EN NY METOD FÖR BALTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING.

Transkript

1 EN NY METOD FÖR BALTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING. A NEW METHOD FOR DETERMINING OF THE STRIP=BREADTH IN LINE SURVEYING. AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN STATENS S<OGSFöRSöKSANST ALT HÄFTE 32 N:r 3 Centratr., Essete, Sthm

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 32.HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N;o 32 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENT A TION FORESTIERE DE SUEDE N;o 32 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1941

3 REDAKTÖR: PROFESSOR HENRIK PETTERSON

4 INNEHÅLL: LANGLET, OLOF: Om utveckingen av granar ur frö efter sjävbefruktning och efter fri vindpoinering I Uber die Entwickung von teis nach kunsticher Sebstbestäubung, teis nach freier Windbestäubung entstandenen Fichten..., I BJöRKMAN, ERIK: Om mykorrhizans utbidning hös ta- Och granpantor, odade i näringsrika jordar vid oika kvävetiförse och justigång Mycorrhiza in Pine and Spruce Seedings gtown under varied Radiation Intensities in rich Sois with or without Nitrate added NÄsLUND, MANFRED: En ny metod för bätesbreddens uttagande vid injetaxering A New Method for Determining of the Strip-breadth in Line Surveying NÄsLUND, MANFRED: Funktioner och tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran och björk i norra Sverige Funktionen und Tabeen zur Kubierung stehender Bäume. Kiefer, Fichte und Bir k e in N ordschweden I 3 2 RoMELL, LARs-GuNNAR: Kvistningsstudier å ta och gran... I43 studies on Pruning in Pine and Spruce I 89 TIREN, LARs: Ti frågan om hyggesmognadens betydese vid skogsoding I 95 Contributian to the Discussion on the Importance of the Ripening of the Humus in cear-cut Areas prior to Reafforestation BjöRKMAN, ERIK: Mykorrhizans utbidning och frekvens hos skogsträd på askgödsade och ogödsade dear av dikad myr Die Ansbidung und Frequenz der Mykorrhiza in mit Asche gediingten und ungediingten Teien von entwässertem Moor BuTOVITSCH, VIKTOR: studier_ över granbarkborrens massförökning - i de av decemberstormen 1931 härjade skogarna i norra Uppand Studien iiber die Massenvermehrung von Ips ~ypographus in den vom Dezembersturm 1931 heimgesuchten Wädern von Nord-Uppand 347 LANGLET, OLOF: Kuturförsök med tysk gran av första och andra generationen I Kuturversuche mit deutscher Fichte 1. und 2. Generation Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1939 (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre 1 939; Report on the W ork o f the Swedish Institute of Experimenta Forestry in I 939) Amän redogörese av HENRIK PETTERSON... 38I I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Forestry Division) av HENRIK PETTERSON Sid.

5 IV II, Naturvetenskapiga avdeningen (Natnrwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica Division) av CARL MALMSTRÖM 385 III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogka Division) av IvAR TRÄGÅRDH Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 194o; Report on the Work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry in 940) Amän redogörese av HENRIK PETTERSON I. skogsavdeningen (Forstiche Abteinng; Forestry Division) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica Division) av CARL MALMSTRÖM 393 III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; EntomoogicaJ Division) av IvAR TRÄGÅRDH

