underlag 2019-2022 Överförmyndarnämnden 2019
Innehållsförteckning 1 Kvalitetsanalys... 4 1.1 Överförmyndarverksamhet... 4 2 Verksamhetsutveckling... 8 3 Grunduppdrag... 9 3.1 Överförmyndarverksamhet... 9 4 Mål... 10 4.1 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva... 10 5 Följetal... 11 5.1 Antal aktiva akter... 11 6 Ekonomi... 12 6.1 Driftbudget 2019-2022... 12 6.2 Kommentar driftbudget... 13 6.3 Förteckning statsbidrag... 13 6.4 reserv... 14 2
en är det övergripande dokument som anger kommunfullmäktiges inriktning och viktigaste prioriteringar. Marks kommun arbetar med en fyraårig budgetplanering där fokus ligger på långsiktig hållbarhet. 23 mars Eventuella volymökningar ska vara överenskomna mellan beställande och utförande förvaltning. 15 maj Allt material klart och rapporten skickas till ks@mark.se. I ämnesfältet ska diarienummer KS 2017-480 042 anges. 22 maj Protokoll från nämndernas behandling av budgetförslagen ska vara inskickade som filer för diarieföring till ks@mark.se. I ämnesfältet ska diarienummer KS 2017-480 042 anges. OBS! tänk på att omedelbar justering av beslutet kan krävas. 7 juni: Protokoll från bolagsstyrelsernas behandling av budgetförslagen ska vara inskickade som filer för diarieföring till ks@mark.se. I ämnesfältet ska diarienummer KS 2018-80 041anges. 3
1 Kvalitetsanalys Nämnder och styrelser ska till sitt budgetunderlag göra en kvalitetsanalys som ska beskriva: De viktigaste omvärldsfaktorerna som kommer påverka verksamheten framöver, exempelvis lagändringar, ändrade behov hos brukare, ny teknik eller olika trender. Hur kommunens verksamhet står sig i relation till övriga kommuner avseende kvalitet och exempelvis antal brukare, behov, med mera. Analysen ska beakta olika perspektiv, exempelvis hur identifierade företeelser påverkar kvinnor och män, flickor och pojkar. Till dessa anvisningar bifogas fyra kommunrapporter med fokus på Marks kommun, från Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och från Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Dessa rapporter är ett stödmaterial till nämnders och styrelsers kvalitetsanalys. Rapporterna innehåller ett urval av nyckeltal som ger en övergripande bild av Mark. I Kolada (www.kolada.se) finns fler nyckeltal för verksamheterna. Nämnderna ska i sina analyser och jämförelser använda sig av dessa nyckeltal. Respektive nämnd ska presentera, analysera och förklara relevanta nyckeltal inom sitt verksamhetsområde. Ett extra fokus ska läggas på de nyckeltal inom vardera nämnds grunduppdrag där Marks kommun får låga kvalitetsresultat. Nämnderna ska lägga ett förslag till budget inom angivna ramar. För att åstadkomma detta ska nytillkomna behov och kvalitetsbrister vägas mot den verksamhet som bedrivs idag. De anpassningsåtgärder som eventuellt behöver genomföras för att komma i ram, samt konsekvenser av anpassningsåtgärderna, ska beskrivas med fokus på påverkan för brukare/medborgare/näringsliv. Påverkan på andra verksamheter ska också beaktas och beskrivas. All verksamhet ska planeras så att den kan bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och att en långsiktigt hållbar utveckling kan uppnås ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Verksamheten ska präglas av service och ett tydligt brukarperspektiv. Kvalitetsanalysen är både en nulägesbeskrivning och en analys av hur verksamheten ska anpassas för att bemöta framtida omvärldseffekter. Här beskrivs hur verksamheten står sig i jämförelse med andra kommuner och bolag samt de åtgärder som ska höja verksamhetens kvalitet. 1.1 Överförmyndarverksamhet Beskriv varje omvärldsförändring utifrån följande rubriker: Omvärldsförändring Påverkan på verksamheten Anpassningsåtgärd Konsekvenser Numrera varje omvärldsförändring. 