På Ramunderskolan lyssnar man på eleverna

Transkript

1 På Ramunderskolan lyssnar man på eleverna Genom ett bra bemötande! Det var svaret på den stora frågan om hur man skulle öka trivseln på Ramunderskolan i Söderköping. Läraren och dess bemötande och relation till eleven är nyckeln till allt. För eleven är det viktigaste i skolan att känna sig sedd, trygg, omtyckt och efterfrågad. - Det är en skyldighet man har som lärare, att ha ett engagemang i sina elever. Vi märkte tidigt i projektet #jagmed att det inte var eleverna vi behövde arbeta med, utan de vuxna på skolan. Eleverna är experterna, de vet vad som är rätt och fel och skolan är deras arbetsmiljö. Hur man blir bemött av läraren är av stor vikt, om läraren är rättvis och har ett ärligt engagemang i sina elever, då litar man på läraren. Detta säger Lars Ivarsson, projektledare för #jagmed på Ramunderskolan, Söderköping. Lars (Lasse) Ivarsson har arbetat på Ramunderskolan i tjugosju år, först som idrottslärare och sedan som fritidsledare. Det märks att Lars betyder mycket för eleverna på skolan, dörren till hans kontor står alltid öppen och under en dag är det många som vill byta några ord med Lars eller bara säga hej. Jag trivs med att arbeta med barnen, relationen med dem är det som har hållit mig kvar i skolans värld, menar Lars. Nu arbetar Lars uteslutande som administratör. Men den dagliga kontakten med eleverna har han kvar. Han arbetar exempelvis i skolans trygghetsteam. Om en incident händer på skolan, så skrivs en händelserapport, denna lämnas till rektor som

2 sedan avgör vad som ska hända. Är händelsen av mer allvarlig karaktär hamnar den hos trygghetsteamet, som försöker avsluta ärendet så snabbt som möjligt. Det kan röra sig om allt från former av mobbing, kränkningar och användning av våld, oavsett vad så löser man de allra flesta händelserna genom samtal. - Min största tillgång är just att prata med eleverna, ibland måste man vara snäll och stöttande, ibland mer bestämd och tillrättavisande, menar Lars. På skolan arbetar man enligt den s.k. farstametoden - som går ut på att lyssna, inte döma. Det som är gjort är gjort, det som måste till är att eleven inser vad denne har gjort och konsekvenserna av sin handling. Vårdnadshavaren meddelas direkt samma dag som något sker, så att samtalet kan fortsätta hemma efter skoldagens slut. Relation leder till motivation som leder till skolframgång! Ramunderskolan är den enda högstadieskolan i Söderköpings kommun, på skolan finns ca 480 elever och 60 personal. I Söderköping har man en lång erfarenhet av olika skolutvecklingsprojekt. Man har tidigare deltagit i både Plug-In 1 och 2 och nu deltar man i #jagmed. Kristin Österström är projektägare och arbetar som utvecklingsledare i Söderköpings kommun. Hon arbetar nära barn- och utbildningschefen i kommunen och nära politiken. - Att Söderköping är en liten kommun är en stor fördel då man lätt får bra överblick över kommunens alla verksamheter i staden och inom kommunen känner folk varandra. Detta ger ett försprång gentemot andra större kommuner. Kommunen är även tillräckligt stor för att kunna ha specialistkompetens i olika utvecklingsfrågor. Projektet #jagmed har medfört nya arbetssätt, främst för lärarlaget på Ramunderskolan. Kompetensutveckling har blivit den viktigaste faktorn inom projektet #jagmed, där man framförallt har arbetat hårt med bemötandefrågan, säger Kristin Österström. I en mindre stad sprids rykten relativt fort och Ramunderskolan drogs länge med ett dåligt rykte om en generellt dålig och hård stämning på skolan. Trivseln bland lärare och elever var inte den bästa och detta märktes i studieresultat och elevfrånvaro. Projektet #jagmed inleddes med att man genomförde djupintervjuer med ett fyrtiotal elever på skolan som hade sämre betygsresultat. Man ställde en mängd frågor, bland annat varför de ville gå till skolan, eller inte, hur eleverna upplevde undervisningen och så vidare. När man sedan sammanställde alla svaren insåg man att allt hängde ihop. Bemötande var det stora svaret. Hur man blev bemött av läraren spelade en enorm roll för motivationen och trivseln. Att få lärarlaget att inse att det var de som satt med nyckeln för att vrida trivseln och stämningen på skolan åt rätt håll var ingen lätt uppgift. Många av lärarna hade arbetat i många år och hade en lång yrkeserfarenhet bakom sig. -Problemet är att alla, då menar jag verkligen alla, lärare gör sitt allra bästa på arbetsplatsen och arbetar hårt varje dag. Det krävs mycket kraft och styrka för att inse att man riktar sin energi åt fel håll. Frågan om hur jag kan ändra på mig, hur jag kan ändra mitt arbetssätt var för många inte lätt att svara på, menar Kristin. I ett första steg för att öka trivseln på skolan inledde man personalutbildningar

