Dokument: Projektplan Projekt: #jagmed Kommun: Söderköping Uppgiftlämnare, namn: Datum: Godkänd av: Datum: Lars Ivarsson 2016-02-29 Kristin Österström 2016-03-30 1/9 Diarienr: Datum: PROJEKTPLAN #Jag med, Söderköpings kommun, Ramunderskolan
2/9
3/9 Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Bakgrund... 4 1.3 Målgrupp och deltagare... 5 2 Mål och avgränsningar... 5 2.1 Resultatmål... 5 2.2 Effektmål... 6 2.3 Omfattning och avgränsningar... 6 2.4 Beroende till/av andra projekt... 6 3 Genomförande... 7 3.1 Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning... 7 3.2 Arbetsformer... 7 3.3 Intressentförteckning... 7 3.4 Kommunikation och implementering... 8 4 Projektorganisation... 8 4.1 Organisation och roller... 8 4.2 Ansvar... 8 4.3 Förankring... 8 5 Budget/kostnadskalkyl... 9 6 Risker... 9 7 Bilagor... 9
4/9 1 Inledning I Söderköpings kommun har resultaten på högstadiet, mätt i meritvärde och behörighet till gymnasiet, varierat något över tid. Skillnaden mellan pojkar och flickor är något större än riksgenomsnittet och det är en prioriterad fråga i kommunen att höja pojkarnas resultat mer än flickornas. En del i #Jagmed syftar till att få klarhet i varför pojkarnas resultat är sämre än flickornas. I kommunen gör eleverna val till gymnasiet som i hög grad överensstämmer med traditionella könsmönster. Även detta är en fråga som kräver fokus och som kommunen önskar förändra. Studie- och yrkesvägledarna har inlett ett samarbete med det lokala näringslivet som syftar till att, i första hand, få flickorna och bryta etablerade könsmönster. I den reviderade SYVplanen ingår att pedagoger och elever ska göra studiebesök i det lokala näringslivet för att på så sätt möjliggöra för eleverna att göra val utifrån kunskap mer än utifrån traditioner. Jämställdhet är en viktig del i projektet och det pågår ett arbete med att skapa en 4R-analys av målgruppen. Vidare kommer jämställdhet vara i fokus när det gäller pedagogernas kompetensutveckling under projekttiden. 1.1 Syfte Syftet med projektet är att fler elever är behöriga för gymnasiet när de slutar årskurs 9 och att pojkarnas meritvärde höjs i nivå med flickornas. Det kommer att leda till att fler elever får gymnasieexamen inom 3 år. Detta i sin tur kommer att leda till att fler ungdomar blir etablerade på arbetsmarknaden inom 5 år. 1.2 Bakgrund I vårt arbete på gymnasieskolan för att förhindra avhopp och hjälpa fler elever att få gymnasieexamen har vi märkt att det eleverna har med sig från grundskolan är av stor betydelse för hur de ska lyckas på gymnasiet. Gymnasieskolan har redan påbörjat ett arbete tillsammans med de kommunala grundskolorna i Söderköping och Valdemarsvik för att motivera grundskoleelever som vill gå yrkes/lärlingsprogram att lägga ner arbete på att bli behöriga till ett nationellt program, istället för att komma in som obehörig på programinriktat individuellt val. Vi vill utöka vägarna för att hjälpa fler elever att bli behöriga till gymnasiet. Genom att arbeta framtidsinriktat med eleverna på grundskolan räknar vi med att fler kommer in på ett nationellt program och fler får gymnasieexamen inom tre år. Vi vet också från undersökningar att elever som är behöriga till gymnasiet när de slutar grundskolan har större chans att gå ut med en gymnasieexamen efter tre år. Risken för avhopp är mindre ju mer rustad eleven är kunskapsmässigt och motivationsmässigt. Undersökningar visar att det i sin tur leder till att fler blir etablerade på arbetsmarknaden efter studierna. (Skolverket, Rapport 411, 2014) Projektet kommer att använda sig av 4R-metoden för att göra en jämställdhetsanalys. Målet med detta är att försöka påvisa mönster. I arbetet med övriga diskrimineringsgrunder och med jämställdheten har projektet stor hjälp av skolans Likabehandlingsplan och av projektet Star for Life som pågår på skolan och som innebär att alla elever i skolan har minst 30 minuters schemalagt arbete med frågor som utgår från följande mål: Eleverna ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