1. Ökad komplexitet och ärendemängd Omvärldsförändring Överförmyndarnämndens verksamhet präglas i tilltagande grad av en omvärld för vilken tillämplig lagstiftning är illa anpassad. Föräldrabalkens bestämmelser om god man, förvaltare och förmyndare, grundar sig på 1924 års lagstiftning som vid sitt ikraftträdande gällde förvaltning av omyndiga barns tillgångar. Ställföreträdarskap för vuxna utgör därmed en rättslig påbyggnad underbyggd av förmyndarskapets principer. I takt med att personkretsen 4
för vilka ställföreträdarskap kan komma ifråga ständigt utökats genom domstolspraxis, samt i kombination med växande krav på att inkorporera individualistiska överväganden i tillämpningen, har överförmyndarverksamheten fått en alltmer heterogen krets av huvudmän. Detta ger upphov till en mångskiftande verksamhet som ställer krav på mycket breda kunskaper hos handläggarna, särskilt som omfattningen och komplexiteten i de enskilda ärendena tilltar. Utöver detta tillkommer alltjämt kvardröjande påverkansfaktorer av den internationella flyktingkrisen såsom uppskrivningar av ålder. Sammanfattningsvis präglas verksamheten av en hög arbetsmängd till följd av den omfattande handläggningen i varje enskilt ärende. I en jämförelse med kommuner med en liknande överförmyndarorganisation som Marks kommun framgår att antalet tjänster är klart lägre i Marks kommun även under 2017, än i andra kommuner. Överförmyndarorganisationen kan därmed anses vara underdimensionerad i jämförelse med 2017 Antal tjänster Antal akter Akter/tjänst Invånare Invånare/tjänst Mark 2 388 194 34484 17242 Alingsås 3 549 183 40390 13463 Kungälv 4 501 125 44 000 11 000 Vänersborg 4,2 488 116 39 151 9 321 Trollhättan 4 inkl chef 831 207 57 000 14 250 hur andra kommuner har valt att förstärka sina organisationer. 2016 Antal tjänster Antal akter Akter/tjänst Invåndare Invånare/tjänst Mark 2 460 230 34218 17109 Alingsås 3,75 628 167 40045 10679 Kungälv 4 532 133 43289 10822 Vänersborg 4 693 173 38955 9739 Trollhättan 4,65 729 157 57753 12420 Påverkan på verksamheten På grund av den totala ärendemängden medför detta både att handläggningstiderna blir generellt längre och att verksamhetens andra delar får stå tillbaka till förmån för den löpande handläggningen. På så sätt finns till exempel inte utrymme för att utveckla verksamheten och det går inte heller att garantera att överförmyndarnämndens tillsyn fullt ut utförs på ett rättssäkert sätt. Likaså påverkas förmågan att leva upp till serviceskyldigheten. Ur ett arbetsmiljöperspektiv medför situationen att medarbetarna får en ökad känsla av stress till följd av arbetsmängden. Även om den mängd av ärenden med ensamkommande barn minskar på sikt, så kvarstår behoven av personalförstärkning eftersom antalet tjänster per kommuninvånare är konstant hög. Nämnden har under en längre tid haft svårt att utföra sitt uppdrag fullt ut. För åren 2015, 2016 och 2017 har nämnden endast delvis kunnat utföra sitt uppdrag. Bedömningen är att detta även kommer att gälla för 2018. Anpassningsåtgärd Till följd av den komplexa och konstant höga ärendemängden behöver verksamheten förstärkas permanent med en årsarbetare motsvarande 0,6 mnkr. Då en sådan personalförstärkning i nuläget inte ryms inom överförmyndarnämndens budgetram behöver denna utökas. Konsekvenser Med tilldelad ram för planeringsperioden kommer överförmyndarnämndens grunduppdrag och 5