6 MANFRED NÄSLUND ~ =====~ EN NY METOD FÖR BÄL TESBRED DENS UTTAGANDE VID LINJE TAXERING. Inedning. Vid i~jetaxe~i~g är d:t av stör~ta vikt, a~t bätesbredden ~ir haggrant bestamd. Lm]etaxenngen har 1 rege utfarts med en nomme bätesbredd av ro m. Tivägagångssättet vid bätesbreddens uttagande har som bekant varit, att kavarna med kompassgångarens säpina som mittinje uttagit hava bätesbredden åt vardera sidan, varvid z, s eer 5,o m ånga mätstänger kommit ti användning. Bätesutmätningen med stång har dock endast kunnat ske i syfte att ge stödpunkter för den okuära bedömningen av bätesbredden, medan taxeringsarbetet i annat fa bivit atför tidsödande. Om vid bätesbreddens uttagande på vardera sidan begås ett fe i samma riktning och av i genomsnitt endast r dm, medför detta vid en bätesbredd av ro m, att taxeringen av virkesförrådet bir behäftad med ett fe av ej mindre än z procent. Ute på marken är r dm emeertid en förhåandevis iten storhet, varför feet ätt kan bi avsevärt större. Av skä som äro så väkända, att vi här ej närmare behöva ingå därpå, förorsakar denna fekäa vid injetaxeringen i de festa fa ett systematiskt fe i negativ riktning och eder såunda ti en underskattning av virkesförrådet (SUNDELÖF 1926, Riksskogstaxeringsnämnden 1932 s. I7I). En metod för att uppskatta storeken av ovannämnda fe framades år 1923 i samband med förra norska riksskogstaxeringen av andsskogtaksator AAs MUND VIGERVST i samarbete med förste andsskogtaksator OLAF SK0IEN (Landsskogtakseringen 1923). Metoden grundar sig på den förutsättningen, att ett tiräckigt stort anta provträd, som uttagas efter viss kvot i taxeringsbätena, varvid avståndet från mittinjen observeras, skoa fördea sigjämn t inom bätet. En ökning eer minskning av provträdsantaet i bätets yttre dear skue därför angiva, att bätet varit för brett eer för smat. Med stöd härav anvisades två förfaringssätt för beräkningen av den verkigen uttagna bätes bredden. 7 fredde. från Statttns Skoffs}Örsöksansta?t. Häfte 32.

7 76 MANFRED NÄSLUND Den närmare anaysen av de uttagna provträdens fördening inom bätet har emeertid visat, att s y s t e m a t i s k t återkommande anhopningar och underskott föreigga. Detta synes huvudsakigen bero på kompassgångarens benägenhet att uppsöka gäntor mean träden samt på vissa tendenser hos kavarna vid angivarrdet av provträden och deras avstånd från mittinjen (Riksskogstaxeringsnämnden I932, s. IJI). Under sådana förhåanden måste denna kontrometod biva mindre skarp samt de beräknade korrektionsfaktorerna mera osäkra..metoden har därför ej ansetts så tifredsstäande, att man kunnat ägga den ti grund för en korrigering av taxeringsresutaten (jfr Riksskogstaxeringsnämnden I932, s. 203). Denna ståndpunkt måste anses berättigad. Utan tvive har emeertid metoden verksamt bidragit ti att skärpa uppmärksamheten på bätesbreddens noggranna uttagande. I samoand med vissa taxeringsarbeten på Sijansfors försökspark har jag sökt nedbringa ovan behandade fekäa vid injetaxering genom att tiämp;:t ett nytt förfaringssätt vid bätesbreddens uttagande. En redogörese för detta försök har pubicerats tidigare (NÄsLUND I934). Sedan dess har metoden tiämpats i stor skaa vid I938 års riksskogstaxering av Västernorrands än, varvid även en viss förenking av tivägagångssättet prövades ( Riksskogstaxeringsnämnden I940)..Metoden användes nu i något modifierad form vid den fortsatta riksskogstaxeringen. Det nya förfaringssättet har ämnat mycket goda resutat, och vi skoa i det föjande redogöra för de vunna erfarenheterna. Den nya metoden. Försökstaxeringen på Sij ansfors utfördes i iten skaa och un_der reativt gynnsamma förhåanden. Taxeringen omfattade en area av 25 hektar, bevuxen med IOO-I50-årig barrbandskog. Trakten hade tidigare genomgåtts med föryngringshuggningar i oika former, varför mindre hyggen, uckor, skärmstäningar och genomgarade dear förekomma i rik omväxing. Taxeringen utfördes som regebunden injetaxering med 50 ms injeavstånd. Tivägagångssättet var föjande. Kompassgångarens säpina betraktades som taxeringsbätets ena gräns (den högra i förhåande ti taxeringsriktningen), och den andra gränsen utgjordes av en ina, som drogs i möjigaste mån paraet med den förra inan. Härvid tigick så, att kompassgångaren, då han kom fram ti en riktpunkt, med hjäp av ett måttband, som var fästat vid kompasstavens nedre de, mätte ut den eftersträvade bätesbredden (ro m) åt vänster och vinkerätt mot kompassriktningen. Genom signaering ti den vänstra indragaren, som börjar sin inje ti vänster om kompassinjen (högra inan) och på ett avstånd från densamma ika med ovannämnda bätesbredd, erhö denne en ny riktpunkt att gå emot, varefter kompass-

