BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKSTÖRNING UNDER SKOLTIDEN 4 APRIL, 2014 1 SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGEN, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Ulla Sundberg Institutionen för lingvistik Stockholms universitet
DISPOSITION Länka språkutveckling till prediktorer för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Språkliga förmågor och komponenter Lexikon / ordförråd Interaktion med omvärlden Aktuella forskningsresultat Tänkbara pedagogiska implikationer 2
PREDIKTORER FÖR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSEXI (LYYTINEN M FL) JYVÄSKYLÄ LONGITUDINAL STUDY OF DYSLEXIA, JLD Exempel Talperception - spädbarnstid Maximal meningslängd Artikulation Bokstavskännedom Verbalt minne Vänta och se... Ytterligt riskabel strategi! Fonologisk medvetenhet Vad blir det om man tar bort s från sko? 3 Snabb benämning ord/begrepp som barnet/eleven kan
Impressiva förmågor Bearbetning, tolkning av det barnet ser och hör Exv. Uppfatta skillnad / likheter exv mellan språkljud exv bil/pil tonande b/tonlöst p Språkförståelse Minnesförmågor Multisensorik Interaktion Expressiva förmågor det barnet gör Artikulera språkljud, produdera ord/ordformer, fraser och satser t.ex. ordföljd Mångsidigt arbete och varsam tolkning av det barnet gör Omgivningen tolkar det barnet gör - säger, skriver, agerar 4
Hur viktig är den tidiga språkutvecklingen för framgång senare i livet? Känt -personer med avsevärd sen utveckling löper stor risk för diagnoser vad gäller inlärningssvårigheter eller mental retardation. Samband mellan tidig motorisk utveckling och talutveckling och senare utveckling av kognitiva funktioner exempelvis läsförståelse och talflyt. 5
Ordförråd Tidig ordförrådsutveckling prediktivt värde för senare språklig och kognitiv utveckling (Bates m fl, 1988; Bornstein m fl, 1998; Lyytinen, 2004; Marchman m fl, 2008) Mått på språkförståelse vid 25 mån är relaterade till snabbare tillväxt av expressivt ordförråd (Fernald, Perfors, Marchman, 2006) Ordinlärning Utvecklingsfaser - storlek Sammansättning Organisation Koppling till fonologi Koppling till grammatik 6
Ordinlärning har många komponenter bl. a. -Dela in talströmmen i olika ord exv Det ligger en kanin i buren! - Koppla ihop ljudsekvensen, uttrycket [kani:n] med objektet/referenten - den levande kaninen i buren, -Skapa en mental föreställning av ordet / begreppet kanin -Vad är en kanin? -Koppla ihop objektet/referenten och ljudsekvensen k-a-n-i-n med föreställningen av begreppet vad är en kanin? Begrepp [kani:n] Uttryck Objekt / referent 7
Begrepp [kani:n] Uttryck Objekt / referent Levande, mjuk päls långa öron, stora ögon, skuttar omkring Lite otäck, vassa tänder Tvåstavigt, börjar på k-, betoningen sist rimmar på så fin, bestämd form en, substantiv Husdjur, katt, 8
Artikulation- k-a-n-i-n Fonologi-börjar med k-, slutar med n tvåstavigt Semantik-kanin / hare / katt Sammanhang Associativa nätverk Emotioner Morfologi- kanin-en, -er, -erna, katt-svans Grammatik- substantiv - kaninen äter kålrötter Metaspråkliga samtal om olika språkliga aspekter associationer, om och i olika sammanhang 9
Fast mapping Första stadiet i inlärning av ett ord sker vid de första exponeringarna av ett nytt ord. Minnesspår... Slow mapping När den första representationen av ett ord utvecklas och detaljer läggs till, allteftersom fler exponeringar sker. 10
Utvecklingsfaser (Bates m fl, 1994; Caselli m fl, 1995; 1999; Fenson m fl, 1994) De första orden Namn för personer, sociala rutiner Referensfas Predikativfas ofta upp till ca 100 ord, mest substantiv 100-400 ord snabb ökning av verb Grammatikfas 400-700 ord, ökning av funktionsord inkl prepositioner (på, i, under) konjunktioner (då, medan, och, men, så) hjälpverb (har..., vill, kan) 11
Ordförrådssammansättning Referential stil, objekt-orienterade barn med många substantiv i ordförrådet Expressive stil - med många stor andel personliga och sociala ord (personer; lek; ordlekar; ljudhärmande ord kuckeliku, mjau, namnam; hej, tack, tittut, baka kaka, hej / hej då ja, nej, vill / vill inte, vänta, god natt, sova middag, tack, varsågod) - funktionsord (där, dit, din, en/ett, i, på, bakom, fem, sex, och) Nelson (1973) fann att expressive barn hade långsammare språkutveckling 12 än referential. Jfr senare studier...