mål inte att kunna uppfyllas. Utan en anpassning av personalstyrkan kommer verksamheten fortsatt att präglas av långa handläggningstider, att rättssäkerheten inte kan garanteras, samt en sämre arbetsmiljö och bristande möjlighet till verksamhetsutveckling. 2. Godmanskap för ensamkommande barn Omvärldsförändring Enligt prognoser från Migrationsverket kommer antalet ensamkommande barn minska. Prognoserna, som gäller för 2018 och 2019, beräknar att 1 500 respektive 2 500 barn anländer till Sverige. Prognosen för 2020 är 3000 barn. Detta medför att uppskattningarna om antal nytillkomna ärenden för Marks kommuns räkning landar på jämförelsevis låga nivåer. Samtidigt förväntas många av de ärenden som tillkommit under 2015 och 2016 att upphöra under de kommande åren då barnen uppnår myndig ålder eller att åldern ändras. Enligt uppskattningar handlar det om mer än en halvering av antalet ärenden från över 150 ärenden till cirka 30 ärenden i början av 2019. Då andra kommuner i närområdet inte tagit emot några nyanlända alls under 2018, har Marks kommun tagit emot 5 nyanlända asylsökande under första kvartalet. Påverkan på verksamheten För verksamheten innebär detta en avlastning sedan godmanskapen för ensamkommande barn visat sig särskilt resurskrävande. Det har en stor påverkan resursmässigt då allt fler ungdomar blir uppskrivna i ålder och fler ärenden i samband med detta överklagas till högre instans. De yngre barnen som har permanent uppehållstillstånd erhåller i vissa fall en särskilt förordnad vårdnadshavare i stället för god man. Förmynderskapet i dessa nya ärenden redovisas årligen till överförmyndarnämnden. Anpassningsåtgärd Överförmyndarnämnden har anpassat vissa rutiner. Fortsatt arbete med att dokumentera de rutiner och lärdomar som de senaste årens ärendemängd medfört är av betydelse, särskilt som det kan räknas med att man även för framtiden kommer se behov av gode män för både ensamkommande barn och vuxna nyanlända med permanenta uppehållstillstånd. Konsekvenser Genom dessa åtgärder kan man bättre rusta verksamheten för framtida scenarier där antalet ensamkommande barn ökar igen. 3. Anhörigbehörighet Omvärldsförändring Under 2017 infördes en ny anhöriglag Föräldrabalken 17 kap. Anhöriglagen tillsammans med framtidsfullmakter är tänkt att utgöra ett komplement till redan existerande lagar om ställföreträdarskap. Överförmyndarnämnden kommer inte ha tillsynsansvar över dessa uppdrag, istället sker granskning på förekommen anledning beroende på fullmaktsgivarens önskemål. Påverkan på verksamheten Införandet av anhöriglagen och framtidsfullmakter kan komma att avlasta överförmyndarnämnden. Omfattningen på denna avlastning går inte att uppskatta. Även framledes kan inte köp eller försäljningar av fast egendom, aktier, ge gåvor eller processa i domstol genomföras utan ett domstols förordnande. Anpassningsåtgärd Överförmyndarnämnden kommer följa utvecklingen, särskilt som införandet skapar behov av utbildning för personal, liksom utvecklandet av nya rutiner i nya komplexa ärenden. Konsekvenser Risk att överförmyndarnämnden kommer in i ett senare skede, än de ärenden som startar idagsläget med ett domstolsförfarande. Kan innebära konsekvenser för den enskilde. 4. Nationell tillsynsinriktning från Länsstyrelsen 2018 Omvärldsförändring 6
Länsstyrelserna fastställer varje år en nationell tillsynsinriktning. För 2018 kommer följande punkter vara i fokus. 1. Omfattningen av alla förordnanden. 