8 BÄLTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING 77 gångaren återvände ti kompassinjen och fortsatte mot nästa riktpunkt o. s. v. Längdmätningen utfördes inom taxeringsbätet på 0,5 ms avstånd från den högra inan och av två injemätare, som dessutom på jämna avstånd (var roo:e m) noggrant uppmätte avståndet mean inorna vinkerätt mot den högra inan. Man syftar såedes mot ro ms bätesbredd, men räknar sedan med den i verkigheten uttagna bredden. Kavningen av träden mean inorna utfördes av två kavare. Taxeringsaget bestod såedes av en man mera (vänstra indragaren) än vid det vaniga taxeringsförfaran det. Taxeringsbätets medebredd bestämdes genom att taga medetaet av avståndsmätningarna mean inorna. Medebredden bev ro,o7 m och utgör medeta av 37 observationer. Bätesbredden varierade mean g,5o-r0,45 m, och medeavvikesen från medetaet var zr cm. Taxeringsbätets medebredd har såunda uppskattats med ett medefe av 3 cm eer o, 3 procent, viket måste betraktas som mycket tifredsstäande. Hade antaet observationer varit dubbet så många, skue medefeet under förutsättning av samma medeavvikese endast uppgått ti o, z procent. Taxeringen fortskred utan stagnation och tekniskt sett mycket titaande. Linorna öpte vä sträckta, och arbetsfördeningen inom taxeringsaget var god med en ratione uppdening av de oika arbetsmomenten. Kompassgångaren och indragaren svarade för bätesbreddens uttagande, kavarna för kavningen, injemätarna för ängd- och breddmätningen o. s. v. Kavarna behöva ej ängre medföra stänger för mätning av avståndet ti träden i kantzonerna, varigenom prestationen bir större och arbetet noggrannare utfört än vid det hittis brukiga förfaringssättet. Då två kavare användas har den gama metoden dock den fördeen, att säpinan bidar gräns mean kavarna. Vid den här tiämpade metoden kunna träd i gränszonen ättare förbigås eer dubbekavas. I samband med riksskogstaxeringen utförda undersökningar ha emeertid visat, att något fe av betydese ej uppkommer av denna orsak. Man synes ika ätt kunna dubbekava som gå förbi träd i gränszonen. Prickaren bör dock uppehåa sig i bätets mitt och utöva kontro i detta avseende. En förutsättning är givetvis, att de kavade träden märkas med kappaätt e. d. I diskussionen kring injetaxeringen har det framhåits, att även vid riktigt uttagen bätesbredd en tendens ti för ågt resutat skue föreigga på grund av benägenheten hos kompassgångaren att taga sig fram vid sidan av täta trädgrupper och grenrika träd. Det inses ätt, att den nya metoden är ägnad i hög grad eiminera en sådan tendens. Försökstaxeringen ägde som nämnts rum under gynnsamma förhåanden: ädre skog och medesvår terräng. Vid tiämpning i stort syntes en viss modifiering av förfaringssättet erfordras. Av taxeringen hade nämigen framgått, 7*

9 78 MANFRED NÅSLUND att det i tät ungskog eer svår terräng sannoikt skue bi för tidskrävande för kompassgångaren att genom vinking giva vänstra indragaren samtiga riktpunkter. Efter några mindre försök kom jag senare ti den uppfattningen, att indragaren på ögonmått med tiräckig noggrannhet skue kunna gå på Io ms avstånd från kompassgångarens säpina. Detta förefö rimigt, då man här endast syftar mot IO ms bredd och sedan räknar med den i verkigheten uttagna bätesbredden. Det återstod dock att närmare undersöka bätesbreddens fqmp11.9sgangapc-e c:;:io"'--m'---~ OOm L1J1jerru'iJ1re Höger> i.ndiug&e Fig. r. Schematisk bid av taxeringe:ns gång. Schematic figure of the progression of surveying. variation vid detta förfaringssätt, samt huruvida det föreåg någon tendens ti att vissa beståndstyper (exempevis ungskog) taxerades med annan bätesbredd än den genomsnittiga. För metodens praktiska användning vid sådana injetaxeringar, där oika beståndstyper ej prickas isär vid stamräkningen, är det uppenbart av stor betydese att veta, om dyika tendenser förekomma. Ovannämnda förändring av metodiken prövades vid riksskogstaxeringen av Västernorrands äns skogar år I938. Vid denna taxering användes som huvudmetod i princip det under försökstaxeringen på sijansfors tiämpade förfaringssättet för bätesbreddens uttagande. Härvid gjordes dock den förändringen, att kompassgångaren åtföjdes av en särskid bäte s u t m ä t a r e, som med ämpiga meanrum mätte ut IO m med hjäp av en 5 m ång stång och gav indragaren riktpunkt. Taxeringsaget bestod såedes av två man mera än vid det ädre förfaringssättet. Dessa fingo dock fu syssesättning med mätningsarbetena å de provytor om IO x 20 m, som utades på var soo:e m. I samband härmed vidtogs den ändringen, att kompassgångarens säpina fick bida taxeringsbätets vänstra gräns (se fig. I). Bätesbredden mättes på var zoo:e m. Med två taxeringsag prövades det ovannämnda modifierade :förfaringssättet utan bätesutmätare, varvid såunda den högra indragaren håer sig något efter kompassgångaren och på ögonmått går på IO ms avstånd från dennes säpina (fig. I). Vid mätningarna av bätesbredden erhåer indra-