3 varje torsdag, där grunden var John Steinbergs arbetsmaterial. Förändringsarbetet, strategin och upplägget blev mer lättförståeligt och kvalitativt när det dessutom fanns en vetenskaplig grund att luta sig mot. Vikten av ett normkritiskt förhållningssätt och bemötandefrågan återkommer hela tiden till lärarlaget, på varje arbetsplatsträff, på varje utbildningsdag. Skolan har gästats av teatersällskap och olika inspirationstalare. Varje ny lärare som börjar på skolan får en introduktion i hur man arbetar med exempelvis bemötande. Även vid terminsstarter ges påminnelser om skolans likabehandlingsplan, regler som ska följas på skolan och vikten av ett gott bemötande. -Skolan har en delaktig skolledning med ett genuint intresse i projektet, detta är en förutsättning för att det ska gå att genomföra en arbetsförändring som den vi har genomfört på Ramunderskolan, menar Lars Ivarsson. Alla vinner på ett gott uppförande Vikten av tidiga insatser både vad det gäller frånvaro men även snabba insatser vid fall av kränkningar eller mobbning är något som är väl känt i Söderköping. Ett politiskt beslut i Söderköping finns på att agera tidigt och direkt vid exempelvis kränkningar eller frånvaro. -De flesta skolor och kommuner börjar på allvar arbeta med frånvarofrågor och försämrade studieresultat först på gymnasieskolan, detta är försent. Det behövs tidiga insatser! I Söderköping arbetar vi med dessa frågor redan på låg- och mellanstadiet, säger Kristin. I ett led att förbättra stämningen på skolan har en rad olika ordningsregler införts. Ett exempel är att så kallade skojbråk inte längre är tillåtna på skolan. Detta för att det i alla sorters bråk finns ett inslag av makt, det är alltid en av de som bråkar som blir utsatt för något denne inte vill vara med på. Ett annat exempel rör uppförandekoden i den gemensamma matsalen. Numera får inga ytterkläder bäras i matsalen, man äter på korrekt sätt med bestick, kniv och gaffel, och man väntar på sina kompisar om man sitter vid samma bord. En regel är även att det max får sitta tre vuxna vid ett och samma bord. Detta för att de vuxna ska sprida ut sig och på ett naturligt sätt samtala med eleverna under lunchen, detta ger bättre samvaro och är en del i den sociala träning som skolan ska ge. En vuxengeneration som bryr sig Alla elever i årskurs sju får genomgå en grundutbildning kring etik och moral på nätet. Eleverna på skolan arbetar även regelbundet med Star For Life, en metod som låter eleverna arbeta med sin självkänsla, sin motivation och med normkritik. Man beräknar att 90-95% av alla incidenter som sker på skolan är kopplade till sociala medier. Utbildningen som har fått ta mycket större plats under projektet #jagmed sköts av en mycket duktig och engagerad lärare tillsammans med en dramapedagog. Man arbetar i ett halvklassystem under tolv förmiddagar under årskurs sju, frågan om sociala medier och dess utmaningar och faror lyfts även på föräldramöten i årskurs sju. -Jag upplever att dagens föräldrageneration i många fall är naiv. Ungdomarna har obegränsad tillgång till dator och tv på det egna rummet och spelar i många