2. Bevakningen av årsräkningar för att förhindra rättsförluster för den enskilde. Utöver detta kommer utökade tillsynsbesök samt fler och mer djupgående statistikrapporteringar att införas. Riksrevisionen publicerade 14 december 2017 en granskningsrapport avseende tillsyn av överförmyndare och ställföreträdare. Granskningens iakttagelser och slutsatser föranleder bland annat en rekommendation till regeringen att tillsätta en utredning som ser över systemet i sin helhet. Våra nordiska grannländer ska tjäna som utgångspunkt. Regeringen har meddelat att en utredning ska startas. Påverkan på verksamheten Att det kan förekomma oegentligheter bland ställföreträdare är ett problem som överförmyndarnämnden har svårt att komma åt då det saknas effektiva tillsynsåtgärder. De förslag som länsstyrelsen kommer presentera medför sannolikt en utökad tillsyn av överförmyndarnämndens verksamhet. Anpassningsåtgärd Länsstyrelsen informerar när rapportering ska ske. Ärendehanteringsprogrammet Wärna uppdateras för att i möjligaste mån kunna tillhanda hålla aktuella inrapporteringsuppgifter. Konsekvenser Den redan hårt ansträngda verksamheten får ytterligare uppgifter. 5. Nytt ersättningssystem Omvärldsförändring Tidigare ersättningar från Migrationsverket är inte längre återsökningsbara. Kommunerna ersätts med en schablonersättning. Överförmyndarnämnden ersätts internt i kommunen för de uppkomna arvodeskostnaderna. Andra kommuner som har institutions placerade barn i Marks kommun kommer att faktureras. Påverkan på verksamheten Risk att placerande kommuner inte betalar den uppkomna arvodeskostnaden. Konsekvenser Ökade kostnader för överförmyndarnämnden 7
2 Verksamhetsutveckling Med utgångspunkt från kvalitetssanalysen ska nämnder och styrelser beskriva sina behov av verksamhetsutveckling samt planera för vad som ska prioriteras under planeringsperioden. Vid de fall nyckeltalen visar på låg kvalitet ska nämnden även beskriva om och i så fall hur kvalitetsutvecklingen ska genomföras. Kvalitetsutvecklingen ska följas upp i samband med ordinarie uppföljningstillfällen. Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys. Teknikutvecklingen och digitaliseringen kan effektivisera arbetsflödet, verksamheten hoppas på införandet av framtida nya digitala handläggningssystem. Verksamheten kommer att fortsatt arbeta med att förbättra och tillgängliggöra information till ställföreträdare och allmänheten. 8
3 Grunduppdrag Den kortfattade beskrivningen av grunduppdragen för respektive huvudverksamhet ska stämmas av. Nämnder och styrelser kan vid behov föreslå förändringar av hur grunduppdraget beskrivs. Observera att det i budgetprocessen inte går att föreslå förändringar av uppdraget i sig. Detta styrs av reglementen och ägardirektiv. I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen. 3.1 Överförmyndarverksamhet Den kortfattade beskrivningen av nämndernas grundläggande uppdrag (vad och för vem) för respektive huvudverksamhet ska stämmas av. Nämnderna kan vid behov föreslå förändringar av hur grunduppdraget beskrivs. Observera att det inte går att föreslå förändringar av uppdraget i sig eftersom detta styrs av reglementen och ägardirektiv. Om uppdraget inte skall förändras skriv då "Inga förslag på förändringar" under er respektive rubrik. Nuvarande beskrivning Överförmyndarnämnden ska utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. utreda nya anmälningar om behov av god man och förvaltare samt ta fram förslag på lämpliga ställföreträdare. Förslag till förändring Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det han/hon har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn. Överförmyndarnämnden utreder även nya anmälningar om behov av god man och förvaltare. 9