5/9 Eleverna ska respektera andra människors egenvärde. Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa människor. Eleverna utvecklar en känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I likabehandlingsplanen lyfts vikten av tillgänglighet, icke-diskriminering och jämställdhet fram som viktiga parametrar i arbetet med likabehandling. Detta konkretiseras i ett arbete med elevstödjare, språkbruk och bemötande bland annat. 1.3 Målgrupp och deltagare Initialt är målgruppen ca 40 elever i årskurs 8 och 9 som inte uppnått betyget E (VT 2015) i matematik, svenska och/eller engelska. Målet är att rikta sig mot lika många flickor som pojkar men utifrån antalet deltagare som inte har betyg i aktuella ämnen kan det variera något. 2 Mål och avgränsningar Målen delas in i resultatmål och effektmål samt sätts på tre nivåer: individnivå, organisationsnivå och strukturell nivå. 2.1 Resultatmål Individnivå Större andel pojkar och flickor har gymnasiebehörighet när de slutar årskurs 9. Fler ungdomar har gymnasieexamen efter tre år i gymnasieskolan. Pojkars och flickors meritvärde skall öka. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat skall minska genom att pojkars resultat ökar mer än flickors. Organisationsnivå Vi har varje år kartlagt vilka elever i årskurs 8 som finns i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet och vi har påbörjat ett arbete så att de ska nå målen när de slutar årskurs 9. Vi har metoder för elevstärkande arbete både inom skolan och genom kontakter utanför skolan. Lärarnas ämnessamverkan har ökat. Eleverna deltar i ämnesmötena. Vi har överföring av information till samtliga gymnasieskolor som eleverna söker i Östergötland och Tranås, samt vid behov överföring till andra gymnasieskolor. Strukturell nivå Fler elever är behöriga för gymnasiet när de slutar årskurs 9. Det kommer att leda till att fler elever får gymnasieexamen inom 3 år. Detta i sin tur kommer att leda till att fler ungdomar blir etablerade på
6/9 arbetsmarknaden inom 5 år. I samverkan med andra kommuner i Skolavbrottsprojektet, region Östergötland samt friskolor i området kommer vi att bidra till att insatserna når gemensamma strukturella mål. 2.2 Effektmål Individnivå Minskad frånvaro framför allt vad gäller den ogiltiga frånvaron. När elever trivs och lyckas i skolan påverkar det även hur de mår psykiskt så det kommer även att ha viss påverkan på sjukfrånvaron. Höjt meritvärde för både pojkar och flickor. Fler elever har betyget E i fler ämnen Organisationsnivå Samsyn bland lärarna kring betyg och bedömning. Skolan är en miljö präglad av studiemotivation. Mångsidiga metoder med stöd i forskning för att hjälpa elever att nå sina utbildningsmål. Rutin för strukturerad överlämning till samtliga gymnasieskolor. Ökade kontakter mellan grundskola och gymnasieskola. Strukturell nivå Möten med andra kommuner i Östra Mellansverige för att lära av varandra. Samverkan med skolchefer för grundskola och gymnasieskola i Östergötland samt Tranås kring bland annat övergångar från grundskola till gymnasieskola, gemensamma fortbildningsinsatser. Nätverk mellan grundskola och de gymnasieskolor som våra elever söker. 2.3 Omfattning och avgränsningar Projektet är begränsat genom urvalet av elever, bara de elever som inte har betyg i svenska, engelska och/eller matematik. 2.4 Beroende till/av andra projekt Projektet är inte beroende av något annat projekt men stärks av att det i kommunen även pågår ett PlugIn 2.0-projekt som vänder sig till samma målgrupp. PlugIn jobbar framförallt med elevernas närvaro medan #Jag med fokuserar på motivation, bemötande och valkompetens.
