Undersökning rörande avsättningsägen för skog och skogsmark i Jämtands än Investigation Concerning the Accessibiity of Forests and Forest Land in the Province of Jämtand av NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 51. NR 4
Förord Den svenska skogsindustrien befinner sig för närvarande i ett kraftigt utbyggnadsskede, varigenom efterfrågan på råvara väntas stiga. Samtidigt har emeertid skogsbrukets önsamhet tenderat att minska i oroväckande grad, varför areaen av s. k. no-områden, där skogsavverkning ej ger >>rotnettov, har ökat.. Den försämrade önsamheten medför ökade krav på ekonomisk panering av skogsdriften, såvä när det gäer detajer i produktionsprocessen inom ett enskit företag som när det gäer skogsbruket i stort. Denna undersökning, rörande avsättningsägen bör ses som ett försök att med riksskogstaxeringens provytemateria ti grund skapa underag för kakyer rörande avsättningsägets betydese i främst detta senare sammanhang. Tack vare möjigheterna ti automatisk databehanding är det nu i princip reativt enket att i efterhand kompettera ett taxeringsmateria med uppgifter rörande avsättningsäget. En sådan kompettering har utförts av den tredje riksskogstaxeringens provytemateria inom Jämtands än. Kompetteringen har i huvudsak avsett en registrering av provytornas beägenhet i förhåande ti fotted, biväg och bygd och har utförts vid skogsvårdsstyresen, närmast under edning av dåvarande assistenten, civijägmästare Bo Lindeöf. För denna värdefua medverkan ber vi få framföra vårt tack. - En preiminär redogörese för dessa undersökningar har tidigare ämnats ti rg6o års skogskommitte för Jämtands än och ingår som en biaga ti dess betänkande (SOU rg6:r). I föreiggande arbete redovisas band annat beräkning av drivningskostnader vid skida everansaternativ för vissa typträd i oika områden samt en schematisk båtnadskaky för en utbyggnad av vägnätet. Dessa beräkningar bör betraktas endast såsom exempe på möjiga ekonomiska kakyer. Under vissa förutsättningar rörande exempevis transportmetoder skue ett ferta andra beräkningar av översagskaraktär kunna utföras. I detta sammanhang kan nämnas, att det i samband med en utredning rörande de ekonomiskt tigängiga virkeskvantiteterna för en eventue övmassafabrik i Storuman, utförs en kompettering av riksskogstaxeringens materia efter här tiämpade injer för dear av Norrbottens och Västerbottens än. För Norrbottens än föreigger dessutom paner på en ytterigare kompettering med uppgifter rörande beägenheten i förhåande ti järnväg och vissa kustindustrier samt ti tätorter av specificerad karaktär. Vid utförandet av denna undersökning har Gustaf von Segebaden svarat för metodiken för avsättningsägets beskrivning jämte de noggrannhetsberäkningar som redovisas i särskid biaga. Nis-Erik Nisson har svarat för avsättningsägesuppgifternas samordning med ordinarie taxeringsmateria samt de maskinea bearbetningarna. I övrigt har arbetet utförts gemensamt. Stockhohn sr den I september rg6. Nis-Erik Nisson Gustaf von Segebaden
INNEHÅLLsFÖRTECKNING List of Contents Kap. r. Inedning. Introduction....................................... Kap. 2. Insaming av data samt primärbearbetning. Coection and primary processing................................................... 2.r. Kassificering av riksskogstaxeringens provytor och trakter med hänsyn ti avsättningsäge. Cassification of sampe pats of the Nationa Forest Survey................................... 2.r.r. Amänt om metodiken. Genera description of methods I I 2.r.2. Bestämning av avstånd ti biväg och fotted. Determination of distances to truck roads and water-ways.......... I 2 2.r.3. Va av transportaternativ samt registrering av fottningskostnader och eventue bitransportsträcka. Choice of transport aternative, records of costs of foating and potentia truck hau distances................................ I 3 2.I-4- Håkortsregistrering av insamade data. Recording of data on punched cards.................................. I 3 2.2. Maskine transferering av data rörande avsättningsägen samt förråds- och areauppgifter ti gemensamt håkort. M achine transfer of data on accessibiity, voume of growing timber (stock) and area of forest and to a common card..................... Kap. 3 Redovisning av skogsmarksareaer och virkesförråd inom oika avsättningsägen. Recording of forest and area and voume of growing timber (stock) by varying accessibiity........................... I 5 3-I. skogsmarksareaens fördening på avståndskasser ti fotted och biväg samt ti bygd inom tre änsdear. Distribution of forest and area by casses of distances to foat-ways and to cosey popuated areas for the three parts of the province... I5 3.r.r. Leverans >>fritt utskit>> från hea areaen. Deivery free after sarting for the entire area....................... I 5 3.r.2. Leverans >>fritt biväg>> från hea areaen. Deivery free at roadside for the entire area. Areaens fördening på avståndskasser ti biväg inom oika ägargrupper. Distribution of area by casses of distances to truck roads for various ownership groups. Areaens fördening på avståndskasser ti biväg inom bonitetskasser. Distribution of area by casses of distances to truck roads for various site casses................. I 8 3.!.3. Areaens beägenhet i förhåande ti bygd. Location of forest and in reation to cosey popuated area.......... 20 Sida IO I I I I I4
3.2. Virkesförrådets fördening på avståndskasser ti fotted och biväg inom tre änsdear. Distribution of growing timber (stock) by casses of distances to foatways and truck roads for the three parts of the province...................................... 20 3 3 Skogsmarkens avsättningsäge inom småområden. Accessibiity of forest and in sma regions.............................. 21 Kap. 4 Beräkning av drivningskostnader för vissa typträd inom småområden. Gomputatian of costs of feing, processing and transport for certain type trees in sma regions.................................. 23 4.1. Beräkningsgrunder. Principes of computation... 24 4.2. Redovisning av beräkningarna. Report on the computations.... 28 4.2.1. Drivningskostnader inom småområden vid nuvarande vägnät. Gasts of feing, processing and transport in sma regions with present road net.......................... 28 4.2.2. Drivningskostnader vid nuvarande och panerat vägnät för den area som påverkas av vägnätets utbyggnad. Gasts of feing, processing and transport at present and with panned road net for the area considered infuenced by the net extension....................................... 33 4.2.3. Schematisk båtnadsberäkning. Outine of the computation of gain........................................... 33 Kap. 5 Sammanfattning. Summary (in Swedish)... 34 Litteraturförteckning. Literature cited.................................. 38 Summary. Summary (in Engish)... 39 Tabeer. Tabes...................................................... 43 Biagor. A ppendices.................................................. 97 Sida Tabe Tabe Tabeer Tabes r. Områdesindening. Regiona division................................. 45 2 A-C. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (a) -terrängtransport ti fotted och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Område A-C. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (a)- off-road transport to foat-ways and foating. A rea (in thousands of hectares) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Region A-C........................... 46
Tabe Tabe Sida 3 A-C. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Område A-C. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (b J - off-road transport to truck road, truck haut to foat-ways, and foating. A rea (in thousands of hectares J distributed by truck haut distances and distances to truck roads. Region A-C.... 49 4 A-D. skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avståndskasser ti biväg inom oika ägargrupper. Område A-C. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various ownership groups. Region A-C... 52 5 A-C. skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avståndskasser ti biväg inom bonitetskasser. Område A-C. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various site casses. Region A -C........................... 56 6 A-C. skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avstånd ti bygd i terräng och på väg. Område A-C. Forest and area in thousands of hectares distributed by cross-country distances and road distances to popuated areas. Region A-C... 59 7 A-C. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (a)- terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Område A-C. Voume of coniferous timber infuenced by transport aternative (a J -off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in Iooo m 3sk J distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Region A -C......................................... 62 8 A-C. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Område A-C. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber J infuenced by transport aternative (a)- off-road transport to foat-way and foating. Voume (in I ooo m 3sk J distributed by distances to foat-ways and distances to truckroads. Region A-C... 65 g A-C. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (a) -terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Område A-C. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (a)- off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in I ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Region A-C... 68 10 A-C. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti
Tabe Tabe biväg. Område A-C. Voume of coniferous timber infuenced by transport aternativ (b) - off-road transport to truck roads, truck hau to foatcways, and foating. Voume (in I ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Region A-C... 7I 11 A-C. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Område A-C. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (bi g timber) infuenced by transport aternative (b) -off-road transport to truck road, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in I ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Region A-C 74 I2 A-C. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (b) -terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Område A-C. V oume of timber from deciduous trees infuenced bytransport aternative (b) - off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in I ooo m 3sk J distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Region A-C... 77 I3. Förrådet av barrskog, grovskog av barr samt övskog i I ooo-ta m 3 sk fördeat på avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber, big timber of conifers and timber. of deciduous trees in thousands of m 3 sk distributed by distances to truck roads..................... 14 Skogsmarksarea, virkesförråd och produktionsförmåga inom småområden. Forest and area, voume of timber, and yied capacity of sma regions... :.............. 83 I5. Medeavstånd ti fotted samt ti biväg och genomsnittigt bitransportavstånd ti fotted inom småomraden. Mean distances to foat-ways and truck roads, and average truck transport distances to foat-ways in sma regions................................ 84 I6. skogsmarksareaens medeavstånd ti biväg samt ti bygd inom småområden. Avståndet ti bygd fördeat på avstånd i terräng och på väg. Mean distances from the forest and areas to truck roads and to cosey popuated areas in the sma regions.................... 86 I7 a-c. Genomsnittiga drivningskostnader i örejf3 och krfm3sk för typträden inom småområden vid everans >>fritt utskit>> och >>fritt biväg>> vid nuvarande vägnät. Average costs of ogging, örefcu.foot and kr f m 3sk, for type trees in sma regions at deivery free after sarting and free at road side with the present road net....................... 87 I8 a-c. Genomsnittiga drivningskostnader i örejf3 och krfm 3 sk för typträden inom grupper av småområden vid everans >>fritt utskit>> och Sida 8o
Tabe Tabe Sida >>fritt biväg>> vid nuvarande och panerat vägnät inom den area som påverkas av vägnätets utbyggnad. Average costs of ogging, örejcu.foot and krjm3 sk, for type trees in groups of sma regions at deivery free after sarting and free at road side with the present and with the panned road net for the area infuenced by the road net extension.................................................. 90 19. Schematisk båtnadsberäkning för den panerade utbyggnaden av vägnätet. Genera outfine of the computation of gain expected by the panned extension of the road net............................. 95 Figur Figure Figurer (i texten) Figures (in the text) 1. Kartskiss över Jämtands än visande indeningen i änsdearna A, B och C samt kommunindeningen. Map outfine of the province of Jämtand showing the province parts A, B and C and community division... 2. Kartskiss över Jämtands än visande indeningen i 32 småområden. Map outfine of the province of Jämtand showing division inta 32 sma regions 22 3 Körningskostnad vid oika köravstånd ti fotted och biväg. Obarkat virke; medekubik 3,0 f 3 Cost of hauing over various distances to foatways and to truck roads. Unpeeed timber, mean voume of og 3,0 cu.feet... 26 4 a. Genomsnittiga drivningskostnader för typträden av ta inom oika småområden vid everans >>fritt utskit>> och >>fritt biväg>>. Småområdena är rangordnade efter kostnaden för ro cm-trädet. Average costs of ogging for type trees of Scots pine in various sma regions at deivery free after sarting and free at road side. The sma regions are ranked according to costs pertaining to the IO cm (DBH) tree... 30 4 b. Genomsnittiga drivningskostnader för typträden av ta inom oika småområden vid everans >>fritt fotted>> och >>fritt biväg>>. Småområdena är rangordnade efter kostnaden för ro cm-trädet. Average costs of ogging for type trees of Scots pine in various sma regions at deivery free on foat-way and tree at road side. The sma regions are ranked according to costs pertaining to the IO cm ( DBH) tre e............................................ 30 5 Diagram utvisande sambandet mean områdenas rangnummer, då de ordnats efter faande kostnader per f3 för everans >>fritt utskit>> - >>fritt fotted>>, >>fritt utskit>> - >>fritt biväg>> samt >>fritt fotted>>- >>fritt biväg>>. Ta 10 cm. Graph showing the reationskip between the ranking numbers of the regions when they are arranged according to dectining costs per cu.foot at deivery free after sarting- free on foat-way, free after sarting- free at road side and free on foat-way - free at road side. Scots pine ro cm (DBH) 31 r6
Figurer Figures Sida 6. Områden där enigt kostnadsberäkningen rotnetto existerar (eer är ika med no) för respektive 10 cm-träd vid angivna prisförutsättningar vid everans >>fritt utskit>> för ta och gran respektive >>fritt biväg>> för öv. A reas where stumpage vaue exists (or equas er o) according to the east accounting for IO cm (DBH) trees at given price conditions and deivery free after sarting for Scots pine and N orway spruce; free at road side for timber from deciduous species....................................... 32 Biagor Appendix Biagor Appendices I. Noggrannheten i skattningen av medeavståndet ti väg. Accuracy of the estimated mean distances to truck roads......................... 99
Kap. r. Inedning Det har atid föreegat ett starkt önskemå att i Norrand kunna beysa skogens avsättningsägen med hjäp av riksskogstaxeringens materia. Vid de två föregående riksskogstaxeringarna har därför taxeringsresutaten i viss utsträckning även redovisats med fördening på fodområden. På grund av ävarnas stora betydese såsom transporteder för virke är kännedomen om skogstigångarna inom de enskida fodområdena av särskid vikt, speciet för de vid fodmynningarna beägna industrierna (Uppskattning av Sveriges skogstigångar verkstäd åren I923-I929 SOU I932: 6). Det bör nämnas att man vid den norska >>Landsskogtakseringem> atsedan taxeringen av Teemark fyke I954 har utfört en driftsteknisk kassificering av skogsmarken enigt riktinjer som utarbetats av professor Ivar Samset (Samset I957 och Landsskogstakseringens redogöreser I956-5g). Syftet med denna är inte att direkt beskriva avsättningsäget, men är ändå av värde i detta sammanhang genom att beysa, vika rika möjigheter det finns ti stickprovsmässig insaming av drivningstekniska data. I samband med fodområdesredovisningen av den andra riksskogstaxeringen utfördes även en kassificering i avsättningsoner definierad genom fottningskostnader och avstånd ti fotted (Riksskogstaxeringen av Ljungans, Indasävens och Ångermanävens fodområden åren I938 och I939, Norrands skogsvårdsförbunds tidskrift I940: IV). Svagheten med en sådan kassificeringsmetod är, att den öper stor risk att snabbt bi inaktue genom att kostnaderna och transportmetoderna ändras. Genom tikomsten av den tredje riksskogstaxeringen med årigen återkommande taxeringar av varje än har emeertid möjigheter skapats för en fortöpande registrering av för avsättningsmöjigheterna betydesefua faktorer såsom terrängtransportavstånd ti biväg och fotted, avstånd ti bygd m. f. Denna taxering sker genom inventering av provytor ängs sidorna på systematiskt utagda kvadrater, s. k. taxeringstrakter. Traktsidornas ängd varierar mean I Soo m i Norrand och I oo m i sydigaste Sverige. Närmare beskrivning av den nya metoden återfinnes hos Hagberg (I955). En kompettering av taxeringsmateriaet med dyika kassificeringar förutsätter emeertid en medverkan av personer med oka erfarenhet av driv-
.sr: 4 A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN II ningsförhåanden, transportmetoder m. m. och är ett arbete av den typ, s0m med förde frikoppas från fätarbetet. - Inom storskogsbruket har man i.viss utsträckning utfört kassificeringar av denna typ i samband med företagstaxeringarna (Hagström I956). Genom väviig medverkan från skogsvårdsstyresen i Jämtands än har försök med kassificeringar a v riksskogstaxeringens trakter med hänsyn ti avsättningsäge kunnat igå;ngsättas i detta än. Kassificeringarna har utförts des med utgångspunkt från nu utnyttjade fotteder och nuvarande bivägssystem, des med utgångspunkt från oförändrade fottningsförhåanden men med ett utbyggt bivägnät enigt den vägbyggnadspan, som utförts av Ig6o års skogskommitte för Jämtands än och som redovisas i betänkandet: skogstigångarna i Jämtands än. Försag ti bättre utnyttjande (SOU Ig6: I). Vid skogsforskningsinstitutet bedrives dessa undersökningar såsom ett samarbete mean avdeningarna för skogstaxering och arbetsära. En preiminär redogörese för dessa undersökningar har ämnats ti ovannämnda skogskommitte i jui I96I (Nisson & von Segebaden rg6r). Kap. 2. Insaming av data samt primärbearbetning 2.1. Kassificering av riksskogstaxeringens provytor och trakter med hänsyn ti avsättningsäge' 2.1.1. Amänt om metodiken Skogen och skogsmarkens avsättningsäge har i undersökningen karakteriserats av avståndet ti fotted och biväg samt ti bygd. Dessutom har en bedömning utförts av metoden för virkets transport från skogen fram ti fotted. Kassificeringen har utförts för två aternativ med avseende på bivägnätets utbyggnad, nämigen des vid dess nuvarande utbyggnad och des vid den panerade utbyggnaden av skogiga stamvägar. Genom att utföra denna kassificering för riksskogstaxeringens provytor och trakter har en stickprovsmässig insaming av data rörande avsättningsäget erhåits för ett materia, vars skogiga karakteristika redan är kända. Vid förberedande undersökningar har fut tifredsstäande noggrannhet ifråga om augivandet av avsättningsäget erhåits även när kassificering i arbetsbesparande syfte utförts endast för en viss eer vissa punkter på varje trakt och därefter samtiga provytor på trakten eer de närmast beägna provytorna tiordnats mätpunkternas värden. Beträffande erforderigt anta
12 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN 5I: 4 observationer för att erhåa ett visst medefe hänvisas ti >>Studier över terrängtransportens ängd och vägnätets utbyggnad>> (von Segebaden 1962). Vissa medefesuppgifter grundade på denna avhanding redovisas i biaga I sid. 99 På grundva av dessa förberedande undersökningar har föjande tivägagångssätt vats: Avstånden ti biväg har registrerats för traktens hörnpunkter, varefter de fyra närmast respektive hörn beägna provytorna har tiordnats dessa värden. Övriga kassificeringar, avstånd ti fotted och bygd, har utförts för traktens mittpunkt och tiordnats samtiga provytor på trakten. Samtiga kassificeringar har skett på rummet med hjäp av generastabskartor, vika kompetterats med befintiga och panerade stamvägar och på vika taxeringstrakternas beägenhet markerats. 2.1.2. Bestämning av avstånd ti biväg och fotted Från varje trakthörn på riksskogstaxeringens trakter inom Jämtands än har mätts det kortaste fågevägsavståndet ti närmaste väg vid de två vägnätsaternativen. Mätningen har utförts oberoende av det ägosag (skogsmark, inäga, fjä eer vatten) hörnet varit beäget på. Från ett visst hörn på varje trakt, då detta varit beäget på skogsmark, har dessutom mätts den bedöm da, vid vinteravverkning ämpiga körvägen i terrängen ti väg. Från mittpunkten i varje trakt har det kortaste fågevägsavståndet mätts ti fotted, vari fottningen kan väntas bestå. Registreringen, som dock endast skett för avstånd understigande 10,0 km, har utförts oberoende av det ägosag traktmitten med edning av karta bedömts vara beägen på. För en viss kvot av trakterna har dessutom mätts den bedömda ämpiga körvägen ti avägg vid fotted, när traktmitten bedömts vara beägen på skogsmark. Som uttryck för skogsmarkens beägenhet i förhåande ti arbetskraftens bostadsorter har registrerats traktmittens avstånd, fördeat på avstånd i terräng och på väg, ti närmaste bygd enigt skogsavtaets definition (>>förutom områden med sammanhängande bebyggese jämvä byar och samhäen med regebundna kommunikationer, affär, post och teefom). Därvid har skits på de två aternativen för vägnätets utbyggnad. Fågevägsavstånden ti biväg och fotted har omförts ti köravstånd med hjäp av den genomsnittiga kvoten mean den bedömda körvägen och fågevägen från samma mätpunkt. Denna kvot, >>terrängtransportkorrektionem, kan adrig understiga 1,0. - I medeta har erhåits ett värde på terrängtransportkorrektionen av ca 1,35 såvä för avstånden ti befintigt och panerat vägnät som ti fotted. Detta värde har genomgående tiämpats.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN I3 2.1.]. Va av transportaternativ samt registrering av fottningskostnader och eventue bitransportsträcka För varje trakt har transportaternativet för barrvirke ti kusten bedömts som ettdera (a) terrängtransport och fottning eer (b) terrängtransport, bitransport och fottning. Med >>terrängtransporh har avsetts a terrängbunden transport, samt transport på bibasvägar och sekundära bivägar, vika saknas i kartmateriaet. Bedömningen har skett för båda vägatemativen. Vid vaet av transportaternativ har vats det biigaste aternativet med hänsyn ti virkets transport från skogen ti och med utfottning och sortering. Såunda har transportaternativ (b) vats när kostnaderna för terrängtransport ti fotted och fottning överstigit kostnaderna för terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. I övriga fa har transportaternativ (a) vats. Bitransportsträckan har därvid mätts fram ti det första utfottningsdistrikt, som påträffats utefter bivägen från trakten. Bitransporten har atså ej förängts genom körning utmed fotteden ti ett biigare distrikt. Därigenom har ett tredje transportaternativ med enbart terrängtransport och bitransport här inte kommit ifråga i något fa. Om en motsvarande undersökning utföres i ett kustän bir givetvis ett sådant aternativ i hög grad aktuet. Då någon hänsyn ti sekundärvägar eer bibasvägar icke kunnat tagas i denna undersökning, medför detta att andeen av transportaternativ (b) bir ägre än om hänsyn kunnat tagas ti dessa enkare vägtyper. Då hade nämigen avståndet ti biväg bivit genomsnittigt kortare och föjaktigen transportaternativ (b) mera fördeaktigt. En utbyggnad av stamvägnätet ger ökade möjigheter ti utnyttjande av sekundärvägar och bibasvägar varför detta förhåande torde bi mera accentuerat i fråga om redovisningen av transportaternativen för det panerade vägnätet. Kostnadsuppgifter ti grund för vaet av transportaternativ har hämtats från anvisningarna ti I957 års fastighetstaxering av Jämtands än. Fottningen har bedömts bi bestående i de utfottningsdistrikt, som medtagits i dessa anvisningar, medan ej medtagna distrikt bedömts som nedagda. Förutom det vada transportaternativet vid de två aternativen för vägnätets utbyggnad har registrering skett av det aktuea utiottningsdistriktet och utiottningskostnaden för detta samt den eventuea bitransportsträckan. 2.1.4. Håkortsregistrering av insamade data Samtiga insamade data, utom ängderna av de bedömda körvägarna från mätpunktema ti biväg och fotted samt utiottningsdistriktens beteckning,
14 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN har efter kodning stansats på håkort av samma typ som används vid riksskogstaxeringen (Powerskort med 65 koumner). Därvid har ett kort stansats för varje trakthörn. Detta kort har kaats >>avsättningsägeskorb>. Avsättningsägeskortet innehåer, förutom riksskogstaxeringens ordinarie identifieringsuppgifter för trakthörnet, uppgifter om hörnets fågevägsavstånd ti biväg, traktens (traktmittens) avstånd ti fotted och bygd (uppdeat på avstånd i terräng och på väg) samt fottningskostnad och ängden av eventue bitransport. 2.2. Maskine transferering av data rörande avsättningsägen samt förråds- och areauppgifter ti gemensamt håkort Vid den rutinmässiga håkortsbearbetningen av riksskogstaxeringens materia stansas ett provytekort (>>totakort») för varje provyta och där förekommande trädsag. I kortets vänstra de förekommer identifieringsuppgifter såsom region, än, injenummer, traktnummer, traktsida, provytenummer, samt uppgifter om ägargrupp, bonitet, huggningskass, åderskass m. m. Mittdeen på kortet innehåer b. a. vegetationsbeskrivning samt uppgifter om oika skogiga förhåanden på provytan, och kortets högra de utgöres av en stamista med uppgift om antaet inkavade stammar i oika diameterkasser. De avsättningsägeskort, på vika nu insamade data registrerats, överensstämmer het med provytekorten ifråga om identifieringsuppgifternas pacering. Som tidigare omtaats har ett avsättningsägeskort stansats för varje trakthörn, motsvarande den sista provytan på varje traktsida. Uppgifterna på detta kort skue tiordnas de tre sista provytorna på traktsidan ifråga samt den första provytan på nästföjande traktsida. Efter samsortering av avsättningsägeskort och provytekort, så att de provytekort, som hör ti ett visst avsättningsägeskort, kommit att igga omedebart efter detta, har kortmateriaet underkastats en bearbetning i reäkakyator. Därvid har en kubering av de inkavade stammarna på varje kort utförts med hjäp av fasta kuberingstasserier, varjämte de erhåna voymerna sammanförts ti fyra groveksgrupper. Som resutat av bearbetningen av varje provytekort har erhåits ett >>voymkort». Voymkortet överensstämmer identiskt med provytekortet med undantag för att vissa uppgifter om vegetation m. m. ersatts med de avsättningsägesuppgifter som erhåits från avsättningsägeskortet, varjämte stamistan ersatts med voymuppgifter för dimensionsgrupperna o-g,g cm, ro-i4,9 cm, 15-24,9 cm samt 25 cm och däröver (diameter i brösthöjd på bark).
