Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala
Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE
Smittspårningspliktiga Allmänfarliga MRSA infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Anmälningspliktiga samt smittspårningspliktiga VRE-infektion med vancomycinresistenta enterokocker ESBL-carba infektion
Hur smittar resistenta bakterier? Direkt kontaktsmitta - mellan en infekterad person eller smittbärande frisk person och en annan person Indirekt kontaktsmitta - mellan en person och ett kontaminerat föremål
Stafylokocker S. Aureus en del av normalfloran hos friska var tredje i näsan var tionde på huden Källa: Ulrika Ransjö, vårdhygien, Uppsala
Staphylococcus aureus våra vanligaste infektioner sårinfektion böld / abscess matförgiftning sepsis endocardit Bild: Ulrika Ransjö, vårdhygien, Uppsala
MRSA kan finnas på de flesta ställen!
MRSA - meticillinresistenta Staphylococcus aureus Resistens mot betalaktamantibiotika som ofta används vid behandling av stafylokockinfektioner. Meticillinresistenta och meticillinkänsliga stafylokocker - klinisk sjukdom eller bärarskap lika hos båda typerna. Bärarskap förekommer oftast på hud och slemhinnor, fr.a. näsa, svalg och perineum. Även sår och andra hudlesioner kan vara koloniserade utan tecken på infektion. Stafylokocker kan orsaka infektioner i hud och mjukdelar, exempelvis impetigo eller bölder, men även sepsis och andra invasiva infektioner.
MRSA - patient? Person med sår (riskfaktorer) Person som vårdats utomlands Person som får en böld efter utlandsvistelse Yngre personer med bölder
MRSA kan överföras mellan personer, mellan personer och djur via föremål och ytor i miljön Smittvägar Symtomfritt bärarskap - Smittrisken är liten vid hos hudfrisk person. Riskfaktorer - Smittrisken ökar vid pågående hudinfektioner, svårläkta eller vätskande sår eller eksem. Smitta kan ske i sport- och idrottssammanhang med mycket kroppskontakt och också via föremål och redskap i träningslokal eller gym. MRSA-smitta kan ske i både sjukvårds- och omsorgsverksamhet. Utlandsvård utgör en smittrisk, men MRSA förekommer även vid hudinfektioner i samband med utlandsresor utan sjukvårdskontakt.
Bedömning av bärarskap transient bärarskap - s.k. tillfälligt MRSA har då påvisats vid endast ett tillfälle i näsa och/eller svalg. Om MRSA inte påvisas i de uppföljande kontrollproverna behövs inga ytterligare kontroller och inte heller några förhållningsregler. MRSA-bärarskap - bestående MRSA har påvisats vid provtagning från en klinisk infektion, vid provtagning från perineum eller vid upprepad provtagning i näsa och/eller svalg. MRSA-bärare ska ges förhållningsregler och följas upp.
Smittspårning - syfte? Hur har patienten blivit smittad? Har patienten smittat andra?
Vad ska vi fråga vid smittspårning av MRB? Typ av infektion? Finns kända fall i omgivningen? Smittväg (vårdkontakter inhemska eller utländska, aktuell utlandsresa, gym/träning)? Yrke (förskola, vården)? Djurkontakter? Sjukvårdskontakter senaste 6 månaderna? Smittspårning och ev provtagning. Smittspårning inom vården sker i samarbete med vårdhygien.
Handläggning av patienten informera patienten muntligt & skriftligt (smittskyddsblad) märka journalen dokumentera genomför smittspårning anmäl enligt smittskyddslagen hanterar djur? Samråd med smittskydd och länsveterinär förskola?
Informera patienten om Smittskyddsblad med förhållningsregler Smittfri? MRSA-broschyren Smittskyddsbladen för läkare och patient samt broschyren finns på vår hemsida www.smittupp.nu Ev. remittera till infektionskliniken
Information till patienter och närstående
Smittfri? Avskrivning från MRSA-bärarskap kan ske: - hos en hudfrisk patient (hel hud) - MRSA-negativ (näsa, svalg, perineum) vid minst tre provtagningstillfällen och då minst ett år har gått mellan det första och tredje negativa provet. - I samråd mellan behandlande läkare och smittskyddsenheten. - Förhållningsregler och fortsatta kontroller upphör vid avskrivningen. - Viktigt att informera patienten att MRSA kan komma tillbaka när nya riskfaktorer uppstår.