4 Mål Målen på kommunfullmäktigenivå visar vad det särskilt ska läggas fokus på under mandatperioden. Varje nämnd och styrelse kan sätta egna mål inom kommunfullmäktiges strategiska områden och de kommungemensamma målen utifrån de grunduppdrag som tilldelats i reglementen eller ägardirektiv och bolagsordningar. Nämnder och styrelser kan även fastställa indikatorer (med målvärden) som stöd i bedömningen av måluppfyllelse för att följa verksamhetens utveckling. Grunduppdrag och mål följs upp i delårs- och årsrapport. Nämnder och styrelser ska också planera för att i uppföljning av verksamhet beakta jämställdhetsperspektivet. Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål: En god kommunal service Nämndens mål: Rättssäkra och effektiva processer Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel ansökningar/anmälning ar om godmanskap/förvaltars kap som utreds inom 3 månader (%) Andel ärenden för ensamkommande barn där överförmyndaren förordnar god man inom 1 månad (%) Andel årsräkningar som är granskade före 1 juli (%) 47 50 >= 90 >= 90 >= 90 >= 90 18 66 >= 80 >= 80 >= 80 >= 80 66 69 >= 70 >= 70 >= 70 >= 70 Nämndens mål: God information om hur verksamheten fungerar 10
5 Följetal Nämnder och styrelser kan fastställa följetal (utan målvärden) för att ge en historisk tillbakablick av verksamhetens omfattning. Det är upp till varje nämnd att bestämma om de önskar ha med följetal i sitt budgetunderlag.. Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Antal aktiva akter Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal aktiva akter (Totalt) 389 452 442 402 Godmanskap 208 200 208 213 Förvaltarskap 38 35 28 30 Ensamkommande barn 45 123 120 56 Förmyndare 36 41 43 47 Övriga akter 62 53 43 83 11
6 Ekonomi Utgångspunkten för nämndernas ramar 2019-2022 är kommunfullmäktiges budgetbeslut i november 2017. Där fastställdes budgetramarna för verksamhetsåret 2019 och dessa kommer att justeras med demografimodellen i beslut om justerade ramar i kommunfullmäktige i juni 2018. Nämnderna kan därefter planera sin verksamhet genom att ta fram en nämndplan 2019 med detta beslut som grund. Fokus på nämndernas ekonomiska arbete ska i budgetprocessen ligga på planeringsramarna för de följande åren. Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar. 6.1 Driftbudget 2019-2022 Nämnderna ska utgå från de ramar fullmäktige beslutade om i 2018-2021. För att kunna lägga ett budgetförslag inom angiven ram måste nytillkomna behov vägas mot den verksamhet som bedrivs idag. De anpassningsåtgärder som då kan bli aktuella och deras eventuella konsekvenser, med fokus på brukare/medborgare/näringslivet, ska beskrivas i kvalitetsanalysen (avsnitt 1). Nämnderna ska därför lägga ett förslag till budget inom angivna ramar. För att möjliggöra en rättvisande redovisning och analyser mellan budget och faktiskt utfall skall nämnd/styrelse tillämpa bruttoredovisning (det vill säga intäkter/inkomster och kostnader/utgifter redovisas var för sig och kvittas inte mot varandra) vid upprättandet av såväl budget som uppföljning av drifts- och investeringsverksamheten 2017 Utfall 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt Intäkter 4 048 3 083 1 382 991 991 991 991 Personalkostnader -5 409-3 992-2 666-2 299-2 304-2 311-2 317 Övriga kostnader -1 239-1 190-1 516-1 492-1 487-1 580-1 574 Nettokostnad -2 600-2 099-2 800-2 800-2 800-2 900-2 900 Politisk verksamhet Personalkostnader -269-265 -275-281 -286-293 -299 Övriga kostnader -5-14 -22-22 -22-22 -22 Nettokostnad -274-279 -297-303 -308-315 -321 Övrig politisk verksamhet Intäkter 4 048 3 083 1 382 991 991 991 991 Personalkostnader -5 140-3 727-2 391-2 018-2 018-2 018-2 018 Övriga kostnader -1 234-1 175-1 494-1 470-1 465-1 558-1 552 Nettokostnad -2 326-1 820-2 503-2 497-2 492-2 585-2 579 12