A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN I5 Kap. J. Redovisning av skogsmarksareaer och virkesförråd inom oika avsättningsägen De resutat som redovisas i detta avsnitt är att betrakta endast såsom exempe på hur riksskogstaxeringens materia kan utnyttjas efter utförd kompettering med uppgifter rörande avsättningsäget. Redovisningen sker des med änet uppdeat på tre änsdear, des med en uppdening på 32 småområden. 3-I. skogsmarksareaens fördening på avståndskasser ti fotted och biväg samt ti bygd inom tre änsdear På grundva av i föregående avsnitt angivna data kan skogsmarksareaens beägenhet i förhåande ti biväg och fotted redovisas enigt aternativa förutsättningar ifråga om transportmetoder. I det föjande ämnas des en redovisning, som är aktue om everans )>fritt utskit)> sker från hea areaen, des en redovisning, som gäer om everans )>fritt biväg)> sker från hea areaen. Därjämte redovisas kontingenstabeer, som anger areaens avstånd ti bygd, fördeat på avståndet i terräng och på väg: Samtiga här nämnda redovisningar utförs med änet indeat i tre områden, specificerade i tabe r 1 och figur r. Redovisningarna avser des nuvarande förhåanden, des förhåandena efter en utbyggnad av bivägnätet enigt föreiggande pan. I denna föresås det nuvarande för virkestransport användbara vägnätet omfattande ca 9 ooo km vägar att utbyggas med 2 roo km stamvägar. De skogsmarksareaer, som redovisats i tabe r, hänför sig ti 1953-59 års riksskogstaxering och överensstämmer med i tidigare utredningar redovisade. Sedermera har emeertid vissa tidigare enbart karttaxerade s. k. fjätrakter taxerats i fät, varvid vissa provytor, som vid karttaxeringen kassificerats som fjäbarrskogsmark, överförts ti skogsmark. Uppskattningen av änets totaa skogsmarksarea har därigenom höjts från 2 493 ooo hektar ti 2 517 ooo hektar. Nu föreiggande redovisningar baseras på sistnämnda areauppgift. 3.1.1. Leverans»fritt utskit)>.från hea areaen I detta avsnitt redovisas skogsmarksareaens beägenhet i förhåande ti fotted och biväg enigt en kassificering, som förutsätter att virke från a mark ska fottas, eventuet efter föregående bitransport. För att möjiggöra en redovisning enigt denna förutsättning har, som tidigare angivits, 1 Samtiga tabeer är sammanförda efter texten (sid. 43 ff).
16 NILS-ERIK NILSSON och GUST AF VON SEGEBADEN ~ ~ f. ~ ~ ~ < < ~ ~ Frostviken ~ "~ ~... + + + +. + Tännäs,- {~, Hede '; ':,...:-,--\\.. _,_,,.,.... ----\ OMRAD:E C Lihärda Figur I. Kartskiss över Jämtands än visande indeningen i änsdearna A, B och C samt kommunindeningen. Map outine of the province of Jämtand showing the province parts A, B and C and community division.
sr: 4 AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN IJ kostnaderna för terrängtransport direkt ti fotted och fottning, transportaternativ (a), jämförts med kostnaderna för terrängtransport ti biväg, bitransport och fottning, transportaternativ (b). Därvid har en dening av areaen i två dear erhåits svarande mot des transportaternativ (a), des aternativ (b). För de tre änsdearna (område A-C) har föjande fördening av areaen på transportaternativ erhåits: Område Vägnät (a) r ooo ha % I ooo ha Transportatema tiv (b) (a)+ (b) % I ooo ha % A Nuvarande 595 86 97 I4 692 IOO Panerat 573 83 9 I7 692 IOO B Nuvarande 739 6o 487 40 I 226 IOO Panerat 733 6o 493 40 I 226 IOO c Nuvarande 334 s6 6s 44 599 IOO Panerat 3I9 53 280 47 599 IOO Som framgår av sammanstäningen har fördeningen mean transportaternativen icke nämnvärt ändrats genom vägnätets utbyggnad. Man kunde eventuet ha väntat sig en mera markant ökning av den area, som hänförts ti transportaternativ (b). Emeertid erfordras ju enigt den tiämpade kakymetoden en så pass åg terrängtransportkostnad ti biväg jämfört med kostnaden för terrängtransport ti fotted, att skinaden uppväger bitransportens tämigen höga terminakostnad (efter avdrag för eventuet förekommande skinad i fottningskostnad). Det bör också framhåas, att man inte räknat med möjigheten av paraekörning utefter fotteden ti ett biigare utfottningsdistrikt. Här har icke heer tagits hänsyn ti den kompettering av vägnätet med enkare permanenta bivägar och bibasvägar, som möjiggörs genom stamvägarnas utbyggnad. För de areaer som hänförts ti transportaternativ (a) är man i första hand intresserad av areaens fördening på transportavstånd ti fotted. En sådan redovisning sker i tabe 2 A-C, vari även areaen fördeats på avstånd ti biväg. För de areaer, som hänförts ti transportaternativ (b) redovisas i tabe 3 A-C areaens fördening på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Av tabe 3 B framgår att areaen i ägsta bitransportavståndskassen är större vid nuvarande vägnät än vid det panerade vägnätet. Av tabe 2 framgår att några större ändringar i fördeningen på avstånd ti fotted inte inträffar genom vägnätets utbyggnad för den area som hänförts ti transportaternativ (a), dvs. direkttransport ti fotted. När det gäier fördeningen på avstånd ti biväg sker däremot en tydig förskjutning mot kortare avstånd. -MSS, 51:4
r8 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Inom 2 km fågevägsavstånd ti fotted respektive biväg (2,7 km köravstånd) faer enigt redovisningen föjande procentuea andear av areaen tihörande transportaternativ (a): Område Vägnät Procentue ande av areaen inom 2 km fågevägsavstånd ti fotted biväg A Nuvarande 67 sr Panerat 6g 62 B Nuvarande 73 76 Panerat 73 87 c Nuvarande 59 66 Panerat 6o 77 För de areaer, som hänförts ti transportaternativ (b), dvs. terrängtransport ti biväg, bitransport och fottning, inträffar, som framgår av tabe 3, ungefär motsvarande förskjutning mot kortare avstånd ti biväg enigt föjande: Område Vägnät Procentue ande av areaen inom 2 km fågevägsavstånd ti biväg A Nuvarande 72 B Panerat Nuvarande 79 76 c Panerat 88 Nuvarande 82 Panerat 92 Det bör framhåas, att de korta bitransportavstånd, som redovisats i tabe 3, beror på att någon paraekörning utefter fotted ti ett biigare distrikt icke förutsatts. Tabeen visar också att det inträffat en förskjutning mot ängre bitransportavstånd för det panerade vägnätet. Denna kan förkaras av des att terrängtransport ersatts med bitransport, des att nya vägar kan ha medfört att transporten sker ti annan fotted än tidigare. 3.1.2. Leverans >~fritt biväg» från hea areaen Som extrem motsats ti förutsättningen att fottning äger rum från hea skogsmarksareaen kan man även förutsätta, att everans >>fritt biväg>> kommer att ske från aa avsättningsägen. Det kan därför vara av intresse, att direkt redovisa skogsmarksareaens beägenhet i förhåande ti biväg vid de två vägaternativen. En sådan redovisning har utförts des inom ägargrupper och des inom bonitetskasser.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN r g Areaens fördening på avståndskasser ti biväg inom oika ägargrupper Redovisningen återfinnes i tabeerna 4 A-D. Vid studium av tabe 4 A-C framgår som väntat, att den med areaen vägda medekörvägen ti biväg är ängst inom område A- >>fjäkommunerna>> i Jämtands andskap. Medekörängden i områdena B och C är för båda vägnätsaternativen i stort sett endast häften av den som erhåits för område A. Medekörvägen för det panerade vägnätet är enigt nedanstående sammanstäning r km kortare i område A och 0,5 km kortare i område B och C än för det nuvarande vägnätet. Sammanstäningen upptar även den procentuea ande av areaen, som är beägen inom 2 km fågevägsavstånd ti biväg: Område Vägnät Medekörväg ti biväg, km Procentue ande av areaen inom 2 km fågevägsavstånd ti biväg A Nuvarande 3.9 54 Panerat 2,9 65 B Nuvarande 2,0 76 Panerat 1,5 ss c Nuvarande 2,2 73 Panerat r,7 s4 A-C Nuvarande 2,6 69 Panerat 1,9 Sr I tabeerna 4 A-D är även medekörvägen för oika ägargrupper angiven. Kronoskogar i område A, vika endast utgör en mycket iten de av hea areaen, har en medekörväg av inte mindre än 6,0 km vid nuvarande vägnät. Övriga amänna skogar har i samma område en medekörväg på 8,7 km, medan medekörvägen för boagsskogar och bondeskogar är respektive 3,5 km och 2,4 km. Det höga värdet för övriga amänna skogar förkaras av att renbetesfjäens skogar dominerar i denna ägargrupp. I sammanstäningen nedan anges de procentuea andear av hea areaen, som igger inom 2 km fågevägsavstånd ti biväg. Av sammanstäningen framgår att bondeskogarna regemässigt är mest väbeägna. Ägarkategori Område Vägnät Kron o- skogar Övr. Aktie- Övr. am. boagens ens k. skogar skogar skogar Samtiga skogar A Nuvarande 37 27 49 67 54 Panerat 7r 31 63 77 65 B Nuvarande 75. 7S 74 7S 76 Panerat ss Sr S7 S9 ss c Nuvarande 54 73 74 74 73 Panerat 73 76 ss s4 s4 A-C Nuvarande 64 3S 6S 74 69 Panerat S3 42 Sr ss Sr
NILS-ERIK NILSSON och GUST AF VON SEGEBADEN Areaens föreejning på avståndskasser ti biväg inom bonitetskasser Rubricerade redovisning återfinnes i tabeerna 5 A-C. Medekörvägen är utan undantag kortare inom en bättre bonitet än inom närmast sämre. _ Utan att närmare ingå på orsakssammanhangen kan det konstateras att skinaden i medekörväg mean vägnätsaternativen är betydigt större inom de sämre boniteterna än inom de bättre. tabeen anges även )>produktionsförmågan» inom de oika bonitetskasserna. Denna produktionsförmåga skijer sig från begreppet medebonitet enigt Tor Jonson, därigenom att den grundas på den konstaterade medeproduktionen enigt riksskogstaxeringens produktionsöversikter för den i sutenhetshänseende bättre häften av areaen (Nisson Ig6I a). Denna produktionsnivå torde vara praktiskt möjig att uppnå. Genom vägning med produktionsförmågan i oika bonitetskasser har medeproduktionsförmågan beräknats för de oika avståndskasserna. J..J. Areaens beägenhet i förhåande ti bygd Den undersökning, vars resutat nu redovisas, syftar b. a. ti att ämna underag för kakyer rörande drivningskostnaderna i oika avsättningsägen. Därvid är det inte fråga oin enbart direkta transportkostnader för virket. Kostnaderna för arbetskraftens förfyttning från bostad ti arbetspats har i,iven stor betydese. Fördensku har en registrering skett av avståndet ti bygd enigt den definition, som skogsavtaet tiämpar (sid. o). Detta avstånd har uppdeats i avstånd på väg och avstånd i terräng. Medan avståndet på väg är av reativt mindre betydese, är avståndet i terräng ti arbetspatsen av mycket stor betydese för förfyttningskostnaderna. Mycket stora terrängavstånd kan het omöjiggöra drivningar och skogsvårdsarbeten. För de tre aktuea områdena redovisas kontingenstabeer, som anger areaens fördening på avståndskasser ti bygd i terräng och på väg (tabe6 A-C). Medeavståndet i terräng är för de två vägnätsaternativen enigt denna redovisning respektive 3,8 och 2,9 km inom område A, 2,I och I,7 km inom område B samt 2,3 och I,8 km inom område C. Dessa värden överensstämmer tämigen vä med den areavägda medekörvägen (tabe 4). 3.2. Virkesförrådets fördening på avståndskasser ti fotted och biväg inom tre änsdear En mot arearedovisningen i tabe 2 och 3 svarande redovisning av virkesförrådets fördening på avstånd ti fotted och biväg redovisas i tabeerna 7-9 respektive IO-I2.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 21. Tabeerna 7-9 avser därvid transportaternativ (a), dvs. terrängtransport direkt ti fotted, för förrådsgrupperna barrskog, barrskog över 25 cm i. brösthöjd (grovskog) samt övskog i nämnd ordning. Tabeerna Io--!2 avser motsvarande redovisning för transportaternativ (b), dvs. terrängtransport ti biväg, bitransport och fottning. Det totaa virkesförrådet inom respektive områden erhåes genom summering av de förråd, som redovisats under transportaternativ (a) och (b). Detta totaa förråd redovisas i tabe 13, med fördening på avståndskasser ti biväg. I förhåande ti förrådsuppgifter, som i andra sammahang har redovisats (Nisson rg6r b), avviker här angivna virkesförråd något, beroende b. a. på att de tiämpade kuberingstaen av beräkningstekniska skä måst schaboniseras. Såunda har exempevis samma kuberingstasserie tiämpats för björk och övrigt öv. Det bör framhåas att redovisningarna i tabeerna 7-13 kan utnyttjas för kakyer med varierande förutsättningar beträffande virkets transport från skog ti everanspats. Man kan t. ex. förutsätta att at övvirke och viss de av barrvirket kommer att evereras >>fritt biväg>> och resterande de av barrvirket >>fritt utskit>>. Vid mera översagsmässiga kakyer torde man därvid utan större oägenhet kunna betrakta den åriga avverkningen i oika avsättningsägen såsom proportione mot virkesförrådet. Om det totaa avverkningsbeoppet är känt kan atså avverkningen för varje enskit avsättningsäge beräknas. Den totaa transportkostnaden i ett visst transportaternativ kan erhåas, sedan kostnaden för varje avsättningsäge beräknats. I tabe 13 redovisas för varje område, förrådsgrupp och vägaternativ den med förrådet vägda medekörängden ti biväg. Om avverkningen antages vara proportione mot virkesförrådet, erhåes därvid samma' resutat som om vägningen i stäet skett med avverkningskvantiteterna. Tabe 13 visar att grovskogsförrådet och övskogsförrådet inom område A- fjäkommunerna i Jämtands andskap- har en markant ängre medekörsträcka ti biväg än det totaa barrskogsförrådet. Detta gäer, fastän mindre uttaat, även för område C. Inom området B har grovskogen obetydigt kortare medekörsträcka än barrskogen och övskogen även här den ängsta. Minskningen i medekörväg genom vägnätets utbyggnad är störst inom område A, som emeertid även efter utbyggnad har det ojämförigt gesaste vägnätet. 3 3 skogsmarkens avsättningsäge inom småområden I detta avsnitt redovisas skogsmarksareaens medeavstånd i förhåande ti fotted, biväg och bygd under samma förutsättningar beträffande transportoch everansaternativ som tidigare tiämpats. Redovisningen sker med änet
22 NILS~ERIK NILSSON och GUSTAF VON.SEGEBADEN Figur. Kartskiss över Jämtands än visande indeningen i 32 småområden. Utdrag ur skogsbrukskarta över Sverige (Nisson Ig6I b). Mapoutine of the province of Jämtand showing division in to 32 sma regions. Excerpt from the farestry map of Sweden (Nisson, rg6r b).
