mot kränkande behandling Årlig plan Likabehandlingsplan Kränkande behandling Trakasserier och diskriminering Ex: Utseende, materiella resurser, mobbning Diskrimineringsgrunderna Skollagen Diskrimineringslage n Barn- och elevombudet Diskrimineringsombudsmannen Caroline Dyrefors Grufman Agneta Broberg

Bilaga 3: Schematisk bild av likabehandlingsarbetet. Främjande arbete VISION Förebyggande arbete Mål Mål Mål Akut arbete o å Vision som tydligt markerar skolans inställning Målinriktat arbete för att: - främja lika rättigheter - förebygga trakasserier och kränkningar - upptäcka, utreda åtgärda akuta situationer gällande trakasserier och kränkningar Delmål Delmål Delmål Åtgärder Åtgärder Åtgärder som eller Utvärdering Årlig kartläggning Delmål utgår från de behov som finns i verksamheten och som framkommit i kartläggningen Redogörelse för de åtgärder Verksamheten avser påbörja Genomföra under kommande året Redovisning av hur planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan

Bilaga 4: Blankett för dokumentation Dokumentation vid kränkande behandling. Datum för händelsen: Plats för händelsen: Inblandade: Beskriv händelsen: Samtal med de inblandade: Kontakt vårdnadshavare och rektor/förskolechef:

Åtgärder: Planerat uppföljningsdatum: Innehåll uppföljningssamtal: Uppföljning åtgärder: Underskrift: Namn + befattning Datum Namnförtydligande Kopia lämnas till kurator (kurator informerar rektor/förskolechef).