10 i BÅLTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING 79 garen kontro på sitt ögonmått, som han dessutom har möjighet att kontroera med den medförda 5 ms stången för höjdmätningen av provträden. Resutatet av bätesbreddens bestämning med användande a v särskid bätesutmät are framgår a v ta b. r. Bätesbredden redovisas här des för de skida,taxeringsagen, des för beståndstyperna ikådrig, två- och ferådrig skog och restskog samt beträffande den ikådriga skogen dessutom för huggningskasser. Huggningskasserna ha vid riksskogstaxeringen definierats på föjande sätt. Huggningskass A. Skogsmark under föryngring. Huggningskass B. Pantskog samt yngre (utveckingsbar) skog i tidigare utveckingsstadium, i vika eventuea avverkningar under närmaste tio år anses få karaktär av röjningsgaring. stavaskog hänföres ti denna grupp. Huggningskass C. Yngre (utveckingsbar) skog i senare utveckingsstadium. Huggningskass D. Skog, som på grund av åder och amän utvecking anses böra hänföras ti ädre skog. Tab. I. Bätesbreddens bestämning med användande av bätesutmätare års riksskogstaxering av Västernorrands än. Determining of the strip-breadth by using a strip-measuring-out man. The 1938 Nationa Forest Survey in the county of Västernorrand. Anta Bätesbreddens Bätes breddens Taxe- Anta Bä- The strip-breadth's Bä- The strip-breadth's. o bser- tes- obser- tes- nngsag vatio- mede- Beståndstyp va tio- meden:r ner bredd av- medefe ner bredd medefe av Surveymg jnumber Strip- vikese standard stand type Number stripvik e se standard crew of ob- breadth t d d error of ob- breadth error serva- s an ar servaj no tians Ideviatian ---~-0- tians ]deviation standard m cm cm X, 1 In, cm cmj % i!lag I 538 IO,o [2,34 o, 2 3 Likådrig skog i II , Evenaged forest,, II I 975 ro, o6f - - Två- och ferådrig skog... : 1091 ro, or J- >) III I ,03 29,5 o,-o7 Two- and more age casses 1 ~o~, >) IV I 643 ro, o z - - Restskog ro, > Stand-remainders after the cutting i,, v I 159 ro, o z z8,s o, 34 o, o8,, VI I 313 ro, o z - - -,, VII I 392 ro, og Huggningsk. A ro, o6 99II 33.8 I, 07 0, I I Cutting dass " \'III 903 ro, o r 55,0 I, 3 0, I 8,, B 10, r,, IX I 413 ro, o r - - -,, c 4 637i 10, o, 52 o, os[! i,, i x 625 9, ,, D 3 ogr!0, i E 66! IO,I,I "