ji:4 - AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN. indeat i 32 deområden, s. k. småområden. En sådan indening har tidigare tiämpats i. >>Utredning angående förrådet av övskog i N arrbottens änjämte beräkning av möjiga avverkningskvantiteten (Nisson rg6o). I den skogsbrukskarta med tihörande beskrivning som pubicerats under hösten rg6r av skogsforskningsinstitutets avdening för skogstaxering i samarbete med Arbetsmarknadsstyresen har en sådan sr,nåområdesindening genomförts för hea riket (Nisson rg6r b). Här tiämpad områdesindening 9;verensstänJ.mer identiskt~med denna (figur 2). Småområdena har normat formen av paraeogrammer och innehåer 30 taxeringstrakter inom Jämtands andskap och 20 inom Härjedaen. Under varje år av taxeringsperioden (1953-62) inventeras tfe Fespektive två trakter, varigenom beräkningar grundade på ett visst anta års taxeringsmateria bir av ungefär samma säkerhetsgrad inom aa områden. Metoden medger också en tekniskt sett enke sortering av materiaet och kan dessutom ätt anpassas ti i huvudsak maskinea beräkningar. I tabe I4 redovisas skogsmarksarea, virkesförråd per hektar samt produktionsförmåga i m3skfha för de 32 småområdena. I tabe 15 redovisas med åreaen vägda medeköravstånd inorri varje småområde för transportaternativen (a) och (b~ vid-de två vägaternativen. För den totaa areaen redovisas i tabe r6 medeköravståndet ti biväg samt _medeav~!åndet ti bygd_ i terräng ()Ch på väg. " Med edning av uppgifterna i tabe r5-r6 ges möjigheter ti översagskakyer för mindre områden. än de tidigare redovisad.idä.nsdearna A-C. På giund av att uppgifter för enskida småområden givetvis är behäftade med reativt stora -medefe, bör som rege småområdena sammanföras ti grupper om vardera minst 4-5 småområden. Vi man endast studera tendenser inom ett visst område kan dock enskida småområden inom detta tagasi betraktande. Som exempe på beräkningar av sistnämnda sag redovisas i nästa avsnitt en beräkning av drivningskostnaderna för vissa typträd inom enskida småområden. Kap. 4 Beräkning av drivningskostnader för vissa typträd inom småområden Som exempe på möjigheten att utnyttja föreiggande materia för driftsekonomiska kakyer redovisas i det föjande en beräkning av drivningskostnaderna (kostnaderna för huggning och transport) vid everans >>fritt utskit» och >>fritt biväg>> för ro-, 20- och 30-cm träd av ta, gran och öv inom oika småområden. Syftet med beräkningarna har varit att beysa avsättningsägets betydese för de totaa kostnaderna. På grund därav har beräkningarna utförts
24 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN för identiska typträd i aa småområden oberoende av den geografiska beägenheten. Därvid har atså samma stamform förutsatts överat och därjämte har samma aptering schabonmässigt tiämpats i aa avsättningsägen. Data för typträden 4.1. Beräkningsgrunder Typträd Dbrh i. b. Höjd Voym, dms Formkvot en. Edgrenmm dm i. b. p. b. Nyinder Ta ro cm... BB go 3I 3B 0,70 20 cm... I77 I40 Igi 223 0,70 30 cm... 26B I70 4gg 573 0,70 Gran ro cm... B g Bo 27 34 o,65 20 cm... IB2 I30 I63 rg7 o,6o 30 cm... 275 r6o 4II 4Bg 0,55 Löv ro cm... B g go 27 33 0,70 20 cm... r B r I27 I 50 r B r 0,70 30 cm... 27I I 53 3Bg 467 0,70 Aptering Typträd Timmer Sortimentsutbyte Massaved Avfa % Medekubik, f % Medekubik, f' % Ta ro cm... 75 o,b 25 20 cm... go 3,0 IO 30 cm... 75 6,o 20 2,g 5 Gran ro cm... 75 0,7 25 20 cm... go 2,6 IO 30 cm... 45 7.5 45 2,7 IO Löv ro cm... 70 0,7 30 20 cm... 70 r,b 30 30 cm... Bo 3.7 20 uggning obarkat Huggningsavtaens konstruktion kan ej ge uttryck för de verkiga kostnadsreationerna vid huggning av enskida träd av varierande grovek. Avtaen förutsätter att prissättningen ska gäa i medeta för huggning i en på visst sätt svårighetskassificerad beståndstyp, scim upparbetas enigt givna principer. För här aktuea syfte, nämigen att ge exempe på hur insamade uppgifter rörande avsättningsäget kan utnyttjas för driftsekonomiska kakyer, har det dock inte ansetts erforderigt att sträva efter en ti aa dear riktig och invändningsfri kostnadsbestämning. Med en sådan mera pretentiös må-
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 25 sättning skue det ej heer ha varit riktigt att förutsätta samma aptering i samtiga småområden, eftersom apteringen rätteigen bör variera med avsättningsäget. I föreiggande beräkning har den reativa tidsåtgången vid huggning av obarkat virke ur typträden av ta och gran häretts ur uppgifter redovisade av Kiander (rg6r) samt i en SDA-rapport (Forskningsstiftesen SDA 1959). En approximativ uppgift rörande reationen i tidsåtgång mean ta och gran har erhåits muntigen från docent Kje Kiander. De erhåna reationerna i tidsåtgång för typträden framgår av nedanstående sammanstäning, där huggning av obarkat virke ur 20 cm-trädet av ta givits värdet Ioo. Som framgår av sammanstäningen har samma tidsåtgång tiämpats för öv som för ta. Typträd Tidsåtgång per voymsenhet gagnvirke Ta 10 cm... 237 20 cm... IOO 30 cm... 73 Gran Io cm... 26! 20 cm... II4 30 cm... 88 Löv 10 cm... 237 20 cm... IOO 30 cm... 73 Kostnaden för huggning av 20 cm-trädet av ta har satts ti 19,5 örejf3, baserad på skogsavtaet för Ljungan-Indasävens avtasområde för 1961, on, vinterhuggning, svårighetskass B och medekubik 3,0 f3. (Med,>f3,> avses här och i det föjande f 3 tr.) Körning ti fotted och biväg. Kostnaderna för terrängtransporter under 3 km föjer hästkörningsprisistan (Ljungan-Indasäven 1961, on I, kass B). På ängre köravstånd har traktorkörning förutsatts. Kostnaden för denna antages stiga rätinjigt från 3 km ti ett köravstånd på ro km för att därefter gå paraet med kostnaden för bitransport motsvarande sträcka (Avta om priser och amänna bestämmeser för transport av virke och ved avverkningssäsongen 1956-1957 mean vissa företag och Jämtands äns Lastbicentra). Den såunda konstruerade priskurvan finns återgiven i figur 3 Kostnadskurvans föropp avser att ge uttryck för att biigare transportformer (exv. bitransport på vinterbibasväg) tiämpas vid ängre köravstånd.
6 NILS-ERIK NILSSON. och GUSTAF VON SEGEBADEN Körnin~skosfriad, örejf3 Co:sf of hauin?, o rejcu.foof 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18 Säpkörnin~, km 3kiddinr;{ Lunnin<(, km 'jerdin<:; Basvä~skörninq,km Mein road hau/ Bitransport,.<m Truck. franspor 16 o 3 o, s 0,2. 0,2. 3 10 15 Köravstånd, km Hauinr:( disfance 10 15 1 Figur 3 KÖrningskostnad vid oika köravstånd ti fotted och biväg. Obarkat virke; medekubik 3,0 f3. Cost of hauing over various distances to foat-ways and to truck roads. Unpeeed timber, mean voume of og 3,0 cu.feet. Med areaen vägda medekörningskostnader per f3 har beräknats inom varje småområde des för det fa att barrvirket evereras >>fritt utskit» enigt endera transportaternativ (a) - terrängtransport direkt ti fotted - eer transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg och bitransport ti fotted - des för everans >>fritt biväg>> för at virke. Reationen i tidsåtgång för körning av obarkat virke ur typträden har beräknats med edning av materia, som redovisats av jägm. Åke Bengtsson i en SDA-rapport rörande virkestransport med häst (Bengtsson 1959). Därvid har dock tidsåtgången för typträd med ägre medekubik än 2,0 f3 måst erhåas genom extrapoation utanför materiaets gränser.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 27 Beräkningen har utförts för 2,5 km köravstånd (unning 200m och basvägskörning 2,5 km). De erhåna reationstaen redovisas i. sammanstäningen ;nedan. Typträd Medekubik Tidsåtgång f3 per f 3 Ta O cmc... o,8 146 20 cm... 3,0 TOO 30 cm... 5.4 92 Gran ro cm... 0,7 155 20 cm... 2,6 103 30 cm... 5,1 93 Löv O cm... 0,7 153 20 cm... 1,8 112 30 cm... 3,7 97 Bitransport och fottning Kostnaden för bitransport har erhåits ur den förut nämnda prisistan för Jämtands än. Med areaen vägda medetransportkostnader per f3 har beräknats inom varje småområde vid everansaternativet >>fritt utskit>> för transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg och bitransport ti fotted. Fottningskostnaden för oika utfottningsdistrikt har hämtats ur anvisningarna för I957 år amänna fastighetstaxering av Jämtands än. Kostnaden är ett medeta av fottningsföreningarnas uppgifter om fottnings- och sorteringskostnader för obarkat virke under åren I95I, I953, I954 och I955 Inom varje småområde har medefottningskostnaden beräknats genom vägning med areaen. Kostnaderna för bitransport och fottning är ej differentierade med hänsyn ti virkets dimension, ehuru detta rätteigen vore motiverat. Färdvägs- och semesterersättningar Färdvägsersättningen utgår i skogsavtaen som ett procentuet tiägg på ackordet för huggning och körning i form av en amän ersättning med tiägg ~i de fa arbetaren sjäv ombesörjer sin dagiga transport ti och från arbetspatsen- i form av en särskid ersättning. I kostnadsberäkningen ingår båda dessa ersättningar. Inom varje småområde har medefärdvägsersättningen beräknats medest vägning med areaen i varje färdvägsersättningskass. Semesterersättningen utgår enigt skogsavtaen med 6 % på huggningsackordet och 3,3 % på körningsackordet
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Indirekta drivningskostnader De indirekta drivningskostnaderna har bedömts med edning av uppgifter, som hämtats från en uppsats av jägm. Hans Lundberg (Svensk Lantmäteritidskrift 1958 häfte 5-6). De procentuea tiäggen för indirekta kostnader har vats i närheten av de av Lundberg angivna minimivärdena. Föjande indirekta drivningskostnader har antagits uttryckta i procentuea tiägg på den totaa kostnaden för huggning och körning (inom parentes anges intervaen för Lundbergs uppgifter). Basvägar...... 5 % Kojor... 5% Arbetsedning.. ro % Övrigt... 5% Summa 25% (max. 12% av körningskostnaden) (o-2o %) (28 %) Ti skinad mot Lundberg, men i enighet med vid fastighetstaxeringen tiämpade grunder (SOU 1949: 6o), har kostnaden för utsyning och stämping icke medräknats band drivningskostnaderna. 4.2. Redovisning av beräkningarna Drivningskostnaderna för de oika typträden har beräknats såsom areavägda medeta för varje småområde. Dessutom har motsvarande beräkning utförts för enbart den area som påverkas av den panerade utbyggnaden av vägnätet. 4.2.1. Drivningskostnader inom småområden vid nuvarande vägnät De beräknade totaa kostnaderna för de oika typträden vid nuvarande vägnät redovisas i tabe 17 a-c, vari kostnaderna uttryckta i örejf3 och krjm3sk anges för de två everansaternativen >>fritt utskit» respektive >>fritt biväg>>. Såsom tidigare anförts har beräkningarna utförts för identiska typträd i aa småområden utan att hänsyn tagits ti den variation i stamform och övriga trädegenskaper mean oika småområden, som betingas av den geografiska beägenheten. Typträdens aptering borde givetvis vid en mera noggrann beräkning avpassas efter såvä stamformen som avsättningsäget. Därjämte har icke hänsyn tagits ti att det i praktiken föreigger skinader i önenivå, beroende av sådana mera amänna förutsättningar för prisbidningen som tigång på arbetskraft samt kimatförhåanden såsom kya och snödjup.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 29 På grund av vad som ovan anförts bör de här redovisade genomsnittiga kostnaderna icke betraktas som ett mått på faktiskt föreiggande kostnadsreationer mean oika småområden utan endast såsom ett försök att beysa avsättningsägets infytande. - Med tigång ti data rörande ovannämnda faktorer kan dock utan större svårighet kostnadsberäkningen justeras med hänsyn ti dessa. Därvid kommer kostnadsskinaden mean väbeägna och mindre väbeägna småområden givet att accentueras. Anmärkas bör även att beräkningar av föreiggande formea karaktär ej kan ta hänsyn ti att ett visst typträd kan böra beastas med oika kostnader vid varierande drivningsform och därav motiverade gränskostnadsresonemang. Begreppet drivningsform bör därvid tokas i en vid bemärkese, som även innefattar sådana faktorer som exempevis huggningstidpunkt, manue eer maskine drivning och eventue kombination med hyggesrensning. För trädsaget ta har områdena rangordnats efter beräknad kostnad per f3 för IO cm-trädet vid everans des >>fritt utskit>> och des >>fritt biväg>>. En grafisk uppäggning av dessa kostnader för de tre typträden av ta med områdena i en sådan rangordning visas i figur 4 a. I fig. 4 b har aternativet >>fritt utskit>> bytts mot >>fritt fotted>>, som beräknats genom att minska kostnaden för >>fritt utskit>> med fottningskostnaden. Kostnadsskinaden mean dyraste och biigaste område uttryckt i örejf3 vid respektive everansaternativ redovisas i nedanstående sammanstäning. Ta Medekostnad örejf3 Kostnadsskinad mean dyraste och biigaste område, öre/f3 Fritt utskit fotted biväg utskit fotted biväg Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt ro cm... 144 II8 1!4 35 25 27 o cm... gr 66 6r '13 II 17 30 cm... Sr 56 sr 33 II r6 Med hänsyn ti att skinaden i medekostnad mean IO cm-trädet och 20 cm-trädet är 52-53 örejf3 medan kostnadsskinaden mean dyraste och biigaste område högst utgör 35 örejf3 kan man dra den sutsatsen att det mera är arbetsdrygheten än avsättningsäget, som är avgörande för småvirkets höga kostnader (jämför Sundberg I954, sid. 37-39). Av sammanstäningen framgår att kostnadsskinaden vid everans >>fritt utskit>> är praktiskt taget densamma för de tre typträden. Ti beysning av att denna skinad huvudsakigen orsakas av fottningskostnaderna har dessa markerats i figur 4 a iksom även kostnaderna >>fritt fotted>>. Kostnaderna >>fritt fotted>> visar med områdena rangordnade efter kostnaderna >>fritt utskit>> en oregemässig variation, varav man kan dra den sutsatsen att något tydigt
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN rv/f' örejcu.foof 170 "frohi utskit" Tritt fottrcz.d' Fru affer.sorifq Free on foat-way "Fritt bivätr Frer_ af road.s'ick. öro./f' örefcu.foof 170 160 150 140 130 50 3Dc.m 50 =~ 40 -...'\.. "\ 40 30 30 \..._../',.- -,/'.;,~...,.._..... 20...... 20 10 10 == 100 90 80 70 20c:m bo 2 1s e 1 H 10 1 2.0 1 18 1 22 19 6 11 '2.4 7 4 s 15 2 1H 9 eh 14 16 19 10 o 23 22 4... J 4 9 16 ~ 7 3H 5H 17 ~ ~.5 13 ~ 12 ~ 6 3 8 ~ 1 r 13 12-~ 18 ~ 11 ~ 7H ~ 17 Områdesnummer Sma ref:(ion!yo. Figur 4 a. Genomsnittiga drivningskostnader för typträden av ta inom oika småområden vid everans»fritt utskit>> och >>fritt biväg>>. Småområdena är rangordnade efter kostnaden för 10 cm-trädet. Prickad inje markerar fottningskostnaden. Kostnaderna för everans»fritt fotted>> har markerats med findragen inje. Average costs of ogging for type trees of Scots pine in various sma regions at deivery free after sarting and free a t road side. The sma regions are ranked according to costs pertaining to the x o cm (DBH) tree. Dotted ine represents the cost of f!oating. The costs of deivery free on foat-way have been marked with a fine Iine. 'dre/f3. 6"r--4!:jcu.foof 170 "F ritt fotted" Free on foat-way 'F ritt biväc:( Free- af road sick öro/f 3 örefcu.foof 170 160 160 150 150 140 140 130 130 40 30 20 O == 100 90 60 70 20cm 60 =30cm so 40 30 20 10 2H 1H 8H 5H 15 23 7 2 9 19 6 5 11 10 12 4H 7 4 5 15 2 1H 9 8 14 16 19 10 20 '2.3 2'2. 4 4 16 ~ ~ 1B ~ ~ 3 14 ~ Z1 ~ n 13 ft 1 6 3 8 3~ 1 ~ 13 12 ~ 1B ~ 11 ~ 7H ~ 17 Områdesnummer Sma re"(ion!yo. Figur 4 b. Genomsnittiga drivningskostnader för typträden av ta inom oika småområden vid everans >>fritt fotted>> och»fritt biväg>>. Småområdena är rangordnade efter kostnaden för Io cm-trädet. Average costs of oggin g for type trees of Scots pine in various sma regions at deivery free on foa t-way and free a t road side. The sma regions are ranked according to costs pertaining to the ro cm (DBH) tree.
51:4 AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 3r @ @ (0 @ <D @ @ @ @ Z 4 6 8 \Q1Z14161SZ0222426283032 Rano:<numm<~.,... vid hr.votr:ans "fritt fot~;~d" Rankin'? numb«r at d"ivery f~e on foa.-way 2 4 6!1101214161320222426283032 Ran<::numm<>.r vid 1-votrans "fr,fi bitvä<(" Rankm<f numb~r af deiv12.ry fre:e: af ro<jd.side 4 6 e to 12,, t6 ta 20 22 24 26 e JO 32 Rar.qnumm<~.r vid o:v<1.rans "fritt bivä~" Rank.in~ number> at r:kiv~t.ry fre.e at road "id~ Figur 5 Diagram utvisande sambandet mean områdenas rangnummer, då de ordnats efter faande kostnader per f3 för everans >>fritt utskit»- >>fritt fotted>>, >>fritt utskit>> -»fritt biväg>> samt >>fritt fotted>>- >>fritt biväg>>. Ta 10 cm. Graph showing the reationship between the- ranking numbers of the regions_ when they are arranged according to decirring costs per cu.foot at deivery free after sarting- free on fioatway, free after sarting - free at road side and free on foat-way- free at road-side. Scots pine 10 cm (DBH). samband mean fottningskostnaderna och kostnaderna >>fritt fotted>> ej föreigger. En ytterigare iustration av att rangkorreationen mean kostnaderna >>fritt utskit>> och >>fritt fotted>> inte är stark ges i figur 5, som även iustrerar samma förhåande vid motsvarande jämförese >>fritt utskit>>-»fritt biväg>> samt >>fritt fotted>> - >>fritt biväg>>. Vid everans >>fritt fotted>> är kostnadsskinaderna mean dyraste och biigaste område något mindre än vad som ovan angivits för de båda andra everansaternativen. Vid everans >>fritt biväg>> konstitueras kostnadsskinaderna mean områdena enbart av skinader i körvägängd och färdvägsersättning. Mean typträden förstärks kostnadsskinaden av korrigeringarna för brösthöjdsdiameter och medekubik Förhåandet att kostnadsskinaden mean dyraste och biigaste område vid detta everansaternativ är avgjort större för ro cmträdet än för 20- och 30 cm-träden får härigenom sin förkaring. Kostnadsnivån vid everans >>fritt biväg>> är i genomsnitt något ägre än vid everans >>fritt fotted>>.- En utbyggnad av vägnätet bör medföra att denna kostnadsskinad bir större. Som tidigare framgått har kostnaden >>fritt fotted>> beräknats som skinaden mean kostnaden >>fritt utskit>> och fottningskostnaden. Leverans >>fritt fotted>> måste därför definieras som everans vid den punkt på fotteden dit virket evereras enigt det förmånigaste av transportaternativen (a) och (b). Kostnadsnivån för ro-, 20- och 30 cm-träden är vid everans >>fritt utskit>> genomsnittigt 26, 49 resp. 6o % högre än >>fritt biväg>>. Rätteigen borde doc)< även fottningskostnaden och bitransportkostnaden differentieras efter virkets dimension. Därvid skue de kenare träden beastas reativt mera.