6.2 Kommentar driftbudget Överförmyndarnämndens nettoram uppgår under perioden 2018-2020 till 2,8 mnkr. För året 2021 utökas budgetramen med 0,1 mnkr, vilket motsvarar den årliga uppräkningen, till 2,9 mnkr. Jämfört med 2018 har intäkterna och arvodeskostnaderna räknats ned med anledning av att antalet ensamkommande barn har stagnerat. Nettokostnaderna baseras på att nämnden kan tillsätta god man till alla ensamkommande barn som vistas i Marks kommun, och att kostnaden för de gode männen faktureras de kommuner (inkl. socialförvaltningen i Marks kommun) som placerat barn inom kommunen. Enligt information från Migrationsverket får de kommuner där barnen anvisats en schablon på 52 tkr från och med 1 juli 2017, som bland annat ska täcka kostnader för god man. Dessa kostnader kan alltså inte längre återsökas från Migrationsverket. Politisk verksamhet 0,3 mnkr (ingen förändring från 2018) Här budgeteras i huvudsak arvoden för nämndens förtroendevalda (0,3 mnkr). Nämnd och styrelseadministration Nettobudget 2,5 mnkr (ingen förändring från 2018). Under de kommande fyra åren har bruttokostnaderna och bruttointäkterna räknats ned till följd av att många ensamkommande barn antingen fyller 18 år eller skrivs upp i ålder. Arvodeskostnaden baseras på att nämnden ska tillsätta god man till alla ensamkommande barn enligt avtal mellan Marks kommun och Migrationsverket. Överförmyndarnämnden budgeterar med att 40 ensamkommande barn är i behov av godmanskap per år under budgetperioden. Arvodeskostnaden för övriga ställföreträdare beräknas till cirka 1,0 mnkr per år. I övriga kostnader ingår 2,0 tjänster som överförmyndarsekreterare. Dessa tjänster köps från kommunledningskontoret och uppgår till cirka 1,2 mnkr per år. I budgetarbetet 2018-2021 äskades 0,6 mkr för förstärkning med en tjänst på grund av fler och mer komplexa ärenden. Kommunfullmäktige beslutade 2017-11-23 att Överförmyndarnämndens ramar ökas med 0,2 mnkr per år från och med 2018 till följd av politisk prioritering. Dessa medel har budgeterats som köp av tjänst. 6.3 Förteckning statsbidrag förslaget ska innehålla en förteckning över samtliga statsbidrag som nämnden planerar att kunna disponera samt en beskrivning över vilken verksamhet som kommer att finansieras med hjälp av bidragen. Med statsbidrag avses ekonomiskt bidrag med eller utan krav på motprestation från statliga myndigheter. Statsbidrag (tkr) Utfall 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Migrationsverket 2 721,6 0 0 0 0 0 Summa 2 721,6 0 0 0 0 0 13
Kommentar Ersättningar från Migrationsverket för arvodeskostnader till gode män för ensamkommande barn. Kostnader för alla asylsökande barn som anvisats från 1 juli 2017 kan inte längre återsökas hos migrationsverket. För de barn som Migrationsverket anvisade en kommun innan den 1 juli 2017 gällde de gamla ersättningsformerna till och med 31 december 2017, dvs återsökning från migrationsverket. (Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.) I och med den nya förordningen ska kostnader för asylsökande barn som anvisats efter 1 juli 2017 återsökas från respektive kommun de är anvisade till. skommunerna får en schablonersättning om 52 tkr per asylsökande barn som bland annat ska täcka kostnader för god man. 6.4 reserv Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. Nämnden tar själv ställning till hur stor reserv verksamheten är i behov av men en procent av kostnaderna kan ses som ett riktvärde. Reserven ska anges till belopp och i procent av budgeterade bruttokostnader. Nämnderna ska ompröva behovet av budgetreserv i samband med de ordinarie uppföljningstillfällena till kommunstyrelsen och ha en plan för hur medlen kan användas i fall reserven inte bedöms behövas. Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. reserv 2019 2020 2021 2022 Belopp (tkr) 60 16 72 47 Procent av bruttokostnaderna 1,6 % 0,4 % 1,9 % 1,2 % 14