11 80 MANFRED NÄSLUND Av tabeen framgår, att den genomsnittiga bätesbredden för de oika agen varierar inom mycket snäva gränser (g,98-ro,o9 m). Medeavvikesen är het naturigt större än för Sijansfors-taxeringen, men håer sig inom gränserna cm för de som stickprov uttagna agen. Bätesbreddens medefe för samma ag varierar mean o, 73-2,34 cm eer o,o7-0,23 procent. Här bör observeras, att antaet mätningar av bätesbredden är oika för de fyra agen. Om antaet observationer för vart och ett av dessa ag varit rooo st., kan medefeet beräknas ha varierat mean 0,9o-1,74 cm eer o,o9-0,i7 procent. Skinaden i bätesbredd mean de oika ådersformerna och huggningskasserna är mycket obetydig och några tendenser beträffande bä tesbreddens uttagande i oika: beståndstyper kunna ej anses föreigga. För huggningskass E är antaet observationer ringa (66 st.), varför den här erhåna något högre bätesbredden kan vara en tifäighet. Tab. 2. Bätesbreddens bestämning utan användande av bätesutmätare års riksskogstaxering av Västernorrands än. Determining of the strip-breadth using no strip-measuring-out man. The I938 Nationa Forest Survey in the county of Västernorrand. Anta i Anta I Bä- Bätesbreddens Bä - The strip-breadth's Taxeringsag och obser-, tes- Taxeringsag och obs~r- tesva tio- vatwhuggningskass mede- ner bredd huggningskass ner bredd avmedefe Number strip- Number Stripvikese of ob- breadth Surveying crew and of ob- breadth er ror standard Surveying crew and en t ting e ass serva- cutting dass serva- standard tians tians deviation m m cm cm % Lag I Lag I och YIII Huggningskass A 83 O, I I Huggningskass A IOO ro, r :2 73, I 7,31 o, 72» B I 53 IO,oo >> B , » c 624 9,96» c 905 9,97 63, I 2, IO I " D I75 9,97» D 272 9, ,, E >) I5 9,95 E I5 9, A-E " I 050 9, g8 >> A-E I 646 9,99 62,9 I, 55 Lag \III Huggningskass A I/ IO, 19 )) B 201 O, 05» c z8r 9,98» D 97 10,0:2 " E - - )) A-E ,02 Resutatet av bätesbreddens bestämning ~ttan användande av bätesutmätare framgår av tab. 2. Metoden har prövats av ag I och ag VIII under en sammanagd injeängd av 329 km. Den genomsnittiga bätesbredden för samtiga huggningskasser är g,98 m för ag I och ro,oz m för ag VIII. Med bätesutmätare voro motsvarande siffror ro,o6 och ro, or m 0 1 I 6

12 BÄLTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING 81 (tab. r). De båda metoderna ha såunda ämnat mycket ika resutat. Medeavvikesen för samtiga huggningskasser samt ag I och VIII tisammantagna utgör 62,9 cm, under det att motsvarande siffra för samma ag vid användande av bätesutmätare var 54,7 cm. Denna ökning av medeavvikesen kan emeertid ätt kompenseras genom att öka antaet mätningar av bätesbredd en. Bortser man från huggningskass A, som huvudsakigen omfattar kamark, är skinaden i bätesbredd mean de oika huggningskasserna mycket iten, och någon påtagig tendens föreigger ej. För huggningskass A är bätesbredden hos båda agen märkbart större än för övriga huggningskasser. Bätesbredden har för denna huggningskass ett reativt stort medefe (jfr tab. z), men då resutatet går i samma riktning för båda agen, bör man ej bortse ifrån den möjigheten, att en systematisk tendens föreigger. En sådan tendens ti större bätesbredd kan också förkaras av den amänna erfarenheten, att man vi bedöma avståndet för kmt över öppna fät. För virkesförrådets uppskattning har emeertid denna huggningskass en mycket ringa betydese, varför man vid taxeringar, där huggningskasserna ej prickas isär, het kan bortse ifrån en tendens av denna ringa storek och för samtiga huggningskasser räkna med den genomsnittiga bätesbredden i kasserna B-E. Av det föregående har framgått_, att metoden utan bätesutmätare ämnat ett mycket tifredsstäande resutat. Ti det nästan överraskande goda resutatet torde ha bidragit, att indragaren får uppbära kander från taxeringsaget, om det vid kontromätningen av bätesbredden visar sig, att han tagit Tab. J. Sammandrag över bätesbredden vid 1938 års riksskogstaxering av Västernorrands än. Summary of the strip-breadth by the 1938 Nationa Forest Survey in the county of Västernorrand. Bätesbreddens Anta Bätes- The strip-breadth's observabredd mede- Redovisningsgrupp tioner strip- avvikese medefe statement Number breadth standard standard error of observa- deviation tions m cm cm % i Skogsmark Productive forestand Huggningskass A... I 107 IO, o 6 I 34.8 I, o 5 O,Io Cutting dass >) B-E II7 ro,oz6 39, s 0,34 0,03 Inägor..., 298 ro, o z 5 30, I I, 7+ O, I 7 Agricutura and Övrig mark , ,72 0,07 Remaining and