32 NILS-ERIK NILSSON och GUST AF VON SEGEBADEN Ta Pin e Gran.Spruce Pris "fritt biväq" 1 örejf3 t r. 1 Price free af road side Löv Deciduous species Figur 6. Områden där enigt kostnadsberäkningen rotnetto existerar (eer är ika med no) för respektive IO cm-träd vid angivna prisförutsättningar vid everans >>fritt utskit>> för ta och gran respektive >>fritt biväg>> för öv. Areas where stumpage vane exists (or equas sero) according to the cost accounting for I o cm (DBH) trees at given price conditions and deivery free after sarting for Scots pine and Norway spruce; free at road side for timber from deciduous species.
A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 33 I figur 6 har markerats de områden där under angivna prisförutsättningar ett rotnetto i medeta existerar (eer är ika med no) för respektive ro cm-träd vid everansaternativ )>fritt utskit» för ta och gran respektive )>fritt biväg)> för öv. Figuren åskådiggör hur ett reativt itet tiägg ti den ägst angivna prisförutsättningen medför att rotnetto uppstår i fertaet områden. Kostnaderna i beräkningarna igger på en reativt åg nivå i förhåande ti nuvarande verkiga öneäge, på grund av att, som tidigare omtaats, hänsyn icke tagits ti önegidning med fera faktorer. (Svårighetskass B har förutsatts.) Trots detta kan konstateras att kostnadsnivån för ro cm-trädet enigt beräkningarna för ett ferta områden är högre än för everansåret rg6oj6r gäande bruttopriser fritt utskit: ob. sufatved r46 örejf3tr; ob. sufitved 159 örejf3tr. (Underhandsuppgift för Ljungan-Indasävens prisområde erhåen från skogsstyresen.) 4.2.2. Drivningskostnader vid nuvarande och panerat vägnät för den area som påverkas av vägnätets utbyggnad En redovisning av hur drivningskostnaderna ändras vid vägnätets utbyggnad utföres ämpigen genom att endast betrakta den area som beröres av utbyggnaden. Efter sammansagning av småområdena ti grupper om två eer tre områden har drivningskostnaderna vid nuvarande och panerat vägnät beräknats för den av vägutbyggnaden påverkade areaen. Resutatet därav redovisas i tabe r8 a-c. Som framgår av tabe rg har 822 ooo ha av 2 49r ooo ha, dvs. 33 % av totaa skogsmarksareaen, berörts av utbyggnaden. Inom småområdesgrupperna varierar den ande av areaen, som påverkats av utbyggnaden, från r8 % i områdesgruppen (20 2r 22) ti 66 % i gruppen (4 s). Vid everansaternativet ))fritt utskit)> är den redovisade kostnadssänkningen reativt iten- med ett högsta värde av 7 öre per f3 för ro cm-träden av ta och gran inom områdesgruppen (H: 7 8). N a turigt nog har större kostnadsändringar erhåits för everansaternativet )>fritt biväg)> - med ett högsta värde av rg-20 öre per f3 för ro cm-träden inom områdesgruppen ( 3). En mera påtagig beskrivning av kostnadsändringarnas betydese kan erhåas genom den schematiska båtnadsberäkningen i föjande avsnitt. 4.2.J. Schematisk båtnadsberäkning På grundva av de kostnadsändringar som redovisats i tabe r8 a-c och med kännedom om kommande åriga avverkningskvantiteter kan en översagsmässig båtnadsberäkning för den panerade utbyggnaden av vägnätet utföras. 3-MSS, 5r:4
34 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN En uppskattning av kommande avverkningskvantiteter har för de oika småområdesgrupperna erhåits från Nisson (rg6r b). Bruttokvantiteterna enigt denna har reducerats med rs% för virke kenare än ro cm, som näppeigen kommer att avverkas. Den ande av totaa avverkningskvantiteten som beöper sig på den av vägutbyggnaden påverkade areaen har uppskattats med edning av areaprocenten i tabe rg. Efter kontro av att avverkningens medegrundytediameter inte varierade nämnvärt mean områdena, beräknades kostnadsändringen i kr per m 3sk för en uppskattad medegrundytediameter av rs cm genom interpoering mean kostnadsändringarna för ro- och o cm-träden. Därigenom har den åriga kostnadsminskningen kunnat beräknas. Med förutsättningen att den åriga kostnadsminskningen är oförändrad i a framtid har dess kapitavärde, båtnaden, beräknats efter 4% räntefot. Resutatet av beräkningarna framgår av tabe rg. Den kakyerade båtnaden av ca 76 mij. kr vid everans )>fritt biväg)> och ca 6 mij. kr vid everans )>fritt fotted)> skue vid en vägbyggnadskostnad av 30 kr per meter betaa utbyggnaden av so respektive 85 mi vägar1 Den panerade utbyggnaden av vägnätet har tidigare uppgivits tiro mi (sid. oo). Den kakyerade båtnaden är dock ägre än den verkiga främst på grund av att i beräkningen icke tagits hänsyn ti varken den ytterigare utbyggnad av vägnätet med enkare vägtyper som möjiggörs vid det panerade vägnätet eer den ökade ))amännyttam vid detta. Kapite 5 Sammanfattning Redogöresen behandar ett försök att med hjäp av riksskogstaxeringens materia beysa skogens och skogsmarkens avsättningsägen. Försöket har utförts i JärnHands än. Skogen och skogsmarkens avsättningsäge har i undersökningen karakteriserats av dessas avstånd ti fotted och biväg samt ti bygd. Dessutom har en bedömning utförts av metoden för virkets transport från skogen fram ti fotted. Kassificeringen har utförts för två aternativ med avseende på bivägnätets utbyggnad, nämigen des vid dess nuvarande utbyggnad och des vid den panerade utbyggnaden av skogiga stamvägar enigt den vägbyggnadspan, som utförts av rg6o års skogskommitte för Jämtands än. Genom att utföra denna kassificering för riksskogstaxeringens provytor och trakter har en stickprovsmässig insaming av data rörande avsättningsäget erhåits för ett materia, vars skogiga karakteristika redan är kända. 1 En sedermera utförd beräkning grundad på de enskida provytor, som påverkas av vägnätets utbyggnad, har givit vä överensstämmande resutat jämfört med här redovisade översags beräkning.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 35 Avstånden ti biväg har registrerats för taxeringstrakternas hörnpunkter varefter de fyra närmast respektive hörn beägna provytorna har tiordnats dessa värden. Övriga kassificeringar har utförts för trakternas mittpunkter och tiordnats samtiga provytor på respektive trakter. Samtiga kassificeringar ha skett på rummet med hjäp av generastabskartor. Uppmätta fågevägsavstånd ti biväg och fotted har omförts ti körav~ stånd med hjäp av den genomsnittiga kvoten mean den bedömda ämpiga körvägen och fågevägen från motsvarande mätpunkt. Denna kvot, >>terräng~ transportkorrektionen», kan adrig understiga r,o. - I medeta har erhåits ett värde på terrängtransportkorrektionen av ca 1,35 såvä för avstånden ti befintigt och panerat vägnät som ti fotted. Detta värde har genomgående tiämpats. För varje trakt har transportaternativet för barrvirke ti kusten bedömts som ettdera (a) terrängtransport och fottning eer (b) terrängtransport, bitransport och fottning. Med >>terrängtransporb> har då avsetts a terrängbunden transport samt transport på bibasvägar och sekundära bivägar, vika saknas i kartmateriaet. Bedömningen har skett för båda vägaternativen. Vid vaet av transportaternativ har vats det biigaste aternativet med hänsyn ti virkets transport från skogen ti och med utfottning och sortering. Förutom det vada transportaternativet vid de två aternativen för vägnätets utbyggnad har registrering skett av det aktuea utfottningsdistriktet och utfottningskostnaden för detta samt den eventuea bitransportsträckan. Samtiga insamade data, utom ängderna av de bedömda körvägarna från mätpunkterna ti biväg och fotted samt utfottning'>distriktens beteckning, har efter kodning stansats på håkort av samma typ som används vid riksskogstaxeringen. Därvid har ett kort stansats för varje trakthörn. Detta kort har kaats >>avsättningsägeskort». Vid den rutinmässiga håkortsbearbetningen av riksskogstaxeringens materia stansas ett >>provytekort» för varje provyta och där förekommande trädsag. De avsättningsägeskort, på vika nu insamade data registrerats, överensstämmer het med provytekorten ifråga om identifieringsuppgifternas pacering. Efter samsortering av avsättningsägeskort och provytekort, har kortmateriaet underkastats en bearbetning i reäkakyator. Som resutat av bearbetningen har av varje provytekort erhåits ett»voym-
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN kort>>. Voymkortet överensstämmer identiskt med provytekortet med undantag för att vissa uppgifter om vegetation m. m. ersatts med de avsättningsägesuppgifter som erhåits irån avsättningsägeskortet, varjämte stamistan ersatts med voymuppgifter för dimensionsgrupperna o-9,9 cm, ro-14,9 cm, 15-24,9 cm samt 25 cm och däröver (diameter i brösthöjd på bark). De resutat som redovisas är att betrakta endast såsom exempe på hur riksskogstaxeringens materia kan utnyttjas efter utförd kompettering med uppgifter rörande avsättningsäget. Redovisningen sker des med änet uppdeat på tre änsdear, des med en uppdening på 32 småområden och avser förhåandena vid såvä nuvarande som panerat vägnät. För de tre änsdearna redovisas des skogsmarksareaens fördening på avståndskasser ti fotted och biväg samt ti bygd (avsnitt 3.1), des virkesförrådets fördening på avståndskasser ti fotted och biväg (avsnitt 3.2), i båda faen med två förutsättningar beträffande virkets everans, nämigen >>fritt utskit>> och >>fritt biväg>>. skogsmarksareaens beägenhet i förhåande ti biväg redovisas även inom oika ägargrupper och inom bonitetskasser. För de 32 småområdena redovisas areaens medeköravstånd ti fotted, biväg och bygd under samma förutsättningar beträffande everansaternativ som tidigare tiämpats (avsnitt 3.3). Som exempe på möjigheten att utnyttja föreiggande materiaför driftsekonomiska kakyer redovisas (i kapite 4) en beräkning av drivningskostnaderna vid everans >>fritt utskit>> och >>fritt biväg>> för ro-, 20-, och 30-cm träd av ta, gran och öv inom oika småområden vid nuvarande vägnät. Syftet har varit att beysa avsättningägets betydese för de totaa kostnaderna. Motsvarande beräkning har utförts vid de båda vägnätsaternativen för den area, som påverkas av vägnätets utbyggnad. Med edning av de beräknade drivningskostnaderna före och efter utbyggnad av vägnätet samt med hjäp av beräknade åriga avverkningskvantiteter har en översagsmåssig båtnadsberäkning för den panerade utbyggnaden av vägnätet utförts. Den kakyerade båtnaden är dock ägre än den verkiga främst på grund av att i beräkningarna inte tagits hänsyn ti vägutbyggnadens samtiga nyttoverkningar. En kassificering av skogens och skogsmarkens avsättningsäge enigt här redovisad metodik synes utgöra en värdefu kompettering av det materia som vid taxeringar i fät vanigen insamas. Det torde föreigga goda förutsättbingar att beysa preciserade frågestäningar rörande virkestigångarnas okaisering och avsättningsäge med hänsyn även ti drivningstekniska aspekter och skida transport- och everansformer. Därvid kan det givetvis bi erforderigt att insama andra data beträffande avsättningsäget än som här skett, såsom bitransportavstånd ti specificerade industrier, avstånd ti bibasväg, samt terrängkassificering med hänsyn ti framkomighet för viss maskin.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 37 Speciet vid de s. k. företagstaxeringarna borde dessa möjigheter kunna utnyttjas. När det gäer kassificeringar, som kan utföras på rummet eer erhåas genom besök på taxeringstrakterna i efterhand, föreigger möjigheter att konnektera dessa med ett redan befintigt taxeringsmaterial I vissa avseenden är det önskvärt att närmare penetrera detajer i här ämnad redovisning. Effekten av stamvägnätets kompettering med enkare vägtyper bör bi föremå för särskit studium. Dessutom torde det i amänhet vata önskvärt att använda en tätare kassindening än '>Om här tiämpat<> inom de kortaste av<>tånden ti fotted och biväg med hänsyn ti den stora ande av areaen, som har visat sig faa inom dessa även vid det reativt gesa nät av transporteder som föreigger i Jämtand.
~8 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Litteraturförteckning BENGTssoN, ÅKE, I959 Virkestransport med häst, några resutat från studier av unning, kortvägs-och basvägskörning.- SDA:s redogörese, arkiv H 03: 9- I959 EDGREN, VILHELM & NYLINDER, PER, I950. Funktioner och tabeer för bestämning av avsmaning och formkvot under bark. Ta och gran i norra och södra Sverige. Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 38: 7 Fastighetsprövningsnämnden i Jämtands än, I956. Anvisningar för I957 års amänna fastighetstaxering. -Östersund I956. Forskningsstiftesen SDA, I959 Informativ kontakt (arbetsstudier) arkiv G oo:s- I959 HAGBERG, ERIK, I955 Den nya riksskogstaxeringen. - Industriens uppysningstjänst I955: 3 HAGSTRÖM, BJÖRN, I956. skogsskötsens panäggning.- Norrands skogsvårdsförbunds tidskrift I956: IV. KILANDER, KJELL, I961. Variationer i tidsåtgång vid huggning av obarkat virke inom Norrand och Daarna. - SDA:s medd. nr 71. Landsskogtakseringen I956-59. Taksering av Norges skoger. - Landsskogtakseringens Medinger Io-13. LUNDBERG, HANS, I958. Bruttopriser, omkostnader och kostnadsfördening vid skogsvärdering. - Svensk Lantmäteritidskrift I958: 5-6. NILssoN, Nis-ERIK, I96o. Utredning angående förrådet av övskog i Norrbottens än jämte beräkning av möjiga avverkningskvantiteter. - Tornedasutredningen, andra deen. Biaga ti SOU I96o: 37 - I96I a. Riksskogstaxeringens produktionsöversikter. - Meddeande från statens skogsforskningsinstitut. Band so: r. - I96I b. skogsbrukskarta jämte redovisning av skogsmarksareaer, virkesförråd, beräknad avverkning och arbetskraftsåtgång m. f. uppgifter för regioner, än och småområden. Bearbetning av riksskogstaxeringens materia utförd i samarbete med Arbetsmarknadsstyresen. - Statens skogsforskningsinstitut, avd. för skogstaxering. Rapporter nr I, I961. NILSSON, NILS-ERIK & VON SEGEBADEN, GusTAF, I961. Preiminär redogörese för en undersökning rörande avsättningsägen för skog och skogsmark i Jämtands än. Biaga (stenci) ti SOU I962: I. Riksskogstaxeringsnämnden, I940. Riksskogstaxeringen av Ljungans, Indasävens och Ångermanävens fodområden åren I938 och 1939. - Biaga ti Norrands skogsvårdsförbunds tidskrift I940: IV. SAMSET, IVAR, I957 Driftsforhod i Teemark-skogene. - Medd. fra Det norske Skogfors0ksvesen. Hefte 48. VON SEGEBADEN, GUSTAF, I962. Studier över terrängtransportens ängd och vägnätets utbyggnad. (Stenci.) Statens offentiga utredningar, I932. Uppskattning av Sveriges skogstigångar verkstäd åren I923-I929. Redogörese avgiven av riksskogstaxeringsnämnden. - SOU 1932: 26. Statens, offentiga utredningar, I949 Taxering av skogsmark och växande skog. Betänkande avgivet av I947 års skogstaxeringssakkunniga. - SOU I949: 6o. Statens offentiga utredningar, I962. skogstigångarna i Jämtands än. Försag ti bättre utnyttjande avgivet av 1960 års skogskommitte för Jämtands än. - SOU I962: I SuNDBERG, ULF, 1954. Kostnaderna för huggning och transport av virke av kenare dimensioner. Kapite 3 i Kenvirke. Betänkande avgivet av Södra Sveriges skogsindustriutredning. - SOU I954: 29.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 39 Investigation Concerning the Accessibiity of Forests and Forest Land in the Province of Jämtand (Summary) This report deas with an attempt to eucidate the accessibiity of forests and forest and by means of data gathered during the nationa forest survey. The accessibiity of forests and forest and has been graded on the basis of distances to water-ways, truck roads and popuated areas according to the method of hauing the timber from the forests to the foat-ways judged to be the most suitabe one from a technica point of view. Cassification has been conducted for two aternatives with respect to the truck road system, vi. the present truck road net and the system of main truck roads such as panned by the rg6o Forestry Committee of the province of Jämtand (in the centra part of Sweden). Since this cassification has been appied to the sampe pots and tracts recorded by the nationa forest survey, a random samping concerning accessibiity has been obtained for a materia the pertinent forestry features of which are aready known. Distances to the nearest truck roads recorded for the corners of the survey tracts have been assigned to the four sampe pots situated nearest to the corners concerned. Other cassifications made for the midpoints of the tracts produced vaues which were assigned to a the pots of the tracts. A the cassifications have been made indoor by means of officia maps. Straight-ine distances measured to truck roads and foat-ways have been converted to road distances by means of aratio between the trave distance judged most feasibe from a technica point of view and the straight-ine distance from the same point of measurement. This ratio, the cross-country transport correction factor, is never ess than I.o. The mean vaue of the cross-country transport correction factor has been cacuated at about 1.35 for distances.to both present roads and foat-ways. Concerning coniferous timber, the aternatives of transport to the coast comprised the foowing combinations for each tract: (a) off-road transport and foating, (b) off-road transport, truck transport and foating. The term off-road transport was appied to aand transport not carried out on main truck roads. Both road systems were considered. The cheapest transport aternative was ehosen with respect to transport of timber from the forest incuding foating and sorting. Besides the choice of transport aternative for both the road systems, the foatway district concerned, its particuar costs of foating, and the potentia truck transport distance were recorded. After coding, save for the distances of transport routes from the points of measurement to the nearest truck roads or foat-ways and the designations of the foat-way districts, a data coected were transferred to punched cards of the type used ~y the nationa forest survey. One card was punched for each corner of a survey tract. This card was caed accessibiity card. During the routine processing of the punched cards representing the materia
.40 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN of the Nationa Forest Survey, a card was punched for each sampe pot with its species. The accessibiity cards containing registered data agreed entirey with the sampe pot cards with respect to the position of the identification data. After a joint sorting of the accessibiity.cards.and the. sampe pot.c_ards,.the materia was subject to processing by means of a reay cacuatot. The processing of data from each sampe p~t.card' produced a so-caed voume card. The voume card was identicay simiar to the sampe pot card save for certain data on pant cover etc. whieh were repaced by the accessibiity data obtained from the accessibiity cards; too, the tay was repaced by voume data for the diameter groups o-9.9 cm, 10-14.9 cm, 15-24.9 cm, and 25 cm and arger (DBH o. b.).. Resuts presented here are to be considered as exaropes that show how the materia of the Nationa Forest Survey can be utiied after a suppementation with data concerning accessibiity. The materia has been accounted for both the present road net and the panned one, w hen the province was divided into three parts and aso after a division into 32 sma regions. Regarding the three parts of the province, the report covers the distribution of forest and by casses of distances to foat-ways, truck roads, and popuated areas (section 3.1), as we as the distribution of voume by casses of distances to foat-ways and truck roads (section 3.2), in both cases with two assumptions concerning the deivery of timber, vi. free after sorting and free at road side. The ocation of the forest and with respect to truck roads has aso been reported.for different groups of owners and for various site casses. The mean distances of hau to foat-ways, truck roads and popuated areas are reported for- forest and within each of the 32 sma regions under the same conditions concerning aternative of deivery as those appied previousy (section 3.3). An exampe of the possibiity of empoying the present materia for accounts of management economy is provided by a report (chapter 4) of cacuation of the costs of feing, processing and transport (costs of ogging) for deivery free after sorting and free at truck road side for trees of Scots pine, Norway spruce, and deciduous species (DBH 10 cm, 20 cm and 30 cm) in various sma regions and with the present road system. It was intended to eucidate the importance of accessibiity for the tota costs. A corresponding computation has been made for both road systems and for that area which wi be infuenced by an extension of the road system. The costs of ogging before and after the extension of the road system and the annua depetion of timber by ogging have been used for a summary cacuation of gain expected in conjunction with the panned extension of the road system. The estimated gain, however, is ower than the rea one primariy because a the advantages of the road extension have not been accounted for. A cassification of the accessibiity of the forests and the forest and according to the method used here seeros to constitute a vauabe compement to the materia usuay gathered by fied surveys. The conditions appear good for an eucidation of objects defined concerning the ocaity and accessibiity of timber resources from the point of ogging techniques and various methods of deivery and transport. Certairty, it may appear necessary for this purpose to gather data on accessibiity other than those used here such as truck transport distance,s to specified industries, distances to.truck roads and to cassify the country with respect to access to some particuar type of ogging equipment.