Ordförrådets sammansättning Barnen i högsta gruppen och mellangruppen hade större andel av substantiv, lägre andel av funktionsord och sociala ord. Likartad sammansättning gäller ordförrådets storlek vid 2 års ålder: Större ordförråd innehåller större andel substantiv och verb+adjektiv. 13
Ordförrådets organisation Mellan fem och tio års ålder genomgår barns ordförråd som regel en omorganisation syntagmatiska-paradigmatiska skiftet (Perraudin & Mounoud, 2009) Syntagmatisk relation - bygger ofta på relationer mellan objekt i fysisk kontext - relationer mellan ord som ofta förekommer i samtal -ord som kan tänkas uppträda i samma syntaktiska sekvens, ofta från en annan ordklass. Ex vid ordassociationstest kan yngre barn som respons på ordet banan svara äta, eller vid kall -> ute. 14
Paradigmatisk (kategorisk) relation bygger på relationer mellan ord ordnade enligt semantiska eller andra kategorier. Paradigmatiska relationer kommer från samma grammatiska/lexikala klass exv synonymer, motsatsord. Ett äldre barn eller en vuxen skulle på banan svara äpple eller frukt, och vid kall svara varm. 15
Syntagmatiska-paradigmatiska skiftet -Ålder - barnets ökade förståelse av vad som kännetecknar en definition - läsinlärning - schooling -bredare konceptuell organisation (Danovitich& Keil, 2004; Perraudin & Mounoud, 2009) Bra att mångsidigt arbeta med att öka barns ordförrådsstorlek Stödjer utvecklingen inom olika delar av språket 16
Koppling mellan fonologi och lexikon Barnets lexikon skiljer sig från vuxnas i termer av storlek, organisation, grad av specifikation av ordkategorier och fonematiska/språkljudsmässiga representationer. När barnets lexikon utvecklas ändras strukturen och funktioner i ordförrådet, där utveckling av ordkunskap kan ses som drivkraften bakom fonologiska utveckling (Werker & Curtin, 2005; Pierrehumbert, 2003 t ex. ) 17
sn-ö sn-abb sn-ygg sn-ava sn-yta Snö -kall - vit/grå/brun -snöboll -åka skidor Övningar -växling mellan olika språkliga domäner exv fonologiska och semantiska ( inkl. kategoriseringar) och grammatiska - metaspråkliga övningar 18
Ordfrekvens -Barn lär sig vanliga ord först - med ökad exponering utvecklas språkljudsmässiga representationer säkrare på vokalers och konsonanters kännetecken - vanliga ord produceras snabbare och tydligare än ovanliga ord -lexikal åtkomst att hitta orden - positiva övningseffekter 19
Koppling mellan lexikon och grammatik Starkt samband mellan lexikon och grammatik (Moyle m fl 2007) Utveckling av syntaktisk förmåga underlättade den lexikala utvecklingen för barn i åldrarna 2-3 år, men i mindre utsträckning för late talkers än för barn med typisk utveckling. Bootstrapping förmågan att dra nytta av ledtrådar från olika språkliga komponenter. Ex syntaktisk bootstrapping: Där står en röd... substantiv följer. Barn med typisk utveckling uppvisade tecken på dubbelverkande bootstrapping, bra ordförråd underlättar grammatisk utveckling, och god grammatisk förmåga underlättar ordförrådsutveckling. 20
Interaktion Enligt socio-konstruktivistiska modell bygger språk på medskapande mellan deltagare i sociala handlingar i en kulturell kontext. Erfarenhet av -mängden talat språk -positivt samband med barns genomsnittliga meningslängd -frekvens av ord i isolering, komplexitet i verbformer, mödrars 21 genomsnittliga meningslängd,variation i tal/språk, tydlighet i talet
Sigifikant större andel imitationer, expanderingar och bekräftelser till barn i mellan-och högpercentilgrupperna 22
Språkstödjande aktiviteter... Yttranden med tydlig information Tal och språk väl synkroniserat och anpassat till barnets uppmärksamhet / handlingar befanns vara starkt korrelerat med bredden i barnets ordförråd och språkproduktion (Longobardi, 1992) Särskilt stödjande aktiviteter för barns språkliga och kognitiva utveckling - Problemlösning och litaracy tasks - sammanhang av gemensam uppmärksamhet - familjediskussioner i hemmet 23
Bokläsning - rik källa för språklig interaktion - stimulering av komplext språk - expandering av barns ordförråd -dekontextualisering tala om saker som inte är här och nu Viktigt att ibland hålla kvar barnet/eleven i interaktionen hålla kvar tråden i samtalet. Uppmuntran av språkliga aktiviteter och kommunikativa initiativ även till äldre barn/elever Rikt, varierat, tydligt tal/språk/kommunikativa signaler i kombination med en positiv, uppmärksam/känslig omgivning 24
TACK! 25