13 82 MANFRED NÄSLUNDut densamma dåigt. Detta torde ha verkat sporrande på indragaren att göra sitt ara bästa. Vid taxeringen av Västernorrands än fördeades träden å taxeringsbätena genom prickningen på tre redovisningsgrupper: skogsmark, inägor och övrig mark. Virkesförrådet i dessa grupper beräknades därför med hjäp av den i gruppen erhåna, genomsnittiga bätes bredden, varvid dock för skogsmarken av ovan angivna skä tiämpades den genomsnittiga bätesbredden i huggningskasserna B-E. De vid häredningen av reduktionsfaktorerna använda bätesbredderna framgå av tab. 3 Tabeen visar de för hea taxeringen genomsnittiga bätesbredderna, varvid såunda resutaten från metoderna med och utan bätesutmätare sammansagits. Det bör vidare anmärkas, att bätesbredden för inägor endast grundar sig på de observationer, som utförts i skog å inägorna. Av tabeen synes, att bätesbredden bivit bestämd med stor noggrannhet. På grund av de goda erfarenheter, som vunnits med det av ag I och VIII tiämpade förfaringssättet utan särskid bätesutmätare, användes enbart denna metod vid 1939 års riksskogstaxering, som omfattade Ångermanävens, Indasävens och Ljungans fodområden inom Jämtands och Västerbottens än. Härvid gjordes på försag av överedaren för fätarbetena, jägmästare A. E. HAGBERG, en ändring beträffande uttagandet av måttstäena för bätesbredden. Bätesbredden mättes vid de provträd i taxeringsbätena, som uttogos efter viss kvot för kontro av diametermätningen. Denna kvot avpassades så, att ca 5 bestämningar av bätesbredden skue erhåas per km, och dessa registrerades å stamräkningens prickista i direkt ansutning ti provträdens diameterkasser. Förfaringssättet medför föjande fördear: r. Antaet observationer bir direkt beroende av stamantaet och kan anpassas efter virkesförrådets storek. 2. Mätningarna biva hänföriga ti de vid injetaxeringen använda diameterkasserna. Föreigger en tendens ti att vissa beståndstyper (exempevis ungskog) taxeras med annan bätesbredd än den genomsnittiga, kan detta i viss mån komma ti uttryck i bätesbredden för de diameterkasser, som denna beståndstyp huvudsakigen omfattar. 3. Måttstäet kan icke på förhand beräknas av indragaren. Vid taxeringen av Västernorrands än mättes som nämnts bätesbredden på var zoo:e m. Men den instruktionen hade givits, att om indragaren visade tendens ti att skärpa noggrannheten vid mätpunkterna, skue dessa tagas ut oregebundet av agedaren och ti ett anta av 5 st. per km. Detta förfaringssätt användes endast av ett ag. Resutatet av bätesbreddens bestämning. vid 1939 års riksskogstaxering framgår av tab. 4 Tabeen gäer skogsmark. Bätesbredden 'varierar

14 BÄLTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING 83 Tab. 4 Bätesbreddens bestämning vid 1939 års riksskogstaxering av Ångermanävens, Indasävens och Ljungans fodområden i jämtands och Västerbottens än. Determining of the strip-breadth by the 1939 Nationa Forest Survey of the watersheds of Ångermanäven, Indasäven and Ljungan in the counties of Jämtand and Västerbotten. Anta Bätesbreddens Län och Bä- Län och Anta Bätesbreddens The strip-breadth's Bä- The strip-breadth's diameter- va tio- obser- obsertes- diameterva tiotesmede-~ medefe medekass ner bredd avkass ner bredd avmedefe County and Numbcr strip- County and Number stripvikese standard vikdw """'"" diameter of ob- breadth standard error diameter of ob- breadth error serva~ standard dass e ass servatians deviation ---;;- tions deviation 1 Jämtand Diameter-,, m cm cm Ya m cm Västerbotten Diameterkass rs ,2 I, o 5 O, I I kass , IO,_o I )) g,g8 cm % ) 25-5 or6 g,g8 >) 25- r o6z O, o~,, ro, 03 ) g,g6,, 35- I 679 IO, 02 )) IO, o 3 ) 40--,- 631 IO, or 73, G 2, 93 o, 29 ) ,, , IO, , rg r67 9,99 72,7 0,53 0,05» g, 98 67,9 I, o 2 o, ro föga i provträdens oika diameterkasser, och någon tendens kan icke spåras. Vid injetaxeringen medtogos endast träd med en brösthöjdsdiameter av 15 cm och däröver. Småträden taxerades nämigen endast å provytorna på var 5oo:e m. Medeavvikesen är ungefär ika stor för diameterkassen 15- som för kassen 45+- Den genomsnittiga bätesbredden för samtiga diameterkasser utgör för Jämtand 9,99 m och för Västerbotten 9,98 m. Medefeet är o betydigt och uppgår ti respektive o,os och o, ro procent. Vid virkesförrådets bearbetning ha de båda änsdearnas genomsnittiga bätesbredder använts. Vid mätning av avståndet mean inorna uppstå ätt systematiska fe, som ej ingå i ovannämnda medefel Men om observationerna utföras med noggrannhet, kunna dessa fe håas inom mycket snäva gränser, varför vi här bortse från denna fekäa. Bätesbredden ska mätas med måttband vinkerätt mot kompassgångarens säpina och bör anges i cm. Bätesbreddens medeavvikese vid 1939 års riksskogstaxering ger vissa håpunkter för bedömningen av antaet erforderiga observationer. För ett visst reativt medefe å den genomsnittiga bätesbredden erfordras nedan angivna anta mätningar, om man räknar med samma medeavvikese som för diameterkassen (Jämtand). MedefeL... o, r% Anta observationer ,5% 225 0,7% 100 1,o% 49