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN The possibiities mentioned above shoud be used especiay at so-caed enterprise surveys. Concerning cassifications that can be done indoor or obtained by visiting the surveyed tracts afterwards, there are possibiities to combine the data with survey materia aready avaiabe. It is desirabe in some respects to investigate more cosey certain aspects of this report. The effect of suppementing the system of main roads with roads of a ower standard shoud be subject to specia studies. Generay, it shoud aso be desirabe to appy a system of cassification which is denser than that used here for the shortest distances to foat-ways and truck roads in view of the arge portion of the area covered bythese short distances even with a reativey open net of transport ways such as that occurring in the province of Jämtand. Units of measurement used in tabes and the figures: Swedish Engish hektar, ha hectare I ha = 2.47 acres km kiornetre m 3 sk I m 3 sk = 35 3 f 3 trunk wood incuding bark f 3tr cu. foot (scaed butt-top) kr Swedish crowns öre Ijioo Swedish crown
TABELLER TABLES
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 45 Tabe r. Områdesindening. Regiona division. Areauppgifter enigt 1953-59 års riksskogstaxering. 1 Area data according to the nationa forest survey of 1953-59. Skogsmarks- Deområde Kommun- area grupp Kommuner r ooo hektar Part of province Group of Communities Area of forest communities and 1 ooo hectares I Frostviken II7 III Hotagen, Föinge!54 IV Ka, Are, Undersåker!87 A v Offerda, Rödön 123 XIII Övre Ljungadaen 98 Jämtands andskap, fjäkommuner The Jämtand part of the province, mountain communities II Ström 220 VI Asen, Mörsi, Haen 89 VII Lit, Stugun, Häggenås 194 B VIII Hammerda 104 IX Ragunda, Fors IIZ x Käarna, Bräcke 175 XI Revsund, Brunfo, Frösön, Hackås.202 XII Oviken, Berg, Rätan IZI Jämtands andskap, övriga kommuner The Jämtand part of the province, other communities XIV Tännäs, Hede!83 XV Sveg 169 XVI Lihärda c 137 XVII Hogda ro8 Härjedaen The Härjedaen part of the province Jämtands än The province of Jämtand 679 (692) I 217 (r 6) 597 (599) 2 493 ( 5I7} 1 Inom parentes angivna värden har erhåits sedan vissa tidigare enbart karttaxerade fjätrakter taxerats i fät, varigenom en viss ökning av skogsmarksareaen erhåits i förhåande ti tidigare redovisningar. 1 Vanes presented in braekets have been obtained after some mountain regions previousy surveyed ony by m.aps have been surveyed in fied; hence some increase in forest and area in reation to previous reports.
NILS-ERIK NILSSON och GUST AF VON SEGEBADEN sr:.f. Tabe 2 A. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Areaen (i IOOo-ta hektar) fördead på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (a) - off-road transport to foat-ways and foating. Area (in thousands of hectares) distribution by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to truck roads, km Procenfotted ti tue Summa (fåge väg) fotted o-i 11-212-313-414-616--818-mo+ area fördekm km 1 ooo ha ning Straight ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota area Area distances to road r ooo Mean off-road distances to truck roads; km distribution foat-ways distances to hectares per cent foat-ways km km 0,71 2,0 3>41 4 71 6,8, 9,4,12,2118 Nuvarande vägnät Present road net O- 0,7 86 57 20 16 14 19 I I 234 40 1-2 2,0 65 48 30 8 6 t 2 2 162 27 2-3 3>4 13 9 I2 5 16 I8 5 I 79 I3 3-4 4 7 2 9 8 15 I2 I 48 8 4-6 6,8 2 7 I2 I2 I 3 I 48 8 6-8 9>4 3 I 6 3 4 2 3 23 4 8-10 12,2 I o m+ 15 o o o o Summa Tota 17II 13II 88 59 64 44 20 I8 595 IDO Panerat vägnät Panned road net O- 0,7 I06 54 23 7 14 19 3 8 234 41 1-2 2,0 73 46 26 5 5 I I 5 I62 28 2-3 3>4 23 15 19 7 6 5 I 76 I3 3-4 4>7 3 12 I3 8 5 o I 42 7 4-6 6,8 12 8 IO 9 3 o I 44 8 6--8 9,4 4 5 I 2 2 o I4 3 8-IO 12,2 I o I o m+ I5 o o o o Summa Tota 22II I351 g6 38 35 28 6 114 573 IOO
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 47 Tabe 2 B. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Areaen (i r ooo-ta hektar) fördead på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (a) -off-road transport to fioat-ways and fioating. Area (in thousands of hectares) distribution by distances to fioat-ways and distances to truck roads. Område B. Area B. Mede- Avstånd Avstånd ti biväg (fåge väg) i km körväg ti Straight-ine distances to truck roads, km Procenfotted tue ti Summa fotted o-r 1-212-313-414-616-8]8-ro area (fågeväg) fördekm n in g km r ooo ha Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota area Straight-ine road IOOO Area distances to distances to Mean off-road distances to truck roads, km hectares distribution foat-ways foat-ways per cent km km O,JI 2,0 3 4 4 7 16,8 19,4 12,2 Nuvarande vägnät Present road net o-r O, J 144 77 38 16 II 286 39 I-2 2,0 135 74 27 10 4 250 34 2-3 3,4 38 33 27 5 7 IIO 15 3-4 4.7 13 19 O 2 3 47 6 4-6 6,8 3 4 4 4 3 18 2 6-8 9,4 3 6 3 I 13 2 8-10 12,2 6 4 ro I ro+ 15 3 2 5 I Summa Tota 342 217 112 40 28 739 100 Panerat vägnät Panned road net O-I O,J 178 78 22 6 2 286 39 I-2 2,0 155 JO II 12 2 250 34 2-3 3.4 41 48 20 I I O 15 3-4 4.7 14 23 8 2 47 6 4-6 6,8 4 4 3 I I2 2 6-8 9,4 3 6 3 I 13 2 8-ro 12,2 8 2 ro I ro+ 15 2 3 o 5 I Summa Tota 405 234 67 23 41 733 100
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe : C. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (a) - off-road transport to fioat-ways and fioating. Area (in thousands of hectares) distribution by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område C. Area C. Mede- Avstånd Avstånd ti biväg (fågeväg) i km körväg ti Straight-ine distances to trnck roads, km Proc enti Summa fotted tue fotted o-iii-212-313-414-616-818-io!io+ area (fåge väg) fördekm ni ng km I ooo ha Mean truck Medekörväg ti biväg i km Tota area Straight-ine road IOOO Area distances to distances to Mean off-road distances to truck roads, km hectares distribution foat-ways foat-ways per cent km km 0,7, 2,0 3 41 4,7, 6,8, 9,4, I2,21 I8 Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 74 28 3 3 4 2 II4 34 I- 2 2,0 46 2I IO 2 5 84 25 2-3 3 4 IO 7 8 4 8 I 38 II 3-4 4.7 9 I5 II I5 5 55 I7 4-6 6,8 I 6 7 7 I 22 7 6-8 9,4 4 2 I 7 2 8-Io!2,2 IO + IS 2 2 7 I I I o 4 4 Summa Tota I451 76 45 32 3I 5 o 334 IOO Panerat vägnät Panned road net O-I 0,7 82 23 6 I 2 II4 36 I-2 2,0 49 24 3 76 24 2-3 3,4 IO I5 7 5 2 39 I2 3-4 4>7 I2 I6 8 9 I 46 I4 4-6 6,8 I 9 7 5 22 7 6-8 9,4 4 2 I 7 2 8-IO I2,2 IO + I5 3 4 7 o I I5 5 Summa Tota II6o ss 40 23 II 3I9 IOO
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 49 Tabe 3 A. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for tr;;~.nsport aternative (b) -off-road transport to truck road, truck hau to foat-ways, and foating. Area (in thousands of hectares) distributed by truck hau distances and distances to truck roads. Område A. Area A. Bitransportavstånd km Truck haut distances km Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa 1----r---~--~--~--~--~--~----1 area o-1 ~1~2 2-3 3-4 4-6 6-8 18-10 10+ 1 000 ha Medekörväg ti biväg i km Mean off-road distances to truck roads, km ----.----.----.---.----.----.----.-----1 0,7 2,0 3.4 4 7 6,8 9.4 12,2 18 Nuvarande vägnät Present road net Tota area I 000 hectares 0-10 38 10-15 3 15-20 3 20-25 2 Summa Tota 46 Procentue fördening Per cent 48 16 5 2 23 24 7 o 2 9 9 2 3 I 6 6 5 7 7 2 3 3 2 2 70 14 9 4 97 100 Panerat vägnät Panned road net Q--O 10-15 15-20 o--25 25-30 Summa Tota Procentue fördening Per cerit 47 9 3 2 61 51 23 8 2 33 8 3 12 O o 2. 2 4 6 5 2 I 3 2 : I., I 119 100
so NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 3 B. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative (b) -off-road transport to truck toad, truck hau to :foat-ways, and :foating. Area (in thousands of hectares) distributed by truck hau distances and distances to truck roads. Område B. Area B. Bitransportavstånd km Truck hau distances km Avstånd ti biväg (fåge väg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa area O-I I-2 2-3 3-4 4-6 6-8 8-ro r ooo ha Tota Medekörväg ti biväg i km. area Mean off-road distances to truck roads, km I 000 hectares 0,7 2,0 3 4 4 7 6,8 9,4!2,2 Nuvarande vägnät Present road net O-I O r85 129 54 2! 6 2 397 I0-15 28 22 I5 3 2 70 15-20 2 5 I 4 2 14 20-25 3 3 6 Summa Tota 215!56 70 31 II 4 487 Procentue fördening Per cent 44 32 I5 6 2 I IOO Panerat vägnät Panned road net o-ro 209 131 32 4 376 ro~r5 47 30 I2 I go I5-20 ro 6 3 I o 20 2D--25 25-30 2 2 I 2 7 Summa Tota 268 I6g 48 7 I o 493 Procentue fördening Per cent 54 34 ID 2 o o IDO
SI: 4 AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 5I Tabe 3 C. skogsmarksarea hänförd ti transportaternativ,:(b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted. och fottning. Areaen (i I ooo-ta hektar) fördead p bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Forest and area cassified as suitabe for transport aternative {b) -off-road transport to truck road, truck hau to foat-ways, and foating. Area (in thousands of hectares) distributed by truck hau distances and distances to truck roads. Område C. Area c. Bitransportavstånd km Truck hau distances km Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to tmck roads, km Summa area O-I I-2 2-3 3-4 4-6 6-8 18-Io 10+ I ooo ha Tota Medekörväg ti biväg i km area Mean off-road distances to tmck roads, km I 000 hectares 0,7 2,0 3 4 4 7 6,8 9,4 I2,2 I8 Nuvarande vägnät Present road net O-I O 98 62 22 IO 6 198 IO-I5 14 15 3 ' 32 I5-20 14 II 2 I I 29 20-25 3 I I I 6 Summa Tota 129 88 26 13 8 I 265 Procentue förj dening Per cent 49 33 IO 5 3 o 100 Panerat vägnät Pann~d road net O-I O II9 70 13 2 2 206 I0-15 19 20 I " 40 i 15-20!6 II o 2 I 30' 20-25.4 o :4 1 Summa Tota!58 IOI 14 4 3 o 28o Procentue fördening Per cent 56 36 5 2 I o ' ;!00
52 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 4 A. skogsmarksarea i :r ooo-ta hektar. fördead på avståndskasser ti biväg inom oika ägargrupper. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various ownership groups. Område A. Area A. Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight ine distances to truck roads, km Summa Mede- Ågaro-IJI-2]2-313-414-616-818-Iojio+ I ooo ha km area körväg grupper Ownership Tota Mean gro u ps Medekörväg ti bi väg i km area off road Mean off road distances to truck roads, km :I 000 distances hectares km 0,71 2,0 3.41 4 71 6,81 9.41 I2,21 20 Nuvarande vägnät Present road net Kronoskogar... 5 state forests 4 o 4 3 6 4 26 6,0 Övr. am. skogar... I8 Other pubic forests 9 9 2 I2 I8 II 20 99 8,7 Aktie bo. skogar... 67 Company forests 62 42 30 40 I5 4 o 260 3.5 Övr. ensk. skogar.. I27 Other private forests 79 46 29 I6 8 2 3 7 2,4 Samtiga 2I71 1541 971 651 7I 47 2I 20 692 ~ota Panerat vägnät Panned road net 3.9 Kronoskogar... II 8. I I 3 o 2 26 2,9 sta te forests Öv;'. am. skogar... 23 8 12 5 I5 20 2 I4 99 6,9 Oiier pubic forest~ - -A~t~ebö. skogar. :. 92 70 49 22 I6 8 3 260, 2,7 Company forests Övr. ensk. skogar.. I 56 82 46 I2 7 3 I 30J 1,9 Other privateforests ' - Samtiga 40 4I 31 8 14 692 2,9 Tota 2821 I681 Io81
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 53 Tabe 4 B. Skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead p;\ avsta\ndskasser tij,j. biväg inom oika ägargrupper. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in varons ownership.groups. Område B. Area B., Avstånd ti biväg (fågeväg) i km' Straight-ine distances to truck roads, km Summa Mede- Ägaro--:-III-+-313-414-616-818--IOIIo+ I ooo ha km area körväg grupper Ownership Tota M:ean groups Medekörväg ti biväg i km area off-road Mean off-road distances to truck roads, km I 000 distances hectares km 0,71 2,0 3.41 4 71 6,8, 9 41 I2,21 Nuvarande vägnät Present road net Kronoskogar... 43 state forests 29 I6 5 2 2 97 2,0 Övr. am. skogar... Other pubic forests 6 3 o 2 II I,8 AktieboL skogar... 24I I62 Company forests 93 29 I9 2 546 2,0 Övt. ensk. skogar.. 267 I79 Other private forests 73 35 I8 572 1,9 Samtiga Tota 55713731 I821 7I 1391 41 j I 226 I,9 Panerat vägnät Panned road net Kronoskogar... 53 Sta te forests 32 9 2 I o 97 I,5 Övr. am. skogar.. Other pubic forests 6 3. I I II I,7 AktieboL skogar... 298 I75 Company forests 53 I6 4 546 I,5 Övr. ensk. skogar.. 3I6 I93 Other private forests 52 II o 572 I-,5 Samtiga Tota 6731 4031 n51 30 5 01 I 226 I,5
54 NILS-ERIK NILSSON och GUST AF VON. SEGEBADEN 5I:4 Tabe 4 C. Skogsmårksarea i I ooo-ta hektar fördead p avstndskasser ti biväg inom oika ägargrupper. Forest and aiea in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various ownership groups. Område C. Area c. Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight ine distances to truck roads, km Summa Mede- Ägaro-III-'-212-313-414-616-818-Ioiio+ I oooha km area körväg grupper Ownership Tota Mean gxoups Medekörväg ti biväg i km area off-road Mean off road distances to truck roads, km I 000 distances hectares km 0,71 2,0 3.41 4 71 6,81 9 41 I2,21 I7 Nuvarande vägnät Present road net Kronoskogar... 7 4 5 2 2 20 2,6 state forests Övr. am. skogar... 7 5 I 2 I I6 3,I Other pubic forests AktieboL skogar... I64 93 42 3I I5 4 o 349 2,I Company forests Övr. ensk. skogar.. 96 62 23 I2 20 I 214 2,2 Other private forests Samtiga Tota 2741 I641 7I 1451391 51 Panerat vägnät Panned road net o I 599 2,2 Kronoskogar... 8 7 I 2 2 20 2,3 sta te forests Övr. am. skogar... 9 4 2 I o 16 I,7 Other pubic forests AktieboL skogar... I9I 105 30 I7 6 349 I,6 Company forests Övr. ensk; skogar.. IIO 70 2I 8 5 2I4 I,7 Other private forests Samtiga 3I81 I861 54 1271 4 o 599 I,7 Tota
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 55 Tabe 4 D. skogsmarksarea i I ooo.. ta hektar fördead p avståndskasser ti biväg inom oika ägargrupper. Forest and area. in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various ownership groups. Jämtands än. The province of Jämtand. Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to truck: roads, km Summa Mede- Ågaro-111-+-313-414-616-818-IOIIO+I I ooo ha km area körväg grupper Ownership Tota Mean gro u ps Medekörväg ti biväg i km area off-road Mean off'road distances to truck roads, kni I 000 distances hectares km 0,71 2,0 3.41 4 71 6,81 g,41 12,21 20 Nuvarande vägnät Present road net Kronoskogar. o o. o o o 55 37 21 II 7 8 4 143 2,8 State forests Övro amo skogar o o o 31 17 10 4 14 18 II 21 126 7.4 Other pubic forests AktieboL skogar o o o 472 317 I77 go 74 21 4 o I 155 2,4 Company forests ' Övr. ensk. skogar o o o 4gO 320 I42 76 54 g 2 og3 2,I Other private forests Samtiga I 048 6gi 350 I8I I4g 56 2I 21 2 517 2,6 Tota (Procent) (42) (27) (!4) (7) (6) () (I) (I) (10o) Per cent Panerat vägnät Panned road net Kronoskogar o o o o o o o Sta te forests 72 47 II 5 6 o 2 I43 I,g Övro amo skogar o o Other pubic forests 38 15 I5 6 16 20 2 14 126 5.8 AktieboL skogar o o o 581 350 132 55 Company forests 26 8 3 I I55 I,8 Övro ensko skogar o o 582 345 ng 3I Other private forests 12 3 I I og3 I,7 Samtiga 273 757 277 g7 6o 31 8 14 2 517 I,g Tota (Procent) (51) (3o) (11) (4) (2) (I) (o) (I} (IDo) Per cent
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe S A. skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avståndskasser ti bi väg ittom bonitetskasser Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various site casses. Område A. Area A. Nuvarande vägnät Present road nat III 5.3 3 I o 4 1,5 IV 4,0 16 JO 5 2 I I I o 36 2,5 v 2,8 66 41 17 12 16 7 2 I 162 2,9 VI 2,0 Sr 55 33 24 25 r8 7 5 24S 3.6 VII 1,2 41 37 32 22 23 15 7 7 184 4.6 VIII 0,7 JO ro JO 5 6 6 4 7 ss 6,{ III-VIII 2171 1541 97 6s 71 47 21 20 6g2 3.9 Produk- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km tions- Straight-ine distances to truck roads, km Summa Medeförmåga area körväg Bonitets- m 3skfår o-rr-212-313-4]4-616-818-ro[ro+ r ooo ha km kass o_ ha Tota Mean Site cass Y i ed Medekörväg ti biväg i km area off-road capactiy Mean off-road distances to truck roads, km I 000 distances, m'sk/annum hectares km and ha 0,71 2,01 3 4[ 4 71 6,81 9 41 12,21 20 Medeproduktionsförmåga, m 3skfår o_ ha 2,2 2,I 1,9 1,8 I,9 1,7 1,7.{ 2,0 Mean yied capacity m 3 skfannum and ha Panerat vägnät Panned road net III 5.3 3 I 4 1,1 IV 4,0 18 9 6 I I o I 36 2,0 v 2,8 83 45 rs 5 5 4 I I 162 2,1 VI 2,0 102 61 39 16 I3 II 3 3 248 2,8 VII 1,2 59 41 35 I4 I8 9 2 6 I84 3.7 VIII 0,7 I7 II IO 4 4 7 I 4 ss 4.6 III-VIII 282 r6s 1os 40 41 31 8 4 692 2,9 Mede prod uktionsförmåga, m 3skfår o. ha 2,2 2,I I,9 I,S I,6 1,6 I,9 1,3 2,0 Mean yied capacity m'skfannum and ha
