Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder, Stockholm 15-16/5 2013
Introduktion n Livsstilen orsakar i genomsnitt en förlust av 5 förväntade friska levnadsår i utvecklade länder n Orsaker: h blodtryck, h blodfetter och tobaksbruk. n Fysisk inaktivitet är en av de 10 viktigaste riskfaktorerna (WHO 2002). n Personer med psykisk funktionshinder är I detta avseende särskilt utsatta.
Bakgrund n Psykisk sjukdom förkortar livet. Den förväntade livslängden är ca 20% kortare än hos övrig befolkning. (CanAm kontext). 10-12 år kortare i skandinavisk kontext. n Fysisk översjuklighet: Metabolt syndrom, hjärt/ kärlsjukdomar, bltr, blskr, rubbade blodfetter, fetma. n Sjukdomar i mage /tarm, lungsjukdomar, cancer m.m. är överrepresenterade i gruppen n Översjukligheten ökar med ålder och missbruk n Översjukligheten ger överdödlighet
Bakgrund forts. n Somatiskt orsakad överdödlighet skall adderas till den ökade dödligheten orsakad av psykisk sjukdom (suicid). n Multifaktoriella orsaker; dålig kost, tobak, fysisk inaktivitet, fattigdom och social utsatthet. n Undermålig preventiv sjukvård n Bieffekter av neuroleptikabehandling.
Syfte 1och 2 n 1. Undersöka hur ett etablerat livsstilsprogram påverkar fysiologiska parametrar. Tillfredställelsen med interventionen mättes också, samt n 2. Hur påverkas psykologiska och livskvalitetsparametrar bland personer med psykiska funktionshinder och deras vårdare.
Personer och metod Studie 1 och 2 n Personer med psykiska funktionshinder (DSM-Iν diagnos tex. schizofreni, bipolär sjukdom, personlighetsstörning) boende i 10 stödboende och deras personal. n 41 boende och 41 personalmedlemmar deltog i 12 månaders interventionen.
Interventionen, studie 1 och 2 n 5 till 12 deltagare (boende och personal). n Beprövat studiecirkelmaterial framtaget av ABF. n Hälsosam kost: 2 timmar/vecka: motivation, näringslära, tallriksmodellen, tillagning av god och näringsriktig kost. Teori och praktik n Fysisk aktivitet: 2 timmar/vecka med fysisk aktivitet, stress kontroll, ANT-frågor. Teori och praktik.
Matlagning, läsa och förstå innehållsdeklarationer planera, välja rätt rätt, äta på restaurang (buffé bord). Teori och praktik varvas, gemensamt arbete
Styrketräning, simning, bordtennis, innebandy, bowling, frisbeegolf, badminton
Promenader, stavgång, intervallträning, pulsklocka
Kaffepaus i lingonskogen. Pimpling, cykelpicknick
Kontroll gruppens intervention n 5 till 9 deltagare (boende och personal) n Två timmar per vecka i en estetisk studiecirkel (Färg och Form). n Målning, teckning, kolteckning, oljemålning, batik, lera.
Hos krukmakaren, Gå på konstutställning, betrakta och diskutera konst, ordna egen konstutställning
Skissning ute i naturen
Mått studie 1 och 2 n 1. Hba1c, p-glucos, p-insulin, blodfetter, puls, blodtryck, vikt, midjemått, BMI. ISWT (Incremental Shuttle Walk Test), stegmätare, Heart-Score, Metabolt syndrom, demografiska data. n 2. Frågeformulär: Nöjdhet över deltagande I studien, SF-36, MANSA, GAF, KASAM13, SCL90-R. Folkhälsoinstitutets hälsoenkät.
Studie 1. Resultat totalt hela cohorten- boende och personal n Signifikant minskning av antalet personer med metabolt syndrom och riskfaktorer för metabolt syndrom (NCEP ATP III 2001) jämfört med kontroller. n Interventionsgrupp: signifikant minskning av systoliskt blodtryck och ökning av HDL jmf m base line n Kontrollgrupp: Ökat Hba1c, HDL och ökat antal personer med metabolt syndrom jmf m base line.
Resultat studie 1(boende) - Fysiologiska faktorer: n Interventionsgrupp: Sign. minskning av riskfaktorer för metabolt syndrom jämfört med kontroller. Personer med utvecklat metabolt syndrom minskade från 13 till 10. n Systoliskt blodtryck minskade signifikant jämfört med base line. n Kontroll grupp: Sign förbättring av arbetskapaciteten (ISWT) jämfört med interventionsgruppen.
Resultat studie 2. Psykologiska faktorer: (boende). n Interventionsgrupp: Sign. förbättring av KASAM (hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet) jämfört med kontroll. n Signifikant förbättring av GAF jmf m base line n Kontrollgrupp: Sign. förbättring av KASAM (begriplighet) jämfört med base line
Syften för delstudie 3 och 4 n 3. Vilken betydelse (innebörd) har ett deltagande för personer med psykiska funktionshinder i en studiecirkel med livsstilsinnehåll. n 4. Hur beskriver och förstår personer med psykiska funktionshinder hälsa med särskilt fokus på kroppen.
Personer och metod studie 3 och 4 n 11 personer med psykiska funktionshinder ombads att berätta om sina erfarenheter av deltagande i studiecirkel om hälsa n 11personer med psykiska funktionshinder ombads att berätta om sina erfarenheter av hälsa med särskilt fokus på kroppen.
Analys studie 3 och 4 n 3. 11 intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med fenomenologisk hermeneutisk metod n 4. 11 intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med deskriptiv innehållsanalys
Resultat delstudie 3. Innebörden av ett deltagande i studiecirkel är att:. n min fysiska hälsa kan påverkas n det dagliga livet har delvis fått ett nytt innehåll n en ökad närhet och jämlikhet med personalen har uppstått n bli medveten om livssituationen
Resultat studie 4. Erfarenheter av hälsa med fokus på kroppen är: n Hälsa är att ha ett liv som andra. n Hälsa är att vara utan fysiska och psykiska problem. n Hälsa är att kunna påverka sin egen hälsa
Slutsatser n Det är möjligt att påverka den fysiska hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. n Det är också möjligt att genomföra breda hälsointerventioner och det finns en önskan att förbättra sin fysiska hälsa. n Hälsoinsatsen har varit viktig för deltagarna i olika avseende. KASAM förbättrades n Attityden och kunskapen i hälsofrågor bland personalen är avgörande för att framgångsrikt stödja en förändring av livsstilen hos personer med psykiska funktionshinder.
Slutsatser n Behovet av att följa upp neuroleptikabehandlingen och dess negativa effekter på hälsan är en viktig klinisk implikation där personalens särskilda ansvar i vårdkedjan poängteras n Behovet av att utveckla de preventiva insatserna poängteras liksom personalens funktion som stöd i brukarnas livsstilsförändring