15 84 MANFRED NÅSLUND Behöver bätesbredden beräknas för. dear av taxeringsmateriaet kan ovanstående sammanstäning även tjäna tiedning härför. Vid bestämmandet av antaet mätningar av bätesbredden måste även stor hänsyn tagas ti att dessa ge indragaren kontro på hans ögonmått. A v denna anedning bör antaet observationer ej understiga 3-4 per km taxerad injeängd. Beträffande sättet för mätpunkternas uttagande torde det ofta vara fördeaktigt att använda den vid I939 års taxering tiämpade metoden. Härvid uttagas provträd efter vissa kvoter i samband med stamräkningen i taxeringsbätena, varefter bätesbredden mätes invid dessa träd. Provträdskvoterna avpassas så, att det erforderiga antaet mätpunkter per km erhåes. Vid I939 års taxering var kompassgångaren under ägjaktstiden ikädd en vit överdragsskjorta i syfte att minska risken att av misstag bi beskjuten. Man tyckte sig härvid finna, att detta även underättade ett noggrant uttagande av bätesbredden. SAMMANFATTNING. Den här utveckade metoden för bätesbreddens uttagande har vid den praktiska tiämpningen under riksskogstaxeringen visat, att den i verkighet~n an vända bätesbredden kan bestämmas med stor noggrannhet. Metoden innebär en ratione fördening inom taxeringsaget av de oika arbetsmomenten. Kavarna behöva ej ängre medföra stänger för mätning av avståndet ti träden i kantzonerna, varför prestationen och noggrannheten vid kavningen bir avsevärt större än vid det tidigare brukiga förfaringssättet. Härigenom torde kostnaden för agets utökning med en man (indragaren) enigt den nya metoden i stor utsträckning kompenseras genom en större arbetsprestation. Anförd itteratur. Landsskogtakseringen, 1923, Taksering av Norges skoger Akershus fyke, Oso. NÄsLUND, MANFRED, 1934, Om bätesbreddens uttagande vid injetaxering. Skogen n:r 22. Riksskogstaxeringsnämnden, 1932, Uppskattningen av Sveriges skogstigångar verkstäd åren Stockhom. Riksskogstaxeringsnämnden, 1939, Riksskogstaxeringen av Västernorrands äns skogar år Skogen n:r 2, SuNDELÖF, ARVID, 1926, Några systematiska fe vid injetaxering och mede för erhåande av noggrannare taxeringsresutat. skogsvårdsföreningens tidskrift. H. s-6.