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 57 Tabe s B. skogsmarksarea i 1 ooo-ta hektar fördead på avståndskasser ti biväg inom bonitetskasser. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads in various site casses. Område B. Area B. Nuvarande vägnät Present road net III 5.3 I2 7 I o 20 I,4 IV 4,0 88 52 I9 4 2 I I66 I,6 v 2,8 2I8 I22 6o I5 II I 427 I,8 VI 2,0 I 57 I4 6o 24 I2 o 367 2,0 VII I,2 62 6I 35 20 II I I90 2>4 VIII 0,7 20 I7 7 8 3 I 56 2,5 III-VIII 5571 3731 I8 7r 39 4 I 226 I,9 Produk- Avstånd ti biväg (fåge väg) i km tions- Straight-ine distances to truck roads, km Summa Medeförmåga area körväg Bonitets- m 3 skfår O-I I-212-313-414-616-818-101 10+ I ooo ha km kass o. ha Tota Mean Site dass Yied Medekörväg ti biväg i km area off-road capacity Mean: off-road distances to truck roads, km I 000 distances, msskjannum hectares km and ha 0,71 2,0 3 41 4,71 6,81 9,41 I, Medeproduktionsförmåga, m3 skfår o. ha 2,6 2>4 2,3 I,9 2,0 I,6 2>4 Mean yied capacity m'skfannum and ha Panerat vägnät Panned road net III 5.3 I2 7 r 20 I,3 IV 4,0 98 56 IO 2 I66 I,3 v 2,8 255 r9 37 6 o 427 I>4 VI 2,0 I95 I22 39 IO r 367 I,5 VII I,2 87 69 24 8 2 I90 I,7 VIII 0,7 26 20 4 4 2 o 56 I,9 III-VIII 6731 4031 I51 30 5 o I 226 I,5 Medeproduktionsförmåga, m 3 skfår o. ha 2,5 2,4 2,3 I,9 I,3 0,7 2,4 Me an yied ca paci ty m'skfannum and ha
NILS~ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 5 C. Skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avståndskasser ti biväg inom bonitetskasser. Forest and area in thousands of hectares distributed by casses of distances to truck roads.in vari o u s si te casses. Område C. Area c. Nuvarande vägnät Present road net III 5.3 2 o 2 I,O IV 4,0 17 8 2 o 27 1,3 v 2,8 68 36 II O 3!28!,8 VI 2,0 123 69 30 17 13 2 254 2,0 VII 1,2 55 41 2!!2 r8 I q8 2,5 VIII 0,7 9 IO 7 6 5 2 o I 40 3,6 1III-VIII 2741!641 71 45 39 5 o I 599 2,2 Produk- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km tions- Straight-ine distance to truck roads, km Summa Medeförmåga area körväg Bonitets- m 3 skfår o-rr-j-313-414-616-818-roiio+ r ooo ha km kass o. ha Tota Me an Site dass Yied Medekörväg ti biväg area off-road capacity Mean off-road distances to truck roads, km I 000 distances, m 3 skjannum hectares km and ha 0,71 2,0 3,41 4 71 6,81 9,41 12,21 17 Medeproduktionsförmåga, m 3skfår o. ha 2,1 2,0!,8!,8 1,5 1,4 0,7 0,7 2,0 Mean yied capacity m'skfannum and ha Panerat vägnät Panned road net III, 5.3 2 o 2 1,0 IV 4,0!8 8 I 27 1,2 v 2,8 79 36 9 4!28 1,4 VI 2,0 142 83 19 7 3 254 1,5 VII 1,2 67 45 19 9 8!48 2,0 VIII 0,7 O 14 6 7 3 o 40 2,9 III-VIII 3181 r861 54 27 14 o 599 1,7 Medeproduktionsförmåga, m 3skfår o. ha 2,1 2,0 1,7 1,5 1,3 0,7 2,0 Mean yied capacity m'skfannum and ha
. AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 59 Tabe 6 A. skogsmarksarea i I ooii-ta hektar fördead på avstånd ti bygd' i terräng och på väg. Forest and area in thousands of hectares distributed by cross-country distances and road distances to popuated areas. Område A. Area A. Procen- tue fördening Per cent Gångväg i terräng km Cross-country trai km Förfyttningsavstånd på väg i km Distances aong roads, km o-rr-j-313-414-616-sis-ror()-'.i51i5-2012o+ Summa area I 000 hektar Totaarea I 000 hectares Nuvarande vägnät Present road net o- r 4 22 22 27 19 II 20 23 3 151 22 I- 2 7 I 9 3 36 23 27 14 7 I I2S rs 2-3 20 4 7 13 I7 IO 15 10 II 5 II2 I6 3-4 22 s I7 6 5 II 5 7 Sr I2 4-6 20 s II I5 6 5 I2 IO 5 92 I3 6- s s 2 3 10 6 II 6 6 52 s S-ro 7 9 I I 2 5 25 4 1()--'.15 9 2 3 I 2 7 IO 2 36 5 15+ o o I 3 5 5 I 15 2 Summa 6I 1971371 6S III2 79 go 54 Tota 1591 Panerat vägnät Panned road net 1351 ()--'. I 4 2S 22 30 30 IS 34 33 5 3 207 30 I- 2 7 I 9 3 30 29 35 I4 13 II 152 22 2-3 20 7 12 I3 I6 13 IO II IO 112 16 3-4 r6 4 17 7 9 15 5 4 77 II 4-6 I2 3 3 II 2 6 5 II 5 6 64 9 6- s 3 2 2 5 5 10 7 6 40 6 S-r o I 6 I 2 s rs 3 10-15 4 2 3 4 13 2 15+ o 5...4 9 I Summa 6I Sr IOO Tota 1671451471 gsi 95 46 52 6g2 IOO 6g2 100
6o NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 6 B. skogsmarksarea i 1 ooo-ta hektar fördead på avstånd ti bygd i terräng och på väg Forest and area in thousands of hectares distributed by cross-country distances and road distances to popuated areas. Område B. Area B. Procen- tue fördening Per cent Gångväg i terräng km Cross-country trai km Förfyttningsavstånd på väg i km Distances aong roads, km o-rr-j-313-414-616-818-roro-r5[i5-20i2o+ Summa area r ooo-ta hektar Tota area I 000 hectares Nuvarande vägnät Present road net o- 1 24 26 41 51 51 46 36 89 24 II 399 32 I- 2 r6 13 r6 26 26 30 32 70 27 IO 266 22 2-3 8 7 IO 32 37 38 53 35 36 23 279 23 3-4 17 6 3 6 22 32 20 13!2 II 142!2 4-6 24 13 4 II 17 7 6 9 6 97 8 6-8 8 5 5 II 29 2 8-IO 2 6 8 I I0-15 2 2 o I5+ 4 4 o Summa 65 1991 226 741 II51 1521 1631 1591 Tota Panerat vägnät Panned road net II2 6r I 226 IOO o- r 24 29 51 50 6o so 45 124 34 II 478 39 I- 2 17 13 26 22 24 29 50 74 34 r8 3 7 25 2-3 3 4 5 31 39 40 43 34 51 23 273 22 3-4!2 9 6 19 33 II 13 II 114 IO 4-6 13!2 3 6 3 3 40 3 6-8 4 I 7!2 I 8-IO I0-15 2 2 o 15 + Summa 82 1731671!091 1421 1521 1531 Tota 260!22 1661 I 226!00
A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 6r Tabe 6 C. skogsmarksarea i I ooo-ta hektar fördead på avstånd ti bygd i terräng och på väg. Forest and area in thousands of hectares distributed by cross-country distances and road distances to popuated areas. Område C. Area C. Procen- tue fördening Per cent Gångväg i terräng km Cross-country trai km Förfyttningsavstånd på väg km Distances aong roads, km o-r1i-212-313-414-616-818-roro-rsii5-2o2o+ Summa area I ooo-ta hektar Tota area IOOO hectares Nuvarande vägnät Present road tiet o- I 4 9 I6 6 40 34 26 32 12 24 203 34 I- 2 5 5 5 I2 5 7 I3 40 23 22 I37 23 2-3 3 6 6 II 7 I3 24 22 IO I02 I7 3-4 3 14 I4 14 45 8 4-6 5 I5 2 9 4 12 I2 I6 5 8o I3 6-8 I 4 5 2 2!4 2 8-ro 6 4 I 3!4 2 ro-rs 3 I 4 I 15 + Summa!4 41 30 1331641 6o Sr!25 76 75 599 IOO Tota Panerat vägnät Panned road net -- o- I 4 ro r6 6-40 40 26 45 12 28 227 38 I- 2 5 5 7 12 5 r6 19 48 32 22 171 28 2-3 3 6 6 II 13 32 22 IO!03 I7 3-4 9 IO 8 14 4! 7 4-6 5 5 6!2 II 7 46 8 6-8 4 3 7 I 8-ro 4 4 I ID-15 o o o 15 + Summa- Tota!4 27 1341 24 1641661 721!371 77 1841 599 IOO
62 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 7 A. Förråd. av.barrskog hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på avstånd tifotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber infuenced by transport aternative (a) -off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in 1 ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Pxocen- (fåge väg) fotted O- 1-2 2-4 4-6 16-Io [10-151 x s+ I 000 tue km km m 3 sk förde- Straight-ine!ean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume!ean off-road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to IOOO foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4 0 6,8 17 24 10,8 Nuvarande vägnät Present road net o- 1 0,7 5 203 3 761 2 573 900 421 426 III 14 395 38 I- 2,o 4 451 3 510 2 466 219 145 6 ss IO 875 8 2-4 4 0 8oo I 010 2 636 920 555 172 8 093 21 4-6 6,8 150 405 I 775 689 213 39 3 271 9 6-10 10,8 241 123 632 152 198 181 I 527 4 10 + 12,2 21 21 o.-. Summa O 8661 8 809110 o8 3 88o 3 5321 844 Tota Panerat vägnät Panned road net 1691 38 182 100 o- I 0,7 6 768 3 376 x8o 664 039 368 14 395 39 I- 2 2,0 4977 3 393 I 858 175 145 327 IO 875 29 2-4 4 0 517 658 3 230 854 351 7 6xo 21 4-6 6,8 695 479 1 6oo 120 52 19 2 965 8 6-xo ' 10,8 299 414 117 107 35 972 3 10 + 12,2 21 21 o Summa 14 2771 8 9061 9 2821 I 9301 I 6941 749 36 838 100 Tota
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS~LÄN Tabe 7 B. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i 1 ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber infiuenced by transport aternative (a) roff-road transport to fioat-ways and foating. Voume (in I ooo m3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område B. Area B. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted O-I [ r-2 [ 2-4 [ 4-6 [6-w [ro-rs[ r s+ I 000 tue km km m 3sk förde- Straight ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Per cent 1000 foat-ways distances to foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4,0 6,8 I7 ro,8 [ Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 II 876 6 164 4 224 68o 22 944 40 I- 2 2,0 IO 297 5 943 2 983 238 19 461 34 2-4 4,0 4 154 3 884 3 oo6 745 II 789 20 4-6 6,8 265 222 352 2IO I 049 2 6-IO Io,8 646 700 291 I 637 3 ro+ 12,2 459 459 I Summa 127 2381 r6 9131 II 3151 I 8731 Tota Panerat vägnät Panned road net 57 339 100 o- I 0,7 I4 437 6 285 2 II9 103 22 944 40 I- 2 2,0 II 802 5 587 I 993 79 19 461 34 2-4 4,0 4 455 5 345 I 989 II 789 2I 4-6 6,8 265 222 r8r 668 I 6-IO ro,8 730 6r6 291 I 637 3 10 + 12,2 I9I 253 I5 459 I Summa 131 88o r8 3081 6 5881 r821 56 958 100 Tota
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 7 C. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber infuenced by transport aternative (a)- off-road transport to ftoat-ways and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område C. Area C. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted O-I r-2 2-4 4-6 16-ro ro-rs r s+ I 000 tue km km m 3 sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km I 000 Per cent foat-ways distances to foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4,0 6,8 I j ro,8 Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 5 478 I 629 437 284 5 7 833 39 I- 2 2,0 2 258 I 507 983 377 5 I2j 25 2-4 4,0 I Ij6 I 229 I 95! j62 3! 4 929 24 4-6 6,8 94 790 Ij8 83 I I2j 6 6-ro 10,8 III!29 j I 29! I IO + 12,2!76 go 69r 23 4! I 021 5 Summa 9 1791 4 6781 4 8521 I 4551 r6o Tota Panerat vägnät Panned road net 20 324 IOO o- I 0,7 5 974 I 400 454 6 7 834 40 I- 2 2,0 2 6rs I 746 202 4 563 24 2-4 4,0 I 272 I 636 I 465 163 4 536 23 4-6 6,8 93 905!27 I I2j 6 6-IO!0,8 III 129 51 29! 2 ro+ 12,2 176 312 491 41 I 020 5 Summa IO 1481 5 3!61 3 j681 337 IOO Tota 19 369
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN Tabe 8 A. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber) infuenced by transport aternative (a) -off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to trnck: roads, km Summa fotted ti förråd Proc en- (fåge väg) fotted O-I I r- -4 4-6 16-ro ro-rs r s+ 000 tue km km m 3sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Percent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3sk km km 0,7,o 4,0 6,8 ro,s [ 17 24 Nuvarande vägnät Present road net o- r 0,7 I 131 r 196 819 220 464 247 47 4124 35 I- 2 2,0 r r8r I 032 930 So So 12 3 315 8 2-4 4,0 221 277 I 013 533 582 91 2 717 22 4-6 6,8 20 115 664 284 sr 8 r r6 ro 6-ro ro,s 147 24 196 52 69 136 624 5 ro+!2,2 Summa 2 7001 2 6441 3 6221 r 1691 I 2461 so Tota Panerat vägnät Panned road net 591 II 942 IOO o- r 0,7 I 567 I 134 667 247 305 204 4 124 35 I- 2 2,0 I 382 I 042 6ro So So IZI 3 315 8 2-4 4,0 371 422 I 340 370 r so 2 653 23 4-6 6,8 r8 135 753 52 12 17 I 151 ro 6-ro ro,s 170 196 64 ss 6 514 4 ro+ 12,2 Summa 3 6721 2 7331 3 s661 8!31 6os 368 II 757 100 Tota s-mss sr:4
66 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 8 B. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber) infiuenced by transport aternative (a) - off-road transport to fioat-ways and fioating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by distances to fioat-ways and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine.distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted O-I I-2 2-4 4-6 16-IO i0-i51 I5+ I 000 tue km km m 3 sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off~road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4,0 6,8 I7 10,8 Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 2 670 I 266 7 4 57 4 697 40 I- 2 2,0 2 267 I 297 59 I 55 4 2IO 36 2-4 4,0 842 832 428 I9I 2 293 I9 4-6 6,8 I 55 8o 29 264 2 6-IO 10,8 I30 I33 82 345 ID+ I2,2 37 37 3 o Summa 5 9091 3 6831 I 9221 3321 Tota Panerat vägnät Panned road net II 846 IOO o-- I o;7 3 I90 I I9I 290 26 4 697 40 I- 2 2,0 2 582 I I94 433 4 209 36 2-4 4,0 877 I 062 354 2 293 I9 4-6 6,8 I 56 69 225 2 6-IO 10;8 I30 I33 82 345 3 10+ 12,2 37 37 o Summa 6 7791 3 7361 I 2651 261 Tota II 8o6 IOO
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN Tabe 8 C. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber) infuenced by transport aternative (a) - off road transport to foat-ways and foating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område C. Area c. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances. to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted o--i I-2 2-4 4-6 16-IO 110-ISI I5+ I 000 tue km km m 3sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3 sk km km 0,7 2,0 4 0 6,8 I7 I0,8 Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 I 114 320 88 78 I 6oo 32 I- 2 2,0 447 2I4 478 7I I 2IO 25 2-4 4,0 372 299 548 I85 I 404 29 4-6 6,8 44 I99 30 I4 287 6 6-IO I0,8 I5 35 so I 10+ 12,2 29 IS 311 I5 370 7 Summa I 9621 9071 I 6241 399 29 4 92I IOO Tota Panerat vägnät Panned road net o- I 0,7 I I90 273 I37 o I 6oo 34 I- 2 2,0 66o 393 36 I o89 23 2-4 4,0 402 364 443 119 I 328 28 4-6 6,8 44 2I4 30 288 6 6-IO Io,8 o IS 35 so I w+ 12,2 29 I2I 2I8 368 8 Summa 2 28II I 2IOI I 0831 I491 4 723 IOO Tota
68 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 9 A. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (a)- terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i 1000-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (a) ~off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight ine distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted o-r r-2 2-4 4-6 16-ro ro-rs r s+ I 000 tu e! km km m 3sk förde- Straight ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota ning distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4,0 6,8 17 24 ro,8 [ Nuvarande vägnät Present road net i ' o- r 0,7 rorr 745 832 257 574 153 6s 3 637 39 r- 2 2,0 762 484 6o8 337 15 55 2 26! 24 2-4 4,0 r88 323 6!3 493 504 79 2 200 23 4-6 6,8 13 r so 435 203 roa 23 924 IO 6-ro ro,8 31 r6!28 66 109 32 382 4 ro+ 12,2 5 5 o Summa 2 oro/ I 7!81 2 6r61 I 3561 I 3021 342 6s 9 409 roo Tota Panerat vägnät Panned road net o- r 0,7 I 282 8r8 674 27S 4II 174 3 637 40 I- 2 2,0 S96 557 415 27S r s roa 2 26! 25 2-4 4,0 38I 503 79I 257 I47 2 079 23 4-6 6,S 235 I40 348 75 28 2 82S 9 6-ro ro,s 6o II3 30 27 rs 248 3 10+ 12,2 5 5 o Summa 2 ss9/ 2 ors/ 2 3411 91S 628 Tota 2941 9 oss roo
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 6g Tabe 9 B. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees iufuenced by transport aternativ (a)- off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område B. Area B. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to truck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted O-I [ r-2 \ 2-4 j 4-6 \6-ro \ro-rs\ r s+ I 000 tue km km m 3 sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota n in g distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3sk km km 0,7 2,0 4,0 6,8 I7 ro,s \ Nuvarande vägnät Present road net o- r 0,7 I 389 r o82 Sos 198 3 474 41 I- 2 2,0 I 292 8o8 466 45 26II 3I 2-4 4,0 578 686 428!57 I 849 22 4-6 6,8 25 so r68 44 287 4 6-IO ro,8 79 47 8 2!56 2 ro+ 12,2 23 23 o Summa 3 3631 2 6731 I 9I81 4441 Tota Panerat vägnät Panned road net 2 8 400 IOO o- I 0,7 I 930 I 094 4II 39 3 474 42 I- 2 2,0 I5II 784 284 32 26II 32 2-4 4,0 63I 913 305 I 849 22 4-6 6,8 25 so 82 157 2 6-IO ro,8 87 39 28 2 rs6 2 ro+ 12,2!2 II 23 o Summa 4 I961 2 88o I!2!1 731 Tota 8 270 IOO
70 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 9 C. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (a) - terrängtransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på avstånd ti fotted och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (a) -off-road transport to foat-ways and foating. Voume (in I ooo m 3sk) distributed by distances to foat-ways and distances to truck roads. Område C, Area C. Avstånd Mede- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km ti körväg Straight-ine distances to trnck roads, km Summa fotted ti förråd Procen- (fåge väg) fotted O-I r- 2-4 4-6 16-ro ro-151 I5+ I 000 tue km km m 3 sk förde- Straight-ine Mean off- Medekörväg ti biväg i km Tota n in g distances to road voume Mean off-road distances to truck roads, km Per cent foat-ways distances to I 000 foat-ways m 3sk km km 0,7,o 4 0 6,8 I7 I0,8 Nuvarande vägnät Present road net o- I 0,7 333 II4 32!6 40 535 27 I- 2 2,0 238 9I!24 42 495 25 2-4 4,0 IOI 149 236 93 579 29 4-6 6,8!3 63 53!29 7 6-IO I0,8!6!6 9 4! 2 ro+!2,2 I9 22!28 9 II 189 IO Summa 707 4 5 Tota 583 222 5I Panerat vägnät Panned road net I 968 IOO o- I 0,7 370 IOO 3! 34 535 29 I- 2 2,0 32! 86 24 43! 24 2-4' 4,0 II7 202!53 34 506 8 4-6 6,8!3 84 32!29 7 6-IO!0,8!6!6 9 4! 2 ro+ I2,2 2! 52 97 20!90 IO Summa 845 469 Tota 398!20 I 832 100
