Hållbar handelsutveckling Mathias Wärnhjelm, Trafikverket 1 2014-10-16
Den svenska trenden Det börjar med industrialiseringen. Människors självförsörjning minskar. Efter andra världskriget sprider sig självbetjäningsbutikerna. Under 60- och 70-talet ersätter större affärer de mindre. 1950 var antalet livsmedelsbutiker 36 000. Idag är det 12 000. Serviceaffärer, bensinstationer med livsmedel och stormarknader utvecklas. Stora handelsetableringar mellan städerna. Kommunerna konkurrerar om dem. 2 2014-10-16
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. 3 2014-10-16
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. Bilägandet ökar. Större lägenheter med kyl och frys. Konsumenterna tar över mycket av godsleveranserna i den egna bilen och konsumenternas inköpsresor minskar i antal. Bebyggelsen blir mer spridd. Sedan många decennier använder människan 60-80 min/dag till resor. Med bil når man längre på den tiden. 1950 nådde man 10 km/dag, idag når man 40 km/dag. 4 2014-10-16
Val av färdsätt i tre svenska städer vid inköpsresor Procent City 5 2014-10-16
Stadskärnor i förfall Konsekvenser Markanvändningen inte hållbar i städerna (stormarknader utanför städerna) Mer bilar och föroreningar Mer bilanvändning Kapacitetsproblem på gatorna Minskad tillgänglighet för de utan bil Längre mellan butikerna Konsumenterna har mer att välja mellan men en del har mindre (de utan bil) 6 2014-10-16
Internetshopping i Sverige 6 % av Sveriges totala detaljhandel 7 2014-10-16
Umeå: ICA Kvantum, Kronoskogsvägen 18 Sverigepanelen (n=1830) Personliga intervjuer i tre köpcentra i Falun, Nacka och Umeå. (n=586) Falun: Willys, Norra Järnvägsgatan 25 Nacka: ICA Kvantum, Sickla, Siroccogatan 4 8 2014-10-16
Val av butikstyp 9 2014-10-16
De halvcentrala affärsetableringarna är de mest besökta Bas: Samtliga (n=1839) 0 20 40 60 80 100 Butik jag besöker oftast 5 3 25 28 39 Extern affärsetablering Halvcentral affärsetablering Butik jag besöker näst oftast 6 12 24 32 27 Centrumhandel Butik som inte tillhör något av ovanstående alternativ Vet ej Butik jag besöker oftast eller näst oftast 9 46 49 64 10 2014-10-16
Valet påverkas också av familjesituationen. (Barnfamiljer besöker oftare en stormarknad.) Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ensamboende utan barn 21 21 40 17 0 Ensamboende med barn 22 17 42 18 02 Gift/ sambo utan barn 28 15 40 17 01 Gift/ sambo med barn 34 18 34 13 01 Övrigt 30 17 35 18 01 en stormarknad en lågprisbutik en mellanstor butik en närbutik 11 2014-10-16
Besöksfrekvens 12 2014-10-16
Den oftast besökta butiken besöks i genomsnitt 2,4 ggr/vecka. Den näst oftast besökta 1 ggr/vecka. Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100%. Totalt (n=1863) 1 5 12 24 32 26 0-200 inv 2 11 17 37 33 201-10 000 inv 6 12 30 27 25 10 001-25 000 inv 6 11 22 41 19 25 001-50 000 inv 5 16 19 35 25 50 001-200 000 inv 5 8 22 33 32 > 200 000 inv 7 14 25 29 24 Normalt sett ingen gång 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång 13 2014-10-16
Ju närmare desto oftare Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0-600 m 7 15 25 30 23 Avstånd till närmaste dagligvarubutik 600 m - 2 km 2-5 km 5 4 10 10 25 27 32 29 29 29 Mer än 5 km 4 7 19 40 30 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång 14 2014-10-16
Sällanköpsvaror handlar man vanligen 1-2 gånger i månaden Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Totalt (n=1839) 6 9 14 28 34 9 0-200 inv 4 11 12 27 36 11 201-10 000 inv 6 7 14 31 34 8 10 001-25 000 inv 6 8 15 24 39 8 25 001-50 000 inv 4 12 7 29 38 10 50 001-200 000 inv 7 10 17 23 36 8 > 200 000 inv 10 10 17 25 29 9 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Normalt sett ingen gång 15 2014-10-16
Färdmedelsval och avstånd 16 2014-10-16
Bilen dominerar helt som färdsätt till den oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik 0 20 40 60 80 100 5 3 6 21 3 6 8 18 19 59 70 0 1 92 Ytterst få använder kollektivtrafik för att ta sig till sin butik.... med bil som förare 10 4 10 20 32 24... med bil som passagerare 32 4 6 21 64 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 17 2014-10-16
Om avståndet är under 600 m är det dock vanligt att man går till fots Bas: 0-600 m till dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 0 20 40 60 80 100 10 6 11 14 24 7 01 26 725 14 21 35 18 20 31 23 89 65 71 36 41 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång Bas: 600m -2 km till 0 20 40 60 80 100 dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 12 46 21 37 0 12 3 13 5 13 34 7 21 21 23 20 93 66 66 36 60 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 13 18 2014-10-16
