Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn (framförallt persontransporter). Syfte 1: Överblick över några av de styrmedelsförslag som har framförts och genomförts ~de senaste 10 åren Syfte 2: Hur kan man förklara vilka styrmedel som implementeras och vilka som får ligga kvar i lådan?

Empiri och ansats Inventering av styrmedelsförslag i Strategin för Effektivare Energi och Transportsystem, dvs. EET-strategin (Energimyndigheten, Vägverket, Banverket, Naturvårdsverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket 2007) Och Trafikverkets Klimatstrategi (2010) Vilka förslag har förts fram och vilka har genomförts? Vilka filter kan förklara att styrmedelsförslag genomförs eller ej? Avgränsning: Fokus på styrmedel för minskning av utsläpp från person och godstransporter på land. Dvs. ej sjö & flyg.

Energieffektiva fordon Bindande CO2-krav på nya bilar CO2 baserat förmånsvärde CO2 baserad fordonsskatt Vidareutveckling av konsumentinformation till nybilsköpare Mätmetod för tunga fordon för standardisering av bränsleförbrukningsmätning Alternativa bränslen Ta bort EU:s importtull för etanol Stötta EU:s arbete med certifiering av biodrivmedel Kvotpliktsystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet Demoanläggningar för kostnadseffektiva 2:a generationens biobränslen status Ja Nej Delvis Delvis Delvis Ja Ja Delvis Ja Styrmedelsförslag från EET (2006) och utvärdering av NV (2009)

Påverka transportefterfrågan Kilometerskatt för tung trafik Höj bensin- och dieselskatten med 75 öre och räkna upp med BNP Förändra reseavdraget Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Stöd till integrerade trafikplaner för städer Statsbidrag till anläggning och underhåll av det kapillära järnvägsnätet Infrastrukturinvesteringar för att nå miljömålen Genomför investeringar som kapacitetsförstärker järnvägen Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering Statlig satsning på kollektivtrafik Inför en standardiserad beräkningsmetod för att beräkna effekter av transportintensiv verksamhet Status Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Delvis Delvis Delvis Delvis Ja Styrmedelsförslag från EET (2006) och utvärdering av NV (2009)

Förklara styrmedelsval - teori Faktorer i policyprocessen fungerar som filter som begränsar eller möjliggör val av styrmedel.(böcher 2012) Två dominerande skolor Naive instrumentalism - Beslutsfattare har en verktygslåda med styrmedel och komplett information om vilket instrument som är bäst. Public choice theory Beslutsfattare är individuella nyttomaximerare som väljer de instrument som passar deras intressen (ex. politiker tänker endast på att maximera antalet väljare)

Förklara styrmedelsval - teori Problem: Naive instrumentalism: Överskattar valfriheten av styrmedel, ingen hänsyn till begränsningar i policyprocessen. Kan inte förklara varför de mest effektiva styrmedlen ej genomförs. Public choice: Förklarar varför styrmedel som bensinskattehöjningar ej genomförs -> negativt för privatekonomi = lågt väljarstöd = politiskt ointressant. Saknar förklaringsvärde när det gäller andra, till synes mer neutrala förslag.

Förklara styrmedelsval - teori Verktygslåda med styrmedel Filter Institutioner Diskurser Fördelningskonflikter Utbud av genomförbara styrmedel Baserat på Böcher (2012)

Institutioner Formella (ex. förvaltningsmodell) Exempel: Kommunalt planmonopol (PBL) begränsar möjligheterna att införa reglerande styrmedel på regional nivå. Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Informella (normer, institutionellt stigberoende) Exempel: Informella normer (ex. levande landsbygd, arbetsmarknadspolitik) begränsar möjligheten att förändra skattelagstiftning. Förändra reseavdraget

Diskurser Användandet av miljöpolitiska styrmedel är beroende av diskurser som etablerar diagnos (problemstruktur) och recept (val av styrmedel för att behandla diagnosen). Expertdiskurs: experter vs experter, mellan experter och politiker. Politisk diskurs: Politiker vs politiker, mellan politiker och väljare

Diskurser Expertdiskursen är inte enhetlig: Teknikens roll: Ex. TVs klimatstrategi (2010) Det kommer att krävas en förändring i utvecklingen av samhälle och infrastruktur. Jfr med Infraprop (2012) Sannolikt krävs även planeringsrelaterade åtgärder för att styra mot ett transportsnålt samhälle. Vilken typ av styrmedel? Styrmedel bör vara generella och sektorsövergripande där så är möjligt. Infraprop. (2012)

Diskurser Politisk diskurs: Dominerande fokus på tekniska lösningar Styrmedel för energieffektivisering och alternativa bränslen tillräckligt Förskjutning av problemstrukturen: Från kvantifierade utsläppsmål för transportsektorn till 2020 (EET) till År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

Diskurser De styrmedelsförslag som påverkar transportefterfrågan som genomförts syftar till överflyttning till andra transportslag eller ökad kunskap, inte till att minska transportefterfrågan. Dvs ej direkt mot rådande diskurs och problemstruktur. Kapacitetsförstärkningar av järnväg och kollektivtrafik troligtvis motiverade på andra grunder (ex. arbetsmarknadspolitik, industrins behov av jvg-trp)

Fördelningskonflikter Förväntad distribution av nyttor och kostnader mellan olika grupper i samhället. Fördelningskonflikter gör det svårt att genomföra ekonomiska styrmedel. Kilometerskatt för tung trafik Statsbidrag till anläggning och underhåll av det kapillära järnvägsnätet kilometerskatten är inte en skatt på utsläpp. Det är en skatt på avstånd. En lastbil som går på förnybart bränsle på en enskild skogsväg i glesbygd får betala lika mycket som en diesellastbil. Och för skogsindustrin kommer uttaget av timmer och biobränslen bli dyrare: 700 miljoner kronor per år. (Svd 2010-09-16) Kilometerskatt för tung trafik

Reflektioner Genomförda styrmedel bra för ökad energieffektivisering och ökad användning av biodrivmedel. Ingen större effekt på totala utsläpp från trp sektorn (än så länge). Formella institutioner (ex lagstiftning och förvaltningsmodell) tar lång tid att förändra. Informella institutioner, diskurser och problemstrukturer kan förändras ganska fort. Fördelningskonflikter är konstanta?

Fredrik.pettersson@miljo.lth.se