A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 7I Tabe IO A. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber infuenced by transport aternativ (b)- off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område A. Area A. Avstånd ti biväg (fägeväg) i km Straight-Une distances to truck roads, km Summa Bitransport- förräd avstånd o--i I-2 2-4 4-6 6-IO IO-I51 IS+ I 000 km m 3 sk Trnckhau Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to trnck roads, km I 000 m 8 sk O,] 2,0 4 0 6,8 I0,8 I7 Nuvarande vägnät Present road net O-I O 2 543 I 246 468 I79 43 25 4 504 IO-I5 I4I 367 I48 74 74 804 IS-20 I4I 205 I96 ]I 6I3 20-25 99 36 I3 I48 Summa Tota 2 924 I 8I8 8I2 324 I 53 38 6 069 Procentue fördening Percent 48 30 I3 5 3 I IOO Panerat vägnät Panned road net o--i O 3 o8s I 597 478 I68 43 5 37I Io--IS 436 6os 9I 74 74 I 280 IS-20 I4I 205 I96 ]I 6I3 20-25 99 36 I4 149 25-30 Summa Tota 3 76I 2 40.] 765 3I3 I 53 I4 7 4I3 Procentue fördening Percent 51 33 IO 4 2 o IOO
72 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 10 B. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume ofconiferous timber infuenced by transport aternativ {b) -off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område B. Area B. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight ine distances to truck roads, km Summa förråd avstånd O-I 1-2 2-4 4-6 6-ro ro-1s 15+ I 000 km m 3sk Truck hau Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to truck roads, km I 000 msk 0,7 2,0 4,0 6,8 10,8 17 Nuvarande vägnät Present road net o-ro 4 603 10 463 4 616 458 87 30 227 I0-15 I 924 I 539 I 250 127 4 840 IS-20 56 253 220 I12 641 20-25 240 203 443 Summa Tota 16 583 12 255 6 326 788 I99 3 6rsr Panerat vägnät Panned road net Procentue för- dening Per cent 46 34 I7 2 I IDO O-I O r6 o8r IO 541 2 214 28 836 IO-I5 3 259 2 033 903 6 I95 IS-20 587 284 74 ss 28 I 058 20-25 25-30 II4 I26 203 443 Summa Tota 20 041 I2 984 3 394 ss 28 36 532 Procentue fördening Per cent 55 36 9 o o IOO
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 73 Tabe IO C. Förråd av barrskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti :fotted och :fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber infiuenced by transport aternativ (b) -off-road transport to truck roads, truck hau to fioat-ways, and fioating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by truck transport diatances and distances to truck roads. Område C. Area c. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to trnck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-Io ro-rs r s+ I 000 km m 3sk Truck haut Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to truck roads, km r ooo m 3 sk 0,7 2,0 4,0 6,8 10,8 15 Nuvarande vägnät Present road net O-I O 5 729 3 329 I 504 I93 IO 755 IO-I5 7II 8oo I 57 I 668 IS-20 I I48 769 37 go 4 2 048 20-25 326 86 O 422 Summa Tota 7 9I4 4 8g8 I 784 293 4 I4 893 Procentue fördening Per cent 53 33 I2 2 o IOO Panerat vägnät Panned road net O-I O 7 OI6 3 676 504 I05 II 30I IO-I5 9I2 I I03 I5 2 030 IS-20 I 322 752 73 40 2 I87 20-25 326 4 330 Summa Tota 9 576 5 53I 592 145 4 I5 848 Procentue fördening Per cent 6o 35 4 I o IOO
74 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe II A. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DER> 25 cm (big timber) infuenced by transport aternative (b) off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område A. Area A. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-ro ro-r5 r5+ I 000 km m 3 sk Truck hau Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to truck roads, km I 000 m 3sk 6,8 ro,8!7 0,7 1 2,0 4 0 1 Nuvarande vägnät Present road net o-ro 74 360 r66 52 23!2 I 353 I0-!5 26 r68 75 69!7 355!5-20 54 II6!2 43 225 20-25 75!7 92 Summa Tota 895 644 253 164 57!2 2 025 Procentue fördening Per cent 44 32!2 8 3 I!00 Panerat vägnät Panned road net O-I O 764 430!72 63 24 I 453 I0-!5 96 196 63 69!7 441!5-20 54 II6!2 42 224 20-25 75 I7 92 Summa Tota 989 742 247 1 74 ss 2 20 Procentue fördening Per cent 45 33 II 8 3!00
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 75 Tabe II B. Förråd av barrskog över 25 cm i brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3 sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber) infiuenced by transport aternative (b) - off-road transport to truck roads, truck hau to fioat-ways, and fioating. Voume (in I ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område B. Area B. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-IO IO-I51 I5+ I 000 km m 3 sk Truck hau Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to truck roads, km I 000 m 3sk 0,7 2,0 4 0 6,8 I0,8 I7 Nuvarande vägnät Present road net O-I O 3 388 2 I48 7I7 66 I2 6 33I IO-I5 44I I35 398 974 I5-20 II 64 73 II 159 20-25 I09 8I I go Summa Tota 3 840 2 347 I 297 I47 23 7 654 Procentue fördening Per cent 50 3I I7 2 o IOO Panerat vägnät Pannedroadnet O-I O 3 5I7 2 I37 395 6 049 IO-I5 729 306 223 I 258 I5-20 I26 59 I2 I97 20-25 25-30 ss 5I 8I I90 Summa Tota 4 430 2 553 699 I2 7 694 Procentue fördening Per cent 58 33 9 o IOO
76 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe II C. Förråd av barrskog över 25 cm brösthöjd (grovskog) hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bistransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber with DBH > 25 cm (big timber) infiuenced by transport aternative (b) - off-road transport to truck roads, truck hau to fioat-ways, and fioating. Voume (in I ooo m 3 sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område C. Area C. Bitransport- Avstånd ti biväg (fåge väg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-ro ro-rs r s+ I 000 km m 3sk Truck hau Medekörväg ti biväg i km Tota distances vo u me km Mean off-road distances to truck roads, km I 000 m 3sk 0,7,o 4,0 6,8 ro,s 17 Nuvarande vägnät Present road net 0-10 987 630 271 93 I 981 10-15 230 68 498 rs-o 329 242 15 ss6 20-25 rso 44 224 Summa Tota I 726 I 140 315 ros 3 289 Procentue fördening Per cent 52 35 10 3 100 Panerat vägnät Panned road net O-I O I 261 753 73 so 2 137 10-15 273 3II 584 15-20 343 228 o I5 ss6 20-25 rso rso Summa Tota 2 057 I 292 73 65 3487 Procentue fördening Per cent 59 37 2 2 IOO
A VSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 77 Tabe 12. A. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 8sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (b)- off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område A. Area A. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to trnck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-ro ro--rs r s+ I 000 km m 3sk Trnck han Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances, to truck roads, km I 000 m 3sk 0,7 2,0 4 0 6,8 ro,8 I7 Nuvarande vägnät Present road net o-ro 436 r66 ros 95 I9 45 866 ro--rs 3I I20 56 r8 24 249 15-20 67 8 79 14 I r69 20-25 26 8o 6r 167 Summa Tota s6o 294 240 127 124 ro6 I 451 Procentue fördening Per cent 39 20 r6 9 9 7 IOO Panerat vägnät Panned road net O-I O 553 268 83 132 2I I 057 ro--rs 143 179 47 r8 23 410 IS-20 67 7 8o I4 r68 20-25 26 8o 6r I67 Summa Tota 789 454 2IO I64 124 6r I 8o2 Procentue fördening Per cent 44 25 I2 9 7 3 IOO
NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 12 B. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i 1 ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (b)- off-road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in r ooo m 3 sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område B. Area B. Bitransport- Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight ine distances to truck roads, km Summa förråd avstånd O-I I-2 2-4 4-6 6-ro ro-rs J r s+ I 000 km m 3sk Truck han! Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off-road distances to truck roads, km I 000 m 3sk 0,7 2,0 4,0 6,8 ro,8 17 Nuvarande vägnät Present road net O-I O 2 o6s I 647 906 68 48 4 734 10-15 441 22! 447 2! I 130 IS-20 2 94 so 27 173 20-25 32 19 51 Summa Tota 2 sos r 962 I 435 ro8 75 6 o88 Procentue fördening Per cent 41 32 24 2 I IOO Panerat vägnät Panned road net O-O 2 472 I 697 48! 4 6so I0-15 726 398 206 I 330 15-20 66 78 r6 14 13!87 20-25 25-30!2 20 19 51 Summa Tota 3 276 2 193 722 14 13 6 2!8 Procentue fördening Per cent 53 35!2 o o IOO
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN 79 Tabe 12 C. Förråd av övskog hänfört ti transportaternativ (b) - terrängtransport ti biväg, bitransport ti fotted och fottning. Förrådet (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på bitransportavstånd och avstånd ti biväg. Voume of timber from deciduous trees infuenced by transport aternative (b)- off road transport to truck roads, truck hau to foat-ways, and foating. Voume (in r ooo m 3sk) distributed by truck transport distances and distances to truck roads. Område C. Area C. Avstånd ti biväg (fåge väg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa Bitransport- förråd avstånd o-r I-2 2-4 4-6 6-ro ;ro-rs r s+ I 000 km m 3sk Truck hau Medekörväg ti biväg i km Tota distances voume km Mean off road distances to truck roads, km I 000 0,7 2,0 4>0 6,8 m ro,s 3sk 17 Nuvarande vägnät Present road net o-ro 476 525 302 38 I 341 ro-rs III 88 62 261 IS-20 II3 47 IO 9 I I8o 20-25 so 8 ss Summa Tota 750 66o 382 47 I I 840 Procentue fördening Per cent 4I 36 2I 2 o 100 Panerat vägnät Panned road net O-I O 630 552 I83 20 I 385 IO-I5 I45 I 55 55 355 IS-20!28 39 II 8!86 20-25 so so Summa Tota 953 746 249 28 I 976 Procentue fördening Per cent 48 38 13 I IOO
Tabe 13. Förrådet av barrskog, grovskog av barr samt övskog (i I ooo-ta m 3sk) fördeat på avstånd ti biväg. Voume of coniferous timber, big timber of conifers, and timber from deciduous trees (in thousands.of m 3 sk) distributed by distances to truck roads. 00 o Område Area A B Avstånd ti biväg (fågeväg) i km Straight-ine distances to truck roads, km Summa förråd O-I I-2 2-4 4-6 6-IO IO-I5 I5+ I 000 Vägnät Förrådsgrupp m 3 sk Road net Kind of timber Medekörväg ti biväg i km Tota voum.e Mean off-road distances to truck roads, km I 000 m 3sk 0,7 2,0 4 0 6,8 I0,8 I7 24 Barrskog 13 790 IO 627 IO 894 4 204 3 685 882 r6g C01tifers Nuva- 44 25! rand e Grovskog Present Big conifers 3 595 3 288 3 875 I 333 I 303 514 59 I3 967 Lövskog Timber dec. 2 570 2 0!2 2 856 I 483 I 426 448 65 ro 86o Barrskog I8 038 II 313 I0047 2 243 I 847 763 44 25! Conifers P a Grovskog nerat 4 66! 3 475 3 8I3 987 663 368 13 967 Big conifers Panned Lövskog 3 648 2 472 2 55I I o82 752 355!O 860 Timber dec. Barrskog 43 821 29 I68 17 641 2 66! I99 93 490 Conifers Nuva- Grovskog rand e 9 749 6 030 3 219 479 23 I9 500 Big conifers Present Lövskog 5 87I 4 635 3 353 552 77 14 488 Timber dec. Barrskog Conifers 51 921 31 292 9 g82 267 28 93 490 Grovskog Big conifers II 209 6 289 I 964 38 19 500 Lövskog Timber dec. 7 472 5 073 I 843 87 I3 I4 488 P anerat Panned Medekörväg km1 Mean off-road distances km 3.7 4,1 4.8 2,8 3.3 3.6 I,g I,8 2,2 1,5 I,5 I,6... r-' UJ ~?;j... ~... r-' UJ UJ o o g. ~ UJ >-3 > "'j <: o UJ t" ~ t:d > o t" "'......
k "' "' ~... c A-C Nuvarand e Present P anerat Panned Nuvarand e Present Barrskog Conifers I7 093 9 576 6 636 I 74S Grovskog Big conifers 3 6SS 2 047 I 939 507 Lövskog Timber dec. I 457 I 065 965 269 Barrskog Conifers I9 724 IO S47 4 I6o 4S2 Grovskog Big conifers 4 33S 2 502 I I56 2!4 Lövskog Timber dec. I 79S I 2I5 647 I4S Barrskog Conifers 74 7 4 49 37I 35 I7I s 613 Grovskog Big conifers I7 032 II 474 9 005 2 255 Lövskog Timber dec. 9 898 7 712 7 174 2 304 Barrskog Sg 683 53 452 24 ISg 2 992 Conifers P a- Grovskog 20 208 n era t I2 266 6 933 I 239 Big conifers Panned Lövskog 12 9I8 s 760 5 04! I 317 Timber dec. Medekörvägen vägd med förrådet. Mean off-road distances weighted by voume. I6o 4 35 2I7 29 s 2IO 52 3 Sos 4 35 2I7 s 2IO 3 SoS 4 044 S86 r6g 172 958 I 338 514 59 41 677 I 555 448 65 29 I56 I S79 763 172 958 663 36S 41 677 765 355 29!56 2,0 2,2 2,5 I,6 I,7 I,g 2>4 2,7 3,2 1,9 2,I 2,{ ' "' H ~ V :»: >-3 >-3 H 0 V ' :»: ~ H '--; :»: ~ >-3 r; t: V ' :»: CX! H
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDS LÄN Tabe 14. Skogsmarksarea, virkesförråd och produktionsförmåga inom småområden. Forest and area, voume of timber, and yied capacity of sma regions. skogsmarks- Produktionsarea förmåga m 9sk Virkesförråd m 9skfha Småområde I ooo ha per år och ha Voume Sma region Forest and of timber Yied capacity area m'skjha m'skjha r ooo hectares andannum Jämtands andskap The Jämtand part of the province I 4I 72 2,I 2 49 78 I,g 3 53 76 2,0 4 42 92 2,0 5 44 8g 2,2 6 68 Bo 2,I 7 65 75 I,g 8 35 78 I,6 9 74 85 2,5 IO 78 79 2,5 II 82 75 2,2 I2 86 75 2.3 I3 79 76 2,2 I4 8g Bo 2,5 I5 6o 66 I,6 I6 73 ss 2,3 I7 I2I 84 2,8 I8!05 87 2,5 I9 I2I 86 2,5 20 94 8I 2,6 2I 79 95 2,9 22 I03 II5 3.3 23 I45 9I 2,8 24 Io8 95 3,0 Summa och medeta I 894 B s 2,46 Tota and mean vaue Härjedaen The Härjedaen part of the province I 56 6g I,8 2 86 65 2,2 3 67 55 I,g 4 66 66 2,3 5 8g 59 2,0 6 9I 52 I,8 7 76 66 2,3 8 66 9I 2,9 Summa och medeta 597 65 2,I4 Tota and mean va u e Jämtands än The eutire province of Jämtand Summa och medeta 2 491 Bo 2,38 Tota and mean vaue
Tabe 15. Medeavstånd ti fotted samt ti biväg och genomsnittigt bitransportavstånd ti fotted inom småområden. Mean distances to foat-ways and truck roads, and average truck transport distances to foat-ways in sma regions. Små- område Sma region Area varifrån Area varifrån Area varifrån transport ti biväg Area varifrån transport ti biväg direkttransport ti fotted och bitrp. ti direkttransport ti fotted och bitrp. ti beräknas ske fotted beräknas ske beräknas ske fotted beräknas ske Area where off-road transport direct to Area where off-road Area where off-road transport direct to Area where off-road foat ways is possibe transport to truck road foat-ways is possibe transport to truck road Skogs- and truck transport and truck transport marks- to foat-ways areassurned to foat-ways areassurned area Genom- Genom- I ooo ha snittig snittig Forest and Mede- Mede- Mede- Mede- Mede- Mede- area I ooo Ande av bitrp.av- körväg ti körväg ti körväg ti Ande av bitrp.avhectares areaen stånd ti körväg ti körväg ti körväg ti fotted biväg biväg areaen stånd ti fotted biväg biväg fotted fotted % km km km % km km km km km Portion of Mean Mean Mean Portion of Mean Mean Me an the area distances to distances to distances to Mean truck the area distances to distances to distances to Mean truck per cent foat-ways truck roads truck roads transport per cent foat-ways truck roads truck roads transport km km km distances to km km km distances to foat-ways, foat-ways km km Nuvarande vägnät Present road net Panerat vägnät Panned road net J: I 4I g6 I,g 3,2 II,8 g g6 I,g 3,2 7 4 g 2 4g 8I 2,6 3.4 I,g I8 8I 2,6 I,g I,g I8 3 53 go 2,5 5,0 7,6 II go 2,5 3.3 7,6 II 4 42 g2 4.5 5.3 3,2 I3 82 4,2 4,g I,5 I3 5 44 IOO 3,0 4,g g2 2,4 2,g I,7 I3 6 68 83 I,g 4,g 3.4 7 74 I,8 3.3 3,1 7 7 65 g2 2,I 6,g 2,3 5 g2 2,I 6,5 I,g 5 8 35 73.{ 3.7 2,g 8 73 I,4 2,8 2,6 8 g 74 8o 3,8 3.3 I,7 6 8o 3,8 I,g I,6 6 IO 78 8I 2,8 2,2 I,{ 8 76 2,5 I,8 I,I 5 II 82 81 3,5 2,3 I,3 5 75 3,0 I,g I,3 5 I2 86 8I 2,2 3,2 I,5 5 74 2,0 I,5 I,3 5 I3 7g 83 2,2 2,8 I,3 8 83 2,2 2,4 I,3 8 I4 8g 6I 2,0 2.{ 2,8 8 6I 2,0 I,8 I,5 g I5 6o g I 3,0 2,7 2,8 5 gr 3,0 2,2 I,g 5 I6 73 67 3,I I,4 3,8 I2 67 3,I I,I 2,6 13 I7 I2I 46 I,6 I,5 I,5 6 46 I,6 I,2 I,4 7 I8 I05 56 3.7 2,3 I,7 7 56 3.7 I,5 I.{ 8 I g I2I 7I 2,2 I,7 3,1 6 7I 2,2 I,4 I.{ g 20 g4 55 2,I I,8 2,3 6 53 I,g I,5 I,g 7 2I 7g 4g I,5 I,8 I,5 7 4g I,5 I,6 I,4 7 22 I03 6g I,6 I,7 I,3 5 6g I,6 I,5 I,2 5 23 I45 40 I,8 I,6 I,8 5 40 I,8 I,4 I,5 5 24 Io8 55 2,0 I.{ I,8 7 55 2,0 I,3 1,3 7! 00 -'> H t-< UJ ~ :::0 ~ H t-< UJ UJ o o g. 2 UJ :; >rj < o UJ 1?1 gj td > v 1?1...