MRSA dokument MRSA i förskolan Underlag och rekommendationer för handläggning. Publicerat 2010. MRSA i samhället Publicerat 2012 MRSA hos personal inom vård och omsorg Publicerat 2007. MRSA, rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Publicerat 2010 MRSA hos hund, häst och katt Publicerat 2011 Förebyggande av spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur Utgivna av: Socialstyrelsen Strama Folkhäsomyndigheten Publicerat april 2015.
Odla generöst vid sår och bölder!
Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M & ESBL carba
ESBL-A / ESBL-M ESBL - extended spectrum betalactamases - är en grupp enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) Enzymerna finns hos gramnegativa tarmbakterier Själva enzymerna orsakar ingen sjukdom Bärarskap utan kliniska symtom är vanligast. Anmäls endast av det mikrobiologiska laboratoriet
Smittvägar Smittvägen är vanligtvis fekal-oral, via händerna eller livsmedel och vatten. Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands.
Bärarskap I en svensk studie var 40 % av personerna fortfarande bärare efter ett år. Bärarskapet kan bli långvarigt och det finns ingen accepterad rutin för att med säkerhet avgöra när en person inte längre är bärare. Kontroll av avföringsprov behövs inte.
Åtgärder vid nytt fall Inga förhållningsregler enligt smittskyddslagen Har ingen informationsplikt gentemot anhöriga, arbete eller skola/barnomsorg Informera patienten noggrant ge smittskyddsbladet Vid behov av antibiotika kan infektionsläkare kontaktas. Märk journalen.
ESBL CARBA Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom Samma i övrigt som ESBL A/M men bryter dessutom ner antibiotika av klassen karbapenemer, t.ex. imipenem och meropenem.
Smittvägar Vård på sjukhus utomlands är den viktigaste riskfaktorn för ESBL CARBA -bärarskap. I vårdmiljö kan patienter vara koloniserade både i tarm och luftvägar, urinvägar eller sår och kan då utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta. I likhet med andra tarmbakterier kan också ESBL CARBA -bildande bakterier spridas fekalt-oralt, via händerna eller via livsmedel och vatten, framförallt i samband med utlandsresa.
Bärarskap ESBL CARBA koloniserar tarmen kort efter fekal-oral smitta. Bärarskapet kan bli långvarigt okänt hur länge. Kontroll av avföringsprov behövs oftast inte.
Åtgärder vid nytt fall Smittspårning i slutenvård ska smittspårning ske i nära samarbete med vårdhygien. På särskilt boende ska smittspårning ske efter samråd med vårdhygien. Inga förhållningsregler enligt smittskyddslagen Har ingen informationsplikt gentemot anhöriga, arbete eller skola/barnomsorg Informera patienten noggrant ge smittskyddsbladet Vid behov av antibiotika kan infektionsläkare kontaktas. Märk journalen.
VRE VRE betyder vankomycinresistenta enterokocker Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom Arter Enterococcus faecium Enterococcus faecalis Enterokocker finns normalt i tarmen De är naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika, bl.a. cefalosporiner och klindamycin. Vanligaste resistensgenerna som orsakar vankomycinresistens kallas vana och vanb.
Smittvägar VRE smittar som regel fekalt-oralt Direkt och indirekt kontaktsmitta - kan vara koloniserade både i tarm och luftvägar, urinvägar eller sår, och kan i vårdmiljö utgöra en risk för I vårdmiljön är smitta från dessa ytor via kontaminerade händer en viktig faktor vid VRE-spridning Orsakar sällan klinisk infektion
Åtgärder vid nytt fall VRE i slutenvård - vårdhygien kontaktas omgående. Informera patienten noggrant om att meddela nya vårdgivare (hälso- och sjukvård och kommunal vård) om VRE-bärarskapet när antibiotikabehandling eller kirurgisk åtgärd är aktuell. Se även patientinformationsbladet. Antibiotikabehandling bör diskuteras med en infektionsläkare Journalmärkning Anmälan enligt smittskyddslagen
Frågor