Bilen dominerar i än högre grad som färdsättet till den näst oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 0 20 40 60 80 100 21 2 4 12 16 14 64 70 11 11 14 81 11 8 23 8 43 25 11 21 23 19 62 11 Bil som förare är det överlägset vanligaste färdsättet till den näst oftast besökta butiken. I andra hand åker man dit som i bil som passagerare. 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 19 2014-10-16
Att kombinera resor 20 2014-10-16
Hälften kombinerar ofta inköp av dagligvaror med andra förflyttningar Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Till/från arbete/skola eller under lunchen 29 10 17 21 23 Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) 24 19 27 18 12 Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta 21 2014-10-16
Sällanköp kombineras sällan med andra förflyttningar Bas: Samtliga Till/från arbete/skola eller under lunchen Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) 0 20 40 60 80 100 34 14 20 14 9 9 18 15 29 19 10 9 Mindre än en fjärdedel kombinerar köp av sällanköpsvaror med resor till/från arbete/skola Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta Handlar normalt sett ingen gång Andelen är något högre för fritidsresor. 22 2014-10-16
På orter med färre än 10 000 invånare är det vanligare att kombinera inköp av daglig- och sällanköpsvaror Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Totalt, n=1736 43 48 9 0-200 inv 32 52 16 201-10 000 inv 38 50 12 10 001-25 000 inv 50 46 4 25 001-50 000 inv 42 51 7 50 001-200 000 inv 42 51 6 200 001 el fler inv 50 41 9 sällan ibland ofta 23 2014-10-16
Viljan att gå eller cykla 24 2014-10-16
Fyra av fem kan tänka sig att gå max 1 km till butiken Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0 20 40 60 80 100 7 15 30 29 10 9 Längre än 2 km 1-2 km (mer än 15 minuter) 600-1000 m (10-15 minuter) 200-600 m (5-10 minuter) För att det skall bli ett vanligt alternativ att man går till fots för att handla, krävs i princip en bra dagligvarubutik per kvadratkilometer. 0-200 m (mindre än 5 minuter) Skulle inte gå till butiken 25 2014-10-16
Drygt hälften av de som är säkra kan tänka sig att cykla minst en kilometer Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0% 20% 40% 60% 80% 100% 19 17 21 13 4 2 23 Acceptansen är högre för att cykla en bit till butiken. 3 km eller mer 2-3 km 1-2 km 600-1000 m 200-600 m 0-200 m Skulle inte cykla 26 2014-10-16
Närheten till butik 27 2014-10-16
Närmaste Två av tre har max en km till sin dagligvarubutik Merparten (65%) av hushållen har en dagligvarubutik Dagligvarubutik Stormarknad 0 20 40 60 80 100 1 6 18 11 17 27 0-200 m 200-600 m 600-1000 m 1-2 km 2-3km 3-5 km 5-10 km Mer än10 km 11 12 20 12 14 6 30 5 6 4 inom acceptabelt gång- eller cykelavstånd. Knappt 80 % har mindre än 2 km till sin närmsta dagligvarubutik. Stormarknader längre bort. 65 % har mer än 2 km till sin närmsta stormarknad. 28 2014-10-16
29 2014-10-16 Veckodag
Större möjlighet att helghandla dagligvaror om man bor i hus Bas: Samtliga Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Det varierar 0 20 40 60 80 100 23 21 24 15 14 15 9 9 8 21 16 24 30 25 33 12 11 13 10 10 10 46 52 42 Totalt Flerfamiljshus (lägenhet) Villa, radhus 30 2014-10-16
Fredag och lördag är vanligaste dagarna för sällanköp Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Hälften (51 %) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 6 5 6 8 18 säger att det varierar och kan inte säga klart vilka dagar man gör sina sällanköp. Lördag 31 Söndag 12 Det varierar 51 Handlar normalt sett ingen gång 9 31 2014-10-16
Butikens attraktivitet 32 2014-10-16
Varornas kvalitet och sortimentet är mest betydelsefulla för butikens attraktivitet Bas: Samtliga Varornas kvalitet Sortimentet Gratis parkering Goda parkeringsmöjl. Priserna Servicekvalitet Öppettiderna Att du hittar i butiken Lätt att nå med bil Inte alls viktigt Mycket viktigt 1 2 3 4 5 Trivseln Närhet till bostaden Det är viktigt att kunna nå butiken lätt med bil och parkera där, men inte på långt när lika viktigt att kunna gå, cykla eller färdas kommunalt dit. Möjl. att kombinera ärenden Lätt att nå till fots Lätt att nå med cykel Närheten till arbetspl. Lätt att nå med buss Annat Totalt 0-25 000 invånare 25 001-200 000 invånare 200 001 invånare eller mer 33 2014-10-16
34 2014-10-16
