PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet
Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. - 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder. - Prov, elevenkät, skolenkät samt ett digitalt prov. - I Sverige deltog knappt 4 700 elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca 2 500 elever. - Pisa mäter litercy (omvärldskunskap). - Ej kopplat till kursplaner i de olika länderna.
Varför deltar Sverige i PISA? - Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering - Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv - Trendresultat i relation till andra länder - Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem
PISA 2012 Resultatutveckling 520 515 516 510 512 510 510 505 500 498 495 490 491 490 485 485 483 480 478 475 2000 2003 2006 2009 2012 Läsning Ma NV Digital läsning Digital matematik Problemlösning
PISA 2012 - Resultatutveckling Antal OECD- länder med signifikant högre eller lägre resultat än Sverige.
PISA 2012 - Resultatutveckling 30 30 30 20 20 20 10 10 10 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95-20 - 20-20 - 30-30 - 30-40 - 40-40 Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012 Matema>k 2003 Matema>k 2012 Naturvetenskap 2006 Naturvetenskap 2012
PISA 2012 - Resultatutveckling Mellanskolevariansen 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2000 2003 2006 2009 2012 Läs Ma NV
PISA 2012 - Resultatutveckling Utländsk bakgrund 520 510 500 490 480 Alla Infödda 470 460 450 2000 2003 2006 2009 2012
Nivåer Andel av eleverna Nivå 6 2 % Nivå 5 6 % Nivå 4 16 % Nivå 3 24 % Nivå 2 25 % Nivå 1 18 % Under nivå 1 9 %
MatemaMken i PISA Andel av eleverna under nivå 2
MatemaMken i PISA Andel av eleverna över nivå 5
MatemaMken i PISA Hög- och lågpresterande 2003-2012
MatemaMken i PISA Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form
MatemaMken i PISA Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet Process Tolka handlar om att tolka och utvärdera matematiska resultat. Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form Process Använda att använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang. Elever möter oftare Textuppgifter Tillämpade uppgifter Elever möter sällan Formaliserad matematik
Elevenkäten Inställning Mll matemamk
Elevenkäten ARtyder allmänt
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet Sen ankomst förekommer mest i Sverige av alla OECD-länder. Ökning i Sverige sedan 2003.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet Andel av eleverna som någon gång under de senaste två skolveckorna har kommit för sent till lektion (56%) eller skolkat från någon lektion (21%).
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet Klassrumsklimatet är sämre i Sverige jämfört med OECD-genomsnittet. Ingen förändring sedan 2003.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet Svenska elevers angivna uthållighet är sämre jämfört med OECD-genomsnittet. Flickor anger lägre uthållighet i matematik än pojkar.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet men är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet men är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare. Svenska elevers intresse, motivation och självuppfattning i matematik är högre än OECDgenomsnittet och har ökat i Sverige sedan 2003.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet men är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare. De matematiska ambitionerna är högre i Sverige än OECD-genomsnittet. Pojkarna har högre matematiska ambitioner än flickorna.
En svensk matematikelev presterar låga resultat, kommer försent till lektionen, stör under lektionen och har låg uthållighet men är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare. Relationen med lärare i matematik är bättre i Sverige än OECD-genomsnittet. Förbättring sedan 2003.
PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet