Projektplan Plug In 2.0 Finspång rev feb 2016

Transkript

1 ! Projektplan Plug In 2.0 (kommun) Datum: <datum> Version:0.0 Projektplan Plug In 2.0 Finspång rev feb 2016!

2 1. Grundläggande information 1.1. Syfte Syftet med vår lokala projektverkstad är att säkerställa att vi får en processinriktad överlämnandeprocess. I den ingår att se till att eleverna får det stöd de behöver för att klara övergången från grundskolan till oss på Introduktionsprogrammet och Gymnasiesärskolan. Under IM-tiden ska vi ge dem bästa förutsättningar att välja rätt program och klara av gymnasiestudierna. För att detta ska fungera krävs arenor för samverkan som fungerar väl både mellan grundskolan och IM och vidare mot gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Bakgrund Finspångs kommun har under en lång period haft många åringar som har lämnat skolan utan fullvärdiga studieresultat/examen. Under läsåret 13/14 hoppade 22 elever av skolan (16 elever från IM och 6 elever från de nationella programmen). Kommunen har tidigare deltagit i ett Plug-in projekt med målet att minska avhopp från gymnasieskolan och säkerställa övergången mellan grundskolorna i kommunen och IM-programmen. Det nya projektförslaget bygger vidare på erfarenhet från tidigare Plug-in projekt och ska ses som en del av ett långsiktigt arbete med ungas övergång från grundskola till gymnasieskola för att på så sätt skapa förutsättningar för en stabil och säkerställd övergång mellan skolformerna i avsikt att skapa förutsättningar för eleverna att lyckas med sin skolgång på gymnasiet. Erfarenheterna från tidigare deltagande i Plug in och av den påbörjade förstudien visar på att en väl genomförd övergång från grundskolan till IM/gymnasieskolan är av största betydelse för elevers framtida studier och möjlighet för mottagande skola att möta elevens utifrån behov och förutsättningar. Det är mot denna bakgrund som just övergångarna mellan skolformerna står i fokus. I projektet kommer tre områden hanteras: Övergången från internationell klass till IM-språk och mottagandet/arbetet med att förbereda IM-språk eleverna för vidare studier på gymnasieskolan Övergången från grundskolan till IM/gymnasieskolans nationella program och från IM till nationella program. Övergången från grundsärskolan/grundskolan/im till gymnasiesärskolan med särskilt fokus på individintegrerade elever i grundskolan

3 Genom detta projekt ämnar Finspångs kommun bygga upp en stabil arena för samverkan mellan såväl interna som externa aktörer kopplade till målgrupperna. 1.3 Målgrupp (1. I skolan 2. KAA 3. Nyanlända) 1. I skola inom IM och gymnasieskolan (lärling-,bygg-, och samhällsprogrammet) år 3. Nyanlända 1.4 Antal deltagare 45 varav 19 nyanlända ht Tillägg jan 2016: 10 elever varav 4 nyanlända 2. Mål och avgränsningar Effektmålen är effekterna av projektet; det vi vill nå på längre sikt. De nationella effektmålen gäller tillsammans med våra formuleringar nedan: 2.1. Effektmål 1. Individnivå Det övergripande målet med kommunens deltagande är att minska avhoppen från IM/gymnasieskolan/gymnasiesärskolan Organisationsnivå För att öka andelen unga som klarar sig igenom gymnasieskolan behövs en stabil och processinriktad organisation med väl inarbetade rutiner som inte är personbundna Strukturell nivå Vi jobbar för en gemensam värdegrund och samsyn på hur man jobbar effektivast med ungdomar i riskzonen för avhopp Projektmål Projektmål (resultatmål) är de mål vi satt upp för vår verkstad som vi ska nå under projektet och till projektets slut. Projektresultat 1. Individnivå

4 - Vi har som mål att säkerställa att rutiner är implementerade som gör att uppdaterad och kvalitetssäkrad information finns om elever vid överlämnande. Detta gäller även kartläggningsarbetet av nyanlända. - Vi har som mål att involvera individen samt vårdnadshavare i överlämnandeprocessen. Detta kan innebära att det tydliggörs för individen vilka möjligheter och vägar som finns och hur individen kan påverka sin egen framtid och bli mer självständig. - Vi har som mål att säkerställa att mottagande organisation kan, utifrån överlämnandet där eleven är involverad, möta individens behov och förutsättningar. 2. Organisationsnivå - Vi har som mål att utforma stabila arenor för samsyn, dialog, samverkan, analys, uppföljning och lärande mellan de deltagande aktörerna. - Vi har som mål att utforma gemensamma rutiner för överlämnande som antas och implementeras i grundskola, grundsärskola, introduktionsprogram och gymnasiets/gymnasiesärskolans nationella program. - Vi har som mål att utforma strukturerade och tydliga uppföljnings- och utvärderingsstrukturer. - Vi har som mål att vidareutveckla redan befintlig Drop-out-grupp som samlar kompetenser med uppdrag att kontakta elever som står i beredskap att lämna skolan. 3. Strukturell nivå - Vi har som mål att skapa ett arbetsklimat som genomsyras av tydliga samverkansformer och tydlig ansvarsfördelning. - Vi har som mål att finna instrument för att genomföra analyser för jämställdhetsintegrering. - Vi har som mål att utforma forum för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte i lärandeprocesser som ska gälla från politik till praktik (verksamhetsnivå). Projekttid till Avgränsningar/omfattning - I övergången från grundskola och IM till gymnasieskolan har vi valt att analysera erfarenheter vid övergångarna till tre gymnasieprogram: lärling, byggprogrammet och samhällsprogrammet, båda finns i samma gymnasieskola: Nya Bergska Väst i Finspång.

5 3. Intressentförteckning 3.1. Organisation och roller Nationellt projektägare: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Regional projektägare: Malin Thunborg, Region Östergötland Regional projektledare: Malin Hammargren, Region Östergötland Lokal ledningsgrupp: Projektansvarig: Elisabet Rehn, rektor Nya Bergska väst plus projektledarna. Lokal projektgrupp: Projektledare: Annemarie Vind, bitr rektor och lärare, Nya Bergska Väst Christina Björnelf, coach, Nya Bergska Väst Projektmedarbetare: Anna Karlsson, studie- och yrkesvägledare, Nya Bergska Öst och Väst Elisabeth Frännek, lärare gymnasiesärskolan, Nya Bergska Väst Medfinansiärer: Elisabet Rehn, rektor, Nya Bergska Väst Lina Martinsson, ekonom, Nya Bergska Öst och Väst Christina Hasselrot, specialpedagog, Nya Bergska Öst och Väst Monica Vestin, lärare, Nya Bergska Öst Petra Hansen, kurator, Nya Bergska Väst Medfinansiär som slutar inom projektet Maria Mossberg Nya medfinansiärer fr 10 jan 2016 Kristina Backström, specialpedagog, Nya Bergska Väst Carin Jennerstam, lärare nya Bergska Väst Rebecca Grenestam, elevassistent nya Bergska Väst

6 Referenspersoner: Anna Nyman, rektor Grosvadsskolan (grundskola) Mia Nylander, rektor Nyhemsskolan (grundskola) Tangra Brussander, Gymnasiesärskolan Marie Doverhag, Centrala elevhälsan Suada Talic, integrationssamordnare, Finspångs kommun 4. Kostnadsberäkning Beskrivning av fördelningen av lönekostnader i Plug In 2.0 Årsbudgeten per verkstad är 866 tkr i ESF-stöd och 752 tkr i medfinansiering. Varje verkstad får 1,1 heltidstjänster i ESF-stöd och medfinansierar motsvarande 1,2 heltidstjänster. Löneschabloner per timma och kategori Projektledare: 415kr Projektmedarbetare: 373kr Projektekonom: 372kr Projektadministratör: 277kr Personal som vi söker ESF-medel för Namn kategori procent Summa Christina Björnelf Projektledare AnneMarie Vind Projektledare Elisabeth Frännek Projektmedarbetare Anna Karlsson Projektmedarbetare Personal som är medfinansiärer Namn kategori procent Summa Elisabet Rehn Medarbetare Christina Hasselrot Medarbetare Kristina Backström Medarbetare Lina Martinsson Ekonom Petra Hansen Medarbetare t.o.m 31/3-16 Anna Karlsson Medarbetare Monica Vestin Medarbetare Carin Jennerstam, lärare nya Bergska Väst fr 10/1-16 Rebecca Grenestam, elevassistent fr 10/1-16

7 nya Bergska Väst 5. Genomförandebeskrivning Genom projektet ska målgruppens behov och förutsättningar kartläggas. Vi ser överlämnande som en process som pågår hela utbildningstiden. Deltagarna i projektet blir föremål för fördjupade kartläggningar, utökat stöd av alla yrkeskategorier på skolan under hela läsåret hos IM och gymnasiesärskolan. Dels för att förebygga avhopp från IM och säkra att fler får sin behörighet till gymnasieskolan snabbare. Dels för att förbereda eleverna bättre på nästa steg, både att välja rätt gymnasieprogram och överbrygga övergången så att de står bättre rustade för att klara gymnasiet. Vi driver dessa aktiviteter för deltagarna under hela projekttiden: fördjupade kartläggningar, utökad mötestid med specialpedagog, coach och kurator, riktade insatser inom studie- och yrkesvägledning inkl. testa-på-praktik och UFföretagande med extra stöd, dubbelbemannade mattepass samt mattestuga(gymnasieeeleverna), individuellt stöd i engelska och matte. Januari-juni 2016 jobbar vi också ett reseprojekt (Lettland, Salaspils som är Finspångs vänort) för nio elever där fyra personal deltar. Metoder för samverkan mellan berörda aktörer ska också utvecklas. Dessutom hoppas vi kunna presentera och implementera forum för kunskapsöverföring och kunskapsutbyte i lärandeprocesser. Genom projektet vill vi skaffa oss mer kunskap, såväl om resultat och effekter, samt vilka insatser som faktiskt hjälper de unga.

8 Idag finns rutiner utformade för övergången mellan grundskolorna i kommunen/im programmen och de nationella programmen på Nya Bergska Öst men de är inte analyserade, ej heller helt implementerade och inte fastslagna i kommunen. Det kommer vi att arbeta med under projektet. Det saknas fastställda rutiner för övergången mellan internationell klass och introduktionsprogrammet, Språkintroduktionen. Det kommer vi att ta fram och implementera. Det finns rutiner avseende övergång mellan grundsärskola och gymnasiesärskola men det saknas rutiner för övergången mellan integrerade elever inskrivna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Även denna lucka kommer vi att arbeta för att täta till. Det finns i dag ingen statistik över hur många flickor respektive pojkar som är representerade för hela målgruppen Utgångspunkten är därför att andelen som har hoppat av gymnasieskolan eller riskerar att hoppa av är jämt fördelad mellan pojkar och flickor. Finspångs kommun arbetar för att flickor/kvinnor och pojkar/män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Kommunens mål för jämställdhet följer de nationella jämställdhetsmålen. Projektets jämställdhetsmål är att bidra till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället, sina egna liv samt ha lika möjligheter till makt och inflytande. Projektets mål är även att utforma ett lokalt anpassat verktyg för jämställdhetsanalys. Detta för att kunna analysera könsmönster samt att ta fram könsuppdelad statistik för hela gruppen. I projektet kommer 4R-metoden användas för integrera jämställdhetsperspektiv samt analysera och kartlägga de aktiviteter som erbjuds. Arbetet med 4R-metoden syftar till att ge: en bild av fördelningen av kvinnor och män inom organisationens olika delar och på alla nivåer en bild av hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män en bild av de könsmönster som råder i organisationen och vilka effekter de får en plan för att åtgärda brister R1 syftar på Representation

9 Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. R2 syftar på hur Resurser fördelas mellan kvinnor och män. Här besvaras hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå. R3 syftar på Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör. R4 syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) Realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning Genomföra en analys av de avhopp som skett och det arbete som gjorts tidigare. Särskilt fokus kommer läggas på analys av mottagandet på Finspångs gymnasieskola och gymnasiesärskolan. Datainsamling klar dec 2015 och kommer att byggas på med intervjuer a Genomföra en analys av nuvarande överlämnandestrukturer tillsammans med alla involverade aktörer Klar höstterminen 2015 Tillsammans med alla involverade aktörer utveckla överlämnanderutiner, vilket även omfattar gemensamma strukturer för kartläggning. Pågår hela projekttiden Säkerställa att rutinerna läggs fast och implementeras i respektive organisation. Under vårterminen 2016 Utveckla arenor där överlämnandestrukturer analyseras och utvärderas och där arbetet ses som en löpande lärandeprocess. Under vårterminen 2016 Utveckla ett kvalitetsuppföljningssystem som kan användas som ett aktivt instrument i arbetet med att minska avhoppen. Under vårterminen 2016 Erbjuda deltagarna i projektet fördjupad kartläggning, extra samtalsstöd av lärare, specialpedagog, kurator och coach samt utökad pröva-påpraktik och utökad studie/yrkesorientering med fokus att stärka individen på alla plan inför valet till gymnasieskolan. Vi testar också UFföretagande med extra stöd, dubbelbemannade mattepass samt mattestuga(gymnasieeeleverna), individuellt stöd i engelska och matte. Pågår hela läsåret Januari-juni 2016 jobbar vi med ett reseprojekt (Lettland, Salaspils som är Finspångs vänort) för nio elever där fyra personal deltar. Det inkluderar en förberedelseresa för två personal 29/2-2/3 samt en elevresa 9-15/4 samt förarbete från v.5 och efterarbete till vecka 21.

10 5.2. Arbetsformer För datainsamlingen kommer enkäter, semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper att användas. I analysfasen kommer redan befintliga mötesstrukturer att nyttjas för att bolla iakttagelser, slutsatser samt förslag till åtgärder Kommunikationsplan Vi har en löpande återkoppling av arbete och resultat av projektet via de kommunikationskanaler och mötesplatser vi redan samverkar med. De täcker samtliga berörda organisationer och personer. 5.4 Implementering Vi planerar att successivt under hela läsåret införa framgångsrika arbetsformer i den takt som är möjlig utifrån de inblandande nyckelpersonernas förmåga att samverka och ta till sig de förändringar vi gemensamt kommer fram till. Vår utmaning är att hitta samverkansformer som alla parter kan se vinster med. 6. Risker Vi är beroende av många personers och organisationers välvilliga inställning och vilja till utveckling. De organisationer vi samverkar med har haft en del omsättning på personal, speciellt på chefsposter. Vi arbetar inte bara med tjänstemän utan vårt arbete kommer även kräva stöd av politiker. Samverkan behöver fördjupas både horisontellt och vertikalt för att projektet ska få genomslag fullt ut.