7/9 3 Genomförande 3.1 Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning VT 2016: Intervjuer och analys kommer att vara klart i mitten av mars. Analysen presenteras för skolans personal under våren och relevanta åtgärder tas fram och förankras senast i juni 2016. Ansvarig: Projektledare Lars Ivarsson HT 2016: Utifrån ett nytt elevunderlag görs en ny analys. Ansvarig: Projektledare, Lars Ivarsson. All personal får del av fortbildning kring jämställdhet. Ett arbete/utveckling med elevernas psykosociala arbetsmiljö kommer att ske. Ansvarig: Projektägare, Kristin Österström VT 2017: Fokus på SYV och arbetsmarknadskunskap, fortbildning och studiebesök. Ansvarig: Projektledare, Lars Ivarsson tillsammans med SYV, Gunweig Svensson. HT 17 och VT 18: Arbetsmodeller för motivation, bemötande mm inventeras och prövas ut. Samarbete med annan skola/kommun inleds och bidrar till det kollegiala lärandet. Ansvarig: Projektledare Lars Ivarsson och rektor, Cathrine Jerrhage. HT 18: Analys, dokumentation och planering av fortsatt implementering. Ansvarig: Projektledare Lars Ivarsson och rektor, Cathrine Jerrhage. 3.2 Arbetsformer De arbetssätt som kommer att användas är delvis inte fastställda. Projektet leds av en lokal projektgrupp som kartlägger och planerar åtgärder utifrån elevernas upplevelse av undervisning, psykosocial arbetsmiljö, bemötande mm. Arbetssättet kommer innebära ett utökat samarbete och kollegialt lärande mellan lärarna för att på så sätt höja medvetenheten och kvaliteten i undervisningen. Projektet kommer att innebära ett kollegialt lärande kring jämställdhet utifrån de analyser som görs, det kommer även innebära ett lärande kring icke-diskriminering och tillgänglighet, främst genom att frågorna aktualiseras som en del av det lärande samtalet men även genom fortbildningsinsatser. Parallellt med projektet pågår ett arbete som innefattar fortbildning kring nyanländas situation, möjligheter och rättigheter, det pågår även planering av en fortbildningsinsats kring elever med NPproblematik i syfte att öka tillgängligheten för denna grupp. 3.3 Intressentförteckning Projektet intresserar och påverkar många enheter och grupper. Gymnasiet och högstadiet är direkt involverade men det finns även ett politiskt intresse. Det lokala näringslivet har på olika sätt och i olika sammanhang visat intresse för ett utökat samarbete med grundskolan i syfte att attrahera elever av båda könen till olika yrken.
8/9 3.4 Kommunikation och implementering De resultat som projektet når kommer att presenteras internt för lärare, elever och vårdnadshavare i olika omgångar. Främst kommer det riktas information till lärarna. Barn- och utbildningsnämnden har informerats och kommer att få en ytterligare information i projektets slutskede. 4 Projektorganisation 4.1 Organisation och roller Projektägare Söderköpings kommun, 2120000464, Kristin Österström, Utvecklingsledare, 0121-182 34, kristin.osterstrom@soderkoping.se Projektledare Lars Ivarsson, 40%, 0121-18195. Projektmedarbetare lars.ivarsson@soderkoping.se Maria Romberg, Projektgrupp 0121-18100vx, Maria.romberg@soderkoping.se Marleen Meri Engberg, Projektgrupp, 0121-18186,marleen.widerstrom@soderkoping.se Projektekonom Ulla Samuelsson, 0121-18174, ulla.samuelsson@soderkoping.se Ledningsgrupp Söderköpings kommun, 2120000464, Kristin Österström, Utvecklingsledare, 0121-182 34, kristin.osterstrom@soderkoping.se, Lars Ivarsson, 0121-18195. lars.ivarsson@soderkoping.se Ev. Referensgrupp 4.2 Ansvar Se de rollbeskrivningar huvudprojektledaren för ÖMS tagit fram. 4.3 Förankring Politiskt är projektansökan förankrad i Barn- och utbildningsnämnden. På tjänstemannanivån har flera möten hållits för att göra probleminventering och för att se hur samverkan kan ske med befintlig verksamhet. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsmål för 2014-2016 är bland annat att elevernas meritvärde ska öka och att skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde ska minska genom att pojkarnas meritvärde ökar mer än flickornas. Ett annat förvaltningsgemensamt mål är att alla elever ska uppnå minst E i alla ämnen efter avslutad grundskola.
9/9 Ett mål som är verksamhetsspecifikt för högstadiet är att fokusera på likvärdighet och helhetstänk så att alla ges samma förutsättningar. I den kommunala gymnasieskolans arbete med att öka antalet antagna elever har man som verksamhetsspecifikt mål att inkludera grundskolelever i aktiviteter på gymnasieskolan vilket bland annat kan leda till högre motivation för grundskoleeleverna. 5 Budget/kostnadskalkyl Se bilaga. 6 Risker Risk Konsekvens Åtgärd Stor personalomsättning Svårt att implementera om Ha tydlig dokumentation och man behöver börja om. regelbunden information från Svårt att hitta tid för implementering Projektet implementeras ej till hela personalgruppen. projektet. Göra en tydlig plan för implementering. 7 Bilagor Bilaga 1: Budget Söderköping 10/3-2016 Kristin Österström Utvecklingsledare Barn- och utbildningskontoret 614 80 Söderköping 0121-182 34