En betydande minskning av bilkörningen för hälften av prenumeranterna >> Fråga: Innebär det här sättet att köpa mat att du gör färre resor med bil för inköp? >> Fråga: Upplever Du att Ditt totala användande av bilen minskar? Försök bedöma minskningen? Bas: De som prenumererar/ handlar på internet (n=76) Bas: De som prenumererar/ handlar på internet 17 21 62 49 51 Ja Nej Ja Nej Vet ej Genomsnittligt per hushåll: 23 km 35 2014-10-16
Fortfarande stor outnyttjad potential för matkassarna >> Fråga: Skulle du kunna tänka dig att handla dagligvaror på internet eller prenumerera på matkassar? Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 14 Totalt 32 39 4 11 15 0-200 inv 32 40 2 12 13 201-10 000 inv 30 40 3 14 12 10 001-25 000 inv 33 8 41 6 14 25 001-50 000 inv 29 8 44 5 12 50 001-200 000 inv 30 12 42 4 16 > 200 000 inv 32 37 7 8 Ja Kanske Nej Vet ej Prenumererar redan Ytterligare 3-4 ggr så många som de som är kunder redan idag kan tänka sig att gå med och ännu många fler säger att de kanske kan det. 36 2014-10-16
Hållbar handelspolicy 37 2014-10-16
Stor skillnad i kommunstorlekar i Sverige 2010 såg det ut så här; 46 kommuner > 50 000 invånare 74 kommuner 20 000 50 000 invånare 95 kommuner 10 000 20 000 invånare 61 kommuner 5 000 10 000 invånare 14 kommuner < 5 000 invånare Det innebär att 170 kommuner är mindre än 20 000 invånare För att täcka kommuntyp; Ett exempel stor kommun (> 50 000); Norrköping (129 000 invånare) Ett exempel mindre kommun (20 000 50 000); Katrineholm (32 300) Ett exempel liten kommun (< 20 000 ); Filipstad (10 600 invånare) 38 2014-10-16
Samverkansgruppen bildas Vision och översiktlig stadstypsanalys där scenarios bestäms (t.ex. centrumsatsning, stadsdelsetableringar, halvcentrala etableringar eller externetableringar) Kartläggning av markanvändning Alternativa lokaliseringar föreslås och analyseras utifrån markanvändningsfaktorer och scenarios kompletteras Beslutskriterier utarbetas för varje part och viktas Kriterieanalys utvecklas för scenarierna med konsekvensanalyser och känslighetsanalyser till dess resultatet är acceptabelt Underlag för utvecklingsplan 39 2014-10-16
40 2014-10-16
Kompakt Spridd Korridor Stadsdelsstad Ytterkant Flerkärnig HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH H1 H2 H3 H4 Hög befolkningsoch arbetsplatstäthet Funktionsblandning Service-noder Bytes-punkter Tillgänglighet till huvudnät i trafiksystemet Bil Koll Cykel Gång HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 41 2014-10-16
42 2014-10-16
43 2014-10-16
Kommunen Handlarna Fastighetsägarna Blå: Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Grön: Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Röd: Centrum och många stadsdelscentra. Trafikverket Konsumenterna 44 2014-10-16
Norrköping Det sammanvägda resultatet för de tre alternativen. Alt.1 är Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Alt. 2 är Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Alt. 3 är Centrum och många stadsdelscentra. 45 2014-10-16
46 2014-10-16
47 2014-10-16
Katrineholm Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Utbyggnad av centrum och Lövåsen Alt.2 Utveckla fler handelsplatser i staden 48 2014-10-16
49 2014-10-16
50 2014-10-16
51 2014-10-16
52 2014-10-16
Filipstad Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Dagligvaruhandel fortsatt stark, sällanköpshandeln krymper vidare för att så småningom upphöra mer eller mindre. Alt.2 Anpassning till nya handelsformer. Anordna show-rooms och utveckla internethandeln. 53 2014-10-16
54 2014-10-16
Scenarios 1. Minskad sällanköpshandel i mindre kommuner 2. Enligt TT 11/8 2014 (SvD); Ökad e-handel ger mindre butiker som fungerar som skyltfönster för delar av sortimentet. Storsäljarna i butik, resten på nätet. Också små butiker i större kedjor kan bli lönsamma. Enligt McKinsey är nybyggda butiker 30 % mindre än äldre butiker. De stora butikerna vill ha hela sortimentet för uppvisning i attraktiva lägen. I jakten på tidseffektiva konsumenter; attraktivt att ligga på t.ex. busstationer eller tågstationer med små och överskådliga butiker plus att större kedjor satsar på utlämning av e-handelsvaror. 55 2014-10-16
Reflektioner Hemkörning Kortdistansparkering, lådcykelparkering Marknadsföring / incitament för hållbarare inköp Internethandelskedjan: o Beställning/betalning o Upphämtning/hemleverans o Godstransportlogistik Kortdistansstrukturer med lokala servicenoder/ träffpunkter för fler distansarbetande Framtida attraktivitet 56 2014-10-16
Tack! mathias.warnhjelm@trafikverket.se 57 2014-10-16