H: I 56 6o 4,0 3,0 2,3 2 86 69 5,9 2,6 2,4 3 67 48 1,8 3,7 1,8 4 66 72 1,7 1,7 0,9 5 89 47 3,2 3,0 1,5 6 91 65 3,0 1,7 1,6 7 76 38 1,5 2,1 1,9 8 66 46 2,5 2,5 1,9 Summa och medeta 2 491 Tota and mean vane 2,6 2,8 2,0 r6 6o 4,0 2,1 5 68 6,0 1,8 8 48 1,8 2,1 5 62 1,7 1,3 6 40 3,0 2,7 8 65 3,0 1,4 9 38 1,5 2,0 7 43 2,3 2,1 6,9 2,5 2,1 1,6 2,0 14 1,6 5 1,6 8 o,9 5 1,1 7 1,6 8 1,4 9 1,6 7 7,3 tn ~... ~ UJ ;»: 1-3 1-3 H C) UJ t-< ;»: gj H '--< ;»: ~ 1-3 ~ t: UJ t-< ;»: 00 (J1.
86 NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF VON SEGEBADEN Tabe 16. skogsmarksareaens medeavstånd ti biväg samt ti bygd inom småområden. Avståndet ti bygd fördeat på avstånd i terräng och på väg. Mean distances from the forest and areas to truck roads and to cosey popuated areas in the sma regions Medekörväg ti biväg Medeavstånd ti bygd i km i km Mean distances to tmck roads Mean distances to cosey popuated areas Små- km km område Nuvarande Panerat Nuvarande vägnät Panerat vägnät Sma region vägnät vägnät Present road net Panned road net Present Panned road net road net I terräng På.. I terräng På.. Cross-country A vagd Cross-country A vagds tras ong roa s trais ong roa J: I 3.5 3.4 3.4 4 3,2 5 2 3,1 1,9 2,6 9 I,7 II 3 5.3 3.7 5,I 8 3.4 9 4 5,I 4 3 4,8 IO 4,0 IO 5 4.9 2,8 4.5 4 2,3 8 6 4 5 3,2 4 9 9 3,0 II 7 6,5 6,I 6,1 I3 5,6 I4 8 3.5 2,8 3,I II 2,2 I2 9 3,0 I,8 2,7 5 I,8 5 IO 2,I I,6 2,5 7 I,9 8 II 2,1 I,8 2.4 5 2,I 6 I2 2,8 I,4 3.3 6 I,6 8 I3 2,5 2,2 2,9 8 2,6 8 I4 2,5 I,7 2,6 6 I,9 7 I5 2,7 2,I 2,7 15 2,4 II I6 2,2 I,6 2,3 IO I,8 IO I7 I,5 I,3 I,7 7 I,3 7 I8 2,0 I,4 1,9 6 I,6 7 I9 2,I 1,4 2,4 8 I,7 8 20 2,0 I,7 2,3 7 2,0 7 2I I,6 I,5 2,1 IO r,8 ro 22 I,5 I-4 I,9 IO I,9 IO 23 I,7 I,5 2,0 8 I,8 8 24 I,5 I,3 I,5 IO I,3 IO H: I 2,7 2,1 3,2 8 2,6 9 2 2,6 I,7 2,6 IO I,7 II 3 2,7 I,9 3,0 I2 I,8 I5 4 I,5 I,2 I,7 9 I,2 9 5 2,2 I,8 2,I IO I,8 IO 6 I,6 I,5 I,9 I4 I,6 I3 7 2,0 I,6 2,2 9 2,I 8 8 2,2 I,8 2,I I2 2,0 I2 Medeta 2,5 I,9 2,6 8,6 Mean vaue 2,0 9,I
1. raast.ag;. Ub/1 ~pt:c;ve:~o v c; u"~ yvr~f' Tabe 17 a. Genomsnittiga drivningskostn. inom småområden för typträden vid everans fritt utskit)) och fritt biväg)) vid nuvarande vägnät. Average costs of oggingin the sma regions for type trees at deivery free after sarting and free at road side with the present road net. Ta ro cm Scots pine DBH ro cm Ta 20 cm Scots pine DBH o cm Ta 30 cm Scots pine DBH 30 cm Område Öre per f3 örejcu. foot Kr per m 3sk Krfm'sk Öre per f 3 örejcu. foot Kr per m 3sk Krfm'sk Öre per f3 örejcu. foot Kr per m 3sk Krfm'sk Sma Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt region utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at so r ting road side sorting road side so r ting road side sorting road side sorting road side so r ting road side J: I If I f 29:6o 2f:oo go 62 Zf:so r6: So So 52 23:20 rs:oo 2 I6f II5 3f:so 2f:30 III 62 30:fO r7:oo IOI 52 29:5o rs:20 3 I6f!22 3f:6o 25: 70 IIO 67 30:20 rs: 20!00 56 29:20 r6:fo f r6o 123 33= 70 25:90!Of 67 2S:so rs:3o 93 s6 27:20 r6:fo 5!36!22 2S:6o 25:So S3 67 22:6o rs:3o 72 s6 21: O r6:fo 6 I3f 123 2S:2o 25:90 Sr 67 22:oo rs:3o 70 s6 2o:so r6:fo 7 If6 13f 30:70 2S:30 91 7f 2f:go 20: 30 Sr 63 23:so rs:3o s r6o IIS 33=70 2f:go ros 6f 29:fO IT so gs 53 2S:f0 rs:6o 9 153 113 32:20 23:So IOI 6r 27:5o r6: 70 go sr 26:30 If: go O If7 IIO 3o:go 23:20 95 59 26:oo 16: IO ss f9 2f:So q: 30 II 132 IIO 27:90 23: O So 59 22:00 r6:oo 70 f9 20:so If:2o!2 132 1!2 27:So 23: 6o Sr 6o 22:20 r6: 50 71 so 2o:So If:70 13 135 II3 2S:fo 23:70 s3 6o 22:70 r6:so 73 so 2!: 30 If: 70 If 133 II2 2S: ro 23:70 S2 6o 22:30 r6:so 72 so 2o:go If:70 15 r6r IIS 33=90 2f:go ro6 6f 2g:oo I7: fo g6 53 27:90 rs:so I6 ISI III 31: So 23:fO 97 6o 26:6o r6: 30 S7 so 25:fO If: so 17 IfO!07 29:fO 22:so go 57 2f:so rs:so So f7 23:30 13:70 rs IfO III 29:6o 23:30 ss 59 2f:20 r6: IO 7S f9 22:So If:30 19!36 III 2S: 70 23:fO Sf 6o 23:00 r6: 30 7f so 2r:6o q: so 20 If3 IIO 30: O 23:20 91 59 2s:oo 16: IO Sr f9 23:70 q: 30 2!!53 IIO 32:20 23: IO!02 ss 2S:oo rs:go 93 fs 27:oo If: IO 22 137 109 2S:go 22:90 S6 ss 23:6o rs: So 77 fs 22:30 If:OO 23 IfO IIO 29:5o 23: IO Sg ss 2f:30 rs:go 79 f9 23:00 If: IO 2f 130 ros 27:30 22:70 7S 57 2I:fO rs: 6o 6g f7 20:oo r3:so H: I If5 I f 30:fO 2f: IO 91 6r 2f:go r6:so Sr sr 23:6o rs:oo 2 r so!if 31:6o 2f:Oo 95 6r 26:oo r6: 70 ss sr 2f:6o If: go 3 145 II6 30:fO 2f:30 92 62 25:30 r7:oo Sr 52 2f:oo rs: O f r29 ros 27= ro 22:70 7S 57 2r:fO rs:6o 6S f7 rg:go 13:So 5 rf2 Ir2 29:90 23:6o go 6o 2f: 70 r6:fo So so 23:fO If: so 6 IfS III 3I: 20 23:30 95 59 26:oo r6: ro ss f9 2f:70 rf:30 7 rfo IIO 29:fO 23:20 Sg 59 2f:20 16: IO 79 f9 22:90 rf:30 s I3S II3 29:oo 23:So ss 6r 23:30 r6: 6o 75 so 2r:go If:70 Medeta Iff gr 6r Sr sr Mean vane _r r~-~- 3:_29 23:gS 25:02 r6: 73 23=73 q: Sg "' H... ~ (f ~: 1-j 1-j H c;j (f ' ~: gj H '-; ~: ~ 1-j ' > t:! (f ' ~: 00 ""'
Trädsag: Gran Species: Spruce Ta b. 17 b. Genomsnittiga drivningskostn. inom småområden för typträden vid everans >>fritt utskit>> och >>fritt biväg>> vid nuvarande vägnät. Average costs of oggingin the sma regions for type trees at deivery free after sorting and free at road side with the present road net. Gran ro cm Spruce DBH ro cm Gran o cm Spruce DBH 20 cm Gran 30 cm Spruce DBH 20 cm Område Öre per f 3 örefcu. foot Kr per m 3sk Krf'msk Öre per f 3 Örefcu. foot Kr per m 3sk Krfm'sk Öre per f3 Örejcu. foot Kr per m 3 sk Krfm'sk Sma region Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt Fritt utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg utskit biväg Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at Free after Free at sotting road side sarting road side sarting road side sotting road side sotting road side sortin g road side J: I I jo IZ3 3o:go s:4o g4 66 4: 8o r7:5o 84 56 :4o r4:go 173 r s 35=70 s: 70 II6 67 3o:6o!7: 70 ro6 57 8: ro rs:oo 3 174 I3Z 35:8o Z7:30 IIS 7Z 30:40 r8:go ros 6r 7:8o 16: IO 4 171 133 35:ro ZT so r og 7Z 8:8o rg:oo g8 6r 6: ro r6:o 5 146 133 3o:oo ZT 30 87 7Z 3: ro rg:oo 77 6r o:4o r6:o 6 144 133 g:6o Z7:40 86 7Z :6o rg:oo 75 6r rg:go r6:o 7 Ij6 145 3:ro g:go g6 Bo s:3o r:oo ss 68 :70 r8:oo 8 r6g r8 34:go 6:4o IIZ 6g g:7o r8: ro ro ss ZT o rs:4o g 163 IZ3 33:so s:30 ros 66 ZT Bo I7: 30 95 55 s:o q: 70 ro rs6 120 32:20 Z4: 70 roo 64 6:3o r6: 8o go 54 3:8o I4:Zo II 14Z rrg g: o Z4: so ss 63 :so r6: 70 75 53 rg:go I4: IO r 4Z IZZ g: ro s: ro 86 6j : 6o I]: ZO 76 55 o: IO 14: 6o I3 144 I2Z g: 70 Zj: IO 88 65 3: ro 17:o 78 55 o: 6o 14:6o 14 I43 I2Z g:4o Zj: IO 86 65 2: 8o 17: 20 76 55 o: o q: 6o 15 171 18 3s:o 6:4o III 6g g:4o r8: ro IOO ss 6:7o rs:40 r6 161 IZI 33: ro 4:go ro 64 7:oo r6:go g 54 Z4:40 14:40!7 14g II6 3o:6o 3:go g4 6r 4- go r6:o 84 sr ZZ:4o 13:70 r8 r so 1ZO 3o:go Z4: 70 93 64 4:so r6: 8o 83 54 :oo q:o r g 146 IZI 3o:oo 4:go 8g 64 Z3:40 r6:go 78 54 o: 8o 14:40 o rs I20 31:3 4:6o g6 64 25:30 r6: 8o 86 54 :8o I4:o ZI r6 II g 33=40 Z4: so I07 63 8:o r6:6o g7 53 s:so 14: IO 147 II8 30:Zo Z4:30 gr 6 Z4: 00 r6: so Sr 52 r:so 13:go Z3 149 u g 30: Bo 4:so g3 63 Z4:7o r6:6o 83 53 :o 14: IO Z4 I3g II7 8:6o 24: ro 83 62 r:go r6: 30 73 52 rg:4o 13:8o H: I!54 IZ4 3r:8o s:so g6 66 s:30 I7: jo 86 s6 ZZ:7o I4: 8o I6o IZ4 33:oo s:4o!00 66 6:4o I7: 40 8g 56 Z3:7o q: 8o 3!54 1Z5 3I:70 s:so g7 67 25: 70 I7:7o 87 56 Z3:10 rs:oo 4!38 II7 8:4o 24: ro 83 6 r: 8o r6:3o 73 52 I9:40 13:8o 5 rs IZI 31:30 s:oo g s 65 s: ro 17= ro ss 54 :so 14: so 6 r ss IZO 3:so Z4:7o!00 64 6:4o r6: 8o 8g 53 3:8o 14: 20 7 14g IZO 30: 70 4:6o g3 64 4: 6o r6:8o 83 53 : ro 14:o 8 147 IZ3 30:30 s:o go 6s Z3:70 I]: 20 Bo 55 r:o 14:6o Medeta!53 IZ4 3r:sg s:43 g6 65 s:40 I7:4I 86 s6 :84 I4: 78 Mean vaue ---- CXi CXi H r' (fj ~ ~ H ~ H r' (fj (fj o o g. 8 (fj ~ '"Ij < o (fj 1:71 CJ 1:71 td > t:j 1:71...
AVSÄTTNINGSLÄGEN I JÄMTLANDs LÄN 8g Trädsag: Löv Species: Deciduous trees Tabe 17 c. Genomsnittiga drivningskostnader inom småområden för typträden vid everans och >>fritt biväg» vid nuvarande vägnät. Average costs of ogging in the sma regions for type trees at deivery free at road side with the present road net. Löv ro cm Löv ocm Löv3o cm Dec.trees DBH ro em Dec.trees DBH 20 em Dec.ttees DBH 30 em Område Fritt biväg Fritt biväg Fritt biväg Sma Free at road side Free at road side Free at road side region Öre per f 3 [Krperm 3 sk O.re per f 3 JKrperm 3 sk CS.re per f 3 JKrperm 3 sk Örejcu. foot 1 Krfm'sk Orejcu. foot Kr/m'sk Orejcu. foot Krfm'sk J: I II6 24: 70 66 13: 20 53 r2:5o 2 IIS 25: 00 66 13: 40 54 r2: 70 3 125 26:so 71 14:40 ss I3:7o 4 I26 26: 70 72 q: 40 ss r3:7o 5 125 26:5o 72 14:40 ss 13:So 6 126 26: 70 72 14:40 ss 13: 70 7 I3S 29:20 So r6:oo 65 rs: 30 8 121 25:6o 68 13: 70 55 13:oo 9 U6 24:5o 65 13: ro 53 r2:4o ro II3 23:90 63 12: 6o 51 r2:oo II 112 23:70 62 r2:5o so u: go 12 II5 24: 30 64 13:oo 52 r2:3o 13 115 24:40 64 r2:9o 52 r2:o 14 IIS 24: 40 64 13:oo 52 12:30 r s 121 25:6o 68 13: 70 55 r3:oo r6 II4 24: ro 63 r2: 70 sr r2: ro 17 109 23: ro 6o 12: ro 4g u: 40 r8 U3 23:90 63 r2: 6o 51 r2:oo 19 U4 24: ro 63 r2:7o sr 12: ro 20 112 23: So 63 12: 6o sr u: go 21 112 23:7o 62 r2: so so u: So 22 III 23: so 62 r2:4o so u: 70 23 112 23: 70 62 r2:5o so u: So 24 IIO 23:30 6r 12:20 49 u: so H: I U7 24: So 66 13:20 53 12: so 2 II6 24: 70 65 13: O 53 12:40 3 IIS 25:oo 66 13:30 54 r2:6o 4 IIO 23:30 6r 12:20 4g u: 50 5 I4 24:20 64 r2:so 52 12:2o 6 U3 23:90 63 12:6o so u: go 7 I3 23:90 63 12: 6o 51 u: go s 115 24:so 6s r3:oo 52 r2:3o Medeta 24:66 6s 13: 12 II6 Mean vane 53 12:44
Trädsag: Ta Species: Scots pine Tabe 18 a. Genomsnittiga drivningskostnader inom grupper av småområden för typträden vid everans»fritt utskit» och»fritt biväg» vid nuvarande och panerat vägnät inom den area som påverkas av vägnätets utbyggnad. Average costs of ogging in groups of sma regions for type trees at deivery free after sorting and free at road side with the present and with the panned road net for the area infuenced by the road net extension. Öre per f 3 örefcu. foot Kr per m 3sk Krfm'sk Fritt utskit Fritt biväg Fritt utskit Fritt biväg Områden Free after sarting Fr e e a t road side Free after sotting Fr e e a t road side Typträd Sma Type tree regions Vägnät Road net Vägnät Roadnet Vägnät Road net Vägnät Road net Ski- Ski- Ski- Ski- Nu-d Panerat n ad Nu-d Panerat n ad Nu-d Panerat n ad Nu-d Panerat n ad varan e D if f. varan e Diff. varan e Diff. varan e t Panned t Panned Panned Diff. Present Panned Presen Presen Present J: 6 7 14Z 140 137 IZ3 14 g:go g:40 o: so 8:go 6:oo : go 3 r6s 165 3 134 115 19 35=40 34:So o:6o S:o Z4:30 3:go 4 5 153 14S 5 r8 II6 IZ 3: O 31: o o: go 6:go Z4:50 Z:40 s 15 173 167 6 IZ7 II7 O 36:40 35:30 r: ro 6: So 4:6o :o 9 ro 156 154 IZO IIZ s 3:go 3Z:4o o: so s:30 Z3:so r:so II IZ 141 137 4 IZ4 IIO 14 g: 70 8:8o o: go 6: ro Z3: 20 2:go Ta 13 14 145 139 6 IZ3 II4 9 3o:so 29:30 r:o s:go Z3:go :oo ro cm Scots pine DBH ro cm r6 17 151 150 I II7 III 6 3r:go 31: 6o 0:30 Z4: 50 Z3:4o r: ro rs rg 141 136 5 II9 ro6 13 29:70 28:50 r:2o 25: ro 22:40 2:70 20 21 14S 144 4 II7 IIO 7 31: O 30:40 o: 70 24:70 23:20 r: so 23 24 q6 142 4 II5 r og 6 30: 8o 3o:oo o:8o Z4: o 3:oo r:o H: r ss 154 4 IZ5 II5 O 33:30 32:40 o: go 26: 30 24:20 : O 3 6 I5Z 149 3 IZO 114 6 3I: go 31: 40 o: so s:30 Z3:go 1:40 4 5 139 I3S I 112 107 5 g:30 29: ro o:20 Z3:so Z2:so r:oo 7 s 151 144 7 124 II5 9 31: So 30:30 r: 50 6:2o 24: 20 2:00 Medeta 151 Mean vane 147 4 IZ3 II3 ro 31: 8o 3r:oo o: So s:go 3:So : 10 J: I 6 7 ss S7 76 67 9 24:00 23:90 o: 10 20: go rs:3o 2:6o 2 3 113 III 74 6 IZ 3o:So 30:40 o:4o o: o r6:go 3:30 4 5 97 95 70 63 7 6:4o 25:90 o: so rg:2o 17: 10 : ro Ta 8 15 116 113 3 6g 63 6 31:8o 3o:go o: go rg:oo 17:30 1:70 20 cm 9 10 IOI 100 65 6o 5 Z7:7o Z7:4o o:3o 17: 8o r6: 30 r: 50 Scots pine II IZ S6 ss 68 59 9 3:6o 3: O o: so rs: 6o r6: ro : so DBH 20 cm 13 14 go S6 4 67 6r 6 24: 6o 3:6o r:oo r8:3o r6:7o r: 6o r6 r7 gs gs o 63 59 4 6:So 26:So o 17:20 r6:20 I: 00 i r8 19 ss ss 3 65 56 9 24:oo 23:20 o:so r7:7o rs:30 Z:40 20 21 22 95 93 2 63 59 4 26:oo s:so o: so 17:30 r6;oo r: 30 23 24 93 91 2 62 ss 4 25:40 24:So o:6o r6:go rs:go r:oo \0 o p UJ &J :::0 >--< ~ >--< ' UJ UJ o o g. 8 UJ >-3 > >,rj < o UJ t:rj c;j t:rj t;d > tj t:rj