16 BALTESBREDDENS UTTAGANDE VID LINJETAXERING 85 RESUME. A New Method for Determining of the Strip-breadth in Line Surveying. Introduction. In ine surveying it is of the greatest importance that the strip-breadth be accuratey determined. Line surveying has as a rue been carried out with anomina strip-breadth of ro m. The procedure in determining the strip-breadth has, as we know, been for the caiper men (in Swedish: kavaren), taking the campass man's drag-rope as mediaine, to determine haf the strip-breadth on either side, 2,5 or 5,o m. surveying poes being used. It has, however, ony been possibe to measure the strip with surveying poes for the purpose of getting points of support for the ocuar judging of the strip-breadth, as the work of surveying has otherwise proved atogether too sow and time-consuming. If in the determining of the strip-breadth an error in the same direction on either side and of on an average ony r dm. be made, the resut, with a strip-breadth of ro m., isthat the survey of the growing stock is iabe to an error of not ess than 2 per cent. In fied-work r dm. is, however, a reativey sma unit, so that the error may easiy be consideraby greater. For reasons that are so wemown that it is unnecessary to go into them here, this source of error in ine surveying eads, in the majority of cases, to a systema tic error in a negative direction and thus to an under-estimation of the growing stock (see SuNDELÖF r926 and the Nationa Forest Survey Commission I932, p. I?I). In Connection with certain surveying jobs in sijaniors Experimenta station I tried to reduce the above-mentioned source of error in ine surveying by' empoying a new procedure for determining of the strip-breadth. An account of this attempt was pubished some years ago (NÄsLUND r934). The method has since then been appied on a arge scae in connection with the I938 Nationa Forest Survey in the county of Västernorrand, when a certain simpification of the procedure was aso tested (Nationa Forest Survey Commission I940). The method is now empoyed in a samewhat modified form in connection with further nationa forest survey work. We give beow an account of the new procedure now being empoyed. The N e w Method. The procedure is as foows. The campass man's (in Swedish: kompassgångaren), drag-rope is regarded as the one boundary of the survey strip (the eft in reation to the direction of survey), and the other boundary is constituted by a ine drawn by a specia man (the right ine-man, in Swedish: höger indragare) as far as possibe parae with the former ine and at a distance of ro ms. from the same. The ine-man keeps a itte behind the campass man and waks by eye at roms. distance from the atter's drag-rope (see fig. r p. 78). The ongitudina measure-

17 86 MANFRED NASLUND ment is carried out at the eft drag-rope and at certain intervas the distance between the ropes is taken, from which the rea average breadth of the survey strip is obtained. Thus, one aims at. a ro ms. breadth, but reckons afterwards with the actuay determined breadth. By measurement of the strip breadth the ine-man is aso abe to check his ocuar measurement, which he can, moreover, aso check with a 5 m. surveying poe. The surveying crew thus consists of one man more than is the case in ordinary surveying procedure. The cost of the extra man in the crew (the ine-man) required by the new method is to a arge extent compensated by greater efficiency. As regards the method for determining the measuring paces for the strip breadth it is probaby often advantageous to use the method appied in the I939 Nationa Forest Survey. In this method sampe trees are seected according to certain quotas in connection with the caipering of the trees in the survey strips, after which the strip breadth is measured cose to these trees. The sampe tree quota is so adapted that the required number of measuring points per km. is obtained. The resut of the strip breadth determination in the I939 Nationa Forest Survey emerges from tab. 4 p. 83. The strip breadth varies itte in the various diameter casses of sampe trees, and no definite trend can be observed. For the practica appication of the method in those ine surveys where different component types are not distinguished in the caipering, it is obviousy of great importance to know whether such trends occur. Where no trends occur the average strip breadth for a diameter casses is appied in the heatment of the growing stock. If, on the other hand, definite trends occur, the strip breadths obtained in the various diameter casses shoud be appied. The tabe shows further that the standard deviation is about equay great for diameter cass I 5- as for cass The average strip breadth for a diameter casses amounts for Jämtand to 9,99 m. and for Västerbotten to 9,98 m. The standard error is negigibe and amoun t s to o, o 5 and o, r o per c en t respecti ve y. These average strip breadths have been empoyed in the heatment of the growing stock. In measuring the distance between the ropes systematic errors not entering in the above mentioned standard error are apt to occur. But if the observations are carried out accuratey these errors can be kept within very narrow imits, so we ignore this source of error here. The strip breadth is to be measured with a measuring tape perpendicuary to the compass man's drag-rope and shoud be given in cms. The standard deviation of the strip breadth in the I939 Nationa Forest Survey gives certain points of support for the estimation of the number of observations required. For a certain reative standard error in the average strip breadths the measurements given beow are required standard error... o,r~ Number of observations ,5~ 225 0,7~ IOO I, o% 49 In determining the number of measurements of the strip breadth one must aso pay particuar attention to the fact that these give the ine-man a check on his ocuar measurements. For this reason the number of observations shoud not be fewer than 3-4 per km. of surveyed ength of ine.