4 fall datorspel nätterna igenom. Spelar man nätterna igenom finns inte en chans att man orkar med skolarbetet dagen därpå. Föräldrarna har även liten möjlighet till att kontrollera vad deras ungdomar egentligen gör på nätet. Som förälder måste man vara stark och våga säga emot och sätta stopp för spelandet och dataanvändningen. Skärmarna skapar ett beroende och är en ständig källa till konflikter i familjen och ger ett aggressivt beteende. Det handlar om en beroendeproblematik och som förälder måste man inse detta och förstå farorna och konsekvenserna av beteendet., säger Lars Ivarsson. Skolan har även infört en elevinformation som rör kränkningar två gånger per år. Man pratar om skillnaden mellan en kränkning och diskriminering och om vad som står i lagen och skollagen. En diskussion förs med eleverna kring vad man får göra och inte. Dessa diskussioner har kunnat bli till på grund av projektet #jagmed, alla på skolan inser vinsten av att föra dessa diskussioner tillsammans. Relationer som motverkar frånvaro Tyvärr så har Ramunderskolan som så många andra skolor problem med elever som inte längre vill gå till skolan och som på ett sätt har förlorat hoppet om framtiden, i många fall ligger psykisk ohälsa och en ångestproblematik bakom. Genom projektet #jagmed kan man lägga extra resurser på att fånga upp dessa elever. I våras arbetade man med en elev som har varit hemma länge från skolan. Till slut lyckades man få tag i eleven. Genom regelbundna möten med eleven och med vårdnadshavare lyckades man få till en tvärvändning. Vårdnadshavaren var enormt tacksam för skolans insatser. Att få bukt med problematiken blev en enorm lättnad för hela familjen. En annan elev hade liknande problem med en frånvaro på 70 %. Efter mycket arbete är nu frånvaron nere på 20 % och den bevakas hela tiden. Eleven har dessutom tagit tag i sitt skolarbete och detta är det absolut viktigaste, hon kommer att få ett skolbetyg och kunna gå vidare in på gymnasiet. Lars har etablerat en personlig kontakt med eleven, här handlar det om att inte skuldbelägga, att involvera föräldrarna och framförallt att se möjligheter. Lars har en daglig kontakt med eleven och ställer krav på närvaro. Han engagerar sig personligen och peppar henne hela tiden. Eleven beskriver att hon vaknar med en oroskänsla på morgonen och orkar helt enkelt inte gå upp. Hon får sedan ännu mer ångest när hon inte går till skolan. -Det är när man får en personlig relation med eleven som man kan göra skillnad. När eleven vet att någon väntar på skolan och bryr sig om man kommer till skolan eller inte. Kan man få eleven till skolan så mår de oftast lite bättre. Generellt så ser vi att många har en relativt kravlös tillvaro i hemmen, krav leder till konflikter och de vill man undvika, menar Lars. Jämställdhet inte bara en horisontell princip Inom projektet #jagmed löper tre horisontella kriterier varav jämställdhet är en. Jämställdhet i Söderköping är inte bara en horisontell kriterie, utan väl inarbetat i kommunens politiska målsättning. Tidigare såg man på Ramunderskolan stora skillnader i studieresultat mellan pojkar och flickor. En framgångsfaktor var när alla elever fick en egen dator, detta höjde pojkarnas skolresultat!

5 De lämnade i högre grad in sina skoluppgifter, det gick snabbt att maila dem direkt till läraren. Arbetet finns kvar i datorn efter att du avslutat arbetet med dina uppgifter, du tappar inte bort papper och behöver på grund av detta inte göra om uppgifter. I projektet #jagmed arbetar man även mycket med likabemötande, att man bemöter alla lika avsett kön. Skillnader mellan pojkar och flickors studieresultat är numera inte lika stora i Söderköping, vilket bekräftar att arbetet man gör ger resultat. Alla arbetar under bemötandeparaplyet Projektet går nu in i slutfasen och står inför utmaningar att följa upp projektet. Man ska nu genomföra samma elevintervjuer som i början av projektet. Varför går du till skolan? Varför inte? Detta för att se om man får ett annat svarsresultat efter flera års arbetande med bemötandekulturen. Känslan är att stämningen på skolan nu är mer lugn och sansad och det är något som sprider sig då det blir en lugnare skolstart för de elever som börjar i åk 7. Att mäta en lyckandegrad är svårt. Arbetet på Ramunderskolan handlar mycket om att förändra människors beteende och normer. Detta arbete tar tid. -All förändring tar tid! Den viktigaste framgångsfaktorn har varit att vi arbetar mot en gemensam vision och med gemensamma regler! Det är viktigt att alla inser att det handlar om ett kollegialt lärande och att vi gör detta tillsammans. Allt handlar om bemötande, det är grunden till allt och alla lärare på skolan vet om det, säger Kristin. -Det finns nu en uttalad vision på skolan, det är superviktigt. Alla arbetar under bemötandeparaplyet, ställer man upp på denna så blir arbetet roligt. Det är viktigt att ta vara på de positiva saker som finns, säger Lars. Lars påpekar också vikten av en välmående personalgrupp. Fler personalaktiviteter och arbete med relationer ger en bättre stämning mellanlärare vilket i sin tur ger en bättre stämning i skolan. Detta ger ett bra rykte vilket är bra ur rekryteringssynvinkel man lyckas få bra lärare till skolan! Det knackar försiktigt på Lars dörr, en elev som har ätstörningsproblematik vill äta lunch. Lars och eleven äter varje dag lunch tillsammans i lugn och ro under fyrtio minuter. Intervjun avslutas och Lars återgår till det som är det absolut viktigaste i hans arbete, att se till att skolans elever mår bra och framförallt trivs Text & Bild: Linda Jonsson Melin På bild: Lars Ivarsson och Kristin Österström